12.7 – Muta och tantvarning


Jag har låtit mig mutas, blivit bjuden på hembakt, eldat och latat mig.

Låtit mig mutas
Den 3 juli fick jag mejl från en dam på ett företag i Sverige: ”… Jag upptäckte din blogg när jag surfat runt och sökt efter olika lämpliga bloggar, och jag hittade din när jag letade efter bloggar som har skrivit om ”fläckar”. Nu verkar det ju som du skriver om gröna fläckar i snön, och blå fläckar i himeln. Men eftersom du spenderar så mycket tid utomhus gissar jag att du får många gräs­fläckar och annat på dina kläder.

LogoMejlet fortsatte: ”Just nu håller vi på att leta sam­ar­bets­part­ners som kan hjälpa oss att komma ut och skriva en sponsrad artikel till deras varu­märke Vanish. Om du tycker detta låter intressant, så hör gärna av dig så berättar jag mer om upplägget.

Så klart var jag tillräckligt nyfiken för att be om närmare information. Det visade sig att sponsringen bestod i två förpackningar av fläckborttagningsmedlet, nån annan sponsring var det inte fråga om.

Jag talade om för damen att jag betalar en årsavgift för att mina läsare ska slippa se reklam, så en sponsrad artikel stred ju mot mina prin­ci­per, men slutligen beslöt jag ändå göra ett undantag. Som bekant har jag bara en princip – att inte ha några principer. 😉

För några dar sen fick jag ett paket i posten med två förpackningar diskmaskinsmedel och en liten lapp med meddelandet ”Lycka till med fläckarna”. Jag stod som ett levande frågetecken. Vem hade nu missuppfattat överenskommelsen?

Det var inte jag den här gången fick jag bekräftat. Jag kunde behålla diskmedlet och skulle få två nya förpackningar av rätt sort. Eftersom jag inte har nån diskmaskin, har jag delat ut det till ”bättre behö­vande”. Så ta det här som en förvarning om ett kommande inlägg om fläck­bort­tag­ning.

MainiemiBjuden på hembakt
Igår hade jag avtalat om besök hos ”Dra­kar­na i norr” för att gratulera i efterskott. Då gällde det ju att klä sig lite finare än vanligt. Jag kunde ju inte gärna dyka upp i flanellpyjamas!

Det fick bli nya sommarkjolen. Jag kom fram till att det är mer än 10 år sen jag senast var klädd i kjol. Sommartid använder jag klänning och kortbyxor, aldrig kjol. Då kan man ju undra varför jag köpte en sommar­kjol i våras? Enkelt, den var blommig och i färger jag gillar. Jag tycks ha fått pippi på blom­migt. Ytterligare en tantvarning?

Den ena Draken var utflugen så det var bara min syssling och jag som satte oss vid kaffe­bor­det. Hem­bakt knäckebröd och dito kanelbullar satt fint medan vi ventilerade både små och stora händelser från förr och nu.

Eldat
I fredags hämtade jag in ved och tände i köksspisen, igår kväll blev det en repris. Det kändes som om fukten och kylan hade trängt sig in i huset. Makalöst att behöva elda mitt i sommaren, men vi fick an­tagligen för stor värmetilldelning i fjol.

Latat mig
Idag har jag inte uträttat ett skapande grand, enbart latat mig och tagit det här med vilodag fullkomligt bokstavligt. Bara laddat upp bilder, vattnat blommor, läst, ätit och sovit middag. Riktigt skönt. 🙂

4 thoughts on “12.7 – Muta och tantvarning

  1. Hoppla får se om du öppnar diskmedels försäljning 😉 Ja skojar. Det brukar vara svårt att komma sej ur sådant där Håller tummarna 😉

    Gilla

  2. Ack ja det känns lite som om sommaren bara rinner iväg utan att vi behöver svettas en enda gång, nej förresten vi hade 30 grader tre dagar i rad, men nu är det ostadigt som gäller.

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.