8.5 – Vårgöra och annat smått och gott

Vi har fiskat och satt potatis, rosorna är beskurna, bersån möblerad och mjödet är slut, vi har firat fru grannen och jag har avslutat en kundrelation.

Fiskat
Husse gillar som bekant att fiska, så vi har utnyttjat vårt tidigare fiskelov. Med varierande framgång kan tilläggas.

Senaste fiskefänget gav dock bra resultat: Fem fina och lagom stora gäddor. Eller egentligen sex, men en var så liten så den fick växa till sig.

Följaktligen har vi kalasat på fångsten, både som pannstekt och i form av gäddbiffar. Vattenägaren fick givetvis också en fisk som tack för ”vattenlånet”.

Satt potatis
I lördags satte vi sommarpotatis i Tallmo och vinterpotatisen väntar på sin kommande ”begravning”. Jag påminde Husse om att han för inte så länge sen tyckte att han skulle nöja sig med tidigväxt i år, men han tyckte att man kan väl ändra sig (med tanke på sambons friska aptit). Odlingstanden värkte för mycket förstår jag.

Rosorna beskurna
I söndags beskar jag den första rosenbusken och på måndagen de två övriga. Men mycket återstår!

Fast nu är det snart för sent. Med den här värmen växer gräset så det knakar och skuffar i väg löven som vinden elegant förflyttar så jag kan nog ”gena” lite i år också. 🙂

Bersån möblerad och mjödet slut
Söndagens fina väder inspirerade oss till att sommarmöblera bersån och trappan. Det gick mycket snabbare och smidigare än tidigare år tack vare Husses hjälpsamma händer.

Möbleringen avslutades med att inviga bersån. Det sista av mjödet jag gjorde till Valborg fick duga som bubbelvatten.

Husse drack ur sitt glas utan att blinka, men jag tog bara ett par klunkar. ”Men fy f-n!” var det enda jag kunde komma på när jag kände smaken. Kolsyran var obefintlig och jästen hade förbrukat allt socker, så smaken påminde inte ens om mjöd längre.

Syrenerna fick nöjet att avnjuta de sista resterna. Hur Husse lyckades få i sig ett helt glas utan att grimasera fattar jag inte. Fullkomligt vidrigt smakade det! Antagligen var han rädd för att såra mig när jag nu hade gjort mig besväret.

Firat fru grannen
Igår hade fru grannen födelsedag igen. Det händer varje år, men numera går åren så fort så det känns som om det inte var så länge sen senast.

Tiden för firandet hade jag fått helt om bakfoten. ”Efter halv sex” hävdade jag bestämt då Husse frågade vilken tid vi skulle vara där. Så mindes jag hennes inbjudan.

Men när jag kollade, visade det sig att hon hade skrivit ”efter 17”. Det spelade nu ingen roll påpekade hon, man var välkommen när som helst efter 17 och före 24. Tur det! 🙂

Avslutat en kundrelation
Idag har jag avslutat mitt kundförhållande med If. Inte alls för att jag var missnöjd, utan för att se vad vårt lokala försäkringsbolag hade att erbjuda. På S-bankens webbsida kunde man nämligen klicka sig till en offert från LokalTapiola Sydkusten.

Eftersom jag var bekant med försäljaren sen tidigare kändes det ”hemtamt” att boka tid för besök. I eftermiddags gjorde vi upp affären. Dels blev det totala försäkringsbeloppet lägre och dels fick jag mer för pengarna. Och framför allt kan jag få träffa en livs levande människa om jag undrar över nåt!

Rosvård

Beskärning

Idag var det dags att beskära rosorna, ta bort allt gammalt gräs runt om och kratta bort löven. Sen på med hästgödsel och kvistkross. Håll med om att det är en viss skillnad!

Herr och fru doktorn kom gående förbi under tiden jag höll på. Fru doktorn var bestört över att jag klippte ner rosorna så våldsamt, men jag hänvisade till min f d granne som har sagt att dom tål det. Det vet jag förresten av tidigare erfarenhet.

En försommar hade jag gräsklipparhjälp och när jag kom hem på semestern konstaterade jag att rosorna också hade blivit överkörda med gräsklipparen. Men dom blommade lika fint som vanligt trots den omilda behandlingen. 🙂

Så här ser dom ut (se nedan) när dom står i blom och doftar alldeles ljuvligt. New Dawn säger fru doktorn att dom heter och det stämmer nog. Helt makalöst att tre av dom står sig ännu efter alla dessa år. Om jag minns rätt, planterades dom i början av 70-talet.

Ros