29.1 – Kallt och varmt

Väglagets bokslut är granskat, Husse skottar dagligen, en Skrivlördag är genomförd, jag lagar mat uppåt väggarna och har haft eld i baken. Mia bojkottar snö.

Väglagets bokslut
I fredags granskade väglagets ordförande bokslutet och fann det vara i sin ordning. Min kamp med beloppet som inte ville stämma blev genast rätt när jag hade sovit på saken.

Så snart styrelsen har godkänt och undertecknat det kan jag överlämna det till verk­sam­hets­gran­ska­ren. Förhoppningsvis tycker han också att det är i sin ordning.

Husse skottar dagligen
De senaste dagarnas snöyra har effektivt korkat igen alla stigar som redan var uppskottade. Det innebär att Husse har haft full huggning dagligen. Oerhört lyxigt att gå ut och kunna ta sig fram utan att skotta först!

Snövallarna börjar påminna om dom jag hade 2013.

Skrivlördag genomförd
Årets första Skrivlördag gick av stapeln i lördags. Den blev extra festlig tack vare att både vår husvärd och en av deltagarna hade fö­delse­dag.

Vi gjorde förstås också nytta och fick tips på duktiga novellister, blandat med glada skratt, så dagen gick fort.

Mat uppåt väggarna
Eftersom vi har eld i köksspisen flera gånger per dag, lagar jag mat på spisen. Det märktes speciellt tydligt en dag då solen tittade fram. Kaklen ovanför spisen var prickiga av stänk från stekpannan. Men dom går ju enkelt att få bort.

Eld i baken
Igår lyckades jag få brandvarnaren i vardagsrummet att tjuta. Den brinnande tändbiten föll ut från kakelugnen och hann sprida svart rök innan jag kvävde elden.

Brandvarnaren fortsatte ändå att tjuta… När jag vände på huv’et upptäckte jag en flammande låga som steg upp från golvet under pallen jag satt på!

Hur det kunde komma sig fattar jag fortfarande inte, men troligen hade en bit av tändbiten lossnat och rullat i väg under pallen. Lyckligtvis upptäckte jag det hela innan elden spred sig och det blev varmt i baken!

Mia bojkottar snö
Sen i lördags har yttertemperaturen minskat till några minusgrader, men som mest låg den nere i nästan 23 minusgrader. Rysligt kallt både för människor och katter.

De senaste dagarnas vindstyrka och snöfall har inte gjort saken bättre. För Mias del räcker det gott och väl att sitta på trappan en kort stund åt gången, snöpromenader undviker hon helst.

 

16.1 – Klart för ”drabbning” + lite annat

Väglagets bokslut är klart, möteskallelser skickade och kursinledningen klar. Jag eldar för brinnkära(!) livet och Mia höjer sömnrekordet.

Väglagets bokslut
Igår eftermiddag tog jag i tu med väglagets bokslut. När jag stämde av mot redovisningen hade jag en kostnadsdiff på 4 €. Mysko.

En koll av bankens kontoutdrag och verifikaten gav förklaringen. Banken började ta ut kontoavgift först i mars 2017, jag hade räknat med hela året. Tur att det var så enkelt den här gången.

Idag granskade väglagets ordförande bokslutet och hade ett par relevanta synpunkter. ”En bra sak kan man alltid göra bättre” sa en av mina första chefer. 🙂

Dock återstår att få veta – jag har frågat verksamhetsgranskaren – hur jag i bokslutet förklarar den obetalda fakturan 2016? Den ingick i 2016 års bokslut, men betalades först i december 2017 på grund av kassörens (mitt) slarv.

Som vanligt tröstar jag mig med att den enda som inte kan göra fel är den som inget gör.

Möteskallelser
Nästa måndag är det dags för hembygdsföreningens första möte i år. Idag fick både styrelse och ersättare kallelse med förslag till dagordning.

Styrelsen för väglaget fick också en möteskallelse. Förhoppningsvis är bokslutet klart för underskrift den 25.1.

Kursinledning klar
Den 23.1 börjar kursen Vardags-IT i Björkboda skola, en av mina tidigare arbetsplatser här på ön. F n är det 10 anmälda så då vet jag att kursen blir av. Det bekräftade för övrigt min chef igår per telefon.

Tre av deltagarna är bekanta sen tidigare kurser och en fjärde är jag särdeles välbekant med: Husse har också anmält sig. 🙂

Eftersom kursen delvis ska basera sig på deltagarnas frågor och önskemål har jag gjort en inven­te­rings­lista som fylls i vid första träffen. Dels för att få reda på befintliga kunskaper och dels för att få veta vilka frågor deltagarna har.

Eldar för brinnkära livet
Sen igår är det bra drag på Udden. Dock inte under galoscherna den här gången.

4 minusgrader och 17-20 m/s kräver stor energiåtgång. Eftersom huset är byggt i slutet av 1800-talet är isolering och vindskydd därefter. Den energi jag genererar räcker inte till på långt när!

Den hårda, sydvästliga vinden innebär att var­dags­rum­met är mest utsatt. Kakelugnen fick därför en extra brasa igår kväll och två elelement får hjälpa till att hålla värmen. Trots det visar termometern inte mer än +17. På golvet är det antagligen under 15 kan jag tänka mig.

Köksspisen är förstås i flitig användning. Den kombi­ne­ras med värme från ett element närmast skrivbordet, annars skulle fingrarna stelna ändå mer.

För att värma brandmuren ytterligare, tände jag också upp i kaminen i sovrummet i eftermiddags. Det är första gången i år, men förmodligen inte den sista.

Hur det är möjligt att det är drag i den oavsett om spjället är öppet eller stängt är för mig en gåta? Den enda som kan svara på det är väl den som murade rökkanalerna och han har inte funnits på mer än ett halvsekel, så den frågan lär jag aldrig svar på.

Mia höjer sömnrekordet
Sen före jul tillbringar Mia mesta tiden med att sova. I det här elaka vädret vägrar hon helt vistas ute längre än ett par minuter – om jag inte gör henne sällskap vill säga. Medan jag hämtade ved idag tog hon en snabb­titt i boden, men skyndade sig snabbt in i värmen igen.

 

12.7 – Muta och tantvarning

Jag har låtit mig mutas, blivit bjuden på hembakt, eldat och latat mig.

Låtit mig mutas
Den 3 juli fick jag mejl från en dam på ett företag i Sverige: ”… Jag upptäckte din blogg när jag surfat runt och sökt efter olika lämpliga bloggar, och jag hittade din när jag letade efter bloggar som har skrivit om ”fläckar”. Nu verkar det ju som du skriver om gröna fläckar i snön, och blå fläckar i himeln. Men eftersom du spenderar så mycket tid utomhus gissar jag att du får många gräs­fläckar och annat på dina kläder.

LogoMejlet fortsatte: ”Just nu håller vi på att leta sam­ar­bets­part­ners som kan hjälpa oss att komma ut och skriva en sponsrad artikel till deras varu­märke Vanish. Om du tycker detta låter intressant, så hör gärna av dig så berättar jag mer om upplägget.

Så klart var jag tillräckligt nyfiken för att be om närmare information. Det visade sig att sponsringen bestod i två förpackningar av fläckborttagningsmedlet, nån annan sponsring var det inte fråga om.

Jag talade om för damen att jag betalar en årsavgift för att mina läsare ska slippa se reklam, så en sponsrad artikel stred ju mot mina prin­ci­per, men slutligen beslöt jag ändå göra ett undantag. Som bekant har jag bara en princip – att inte ha några principer. 😉

För några dar sen fick jag ett paket i posten med två förpackningar diskmaskinsmedel och en liten lapp med meddelandet ”Lycka till med fläckarna”. Jag stod som ett levande frågetecken. Vem hade nu missuppfattat överenskommelsen?

Det var inte jag den här gången fick jag bekräftat. Jag kunde behålla diskmedlet och skulle få två nya förpackningar av rätt sort. Eftersom jag inte har nån diskmaskin, har jag delat ut det till ”bättre behö­vande”. Så ta det här som en förvarning om ett kommande inlägg om fläck­bort­tag­ning.

MainiemiBjuden på hembakt
Igår hade jag avtalat om besök hos ”Dra­kar­na i norr” för att gratulera i efterskott. Då gällde det ju att klä sig lite finare än vanligt. Jag kunde ju inte gärna dyka upp i flanellpyjamas!

Det fick bli nya sommarkjolen. Jag kom fram till att det är mer än 10 år sen jag senast var klädd i kjol. Sommartid använder jag klänning och kortbyxor, aldrig kjol. Då kan man ju undra varför jag köpte en sommar­kjol i våras? Enkelt, den var blommig och i färger jag gillar. Jag tycks ha fått pippi på blom­migt. Ytterligare en tantvarning?

Den ena Draken var utflugen så det var bara min syssling och jag som satte oss vid kaffe­bor­det. Hem­bakt knäckebröd och dito kanelbullar satt fint medan vi ventilerade både små och stora händelser från förr och nu.

Eldat
I fredags hämtade jag in ved och tände i köksspisen, igår kväll blev det en repris. Det kändes som om fukten och kylan hade trängt sig in i huset. Makalöst att behöva elda mitt i sommaren, men vi fick an­tagligen för stor värmetilldelning i fjol.

Latat mig
Idag har jag inte uträttat ett skapande grand, enbart latat mig och tagit det här med vilodag fullkomligt bokstavligt. Bara laddat upp bilder, vattnat blommor, läst, ätit och sovit middag. Riktigt skönt. 🙂

14.9 – Lättsamt

Ryktet talar sanning, jag har haft tur med vädret, eldar i spisen och använder rotsaksborste på nytt sätt.

Sant rykte
Strax före tolv åkte jag till Furulund för att hämta maten jag beställde igår (se går­da­gens inlägg). Kerstin kockar nämligen i ungdomslokalens kök. Jag kan inte på­stå att det var nån kö precis, men tre personer förutom mig var där för att handla.

Jag var inte speciellt hungrig, men nyfiken på anrättningen och ville passa på medan den var varm så jag öppnade förpackningen. Precis som ryktet påstår är portionerna väl tilltagna. Två stora fiskbiffar och en rejäl dos potatisgratäng betyder att det räckte till två måltider och dessutom har jag kvar av po­ta­tisen till i morgon.

Maten smakade alldeles utmärkt tyckte både Mia och jag. Hon fick en liten bit av fiskbiffen och slukade den omgående. Min portion försvann lika kvickt.

För mat och sallad betalade jag 6 €, alltså 3 € per måltid. Till det facila priset är det verkligen inte värt att köpa in­gre­dienser och lägga ner dyrbar arbetstid på att laga mat annat än när andan faller på. Där blir jag ga­ran­terat stamkund!

Tur med vädret
Efter lunchen fortsatte jag med snöbärsbuskarna. Först gällde det att städa bort alla högar från igår. Som vanligt hade jag lämnat dom efter mig.

Mia höll mig sällskap med jämna mellanrum. Hon både åkte i och tippade skottkärran ett par gånger och tyckte vi skulle leka med kvistarna i stället för att lägga dom på hög. Till slut la hon sig på den nyröjda delen och verkade tycka att det var dags att vila.

En stund senare kom några regnstänk men jag lät mig inte hindras förrän det började regna på allvar. Jag hann bara fylla en skottkärra och har fortfarande en liten bit kvar innan jag når husgaveln. Men som tur var tyckte vädrets makter att jag hade gjort nog för idag.

Mia följde med in, fick mat och la sig sen till rätta i korgstolen. Jag tog dagens tidning, la mig på sängen och sov tills Mia ville ut en timme senare. Vilket skönt liv vi lever. 🙂

Eld i spisen
Den friska vinden och det ”rukuga” vädret (mosters uttryck) gjorde att det kändes kallt i huset då jag steg upp. Än så länge undviker jag att koppla på elvärmen annat än i undantagsfall så jag tände upp i köksspisen. Det ger en skönare värme och klart högre mysfaktor.

Nytt användningsområde
För ett tag sen köpte jag en rotsaksborste med skaft. Tanken var att jag skulle använda den när jag tvättar båten eftersom vissa skrymslen inte går att komma åt med rotborsten. Men jag har kommit på ytterligare ett användningsområde – den är alldeles utmärkt till att putsa fodret i vinter-crocsen!

Jag får jämt in en massa skräp som fastnar i luggen på fodret. Crocs är kanske inte det optimala valet som arbetssko, men jag tycker dom är sköna så jag envisas.

En anledning till skräpansamlingen kan ju vara att Mia använder dom som klösbräda, vilket har resulterat i ett hål rakt igenom fodret på den ena dojan. Men hellre det än att hon klöser sönder nåt annat.

Hur som helst är rotsaksborsten suverän för att borsta ur skräpet. Undrar om jag ska ta patent på den idén? 😀