12.3 – Inte jæralaus

Vi har varit på kurs, jag har haft datorstrul, sett en ismotorsåg, vanhelgat söndagen och styrelsen är konstituerad.

På kurs
I torsdags kväll hölls en kurs i Furulund för ”föreningsmänniskor” som vill nyttja sociala medier i sin verksamhet. ÅUF stod som värd och kursledaren var engagerad av SFV.

Vi fick lära oss hantera WhatsApp, Instagram och Facebook. De två första riktar sig till användare som har smarttelefon, FB finns för alla plattformar. WhatsApp kan för all del läsas i en webbläsare men kräver också en telefon.

Min puderfärgade Nokia 7373 från 2006 var så klart helt oduglig i sammanhanget. Men hör och häpna! Man kan köpa en rekonditionerad för 42,80 £ på eBay (ca 48 €), så helt värdelös är den ändå inte. 🙂

Datorstrul
I lördags blev den stationära datorn helt plötsligt så gott som omöjlig att använda. Minnet var för­brukat till 95 % och disken till 100 %. Jag var helt säker på att jag hade drabbats av nån typ av intrång.

Men det löste sig efter omstart och skanning i ASC (PRO-versionen – jag är ju pensionär som bekant :D). Vad som orsakade ”fylleriet” har jag dock ingen aning om.

Ismotorsåg
När Husse kom från stan senast hade han investerat i två gäddsaxar. Nu behövdes bara hål i isen och lämpligt bete.

Nån isborr finns inte på Udden, bara en gammal hederlig isbill, så han fick en snilleblixt(?): Herr grannen junior kanske ville åta sig att såga upp hål med motorsåg? Isen är nämligen närmare en halv meter tjock vid det här laget.

Junior ställde vänligt nog upp i lördags. Svärdet räckte dock inte till, så slutjobbet gjordes med is­billen. Ett par djupfrysta strömmingar fick fungera som bete, men än så länge har ingen gädda nappat. Dom kanske inte gillar djupfryst mat? 😀

Vanhelgat söndagen
Att söndag är vilodag gällde bara medan jag jobbade. Som pensionär är det så bråttom ibland att man måste ta söndagarna till hjälp.

Igår var båda ”kontoren” bemannade i stort sett hela dagen. Både Husse och jag ägnade oss åt föreningsadministration och -ärenden. Som kompensation tog vi ledigt idag tills det var mötesdags.

Styrelsen konstituerad
Hembygdsföreningens konstituerande styrelsemöte hölls nämligen på Udden i eftermiddags. Styrelsen fick samma samman­sättning som i fjol. Vi återvalde också vår eminenta kassör, så från och med idag gäller ”business as usual”.

Vi fattade också beslut om vilka bidrag vi skall ansöka om, så nu är närmaste tiden vikt för den syssel­sättningen. Det är alltså ingen risk att jag blir ”jæralaus” (inte har nåt att göra).

26.3 – Nytta, nöje och vår

Jag har haft datorbesök, vilodag och tebesök. Tomten är lättskottad och Mia är utekatt igen.

Datorbesök
I torsdags kväll infann sig en dator med vidhängande ägare. Den här gången var önskelistan ganska kort, så vi klarade av den på ett par timmar efter inledande kaffe.

Som avslutning bjöds jag på Joe Cockers ”Unchain My Heart”. Med tanke på att samma datorägare sjöng ”Love Me Tender” för mig förra gången så förstår jag att nåt har hänt sen dess. 😀

På liv och dödVilodag
Långfredagen på Udden blev kort och ”vilsam”. Dels hade Mia och jag sovmorgon och dels vilade vi mid­dag. Däremellan hämtade jag ÅU i kyrkbyn (eftersom den inte delades ut på grund av helgdagen), åt middag och läste ut ”På liv och död” av Nien Cheng. Så förflöt den långfredagen.

Tebesök
Idag har vi haft tebesök och fått en trevlig pratstund om bland annat det fina med dill, oundvikliga gifter i mat och vådan av att lita på forskningsresultat.

Före avskedet tvingade jag vår ”ständige tedrickare” ta en titt i mitt välfyllda vedlider. Det ska bli kutym för alla besökare framöver tror jag. 😉

Lättskottat
Jag kan verkligen inte klaga på att tomten är tungskottad längre. Två små snöfläckar är det enda som påminner om den gångna vintern, men bara för ett par veckor sen fanns det ännu vita strimmor kvar.

Snöläge

De första tranorna har siktats enligt uppgift, svanparet har gjort flera lovar över viken för att ta den i besittning så snart isen har försvunnit och första krokusen har slagit ut, så nu har jag bestämt att det är vår på Udden.

Mia är utekatt igen
Den allvarliga snöbristen gör att Mia trivs som utekatt igen. Om man tittar riktigt noga, kan man ana sig till hennes höftben så motionen och de indragna måltiderna börjar märkas.

Utelivet innebär också frekventa tillskott i ”krematoriet”. Just nu väntar en sork och en näbbmus på sin förestående eldbegängelse.

Mia är utekatt

28–30.8 – Från ostbricka till kräftskiva

Jag har tagit farväl, fått kräftleverans, haft besök, avnjutit kräftor och haft vilodag.

UtsiktTagit farväl
I onsdags eftermiddag gick Mia och jag på visit till Utkiken. Det var sista chansen att få en pratstund med Råttan och Hästen innan dom lämnade landet igen.

Eftersom fastigheten ligger på den högst belägna punkten i byn, tog vi en titt på den omgivande vyn. Den består mest av gröna trädtoppar numera, men mellan dom kan man se en glimt av sjön. Husen nedan­för syns inte alls längre. Men som bekant är förändring det enda som är konstant.

Efter ostbricka med tillbehör satte vi oss ute på terrassen och avhandlade det sista innan det var dags att ta farväl för i år. Förhoppningsvis ses vi nästa sommar igen om inte förr. 🙂

Mia o kräftorKräftleverans
Vid halv nio-tiden i fredags fick jag leverans enligt överenskommelse med vår ”vägmästare” (och vatten­ägare) kvällen innan. Han kom med en halv hink kräftor, eller ”drygt 25” som svar på min fråga hur många jag skulle betala för.

Och vilka bamsingar, den längsta uppmättes till 15 cm! Mia blev genast intresserad när hon hörde deras klor mot kanterna på hinken, men backade bums när jag tog upp en för att hon skulle få undersöka den. Det var då inget som såg ut som ett tänkbart jaktbyte verkade hon tycka.

Sen var det bara att plocka fram största kastrullen och se när dom stackars varelserna dog en plåg­sam död. Det skar onekligen i hjärtat att se deras dödsryckningar, men jag försökte se till att dom dog så snabbt som möjligt genom att lägga ner dom en och en i den kokande lagen.

Därefter förflyttades dom till jordkällaren för att gotta till sig tills det var dags att äta upp dom. Jag var förresten tvungen att prov­smaka en för att stilla min nyfikenhet. Kräftor från sjön har jag inte ätit sen början på 70-talet (eller slutet av 60-talet?) och då var det flodkräftor. Dom nykokta var signalkräftor som plan­te­ra­des för några år sen.

Smaken var mycket bekant. Om jag inte hade sett att det var en signalkräfta hade jag aldrig märkt skill­naden.

Besök
På eftermiddagen serverade jag Kerstins köttbullar till Vik Husse. Så mager och tärd som han är kunde han behöva lite ”riktig” mat tyckte jag. 😉

På kvällen tittade sommargrannen psykologen in en stund. Hon hade öst båda båtarna, nåt jag totalt hade glömt att kunde vara av nöden efter 20 mm regn. Tack igen!

DukatAvnjutit kräftor
Vid halv fyra igår stod bordet dukat. Det enda som fattades var kräftfatet och de välkylda dryckerna. Men efter en inledande apéritif enligt mormors ”recept” ställdes dom givetvis fram. Kräftskivan kunde börja.

Det heter kanske inte kräftskiva när man bara är är tre personer? Den fjärde gästen fick dess värre oväntat besök och ställde in sitt deltagande. Hur som helst konstaterade jag att det var åtta år sen kräftknivarna användes senast, så tillfället var definitivt festligt.

Drygt fyra timmar senare var kräftfatet tömt, liksom ett antal bägare, och gästerna hämtades av vid­talad chaufför. Vi var rörande eniga om att det här gör vi om nästa år. 🙂

Visst ser dom väl läckra ut?

Visst såg dom väl läckra ut?

Vilodag
Det enda nyttiga jag har gjort idag är diskat och vattnat blommorna. En vilodag kändes välkommen efter den gångna ”hektiska”  veckan. Och nej, jag mådde varken dåligt eller hade huvudvärk. Det är fördelen med att ha tränat i många år. 😀

11.5 – Utejobb, lilla Elvira och dålig affär

Igår hade jag vilodag, idag utejobb, lilla Elvira är ”utslagen” och jag har gjort en dålig affär. Mia är delvis vegetarian.

Vilodag
Igår hade jag antagligen vilodag…? Eftersom jag inte längre minns vad jag gjorde så var det säker­ligen inget nyttigt. 😀

Utejobb
I morse väckte Mia mig (andra gången) tio över åtta. Solen sken och fåglarna kvittrade, det var inte alls svårt att lämna sängvärmen.

NyklipptÖverst på agendan låg gräsklippning och ‑trimning så att deko­ra­tions­sta­ke­tet kommer till sin rätt. En förbipasserande i lördags trodde förresten att konstruktionen bestod av plaströr ända tills han kände på ett. Plast hade förstås varit 100 % underhållsfritt, men den tanken slog mig aldrig, trä ska det förstås vara!

Min lilla gräsklippare trilskades en stund, men till slut gick den i gång så jag kunde verkställa mina planer. Sen ut med kabelvinda, skarv­sladd och trimmer. Klippning, trimning och efterarbete tog ett antal timmar i anspråk men det var det värt. Oj, vad fint det blev!

ElviraLilla Elvira är utslagen
Härom dagen noterade jag nåt rött i ögonvrån när jag gick ut. Då jag vände på huv’et såg jag till min stora förtjus­ning att lilla Elvira har slagit ut sina bedårande, djupröda blommor. Visst är hon tjusig?

Dålig affär
Hösten 2009 köpte jag en högtryckstvätt. Idag sålde jag den för mindre än inköpspriset. Men hellre det än att den inte kommer till användning.

Min ursprungliga tanke var att koppla den till vattenröret i borrbrunnen, men vid närmare eftertanke kom jag underfund med att det inte var en särskilt bra idé med tanke på vattentrycket och av­bry­ta­ren. En högtryckstvätt bör ha ett jämnt vattenflöde föreställer jag mig.

Alltså bjöd jag ut den på öns bytesbörs på FB igår och fick genast två napp. Ingendera ville betala begärt pris på 80 € så jag blev tvungen att pruta en tia för att få göra affär. I eftermiddags kom nya ägaren och hämtade den så därmed är den dåliga affären avslutad. Nypriset ligger på 169 € och uppåt så köparen gjorde definitivt ett klipp.

Delvis vegetarian
Mia har delvis blivit vegetarian. Förra veckan fångade hon ett mellanmål och tillhörande sallad, idag blev det en repris. Tydligen föredrar hon kirskål som grönsak. 😀

Mia delvegetarian

22.11 – Julaktigt

Igår började jag jullovet och firade julafton i förskott. Idag har jag ägnat mig åt administration och reviderat kursplanen. Mia har haft ledig dag.

Jullov
Peppad av ”Simply The Best” som råkade spelas på  bilradion åkte jag till årets sista kursdag igår. Den blev tyvärr ingen succé för två av deltagarna – en fick inte sitt lösenord till e-posten att fungera och den andra blev inte insläppt på Amos av nån konstig anledning. Trist. Men för resten av gruppen fungerade allt som det skulle tack och lov.

httpv://youtu.be/GC5E8ie2pdM

Dagen till ära serverades gräddtårta till pauskaffet. Deltagarna tyckte atmosfären hade varit trevlig och enligt kursutvärderingen var alla nöjda med både innehåll och genomförande. Flera av deltagarna ville återkomma på nästa som börjar i januari. Roligt att höra. 🙂

Julafton i förskott
På väg till kursen stannade jag för att hämta ut tre paket, men fick fyra. Bra utdelning. Det fjärde som jag ännu inte hade fått avi på, visade sig vara det nya tangentbordet.

När jag kom hem blev det julafton i förskott. Jag började med rullen från Lantmäteriverket. Äntligen vet jag exakt hur byns gränser ser ut. Synnerligen originella som framgår av bilden.

Nästa var paket från mamma med några ”arvs­förskott” som hon inte längre har användning för och en påse med rea-grejer från Ellos. Sen slet jag upp plasten runt tangentbordskartongen och hade syssel­sättning i ett par timmar innan allt fungerade som det skulle.

Att det krävs 50 MB programvara för att anpassa tan­gent­bords­in­ställ­ningar­na känns lite mastigt, men om man vill använda specialfunktionerna är det nödvändigt. Jag har inte hunnit testa alla, men är helnöjd med skrivkänslan.  Så ska ett tangentbord fungera!

Att det finns en inbyggd touchpad är heller inte dumt. Jag övervägde först att pensionera min Roller Mouse, men ogillar trögheten i knapparna för vänster- och högerklick på tangentbordet så jag åter­gick till den trots allt.

Administration och ny kursplan
Förmiddagen gick åt till diverse administration. När jag var nästan klar ringde rektorn och undrade om jag kan tänka mig att hålla kurser i Kimito också eftersom min kollega inte har möj­lighet att hålla några kurser under våren. Det kunde jag förstås.

Direkt när jag var klar med det jag höll på med satte jag i gång med att rita in ett par kurser till i kurs­planen och mejlade den till rektorn. Om alla kurser blir av, har jag kurs två dagar per vecka från ja­nuari till maj utspridda på fyra orter.

 

Idag har Mia haft ledig dag.

27.5 – Vilodag

Jag har haft vilodag, för tidigt besök, gjort intrång och brutit mot mina principer.

Vilodag
8.50 visade termometern 15,1 grader och solen sken för sjunde(!) dagen i sträck. Helt fantastiskt. Det fick bli bikini idag också. Dock inte ”arbetsbikinin”, nån skillnad mellan vardag och helgdag får det ju vara. 😉

Jag ställde alarmet på 14.30 så jag skulle hinna byta om och förbereda eftermiddagskaffet till dagens besök. Tiden fram till dess gick åt till fotografering och diverse småpyssel bland växtligheten.

Kaffebesök i förtid
Några minuter efter två, hörde jag en bil köra uppför backen. Första tanken var att mina tillfälliga grannar hade återvänt, men bilfärgen var fel. Mitt kaffebesök kom redan nu!

Jag rusade i lätt panik in för att byta om till mer pre­sen­ta­bel klädsel. Som tur hade jag lagt fram kläderna jag skulle ha på mig så ombytet gick på nolltid.

Efter en inledande pratstund ute på trappan gick jag in och gjorde i ordning kaffebrickan. Jag hade lovat kaffe i syrenbersån – förstås. Nya favoritplatsen. 🙂

Över kaffe och kex med diverse ostar (som klasskompisen hade med sig tidigare i veckan, tack igen!) pratade vi bort ett par timmar utan några som helst problem. Tiden går alltid fort när man har trevligt.

Intrång
Jag hade ingen lust att byta om till arbetskläder när besöket hade åkt, utan bestämde att jag inte skulle smutsa ner mig(!). Efter att ha vattnat blommor och rivit gräs en stund beslöt jag gå en runda med kameran och ta en titt på ormkadavret. Men det var puts väck! Antingen har nån fågel farit i väg med det eller så har möjligen en mårdhund varit i farten. Bra att det var bortstädat.

Jag lullade vidare ner till stranden och ”fångade” en smutsig knipa. Den var fullt upptagen med att putsa fjädrarna på sommargrannens brygga. Konstigt att sjöfåglar blir smutsiga fast dom ligger i vattnet så ofta. 😀

Efter det gick vägen förbi potatislandet där jag stannade och beundrade potatisstånden innan jag gick över tomtgränsen till sommargrannen. Jag ville gärna se vilka vilda blommor som blommade där. Tack vare att huset är tomt för tillfället tyckte jag att jag kunde ta mig friheten.

I stranden blommade kärrbräsman – en av mina favoriter – och strax nedanför huset fanns en stor fläck med smör­blommor. Då jag gick högre upp strömmade den ljuvliga doften av liljekonvalj mot mig. Ett helt hav av dom doftande små klockorna täckte en slänt.

Längre än så gick jag inte, för Mia talade om att hon minsann hade koll på mig. Hon satt vid växt­hu­set och såg ut som om hon ägde stället.

När vi hade hälsat sträckte hon på sig och gäspade. Hon hade tydligen tagit en siesta nånstans i närheten så vi gjorde sällskap till hemtomten.

Mot mina principer
”Den enda principen jag har, är att inte ha några principer” brukar jag påstå. Det finns en till. Jag slänger ytterst sällan mat. Men idag såg jag mig tyvärr nödgad.

Jag hade tänkt äta Findus’ Pasta al Salmone som jag köpte i torsdags, men när jag öppnade för­pack­ningen luktade den konstigt. Jag slängde ändå in den i mikron och antog att det fanns ost i såsen men hittade inget om det på locket. Mysko.

Smaken, eller rättare sagt frånvaron av smak, var det inget fel på, men efter ett par tuggor beslöt jag ändå ta en titt på bäst före-datumet. 02 2013 stod det på sidan av förpackningen. Bara det gjorde att jag kände avsmak.

Jag har inget minne av att rätten var djupfryst då jag köpte den? I så fall kan jag förstå att en fiskrätt blir gammal på några dar, men om den var färsk kan den ju aldrig hålla till februari nästa år?!? Vad innehåller den då för kemikalier?

Den åkte i ”avfallskvarnen” och ersattes av en påse rädisor, en smörgås och två kokta ägg i stället. Så kallad lättmiddag. Mycket godare och förmodligen nyttigare!