Jag har känt mig pinsam, vikarierat Husse, kämpat med ett bokslut, eldat och kallat till möte.

Pinsamt
På lördagen var det bastudag i Tallmo som vanligt, men också Husses morbrors namnsdag. Den ville vi givetvis gratta till så vi kombinerade aktiviterna.

Att ”gå till bys” direkt efter bastun innebär att klädsel och frisyr ser ut som hej kom och hjälp mej. Det gäller mig, inte Husse. Han ser ut som vanligt, bara renare.

Jag kunde förstås ha packat ner gå-bort-kläder, men räknade med att vi var de enda gästerna den tiden på dan. Helt rätt uträknat, men innan vi hade lättat ankar hade flera gäster hunnit anlända.

Alla var förstås uppklädda. Till skillnad från mig som satt där i pösiga mysbyxor, en gammal tröja och med håret klistrat på skalpen. Jag gjorde mitt bästa för att verka obesvärad, men kved i mitt innersta.

Fy, så pinsamt. Mitt slafsiga utseende kunde uppfattas både som brist på respekt för tillfället och för namns­dags­firaren. Det ska inte upprepas!

Vikarierat Husse
Igår efter lunch åkte Husse till stan, så jag fick chansen att vikariera honom. Det innebar snöskottning och vedhämtning. Asklådan i köksspisen svämmade över, så den tömde jag också.

Kämpat med ett bokslut
Redan innan Husse åkte hade jag börjat med väglagets räkenskaper för 2018 och fortsatte med dom efter hushållsbestyren. När jag äntligen var klar, hade klockan hunnit bli 22.

Hur jag än bar mig åt stämde inte ett av beloppen i bokslutet. Och eftersom jag ser problem­ som utmaningar, ville jag inte ge mig. Till slut var jag ändå tvungen att ge upp. Just det beloppet behövde inte specificeras i bokslutet kom jag på.

Om jag hade varit så fiffig ett halvdussin timmar tidigare, kunde jag ha ägnat mig åt nåt roligare. Suck.

Eldat för brinnkära livet
I går började temperaturen sjunka och i morse visade termometern -22,8 kl 8.15. Det kändes onek­ligen rätt svalt i huset när jag klev upp, trots ett par elelement. Definitivt läge för en vinter­veds­brasa!

Dessutom täcktes Udden av tät dimma. Ovanligt i samband med sträng kyla, men troligen berodde den på att havet kring ön fortfarande ligger öppet.

För mig är vinterved = björkved. Hittills har vi bränt av sommarveden som Husse försåg oss med vårvintern 2017 då ”stora avverkningen” gick av stapeln. Fullt gångbar den också, men dagens tempe­ratur krävde björk tyckte jag. Lyxigt att kunna välja. 🙂

Kallat till möte
Om en knapp vecka håller hembygdsföreningen sitt första styrelsemöte för i år, så det var dags att skicka möteskallelserna med förslag till dagordning.

En av punkterna är förstås bokslutet för 2018. Tack vare Husses eleganta kalkylmodell blev det klart utan några som helst problem. Årsmötet närmar sig också, vilket kräver en hel del administrativa förberedelser som bekant. Många papper blir det.

Vi behöver också se över vilka ledamöter som är i tur att avgå och om dom ställer upp för omval, vilket jag hoppas. Vi har en bra styrelse och ett gott samarbete.