Dagens bekantskap

Insekt

Idag hade den här gynnaren förirrat sig in på trappmattan. Trots att jag var i farten med kvasten låg den lugnt kvar. Möjligen en rörbagge av nåt slag?

Tillägg 1.7: En lövträdlöpare (Rhagium mordax) som tillhör släktet långhorningar har jag kommit fram till efter lite googlande.

Aldrig för många?

Örhängen och ringar kan man väl aldrig få för många av? Åtminstone inte om man är funtad som jag. 😀

Idag tittade jag in till Rosala Handelsbod på nya adressen och fick syn på Design Mervis alster. För många, många år sen såg jag dom första gafflarna och skedarna som var omgjorda till smycken i en affär i Stockholm och blev stormförtjust, men köpte inget. Numera finns det många som har anammat idén.

Idag slog jag till och investerade i två skedrester. Visst är dom läckra?

 Örhängen

28.6 – Sopor och annat  

Soptunnan är påfylld, en myra har hämnats, protokollet är godkänt, jag har bjudit på matrester och ”cementkaka”.

SophusSoptunnan påfylld
Jag brukar samla på mig högst fyra-fem soppåsar innan jag går med dom till soptunnan, men i fredags hade jag överträffat mig själv. Mitt ”rosa under” till skottkärra behövdes för transporten av alla kollin.

Soptunnan var redan välfylld, så när jag hade lämpat av alla påsar gick locket inte längre att stänga. Men det gör kanske inget, tunnan står ju i ett eget litet hus tack vare herr grannens snickarglädje.

Myrans hämnd
Då jag ställde in skottkärran i boden igen kände jag nåt som ilsket nöp mig på insidan av låret. Av med shortsen och inspektion på stört. En svartmyra hade tagit ett stadigt grepp om huden och ville inte ge sig förrän jag förintade den. Troligen en hämnd för att honung­ser­ve­rin­gen har upphört i bad­rummet. 😉

Protokollet godkänt
Igår handhälsade jag tre gånger på väglagets ordförande. Dels före årsmötet och dels när han kom till Udden för att kontrolläsa och skriva under protokollet.

HandslagNär årsmötet var överstökat hade solen gått i moln så jag beslöt att skriva protokollet på direkten för att få ledig söndag. Det torde vara personbästa när det gäller snabb protokolleverans. Klockan sex SMSade jag till ordföranden att protokollet var klart och en halv timme senare dök han upp.

Efter ett par justeringar skrev han under och tog med sig protokollet till den ena justeraren. Sen tog vi varandra i hand för tredje gången och jag önskade honom och hans fru en trevlig havsvistelse.

Uppvärmda rester och ”cementkaka”
På förmiddagen idag fick jag en ypperlig idé. Dels kändes det som om det var länge sen jag träffade före detta grannen senast och dels fanns det gott om kålgryta kvar. Alltså ringde jag och erbjöd henne uppvärmda rester.

Hon hade inget annat program inbokat och tackade ja. ”Vilken tid ska jag komma?” undrade hon. Jag talade om att det i så fall kunde bli efter siktdjupsmätningen, dvs vid tre-snåret. Det är flera timmar efter hennes ordinarie mattid har jag för mig, men hon protesterade inte, snäll som hon är.

Då hon kom fick hon välja om hon ville äta ute i bersån eller i köket. Solen sken från klarblå, molnfri himmel så valet föll på bersån.

Birgit i bersånEfter maten satt vi kvar och pratade en stund innan jag serverade kaffe och resten av ”cementkakan” som jag gjorde i torsdags. I fredags fick Vik Husse fick också av den och konstaterade att det krävdes kniv och gaffel för att hantera den. Stämjärn hade kanske också varit på sin plats.

Enligt receptet ska persikopajen serveras ljummen, vilket förstås innebär att den är lättare att han­te­ra, men nu serverades den kylskåpskall, vilket alltså hade vissa följder. Men både Vik Husse, dagens gäst och jag lyckades få i oss den. Men nästa gång ska jag täcka över den medan den ännu är varm så att den förhoppningsvis mjuknar, alternativt värma den före servering.

Risken är förstås att kommande gäster tackar nej till paj i fortsättningen… 😀

(Bilden publicerad med personens tillåtelse)

Bra att ha-besök

Idag hade jag ett sånt där ”bra att ha karl”-besök igen. Vid ett tidigare tillfälle kommenterade Vik Husse det genommurkna virket på ena trappräcket och erbjöd sig vänligt nog att åtgärda saken. Det gjorde han idag med den äran.

Det murkna virket ersattes med ingenting och mittstolpen ansåg Uddmor överflödig. Det är värt att notera att vänstra hörnet på den nya tvärbalken är snyggt avfasad för att jag inte ska slå hål i huv’et ifall jag somnar i stolen som ska stå intill. Hjärtligt tack än en gång! 🙂

Så här såg det ut innan…
Före… och så här ser det ut nu:
EfterSå småningom ska dom nya delarna förstås få samma gröna färg som innan.

25.6 – Kortspel, nattligt äventyr och annat

Jag har städat dasset, förlorat i kortspel, haft en nattgäst, plockat rosor och varit huslig.

GetingboStädat dasset
I förrgår städade jag dasset. I regel brukar jag göra det i slutet av maj, men på grund av väderlek och kyla har inspirationen inte infunnit sig förrän nu. Dessutom fuskade jag i år, det fick räcka med en omgång med piassa­va­kvasten. Att dra ut dammsugare och skarvsladd kändes motigt.

Det gamla geting­boet som har hängt där sen 2013 fick dock stryka på foten. Fascinerande vilken möda dom små liven lägger ner bara för en sommar.

Förlorat i kortspel
För snart ett år sen spelade jag ”marjas” senast och förlorade. Igår var det dags igen. Men det var ganska jämnt spel ända till slutet. Min motspelare stod på 11 och jag på 10 inför avgörandet.

Med tanke på att jag spelar högst ett par gånger per år och min motspelare flera gånger per vecka ser jag inte förlusten som särskilt neslig. Träning ger färdighet också i det här fallet. Jag kan i alla fall skylla på det. 😉

Nattgäst
Under tiden som vi spelade kort igår kväll hörde jag Mia rumstera i verandan och öppnade dörren för att kolla vad som stod på. Det var himla dumt. In genom dörren sprang en skogsmus i full karriär för att undkomma sin fiende.

SkogsmusFienden följde givetvis efter, men musen hann in under vedspisen. Mia var på god väg att fånga den, men då kom den smarta musen på att klättra upp på baksidan av spisen. Efter kortspelet försökte jag bistå i jakten ett tag, men musen överlistade mig också.

Halv sju i morse väcktes jag av ett välbekant nödrop. Musen hade vågat sig fram och råkat ut för Mias tänder. Men hon släppte den dumt nog, vilket innebar att den hittade ett nytt oåtkomligt gömställe och Mia föredrog att gå ut ett tag. Men hon kom igen så småningom och exakt 12 minuter över 12 avslutades jakten äntligen 1-0 till Mia.

Plockat rosor
Först nu är bondrosorna på väg att slå ut. Efter att ha öst båtarna och plockat bort vissna blommor från rhododendron, plockade jag en liten bukett som pryder köksbordet. Dom står sig visserligen inte så länge, men ett litet tag får man njuta av den ljuvliga doften.

Huslig
Eftermiddagen har gått i huslighetens tecken som omväxling. Fru grannen trodde knappt sina ögon när hon tittade in och fann mig i matlagningstagen. Jag längtade efter kålgryta och persikopaj med vaniljsås så det fick det bli. 🙂

Det innebär att jag får äta kålgryta en vecka framåt om jag inte fryser in en del. Lyckligtvis blir den inte sämre av att frysas.

23.6 – Från sopor till fågelskri

Sopberget är avlämnat, vaccinationen verkställd, tvätten torr och vädret är opålitligt. Jag undrar vem som skriker?

Sopfritt
Vid lunchtid igår åkte jag i väg till sopstationen med mitt lass. Mest plast som vanligt, vilket innebar klassificering som ”energiavfall” och en avgift på 9 €. Men gärna det bara jag blev av med högarna.

Vaccinering verkställd
I morse hade vi tid hos veterinären kl 7.45. Jag hade för mig att Mia skulle ha sin vaccination mot kattflunsa senast den 1 juli men när jag kollade hennes vaccinationskort, visade det sig att hon fick den redan 11 mars i fjol så det var drygt tre månader över tiden.

Mia njuterDet gjorde inget sa veterinären. Hon påpekade också att det räcker att vaccinera vuxna katter vartannat eller vart tredje år. Det har hon bestämt talat om tidigare, men det hade jag förstås glömt. Fast i och med hennes svaga immunförsvar (= allergin) kanske det ändå är bra att hon fick den.

Att vara instängd i bur och åka bil var som vanligt en pärs, men oj vad lycklig hon var när vi kom hem tillbaka! Hon förnyade genast alla doftmarkeringar, jamade belåtet och spann högljutt.

Tvätten torr
Dagen bjöd på strålande sommarväder. Bäst att passa på tyckte jag och laddade tvättmaskinen. Då tvätten var upphängd och lunchen uppäten, la jag mig i hammocken och tittade på när den torkade. 😉

Opålitligt väder
Vädret är minst sagt omväxlande. Sol, regn, sol och regn igen. Idag var inget undantag. Efter den vackra och ovanligt varma inledningen drog molnen ihop sig sent på eftermiddagen och ett par timmar senare regnade det. Igår var det tvärtom.

ÅskvarningNärmaste dygnet hotar den lokala prognosen dessutom med våldsamt åskväder, vilket verkligen inte gör saken bättre!

Vem skriker?
Jag blir inte klok på vilken fågel det är som skriker dag ut och dag in? I söndags såg jag två korpar på Långholmsudden, men dom har inte sånt ljud.

Möjligen kan det vara en gråhäger, men jag begriper inte varför den måste hålla låda jämnt och ständigt? Jag har också svårt att lokalisera ljudet. Nånstans mot öster håller den till, vad det nu är för nåt?

Nykläckt

Igår träffade jag på en nykläckt slända som satt i solen på bryggan och torkade vingarna. Sländor tillhör också mina favoritinsekter. 🙂

Slända 1

Slända 2