Uppiggande sysselsättning

Den senaste tiden har bjudit på uppiggande sysselsättning. Dels skriverier och årsbokslut, dels fysiska möten – och fotografering förstås. 😊

Förra veckan hade jag dels ett tidningsuppdrag i form av en intervju, dels styrelsemöte i väglaget för att bland annat godkänna bokslutet för 2020. Omväxlande och trevligt att träffa människor fysiskt.

Styrelsen godkände bokslutet, vilket ledde till merarbete: Kontakt med verksamhetsgranskarna och sammanställning av det material de behöver.

I förrgår hade jag kallat till styrelsemöte i hembygdsföreningen. Jätteroligt att träffa styrelsen igen, vi har inte setts sen i oktober. På det mötet godkändes också bokslutet, så allt är klart för inläm­ning till verksamhetsgranskaren.

Vi bestämde också dag för årsmöte, vilket betyder att en hel del handlingar ska förberedas. Äntligen nåt nyttigt att göra.

I dag har jag ”i misstag” träffat en nyinflyttad bybo. På dagens byrunda fick jag nämligen för mig att ta en genväg som går förbi dörren till ett av husen i byn. Husse vägrade, så gör man inte tyckte han.

Men det här är ju ”min by” så jag tar mig vissa friheter ibland. Genvägen över ”Kovanens” gick vi alltid i min barndom, nu ville jag uppleva gamla minnen.

När jag nådde huset såg jag nån röra sig bakom fönsterrutan. Jag insåg genast att jag inte bara kunde gå förbi, så jag knackade på. Jag hade faktiskt ett legalt skäl kom jag på.

En ung man öppnade. Jag talade om att jag genade över tomten för att uppleva gamla minnen och passade på att hämta uppgifterna jag bett om till väglagets enhetsberäkning.

Jag blev jätteglad när han talade om att han och hans gravida sambo blir fasta boende i byn. Dessutom sjunker medelåldern på invånarna en hel del.

Eftersom våra nya bybor inte behärskar svenska, översatte jag informationen och fick den genast antecknad. Vi pratade om byn en kort stund till innan jag tackade och gick. Ett sympatiskt möte.

Stark kyla och fuktig luft är en idealisk kombination. Bildmotiv har det därför inte rått nån brist på! Allt har varit täckt av gnistrande rimfrost. Frostblommor är nåt av det vackraste jag vet! 😊

I dag såg Husse till att jag kunde närma mig ett av frostmotiven i flyet utan att ”gå ner mig” Om isen höll honom, höll den garanterat mig också. Han har också stått och väntat tålmodigt i kylan när jag har fastnat framför lämpliga motiv. 💖

Dagens skörd blev 46 bilder, varav 25 godkändes till bildarkivet.

3.5 – Fruktlöst och fruktbart

Jag har försökt bildsortera, letat efter stoppkod, stuvat palsternackor, haft besök och kört en Valborgsrepris.

Försökt bildsortera
Jag lever tyvärr inte som jag lär. På bildredigeringskurserna förordar jag att man sorterar sin bilder i motiv­‑/ämnes­ordning, men själv tillämpar jag kronologisk ordning, vilket är helt förkastligt.

EtiketterI morse fick jag för mig att jag skulle överge min befintliga ordning, men ångrade mig genast – jag har drygt 32.000 bilder i jpg-format och 1.000-tals i png-format! Om jag ska ändra lagrinsprincip får det bli från nästa år.

Utan att ”tagga” bilderna i Picasa, dvs förse dom med etiketter som kan användas som sökord, skulle jag aldrig ha en chans att hitta bilder jag söker. Om jag t ex söker ”blåsippor” får jag upp 82 bilder med det motivet. Sen gäller det förstås att komma i håg vilken etikett bilden har och att vara konsekvent.

Stoppkod
Finns det verkligen ingen vertikal tabulering i ordbehandlingsprogrammen längre? I en del program kallades det också stoppkod, men oavsett vilket begrepp jag söker efter i hjälpavsnitten kammar jag noll oavsett leverantör. Möjligen har funktionen fått ett snofsigare namn?

Så länge fältkoderna i Word var på svenska, syntes stoppkoden i dokumentet som ^C minns jag alldeles bestämt. Min kund från förra veckan skulle ha stor nytta av en sån i sin rapportmall konstaterade jag, men dess värre kan jag alltså inte hitta den.

PalsternackaStuvat palsternackor
Min kompis i Göteborg brukade servera stuvade palsternackor till stekt korv. Det var en helt ny rätt för mig, men jättegod tyckte jag. Sen jag flyttade hem har jag inte gjort nån stuvning, men igår blev det äntligen av. Som vanligt blev det till halva byn, men det kanske går att frysa en del?

Besök
Igår kväll hade jag besök av ”den unge gentlemannen”. Han fick te och skorpor i brist på annat tilltugg, men påstod att det hade räckt med bara te. Tur att det alltid finns skorpor, ost och marmelad. 🙂

Impregnering 2Repris på Valborg
Det var ju så roligt på Valborgsmäss så jag beslöt köra en repris idag. Skämt å sido, det var hög tid att stryka virket en andra gång eftersom konstruktören dyker upp till veckan om han inte ändrat sig. Skönt att stå ute med solen värmande i ryggen.

I och med att jag då också inventerade mitt målningslager visste jag att jag hade en påbörjad burk med träolja, så när jag ändå var i penseltagen strök jag staketet i bersån också. Golvet i bersån ska också åtgärdas så småningom, det är två år sen jag oljade det senast, men först ska det rengöras. Får se när jag blir inspirerad till det? 😉

1.1 – Det mesta är sig likt

Jag har bytt år, arkiverat fjolårets bildskörd, laddat tangentbordet, doftar godare än i fjol och saknar en potatissort.

Nytt år
I morse vaknade jag av att det kliade på ryggen. Givetvis på ett sånt ställe att jag inte kom åt att klia så jag var tvungen att gå upp och ta till ryggkliaren. Det var en ny erfarenhet vad jag kan minnas och en lite särpräglad inledning på det nya året.

Nytt år innebär ny väggkalender, ny almanacka och en massa nya mappar i datorn eftersom jag kate­goriserar mina filer efter kalenderår. Det blev dagens första uppgift efter frukost. I övrigt är allt sig likt sen i fjol. Inget nytt väder och inga nya rynkor (vad jag kan upptäcka).

Bildarkivering.pngBildarkivering
Det var också dags att överföra fjolårets bildskörd till disken för bildarkivet. Det var rätt mastigt, drygt 5.600 bilder, alltså ca 15 per dag i snitt. Av dom utgör bilderna till bloggen ca 700 så jag har onek­li­gen varit flitig med kameran.

Att kopieringen skulle ta en hel dag i anspråk fick mig att spärra upp ögonen. 19 GB måste kunna över­föras snabbare än så, vilket det också gjorde. Datorn behagade skämta.

Tangentbordsladdning
Mitt snofsiga tangentbord har uppladdningsbart batteri. Jag har undrat ett tag hur länge laddningen håller. Jag stänger nämligen inte av det till natten, men det vore ju smart förstås. Idag fick jag svar när batteri-indikatorn började blinka.

Efter ca tre timmar var det laddat igen. Lyckligtvis finns det skärmtangentbord att tillgå om man drabbas av abstinens. 🙂

Godare doft
Efter lunchtid tog jag en välbehövlig dusch och lyxade till den med Trésors duschtvål. Trésor (EdP) är en av mina absoluta favoritdofter och en som passar nästan alla åldrar tycker jag.

TrésorUnder tiden jag stod i duschen blev Mia kissnödig. Jag hörde ljud utanför duschdraperiet och kunde konstatera att hon är i hög grad anpassningsbar. Hennes toalett stod för tillfället ovanpå tvätt­ma­ski­nen men det hindrade henne ingalunda. Där satte hon sig som om den alltid står där.

Jag försökte förtvivlat be henne att inte sprätta omkring sanden mer än nödvändigt, men det föll för döva öron förstås. Instinkten kan man inte resonera med så jag hörde hur sandkornen smattrade mot grejerna som står nedanför. Tur att dammsugaren är uppfunnen.

Efter avslutad dusch avrundade jag doftfrosseriet med Trésors Body Lotion. Oj, vad gott jag doftade! När jag kom in i köket tyckte jag det luktade ladugård i jämförelse, men det måste väl ha varit en ”doftvilla” – hoppas jag?!

Ny potatissort
Om det bara finns köper jag alltid Ginströms potatis för den är jättegod. Senast noterade jag att det hade kommit en skylt med namnet Nikola på lådan med löspotatis, men tänkte inte mer på det.

Nu har jag ätit av den två gånger och är besviken. Antingen är den helt annorlunda än den förra sorten eller så hade den blöta hösten dålig inverkan.

Den ser fin ut utanpå men är inte alls lika mjölig som den förra sorten. Hellre får skalen spricka när jag kokar den än att den känns ”klistrig” så Nikola avstår jag gärna i från i fortsättningen.