Inte så pjåkigt

Du kanske minns att jag för ett tag sen skrev om att jag deltog i en fototävling på Guru Shots där motivet var katter? Ett annat favoritmotiv är blommor, så när den tävlingen utlystes hängde jag på där också. Bilden ovan är dock inte min.

Placeringen och nivån blev ju inte så pjåkig eller hur? Fast Husse tog genast ner mig på jorden genom att påpeka att det kanske bara var 60 tävlande. Hmpf.

När han såg min min tröstade han mig genast med att det lika väl kunde ha varit tusen tävlande. De facto har jag ingen aning om hur många vi var, men är fullt nöjd med resultatet. 🙂

 

26.2 – Från trånga jeans till vårtecken

En del byxor är av ondo, Kodklubben är avslutad, vi har hämtat ett kontoutdrag, tagit en ny ispromenad och Udden har fått en modernitet. Mia har levererat ett vårtecken.

Byxor av ondo
Härom dagen tog jag fram ett par svarta jeans som jag inte haft på ett tag. Men milda makter så dom satt åt! Det är fel på kvalitén. Dom är inte sydda av stretchtyg.

Mina andra byxor töjer lyckligtvis tillräckligt för att en liten viktökning inte ska märkas, men dom här avslöjar obarmhärtigt att jag har satt i mig för mycket på senare tid. I synnerhet godsaker. 😦 Men dom får hänga kvar i garderoben, så lätt ger jag mig inte!

Kodklubben avslutad
Förra onsdagen var sista träffen i Kodklubben. Kvällens program bestod av ett företagsbesök för att ungdomarna skulle få träffa en yrkesprogrammare och se vad allt en sån kan åstadkomma.

Jag hade valt företaget Startle som jag tyckte bäst motsvarade vår intressesfär. Mest tittade vi på färdiga tillämpningar, bl a fick vi se ett VR-program (Virtual Reality) i funktion.

Kontoutdrag hämtat
Föreningens mångåriga kassör ställer tyvärr inte upp för omval längre. För att avlasta henne fram till årsmötet har jag lovat sköta årets bokföring tills vi får en ny kassör, men än så länge har hon hand om föreningens bankkonto och betalar våra räkningar.

Det betyder att hon också får kontoutdragen, så på torsdagen hade vi kommit överens om att hämta januari månads kontoutdrag. Besöket innebar också social samvaro och eftermiddagskaffe med som vanligt en massa god­saker.

Ingen risk för att jag kommer i jeansen än på ett tag med andra ord. ”Enklaste sättet att hantera en frestelse är att ge efter för den” har nån sagt.

Ny ispromenad
På fredagen tog vi en ny ispromenad i strålande sol. Den här gången var vi utrustade för halka, men ett tunt snölager hade lagt sig sen sist så det hade gått bra utan ”spikskor”.

Isen såg ut som om nån hade strött ut bomullstussar på den. På en del ställen hade blåsten inte lyckats få i väg all snö så det hade bildats små snöhögar.

Modernitet på Udden
Med mig i flytten från Östersund hade jag ett knivblock i trä som har fått ligga ovanpå mikron trots att det var skrymmande. Att ha det stående på diskbänken lät sig inte göras med tanke på det snåla utrymmet.

Härom dagen såg Husse en bättre lösning i ett reklamblad. Ett magnetfäste på väggen. Det innebar att ett annat knivställ som hängde på väggen fick flytta på sig, men efter den rockaden fick magnet­listen plats. Perfekt!

Mia har levererat ett vårtecken
Igår hade Mia hittat ett vårtecken som hon gärna ville visa. Hon hade fångat årets första ödla.

Det torde vara rekord, så här tidigt kan jag inte minnas att hon har hittat nån tidigare.

 

Nyanskaffning

2013 köpte jag ett par filttofflor som jag har använt dagligen så gott som året runt. Enda materialet som är varmt utan att vara så tätt att jag blir fuktig om fötterna. Vintertid med en tovad innersula, sommartid utan. Under årens lopp har dock de pålimmade yttersulorna spruckit och bitarna har lossnat en efter en.

”Köp nya!” tyckte Husse när jag igen en gång ”reparerade” sulorna med silvertejp. Det låg onekligen nåt i det. Efter att ha surfat runt ett tag föll jag för Alhon huopatehdas’ modell med låg hälkappa och som är avsedd för utomhusbruk.

Det visade sig nämligen att inomhusmodellerna jag hittade saknade sula eller hade en pålimmad av samma typ som dom gamla. Sulan är ett måste. Det första paret jag ägde saknade yttersula och slets därför upp på nolltid.

Idag hämtade jag ut paketet och har under dagen och kvällen gått in dom nya, röda skapelserna. Ett lyckat köp känns det som. Den kraftiga sulan, som enligt tillverkaren inte är limmad, är en fördel på Uddens kalla golv och medger givetvis utomhusbruk. Rekommenderas varmt! 🙂

19.2 – Lugnare dagar

Ispromenad och kaffe på byn, hemläxa, årsmöteskallelser och inlagd sill har utgjort de senaste dagarnas sysselsättning. Mia uppskattar snöfritt.

Ispromenad och kaffe på byn
Innan det var dags att ge sig av till det planerade besöket hos f d bonuspappan i söndags tog vi en ispromenad på sjön. Fram till Hästholmen var det ställvis gräsligt halt, men längre bort gick det bra utan att halka.

Vädret var alldeles förträffligt. Ett par plusgrader, strålande solsken och tolerabel vindstyrka. Vi var inte dom enda som nyttjade väderförhållandena. Två fiskare och en skidåkare syntes också.

Efter en kort mellanlandning hemma, lastade vi soppåsarna i bilen, sa hej då till Mia och åkte längs ”sopstigen” upp till soptunnan som vi delar med herr och fru grannen.

När vi kom fram till f d bonuspappan  visade det sig att herr och fru grannen plus junior var där. Dom hade nyss återvänt från en vecka i varmare klimat.

Medan vi drack kaffe och te och försåg oss från brödfaten avhandlades diverse samtalsämnen fram tills att det började dra ihop sig till mattid för vår del. Vi tackade därför för oss och lovade hälsa på igen.

Hemläxa
Igår tog jag i tu med hemläxan till nästa Skrivlördag. Den här gången var temat tystnad. Det fick mig att minnas ett kundbesök från tiden då jag bodde i Göteborg och mötet med en inköpschef på Volvo.

Lärdomen jag fick vid det besöket har jag haft nytta av många gånger. Tystnad kan vara nog så talande och användas som maktmedel vid behov.

Årsmöteskallelser
Hembygdsföreningens årsmöte närmar sig. Till de av våra medlemmar som har uppgett en mejladress skickade jag idag möteskallelser. Enligt stadgarna räcker det med annons i en lokal tidning, men förhoppningsvis är det fler medlemmar som läser sin mejl än Annonsbladet.

Inlagd sill
Jag har länge längtat efter stekt sill med löksås och köpte för ett bra tag sen en s k lättsaltad sill. När jag tog fram den idag för att vattna ur den upptäckte jag att det var en hel sill, inte filéer som jag hade tänkt mig.

Så då fick jag tänka om. Det fick bli inlagd sill i stället. Det är ju inte fy skam det heller.

Mia uppskattar snöfritt
Efter den senaste tidens töande har allt fler snöfria fläckar uppenbarat sig. Det uppskattar Mia. 🙂 I söndags föredrog hon att vänta på oss på bar mark i stället för att följa med ut på isen.

 

15.2 – Från kamelia till fisksoppa

Jag har träffat en kamelia, vi har ätit middag utan sovel och lyssnat på föredrag. Jag har fått ett elakt stick och kokat fisksoppa.

Träffat en kamelia
Senaste söndag besökte jag väglagets verk­sam­hets­gran­skare för att överlämna bokslutet. Det innebar så klart också kaffe med dopp och lite småprat.

Efter kaffet frågade värdinnan om jag ville se hennes blommande kamelia. Det ville jag gärna, en sån tror jag att jag aldrig sett tidigare? Oj, vilken skönhet! En del har onekligen grönare fingrar än andra.

Middag utan sovel
Söndagsmiddagen blev ovanligt torftig. Den marinerade kycklingen som skulle stekas i ugnen i 1,5 t visade sig vara halvrå då vi började förse oss! Vi fick nöja oss med tillbehören. 😦

Om vi dristar oss till att köpa en likadan en annan gång ska jag se till att klyva den innan jag sätter in den ugnen.

Lyssnat på föredrag
På måndag kväll hade vi en föreningsaktivitet i form av ett föredrag kallat Sjöfarten på Kimitoön med Juha Ruusuvuori som föredragshållare. Vi hade inga större förhoppningar på antalet åhörare, men blev glatt överraskade – 19 personer dök upp.

Att ön har gamla sjöfartsanor var i sig ingen nyhet. Det är fullt logiskt om man bor vid havet. Mer imponerande var antalet skeppsvarv som har funnits här under segelfartygens tid.

Elakt stick
När jag la in ved i köksspisen på tisdagen kände jag något vasst, men trodde först det var en träflisa. Ögonblicket efter föll en sömndrucken geting på golvet.

Att få ett getingstick så här års är minst sagt oväntat. Tydligen sov den sin vintersömn bland veden och blev arg över att bli störd. Fullt förståeligt, men den kunde ha låtit bli att sticka. Först idag börjar klådan ge med sig.

Kokat fisksoppa
Jag har kvalificerat mig som en riktig husmor har jag förstått av kommentarerna på FB. I ett inlägg skrev jag nämligen att jag kokade fiskbuljong och det gör man bara om man är riktigt huslig. Det trodde ni inte om mig eller hur? 😀

Igår blev buljongen stomme till en fisksoppa. Inte alls oäven om jag får säga det själv.

8.2 – Axplock

Verksamhetsgranskaren är nöjd, vi har firat med middag, snön har rasat, i fototävlingen går det bra, ett möte är avklarat och anmälan är skickad.

Verksamhetsgranskaren är nöjd
I måndags lämnade jag in föreningens material till verksamhetsgranskaren. Redan på onsdagen ringde hon och talade om att hon var klar, så på vägen till kvällens kurs hämtade vi pärmen. Hon hade inget att anmärka och beviljar därför styrelsen ansvarsfrihet i år också.

Firat med middag
På tisdag eftermiddag hämtade vi den nyblivna 80-åringen och Husses moster och morbror för avfärd till Kasnäs för att fira med en à la carte-middag.

Väglaget var ganska bedrövligt. En isig körbana och regn är ingen lyckad kombination. Inte så konstigt att vi var de enda gästerna i restaurangen.

Maten smakade bra, även om jag blev lite besviken på förrätten. På menyn stod det Fisktallrik vilket fick mig att tro att jag skulle få en förrättstallrik med fiskrätter. Visserligen fick jag en tallrik, men mitt på den fanns bara en ynkligt liten form med innehåll. I övrigt var både smak och utseende på maten godkänd och mätta blev vi.

Snön har rasat
Sen jag flyttade hem tillbaka har jag bara klarat mig något enstaka år från snöras från trapptaket. Igår var det dags igen. Husse och jag hjälptes åt att röja, så jobbet var fort gjort.

Idag fick vi ett nytt snöras, snön på uthustaket dråsade ner. Plåtarna som täcker veden vid väggen fick sig en rejäl kyss och en del av snön hamnade förstås på en del av veden. Det gav Husse sysselsättning en god stund. :-/

Fototävlingen
Då bara några timmar återstår av fototävlingen Kattporträtt har jag nått nivån All Star och hittills fått 2050 röster, varav 751 föll på bilden längst ner. Det är alltså fler än jag som tycker att Mia är ”foto­ge­nique”. 🙂

Med tanke på antalet tävlande är det ingen risk för topplacering, men det hade jag heller inte för­väntat mig. Titeln All Star är helt OK.

Möte
Årets första styrelsemöte i väglaget är avklarat. Det hölls som vanligt på Udden. Förutom bokslut och andra ärenden, tog styrelsen del av den nya lagen gällande enskilda vägar som trädde i kraft den 1.1.2019.

Anmälan skickad
Den här eftermiddagen har gått åt till väglagsadministration. Materialet till verksamhetsgranskarna är klart och alla uppdrag jag fick på gårdagens möte är avklarade.

Enligt lagen om enskilda vägar ska vägarna anmälas till Digiroad numera. Idag fick dom vår anmälan, dock utan en kopia som efterlystes, så får se vad dom tycker om det?

 

3.2 – Aldrig tråkigt

Vi har haft tebesök, firat en ungdom, varit kulturella och bjudna på middag. Tydligen har jag en viss tävlingsinstinkt trots allt.

Tebesök
På torsdagen hedrade Vik Husse/Filosofen oss med ett tebesök. Utöver den traditionella bullpåsen förärades vi var sin ost och ett köttpålägg som han rekommenderade.

Ostarna kom sig av att jag vid förra besöket klagade över att Herrgårdsost inte finns att få tag på här på ön. Det visade sig att jag hade fel för ovanlighetens skull.

Den ena osten var en lagrad Herrgård och den andra en dito Prästost, speciellt avsedd för Husse. Vi provsmakade genast Herrgårdsosten och fann den vara till full belåtenhet.

Prästosten ligger än så länge på lut, men av erfarenhet vet jag att den också är god. Tack igen! 🙂

Firat en ungdom
Fredagsprogrammet bestod av klippning (för min del) och förtida bastu. Det gällde att vara pre­sen­ta­bel vid lördagens födelsedagsfirande.

Resan började före lunch igår och avslutades drygt nio timmar senare. Födelsedagsbarnet bor nämligen drygt 180 kilometer bort. Det innebar att jag var tvungen att lämna ön. Och Mia!

När vi kom fram satt många bekanta ansikten redan runt kaffebordet och fler anlände efter hand. Husses barnbarnsbarn tog uppståndelsen med ro. När man fyller ett år har man kanske inte riktigt koll på varför alla tanter och farbröder gullar lite extra med en.

Vi stannade bara en timme, det gällde att passa tiden på nästa ställe.

Varit kulturella
Eftersom vi befann oss i närheten av Fallåker hade vi beslutat att passa på att se Fallåker Ung­doms­före­nings pjäs: Prima Donnor. Vi var på plats i god tid, fick våra förbeställda biljetter och bänkade oss i salongen.

Pjäsen kan närmast beskrivas som en farsartad komedi. Många missförstånd och förvecklingar fick oss att skratta högt och hjärtligt.

Enligt Husse gjorde jag det till och med ett par gånger då ingen annan skrattade. Det stämmer nog. Min humor tycks tidvis avvika från andras.

Bjudna på middag
Dagens resa var betydligt kortare. El-Tigerns fru som bor här i byn hade bjudit oss på middag.

Hon serverade som vanligt jättegod mat med goda tillbehör, följd av kaffe och morotskaka. Jag tror jag åt så Husse nästan skämdes. När alla andra redan hade slutat äta gick jag en sista runda runt bordet och försåg mig. Smakar det bra så smakar det. 🙂

Tävlingsinstinkt
Jag brukar påstå att jag saknar tävlingsinstinkt, men Guru Shots har fått mig att ändra mig. Att tävla på lika villkor med fotografer från världens alla hörn har tänt lågan.

Om folk gillar och röstar på mina bilder måste det ju betyda att dom inte är så tokiga eller hur? Idag blev jag befodrad från ”Newbie” till ”Rookie” i tävlingen veckans nykomling och uppnådde titeln All Star. Sånt sporrar.

Får se hur det går i tävlingen kattporträtt? Just nu är jag på elitnivå och det återstår ytterligare fem dagar av tävlingen. Håll en tumme!