fisksoppa

av

15.2 – Från kamelia till fisksoppa

Jag har träffat en kamelia, vi har ätit middag utan sovel och lyssnat på föredrag. Jag har fått ett elakt stick och kokat fisksoppa.

Träffat en kamelia
Senaste söndag besökte jag väglagets verk­sam­hets­gran­skare för att överlämna bokslutet. Det innebar så klart också kaffe med dopp och lite småprat.

Efter kaffet frågade värdinnan om jag ville se hennes blommande kamelia. Det ville jag gärna, en sån tror jag att jag aldrig sett tidigare? Oj, vilken skönhet! En del har onekligen grönare fingrar än andra.

Middag utan sovel
Söndagsmiddagen blev ovanligt torftig. Den marinerade kycklingen som skulle stekas i ugnen i 1,5 t visade sig vara halvrå då vi började förse oss! Vi fick nöja oss med tillbehören. 😦

Om vi dristar oss till att köpa en likadan en annan gång ska jag se till att klyva den innan jag sätter in den ugnen.

Lyssnat på föredrag
På måndag kväll hade vi en föreningsaktivitet i form av ett föredrag kallat Sjöfarten på Kimitoön med Juha Ruusuvuori som föredragshållare. Vi hade inga större förhoppningar på antalet åhörare, men blev glatt överraskade – 19 personer dök upp.

Att ön har gamla sjöfartsanor var i sig ingen nyhet. Det är fullt logiskt om man bor vid havet. Mer imponerande var antalet skeppsvarv som har funnits här under segelfartygens tid.

Elakt stick
När jag la in ved i köksspisen på tisdagen kände jag något vasst, men trodde först det var en träflisa. Ögonblicket efter föll en sömndrucken geting på golvet.

Att få ett getingstick så här års är minst sagt oväntat. Tydligen sov den sin vintersömn bland veden och blev arg över att bli störd. Fullt förståeligt, men den kunde ha låtit bli att sticka. Först idag börjar klådan ge med sig.

Kokat fisksoppa
Jag har kvalificerat mig som en riktig husmor har jag förstått av kommentarerna på FB. I ett inlägg skrev jag nämligen att jag kokade fiskbuljong och det gör man bara om man är riktigt huslig. Det trodde ni inte om mig eller hur? 😀

Igår blev buljongen stomme till en fisksoppa. Inte alls oäven om jag får säga det själv.

av

10.9 – Planerat och oplanerat

Databasen är klar, jag har träffat kolleger, förberett Kodklubben, kokat fisksoppa, skurat båten och besökt September Open.

Databasen klar
I tisdags satte jag i gång med att förbereda utskick av vägavgifterna. För att debiteringen ska löpa så smärtfritt som möjligt skapade jag ett huvuddokument bestående av inbetalningskortet och en databas över mottagarna.

Nu behöver jag bara koppla huvuddokumentet till databasen och välja e-post, respektive brev så är alla avier klara. Synnerligen smidigt. 🙂

Träffat kollegerna
På torsdag kväll träffade jag en del av mina kursledarkolleger på Vuxeninstitutet. Vi bjöds på mat och aktuell information i Labbnäs. Ett tjugotal kursledare deltog, vilket innebar ungefär en fjärdedel bedömde rektorn.

Alltid trevligt att träffa dom, annars ses vi ju aldrig. Den goda skaldjursgrytan, följd av kaffe och äppelkaka bidrog förstås till stämningen.

Förberett Kodklubben
En stor del av fredagen gick åt till att planera för Kodklubben, ett projekt som FSU (Finlands svenska ungdomsförbund) står bakom. Tanken är att DUF (Dragsfjärds ungdoms­förening) ska arrangera en Kodklubb för barn i åldern 7-12 år i Furulund.

I söndags beslöt DUFs styrelse att gå vidare med idén enligt mitt förslag, så jobbet fortsätter med marknadsföring och  deltagarvärvning.

Kokat fisksoppa
Sen i våras har jag haft flera kärl med olika sorters fiskbuljong i frysen. I fredags beslöt jag göra ett storkok av dom. Genom att tillsätta två sorters fisk, räkor, potatis, sopprötter och mängder med dill blev den helt OK. Femliterskastrullen blev välfylld.

Skurat båten
Sent på eftermiddagen kändes luften fortfarande ljummen så jag tyckte jag skulle passa på att skura båten eftersom MI hade lovat regn ett par dar framåt. Den rengöringen behövdes verkligen!

I regel skurar jag båten minst en gång per år, men i fjol blev det aldrig av så den såg ut därefter redan i våras. Fiske och bärgning av ”sjögräs” hade därefter satt sina tydliga spår. Men nu är den ren och fin igen ett tag.

Besökt September Open
I lördags hölls September Open, den årliga medel­tids­mark­na­den, igen i Dalsbruk. 2015 deltog jag senast, så i år ville jag gärna göra ett återbesök. Husse var inte alls intresserad av att följa med, men jag lyckades övertala honom.

I drygt ett par timmar knallade vi omkring och tittade på allt från trä‑ och järnsmide till ät‑ och drickbart. ”Krimskrams” var Husses kommentar. 😀

Vår medeltida lunch bestod av bitar av helstekt gris med stekta kålrötter och kokt vitkål på en bit sur­degs­bröd.

Antalet besökare uppgick till drygt 7.000(!) enligt kommunens info, så man kan med fog säga att marknaden var välbesökt.  Tack vare det rejält tilltagna området kändes det ändå aldrig trångt.

av

20.8 – Från VIP-service till tallsåpa

Jag har fått VIP-service igen, besökt ”tippen”, rationaliserat, ”repriserat” kortbyxor och gräsklippning, umgåtts och ätit en konstgjord middag.

Parker GelVIP-service igen
Nu ska ni få höra vilken eminent service jag fick igen (se inlägg 30.4.2016) hos Pappersboden härom dagen. Det kallar jag VIP-service!

Mitt förråd av Parker Gel-patroner är på upphällningen så jag beslöt höra mig för i god tid om jag lokalt kan få tag på nya och mejlade Leila på Pappersboden. Nej, såna hade hon inte i lager men åtog sig att höra sig för bland sina leverantörer.

Redan dagen efter fick jag ett positivt svar, hur många ville jag ha? Styckepriset var 4,95. Jag var beredd på att köpa ett helt dussin, men beslöt nöja mig med ett halvt. Och så la jag till: ”Om jag förstår dig rätt är styckpriset det samma oavsett hur många jag beställer?”

På den frågan fick jag det här hjärtevärmande svaret: ”Räknade ut åt dig ett förmånligt pris – jag håller inte dessa pennor i mitt lager men beställer gärna till då du åter behöver. Pennorna torde finnas här på tisdag-onsdag. Meddelar dig då de finns i Pappersboden.” Visst blir man glad och tacksam över sån service?

Besökt ”tippen”
I torsdags hälsade jag äntligen på hos Kimitoöns Sorteringsstation, dvs den bemannade soptippen, för att bli av med mina grovsopor. Jag har samlat ett bra tag och sett på dom med onda ögon lika länge, så det var skönt att bli av med dom!

SinipiikaRationaliserat
När jag kom hem fick jag för mig att jag skulle putsa fönstren i verandan. Men bara på utsidan. För det ändamålet använder jag Sinipiika. Det gick ju som en dans så jag drog av båda köks­fön­stren också.

Resultatet blev lite vattendropps-prickigt, men jämfört med hur fönstren såg ut innan var det en av­se­värd förbättring. När andan faller på ska jag putsa ordentligt.

Repris på kortbyxor och gräsklippning
Dom senaste dagarna har känts kyliga, men igår var det läge för kortbyxor och linne igen. Och gräs­klippning. Om vattnet hade varit ett par grader varmare hade jag säkert tagit en simtur också.

Umgåtts
”Veckobesöket” infann sig vanlig tid idag också med tillhörande brödpåse. Och hör och häpna, det gick bra att sitta i bersån!

En del vita molntussar skymde solen tidvis, men temperaturen höll sig ändå på godkänd nivå. Så där umgicks vi några timmar medan vi åt och drack och avhandlade diverse samtalsämnen på låg och hög nivå. Ett klart godkänt tidsfördriv. 🙂

SoppaÄtit en konstgjord middag
I brist på annat tog jag fram en ”industri-soppa” till middagen. Saarioinen kallar den ”Fisksoppa med regnbågslax”. Antar dom menar regnbågsforell?

Efter att ha smakat på den konstaterade jag att den var så gott som smakbefriad så jag beslöt piffa upp den med mera salt och dill. Det gjorde nu ingen större skillnad. Lite desperat tog jag fram Pirkkas djupfrysta vitlöksräkor ur frysen och pytsade i ett antal.

Soppan fick definitivt smak, men tyvärr en obeskrivlig sådan. Närmast associerade jag till tallsåpa trots att jag inte har smakat på den. Aldrig mer en sån soppa! 😦

av

13.11 – Gammalt, nytt och nygammalt

Jag har varierat fisksoppan, pensionerat en present, fått efterlängtad leverans och varit på studie­be­sök. Mia har haft ledig dag.

Varierat fisksoppan
För att få lite omväxling till den välsignade fisksoppan, tillredde jag soppa på ”skogskött” igår. Foster­mor har berättat att fru grannens farfars far använde den benämningen för svamp. Helt adekvat kan jag tycka.

Men idag blev det fisksoppa igen. Snart är den äntligen slut.

Rosa nallePensionerat en present
I samband med dagens städning i sovrummet kom jag fram till att min stora, rosa nalle i fort­sätt­nin­gen kan få samla damm hos nån annan. Lite vemodigt kändes det allt. Nalle och jag har hållit ihop i 26 år – sommaren 1989 fick jag den i present av min blivande fästman.

Fast jag är ingalunda utan nallar för det. I 50-årspresent fick jag en mjuk och go’ liten brun nalle av Tigern/Lejonet och senare har hon förärat mig en till. Längst upp på hörnhyllan i sovrummet sitter en annan brun nalle som jag fick av min f d sambo när jag flyttade så jag klarar mig gott. 🙂

BokEfterlängtad leverans
Ända sen jag såg att författaren till Shantaram, Gregory David Roberts (se inlägg 20.2 och 1.3.2013), skrev på en ny bok har jag väntat på att den skulle bli klar. Det blev den i år och sen dess har jag haft den häftade engelska utgåvan på bevakning hos Adlibris.

Idag hämtade jag bokpaketet med The Mountain Shadow. Och utbrast högljutt ”oj!” när jag såg hur tjock den var, hela 871 sidors läsning har jag att gotta mig åt framöver.

Studiebesök
Idag hade nya värdparet på Hostel Panget, (f d Dragsfjärds pensionat), kaffebjudning hela dan. Eftersom det var längesen jag senast besökte stället tyckte jag det kunde vara intressant att se hur det ser ut nuförtiden.

PangetUtsidan var sig lik, men inomhus kändes det nytt och fräscht. Den vänliga värdinnan utstrålade energi och engagemang så jag hoppas det blir en lyckad satsning. Enligt hennes önskemål plitade jag ner ett antal affärs­idéer och lämnade dom i tisplådan tillsammans med flera andra.

Förutom några f d kursdeltagare från Hitis och andra bekanta, stötte jag ihop med en bekant ättling till den ursprungliga fastig­hetsägaren. Hennes farmor och farfar byggde pensionatet 1930 berättade hon och mindes vilket sjå det var att putsa alla fönstren i det stora huset. Som brukligt på den tiden var fönst­ren spröjsade så det tog sin tid.

Mia har haft ledig dag
På grund av rådande väderförhållanen hade Mia ledig dag igår. Innan jag hann fram med en ren gungstolsmatta hade hon redan parkerat sig i korgstolen. Hon såg ut att ha det så skönt så jag inte ville störa henne.

Mia i korgstolen

av

7.11 – Fått till det

Jag är nybliven elefantägare, har forskat i slam, haft datorstrul, blivit biten, testat och kockat.

ElefanterElefantägare
I torsdags hade jag ”ärendedag” – 9 ställen stod på listan. Det blev sist och slutligen bara sju för jag hade så klart glömt att ta med mig det jag skulle till två av ställena.

Första anhalten blev hos elefantsäljaren. Efter lite rundsnack hade jag med mig fem små por­slins­ele­fanter i en liten påse när jag gick ut.

Jag behöver verkligen inga fler dammsamlare, men dom här var så söta så jag gjorde ett undantag när jag hittade dom på Bytesbörsen på FB.

Forskat i slam
I veckans Annonsblad fångade en av artikelrubrikerna genast mitt intresse: ”Kimitoöns Vatten höjer avgifterna”. Att avgifterna höjs var ju inte oväntat, men en formulering angående slamhanteringen tedde sig mycket märklig tyckte jag.

Enligt vattenverkets vd ”… steg slamhanteringskostnaderna kännbart i oktober när slammet enligt miljö­tillståndet måste köras till effektivare behandling.” Ett par frågor uppstod genast i mitt huvud. Har slamhanteringen hittills varit olaglig? Tog man aldrig reda på vilka krav som ställdes innan man ansökte om tillstånd?

Svaren kanske finns i protokollet från vattendirektionens senaste möte? Jag har inte lusläst det än så länge, men om inte, kommer vd att få ett mejl med begäran om förklaring ifall jag inte får klarhet av Bygg- och miljönämndens ordförande eller via ÅUs lokalreporter innan dess.

Carbonite 2Datorstrul
I torsdags följde jag uppmaningen jag fick i Carbonites nyhetsbrev där det meddelades att jag inte hade den senaste klientversionen. Det borde jag aldrig ha gjort. Efter det meddelade Carbonite ”Waiting for registration to complete…” resten av dagen.

Samma meddelande visades hela dagen igår och idag, ända tills jag avinstallerade och om­in­stal­le­rade för tredje gången. Vad pjutt man blir på sånt. I ärlighetens namn ska medges att jag först igår gjorde den ändring som krävdes i inställningarna för brandväggen, men bara den åtgärden hjälpte alltså inte. Men nu så funkar allt finfint igen. 🙂

Blivit biten
I brist på roligare sysselsättning löste jag korsordet i pensionärstidningen igår. Det måste vara mer än 10 år sen jag löste korsord senast, men nu blev jag biten igen. ÅUs lördagskryss väntar härnäst.

Testat
Idag laddade jag ner Tor, webbläsaren som Edward Snowden förordar och som låter oss surfa anonymt. Kommunikationen går via en mängd andra datorer, vilket gör det omöjligt att spåra trafiken. Bl a FB stöder den så jag använde den där att börja med. Trafiken gick via tre länder på tre olika kontinenter kunde jag konstatera, men lustigt nog är läsaren ändå minst lika snabb som de andra webbläsarna jag använder.

Jag har för all del inget att dölja, men tyckte det kunde vara roligt att vara helt anonym för en gångs skull. Jag håller mig för all del ändå alltid till incognito-läget oavsett webbläsare. Dels för att minska på skräpposten och dels för att om möjligt undvika intrång och skadliga program. Fast det enda riktigt säkra är förstås att låta bli internet helt och hållet.

Fisksoppa 2Kockat
Idag lyckades jag övertala mig själv att göra nåt med (den vacuumpackade) fisken jag köpte i tors­dags. Inspirerad av kocken som bjöd på fisksoppa förra veckan beslöt jag också tillreda en. Soppa passade bra en mulen och regnig dag som denna.

Eftersom fisken var hel, beslöt jag filea den. Om proffsen hade sett hur jag bar mig åt, skulle dom ha kräkts. Men det blev ju två (konstiga) filéer till slut. Ena filén åkte in i frysen för att gravas senare och på resten kokade jag basen till fisksoppan.

Den utökades så småningom med en påse djupfrysta sopprötter med potatis, rikligt med fisk och dill plus grädde. Inte alls så pjåkigt. 🙂 Fast nästa gång ska jag nog ersätta dom djupfrysta in­gre­dien­ser­na med färska.

av

2.4 – Delorder, fisksoppa och hundben

Jag har fått en delorder, ätit fisksoppa och behöver hundben.

Delorder
Idag ringde en blivande kund och tackade ja till en del av offerten jag skickade 15.3. Vi kom också överens om leveransdatum. ”Hur har du det 6 maj?” undrade kunden. ”Garanterat obokad. Så långt i förväg planerar jag aldrig!” svarade jag sanningsenligt.

I det här fallet kan det ändå vara en fördel med en månads leveranstid. Uppdraget kräver en del testande och tanke­jobb som ska utmynna i en överskådlig och förståelig presentation oavsett på vilken nivå man är som dator­an­vändare. ”Görskoj” säger dom i Göteborg.

FisksoppaFisksoppa
Dagens program bestod i att lämna Silverpilen i flinka mekarhänder för däckbyte och års­ser­vice. Jobbet beräknades ta 1,5-2 timmar så jag hann både proviantera och äta fisksoppa på Holmbergs Four C.

Tidigare på dagen hade soppan innehållit två sorters fisk, men nu var den slut så jag erbjöds soppa på rökt forell i stället. Det gick ju bra tyckte jag, stärkt av en annan kunds omdöme.

När jag hade ätit klart och gick fram till disken för att köpa en ”dammsugare” till kaffet undrade den unga damen vid disken: ”Gick soppan att äta?”. Det tyckte jag var en hovsam och rolig variant av ”smakade det bra?”. En fråga man svårligen kan besvara med nej. 🙂

Hundben
Klockan närmade sig två, så jag tog mina kassar och tackade för mig. Det var perfekt tajmat. När jag passerade ”kolaugnarna” såg jag att servicekillen parkerade Silverpilen framför ingången till macken.

Jag fick vänta en liten stund på renskrivningen av åtgärderna, men utnyttjade tiden till att erbjuda mina tjänster till killen i kassan. Föreningen som han är aktiv i är i behov av assistans nämnde han. Han tog mitt visitkort och lovade ta upp saken vid nästa styrelsemöte.

HundbenEftersom jag hade kört så lite, behövdes inget oljebyte, men dess värre fick jag en gul lapp med åt­gärder som ansågs av nöden. Bland annat behöver jag ett nytt hundben, för­mod­li­gen två. Det ordet har jag aldrig hört i bilsammanhang, men fick det genast förklarat för mig.

Att avgasrörets sista del är rostangripen påpekade också besiktningskillen, men han tyckte inte att det var nån fara med bromsbeläggen. På den gula lappen stod att både bromsskivor och ‑belägg var slitna…? Beläggen kan jag gå med på, men bromsskivorna? Jag som nästan aldrig använder brom­sen? 😀 Jag tror bestämt jag ska skaffa en ”second opinion” om det där.