sågat

av

31.5 – Från jubileum till fisk

Jag har haft jubileum, Husse har sågat och klippt, jag har läst och läst, tillsammans har vi varit på födelsedagskalas, fiskat och ätit fisk.

Jubileum
Dagen för 10-års jubileet passerade obemärkt. Först ett par dar efteråt kom jag på att jag hade anledning att fira. Vid lunchtid den 20.5.2007 kom jag nämligen till Udden med allt mitt pick och pack efter 33 år ”i för­sking­ringen”.

Trots att det var en stökig och stressig dag var glädjen stor – äntligen var jag hemma igen! Och aldrig mer skulle jag frivilligt ge mig av härifrån bestämde jag. Hittills har det lyckats, så förhoppningsvis bor jag kvar här resten av mitt liv. 🙂

Sågat och klippt
Husse har med stor frenesi gett sig i kast med kvisthögen han ”producerade” i våras. Den har minskat betydligt, alltmedan högen med sågade klabblängder har ökat.

Jag trodde han skojade när han sa att han tyckte det var roligt att såga, men lyckligtvis menade han allvar. Den finurliga sågbocken vi har fått låna av Vik Husse underlättar arbetet högst avsevärt.

Att han menade allvar också då han började prata om att ta hit sin åkgräsklippare har han bok­stav­li­gen bevisat. Bortsett från en del ställen som är omöjliga att komma åt, är gräset på tomten nyklippt.

Undrar om jag verkligen hade gjort mig allt besvär om situationen hade varit den motsatta? Först koppla till släpvagnen, köra upp gräsklipparen på den, frakta till Udden, köra ner klipparen, klippa gräset och så första delen i repris. Jisses, vilket sjå bara för en liten gräsplätt. Men jag tackade inner­ligt för hjälpen förstås!

Läst och läst
Merparten av korrekturläsningsuppdraget är nu avklarat, men det har givetvis betytt ett ansenligt antal timmar vid datorn. Sen den 3.5 har jag läst igenom och korrigerat 124 sidor räknade jag ut. Idag gick 28 sidor i väg, nu återstår ”bara” 50, varav jag hoppas bli klar med hälften nästa vecka.

Det har delvis varit ett nöje. Innehållet är både intressant och underhållande, så jag är säker på att läsarna kommer att tycka det samma, förutsatt att de är det minsta intresserad av sjömanslivet.

Födelsedagskalas
I lördags firade Grisen/Tvillingen sina jämna år i Furulund. Förutom god mat och dryck, bjöds vi på ovanlig underhållning. Ett av barnbarnen är täv­lings­dan­sare och uppträdde med sin partner.

Det gäller sannerligen att vara passionerat intresserad och tävlingsinriktad med tanke på att det krävs träning sex dagar per vecka! Vi fick veta att ungdomarnas mål är en topplacering i inter­na­tio­nella tävlingar, nationella tävlingar har de redan vunnit.

Fiskat och ätit fisk
I måndags kväll la vi ut nät igen i förhoppning om att fånga abborre. I soluppgången nästa morgon rodde vi ut för att ta upp dom. Nä, jag skojar förstås, så tidiga morgnar är inte min starka sida. Det är Husse väl medveten om och tar lyckligtvis hänsyn till.

Fångsten bestod av två gäddor, två abborrar och två braxnar. Den ena gäddan var så liten att den får växa till sig beslöt vi och släppte den genast tillbaka i sjön. Braxnarna blev måsmat den här gången, men gäddan filéade Husse i vanlig ordning.

I förrgår åt vi fiskmiddag på tidigare fångster. Dels pannstekt gädda och dels den ovanligt stora braxen som vi bestämde oss för att tillreda. Det är möjligt att braxen smakar dy längre fram på sommaren, men den här var det minsann inget fel på var vi helt överens om.

av

30.7 – Trångt på diskbänken och bersåslitage

Jag har träffat en favoritkille, ”turistat”, ätit glass i bersån, sågat, fått en ätbar present, umgåtts under parasollet och mints vådliga äventyr.

TanktömmareFavoritkille
Strax innan jag skulle ge mig av på uppköp i torsdags dök en av mina favoritkillar upp. Det var dags att tömma av­lopps­tanken. Det är en social kille med snitsig humor. Just innan han kom hade det börjat regna så hans in­ledande hälsning var: ”Tänk att det alltid ska regna!”. Den fick mig att skratta gott. En bra början på dagen. 🙂

Turistat
Regnet höll i sig medan jag gjorde mina uppköp i Dalsbruk så jag bestämde att jag var arbetsfriad och beslöt vara turist ett tag. Kaffe med tilltugg i Rosala handelsbods café passade utmärkt eftersom jag ändå hade ärende dit.

På övervåningen fick jag mig en dos konst samtidigt som jag drack mitt kaffe. Perfekt att kombinera servering med konstutställning tycker jag.

Glass i bersån
Vid lunchtid igår kom sommargrannen psykologen och hennes charmiga barnbarn tillbaka från sin simtur på Hästholmen medan jag hängde tvätt. Jag erbjöd sällskapet te och glass i bersån, vilket fick barn­barnet att utbrista: ”Jag tycker inte om te.” Klart besked.

Gästerna fick vänta tills jag hade hängt klart, sen bänkade vi oss i bersån och njöt av det varma vädret och den kalla glassen. På mormors uppmaning följde barnbarnet med mig in i köket för att få påfyllning på glassen. När han såg min välfyllda diskbänk undrade han: ”Diskar du aldrig?”.

”Jo, en gång i månaden” svarade jag. ”Hemma diskar vi varje dag” upplyste han mig om. ”Jag sparar på vatten” replikerade jag. Därmed lät han sig nöja men jag förstår ju att han kommer att tala om för sin mamma att det finns en tant som diskar bara en gång per månad. 😀

SyrenvedSågat
När gästerna hade gått gjorde jag slut på sista målfärgen och ställde undan alla målburkar och ‑prylar innan jag greppade motorsågen för att ta ner en gammal syren vid dasset. Dels drösar den av sig på dasstaket och dels var den alltid i vägen när jag skulle förbi med skottkärran. Nu är det slut på det.

På köpet fick jag några vackra klabbar. Trots att jag har handskats med syrener i bra många år har jag inte tidigare noterat att syrener har ett par lila årsringar i stammen. Undrar hur det kommer sig?

Ätbar present
Som avslutning på dagen tog jag mig ett dopp i det ljumma vattnet. Under tiden hade jag fått ett SMS. Min granne på andra sidan viken erbjöd sig att komma över med några nyskördade gurkor. Det kunde jag ju inte tacka nej till så jag svarade att hon var välkommen.

Förutom gurkorna hade hon med sig en squash så hon gjorde sig utan tvekan förtjänt av kaffe i ber­sån. Innan vi hade pratat färdigt hade solen hunnit gömma sig bakom trädtopparna och det började kännas småkyligt, men det var en trevlig avslutning på dagen.

TrappanUmgåtts under parasollet
Idag blev det mer bersåslitage. En stund innan Vik Husse dök upp kom en regn­skur och fler hotande moln syntes på himlen så jag dukade på trappan.

När jag hade hällt upp tevatten och kaffe anslöt sig Råttan/Väduren till sällskapet. Jag som trodde att hon redan åkt tillbaka västerut!

En glad och välkommen överraskning således. Lagom till hennes ankomst försvann dom mörka mol­nen så vi flyttade till bersån och jag spände upp parasollet. Det var helt plötsligt strålande sol.

Mints vådliga äventyr
Efter att Vik Husse hade lämnat oss fyllde vi på konjaksglasen och hängav oss åt gamla gemen­samma minnen. Först från Helsingfors. ”Kommer du ihåg när vi gick på Drumsö bro och liftade med en ambu­lans?” frågade Råttan. Självklart minns man sånt. Enda gången jag har åkt ambulans.

Sen fortsatte vi med diverse hågkomster från tiden i Stockholm. Fast det visade sig att vi hade vissa svårigheter att minnas namnen på våra kavaljerer efter alla dessa år… Men det må man förlåta oss, vi kom ju i alla fall i håg att dom hade figurerat och i en del fall också hur dom såg ut. Så småningom konsta­te­ra­de vi att vi haft tur som inte råkat illa ut på våra vådliga äventyr.

Därmed förlöpte ytterligare en trevlig eftermiddag i trevligt sällskap. 🙂

av

20.5 –  Trä‑ och ostsmak

Jag har sågat, kreerat, fått två Herrgård och förbereder utflyttning.

Sågat
Igår började jag beta av vedhögen som jag fick i höstas av Siris matte och husse. Första längden var en genomsur och murken björk, men resten går nog att bränna när det väl torkat upp. Tyvärr syns det knappt att högen har minskat efter tre timmars jobb så med den takten är allt uppsågat framåt hösten nån gång. 😦

Sågad stegeDessutom blev jag less, det var synnerligen enformigt arbete. Och obekvämt, eftersom sågbocken jag använde är så låg. Å andra sidan var det en fördel när jag skulle lyfta upp foten för att hålla träd­bitar­na på plats.

Jag passade samtidigt på att såga upp den antika stegen som gick upp till bastuvinden så länge den fanns. Bastun revs 1992 men stegen fick vara kvar, troligen för att det var en gedigen och stabil sak med handgjorda stegpinnar.

Jag kan gott tänka mig att den var betydligt äldre än jag, möjligen från 1930-talet då jag tror bastun byggdes. Det märktes att virket var gammalt, sågen fick tugga bra nog för att ta sig igenom, men till slut återstod bara ”spislånga” bitar.

Kreerat
När jag minskade på lönnen i stranden för flera år sen sparade jag tre långa, smala lönnstammar. Nu skulle dom kapas så dom blev lika långa och tas i användning bestämde jag. Siris matte gav mig idén i fjol – en ”tripod” där man t ex kunde hänga en blomma eller en lykta.

TripodRiktigt bra blev det tycker jag. Sen är frågan hur väl min hopsnörning håller, men det är ju enkelt att göra om den vid behov. Idag har jag ställt dit en blomma efter en tur till Tallbo trädgård så folk inte tror att jag har börjat med penninginsamling. Igår påminde konstruktionen onekligen om Frälsnings­arméns insamlingsgryta.

Två Herrgård
Klart mycket mer uppskattat än lotterivinsten (dörrstoppen) som jag fick med dagens post var Herrgårds-ostarna som Grisen/Tvillingen var vänlig nog att leverera idag! Visst är det lustigt att man ofta längtar efter sånt man inte får/har? Det finns en mängd andra svenska ostar i våra butiker, men så klart inte just den som var min favorit i Sverige.

Hon tillbringade ett par dar i Stockholm nyligen och kom ihåg att jag hade pratat om att jag längtade efter Herrgårdsost så hon erbjöd sig att köpa en till mig. Det visade sig att det numera finns tre olika lagringstider/smakstyrkor att välja mellan, men jag nöjde mig med en mild och en mellanstark, vilket innebar att hon fick köpa två ostar i stället för en.

HerrgårdsostVi provsmakade båda ostarna och konstaterade att smakskillnaden inte var så stor men mitt smak­minne stämde nog bättre med den milda. Båda ostarna kommer dock att avnjutas med andakt. Fak­tiskt har jag en Herrgårds-favorit till, dvs snapsen lagrad på sherryfat. Dom två Herrgårdarna bör ju gå bra att kombinera?

Utflyttningsförberedelser
Det börjar så småningom bli dags att flytta ut. Eller flytta in på trappan närmare bestämt. Idag har jag börjat förberedelserna så smått och hade en av mina ljusare stunder – jag rengjorde bland annat ytter­dörren. Skillnaden blev klart märkbar!

Dom första sommarblommorna har också fått flytta in så nu hoppas jag på mera värme så jag kan sommarmöblera och börja dricka mitt morgonkaffe ute som jag brukar sommartid. 🙂