Tomtrunda

Från köksfönstret har jag sett en hägg som blommar så flitigt, nästan nere vid stranden. I dag beslöt jag fånga den på bild. Men det är ju alls ingen hägg upptäckte jag när jag såg den på nära håll! (Klicka på bilderna om du vill se dom i större storlek!)

Varken blad eller blomställning stämde med hägg, så jag kom fram till att det är nån typ av häggmispel. Det finns tydligen en hel drös olika läste jag mig till på Wikipedia. Det förklarar varför den blommar så rikligt, häggen har klart färre blomklasar.

I backen nedanför komposten lyste mängder av smultronblommor, faktiskt också en del kart. Högre upp stötte jag på fjärilslarver som kalasade på nässelbladen. På ett av bladen låg ägg och väntade på kläckning.

Framme vid trappan kom jag på att jag inte har kollat påskliljorna som växer bland plommonträden, så jag masade mig dit. Dom har blommat ut för länge sen konstaterade jag, men fick sen syn på en gul bukett vid bryggan.

Vet inte varför jag är så förtjust i kabbleka? Kanske på grund av växtplats och för att dom tillhör vår­blommorna.

På väg upp från stranden såg jag att irisarna har återintagit sin ursprungliga plats. För ett par, tre år sen hade högt gräs tagit över, men nu är det borta, så tydligen låg dom bara och väntade på att få en ny chans.

Jag kunde också konstatera att daggkåporna blommar. Tittar man på nära håll ser man vilka söta blommor dom har. De första tjärblomstren har också slagit ut noterade jag. På Udden finns det gott om dom och lyser i en fin, cerise nyans.

Getrams och liljekonvaljer står i knopp liksom bondrosorna, så snart byts gult ut mot vitt om man bortser från smörblommor och maskrosor som framhärdar länge till.

Visst är våren en ljuvlig tid i naturen? 😊

Tomtrunda

Eftersom jag ”bara” är kattmamma, firades inte Mors dag på Udden. I stället unnade jag mig en lååång sovmorgon och tog en tomtrunda på eftermiddagen. 😊

Det första jag fick syn på var granblommorna. Den stora gamla granen några steg från trappan är rödprickig. Det betyder att allting i närheten kommer att täckas av gula pollensjok så småningom om vinden blåser från ”fel” håll.

Jag var egentligen ute efter vitsippor, så jag följde rådjurens stig till tomtgränsen vid husets sydvästra sida. Och visst blommade dom, även om dom har blivit mycket glesare sen de höga träden kom bort 2017. Jag plockade några för att pryda köksbordet.

Strax utanför tomtgränsen har påskliljorna bestämt sig för att hålla till förutom vid husgaveln. Det ”bestraffade” jag dom med att plocka några. Doften är ljuvlig!

På väg mot gullvivsgläntan kände jag något som hindrade min framfart. Först trodde jag det var en kvist som hade fastnat i byxbenet, men så enkelt var det inte. När jag tittade ner såg jag en bit taggtråd under dojan!

En av taggarna satt fast och resten försökte vira sig runt ankeln. Av med dojan och bort med tagg­tråden.

På Udden har taggtråd inte förekommit sedan kor och hästar gick och betade utanför tomten för drygt sextio år sen så den här biten blev tydligen kvar då den revs.

Frågan är om den var ett dåligt omen? I så fall lär jag väl få reda på det i sinom tid. Nu ligger den i alla fall i metallinsamlingskärlet.

Gullvivorna blommar för fullt nära komposthögen såg jag. Där har dom varmt och står skyddade så dom är alltid tidiga.

Sen gick jag in med mina två buketter och satte dom i vas. Men påskliljorna fick mig att minnas dom som växer nere i stranden bland plommonbuskaget. Ny tur och tre blomstjälkar till. Då blev vasen lagom fylld.

Till min sorg såg jag att gullvivorna som tidigare täckte hela backen nedanför det gamla äppelträdet har fått stryka på foten. Det finns bara ett fåtal kvar. Hallon­snåren har tagit över. ☹

Nog för att jag gillar hallon, men gullvivorna var en fröjd att se så här års. Som tur har dom hittat en annan fristad.