Mia

av

8.9 – Tillvänjning, självrannsakan och höstkänslor

Jag har arbetstränat, undrar varför jag aldrig lär mig och har höstkänslor. Inlägget har tillkommit trots ett kärlekstörstande hinder.

Arbetstränat
Arbetstillvänjningen har börjat så smått. I söndags datorsupport på närliggande ort, igår privat­under­vis­ning, idag fortsatta kursförberedelser och test av ett nytt ”molnverktyg” kallat Office Sway. Verktyget är tillgängligt för alla som har, eller registrerar ett Microsoft-konto.

OneDriveJag har också labbat en del med fildelning och funktioner i OneDrive eftersom det avsnittet inleder den kommande kursen. Än så länge har jag inte lyckats hitta alternativet Sluta dela? Självfallet är det bara ägaren till filerna som ska kunna göra det, men konstigt nog hittar jag alltså inget sånt kom­mando när jag markerar den delade mappen? Det är då man går till Hjälp och hittar lösningen.

På tal om verktyg ska jag genast ta tillbaka mitt första intryck av Windows 10. I ett tidigare inlägg (24.8.2015) var jag inte alls imponerad över snabb­he­ten i den nya versionen. Efter att jag övergick till lokalt användarkonto (och slutade testa F-Secure Freedome) går datorn igång klart mycket snabbare än tidigare. Jag hinner inte längre fixa frukost under tiden.

Att jag inte lär mig?
Igår var jag tvungen att ägna mig åt självrannsakan ett tag. Orsaken var att jag i vanlig ordning var bombsäker på att jag hade rätt härom dagen – ända tills jag blev överbevisad. Den minnesgode kanske kommer i håg att det inte är första gången jag har varit styv i korken och fått ge mig?

Jag begriper inte varför jag är så säker på att jag har rätt när jag har fel? Då jag hörde en nära vän som (för länge sen) tyckte att man aldrig ska ge sig, inte ens när man har fel, tyckte jag det lät urkorkat, men nu är det andra gången på ganska kort tid jag har fått mig en näs­bränna. Det tyder på att jag ännu inte har lärt min läxa.

Ett av mina motton: ”Stå på dig, annars gör nån annan det!” har helt klart vissa begränsningar.

Höstkänsla
Jag har fått höstkänslor. Det innebär att jag humörmässigt inte är på topp och försöker intala mig att det säkerligen går att sitta i bersån ännu ett tag. Och faktiskt kan det gå om man törs lita på meteo­ro­lo­gernas prognos för veckoslutet: Sol och ca 20 grader varmt. Men det återstår att se.

PlommonDet är också en hel del annat som ska förberedas inför vintern. Fast om man ska tro på det där med rönnbär så blir det tydligen ingen vinter alls. På Udden har det funnits högst en handfull skruttiga rönnbär.

Till höstkänslan hör också att de första plom­mo­nen är avsmakade, att lingonen börjar bli helröda och att solen står allt lägre på himlen – om man alls får se den. Udden har redan hunnit få 45,5 mm regn den här månaden. För att inte tala om att det mörknar allt tidigare på kvällarna.

Men jag ska inte beklaga mig. Det är ju faktiskt ingen som tvingar mig att bo i det här klimatet. Bara första snön kommer piggnar jag till igen.

Kärlekstörstande hinder
Just precis när jag satte i gång att skriva blev Mia med ens väldigt kelnödig. Första delen av inlägget är därför skrivet med vänster hand. 🙂

Mia söker närhet

av

4.9 – Ny början och sorgligt slut

Jag har varit på lärarträff, fått ett uppdrag, haft gratulanter och hittat ett lik. Mia har inte mått bra.

LärarträffLärarträff
I tisdags hölls sedvanlig lärarträff inför det nya läsåret. Den här gången med ny chef och på nyrenoverat ställe, vi samlades nämligen i Café Vivan. Där har jag inte varit sen stället totalrenoverades nån gång i våras.

Stället gick knappt att känna igen, men förändringen var klart positiv. Ljust och luftigt med rustik in­red­ning som passar bra i en gammal ladugård.

Både den nya chefen och flera av kollegerna kände jag igen, men det fanns också många nya. Tänk att vi är hela 80 kursledare sammanlagt! Det syns för all del på utbudet i kurskatalogen. Bara ett tjugotal deltog i träffen som tur, annars hade presentationsrundan tagit evigheter. (Bilden är från lärarträffen 2009.)

Fått ett uppdrag
I måndags fick jag en preliminär förfrågan och igår fick jag beställning på ett utbildningsuppdrag. En före detta kursdeltagare behöver assistans i Excel 2010. En trevlig födelsedagspresent bland många andra.

Gratulanter
Igår började jag ett nytt år igen. Första gratulanten dök upp strax före tre och sen dök flera upp efter hand. Det var en lindrig och lagom stor tillställning bestående av dom ”närmast sörjande”.

På FB var gratulanterna desto fler. I fjol tog jag bort visningen av mitt födelsedatum, men tyckte det var dö’trist att inte få några gratulationer så jag ändrade tillbaka för ett tag sen. Det ångrade jag nästan då jag såg det tresiffriga antalet och skulle tacka alla individuellt. Men egot njöt förstås i fulla drag. 🙂

Död ekorreHittat ett lik
Sent i eftermiddags tyckte jag att gräset hade torkat upp tillräckligt för att jag skulle kunna ”lufta” lilla gräsklipparen framför huset. Det första jag fick syn på då jag gick in i boden var ett lik. Och den här gången var Mia garanterat oskyldig, hon kan inte ta sig in där.

På mitt gamla trädgårdsbord närmast fönstret låg en död ekorre. Varför och hur den hade dött har jag förstås ingen aning om. Den såg ut att ha dött en naturlig död.

I flera år har den haft sitt bo strax under taket efter att en hackspett nån gång i världen har gjort ett lämpligt stort hål i väggen. Det kändes allt lite sorgligt trots att jag vet vilken marodör det egent­ligen är. 😦 Jag får trösta mig med att död alltid är ett tecken på att nåt nytt tar sin början.

Mia har mått dåligt
Redan i förmiddags märkte jag att Mia inte riktigt var sig själv och då jag kom hem efter bu­tiks­be­sö­ket hade hon kräkts på ett par ställen. Lyckligtvis uthomhus.

Men det var tydligen nåt mer hon behövde göra sig av med. En kort stund senare kräktes hon ytter­li­gare en gång. Efter det lättade besvären tydligen, men hon har ändå varit lite ”avslagen” resten av dagen. Först i kväll smakade maten igen. I morgon är hon nog lika pigg som vanligt vill jag tro. 🙂

Mia vilar 2

av

28–30.8 – Från ostbricka till kräftskiva

Jag har tagit farväl, fått kräftleverans, haft besök, avnjutit kräftor och haft vilodag.

UtsiktTagit farväl
I onsdags eftermiddag gick Mia och jag på visit till Utkiken. Det var sista chansen att få en pratstund med Råttan och Hästen innan dom lämnade landet igen.

Eftersom fastigheten ligger på den högst belägna punkten i byn, tog vi en titt på den omgivande vyn. Den består mest av gröna trädtoppar numera, men mellan dom kan man se en glimt av sjön. Husen nedan­för syns inte alls längre. Men som bekant är förändring det enda som är konstant.

Efter ostbricka med tillbehör satte vi oss ute på terrassen och avhandlade det sista innan det var dags att ta farväl för i år. Förhoppningsvis ses vi nästa sommar igen om inte förr. 🙂

Mia o kräftorKräftleverans
Vid halv nio-tiden i fredags fick jag leverans enligt överenskommelse med vår ”vägmästare” (och vatten­ägare) kvällen innan. Han kom med en halv hink kräftor, eller ”drygt 25” som svar på min fråga hur många jag skulle betala för.

Och vilka bamsingar, den längsta uppmättes till 15 cm! Mia blev genast intresserad när hon hörde deras klor mot kanterna på hinken, men backade bums när jag tog upp en för att hon skulle få undersöka den. Det var då inget som såg ut som ett tänkbart jaktbyte verkade hon tycka.

Sen var det bara att plocka fram största kastrullen och se när dom stackars varelserna dog en plåg­sam död. Det skar onekligen i hjärtat att se deras dödsryckningar, men jag försökte se till att dom dog så snabbt som möjligt genom att lägga ner dom en och en i den kokande lagen.

Därefter förflyttades dom till jordkällaren för att gotta till sig tills det var dags att äta upp dom. Jag var förresten tvungen att prov­smaka en för att stilla min nyfikenhet. Kräftor från sjön har jag inte ätit sen början på 70-talet (eller slutet av 60-talet?) och då var det flodkräftor. Dom nykokta var signalkräftor som plan­te­ra­des för några år sen.

Smaken var mycket bekant. Om jag inte hade sett att det var en signalkräfta hade jag aldrig märkt skill­naden.

Besök
På eftermiddagen serverade jag Kerstins köttbullar till Vik Husse. Så mager och tärd som han är kunde han behöva lite ”riktig” mat tyckte jag. 😉

På kvällen tittade sommargrannen psykologen in en stund. Hon hade öst båda båtarna, nåt jag totalt hade glömt att kunde vara av nöden efter 20 mm regn. Tack igen!

DukatAvnjutit kräftor
Vid halv fyra igår stod bordet dukat. Det enda som fattades var kräftfatet och de välkylda dryckerna. Men efter en inledande apéritif enligt mormors ”recept” ställdes dom givetvis fram. Kräftskivan kunde börja.

Det heter kanske inte kräftskiva när man bara är är tre personer? Den fjärde gästen fick dess värre oväntat besök och ställde in sitt deltagande. Hur som helst konstaterade jag att det var åtta år sen kräftknivarna användes senast, så tillfället var definitivt festligt.

Drygt fyra timmar senare var kräftfatet tömt, liksom ett antal bägare, och gästerna hämtades av vid­talad chaufför. Vi var rörande eniga om att det här gör vi om nästa år. 🙂

Visst ser dom väl läckra ut?

Visst såg dom väl läckra ut?

Vilodag
Det enda nyttiga jag har gjort idag är diskat och vattnat blommorna. En vilodag kändes välkommen efter den gångna ”hektiska”  veckan. Och nej, jag mådde varken dåligt eller hade huvudvärk. Det är fördelen med att ha tränat i många år. 😀

av

24.8 – Helg‑ och vardagspyssel

Jag har uppgraderat, fått födelsedagspresent, verifierat, mätt, testat och simmat. Mia gillar blå­bärs­soppa.

W10Uppgraderat
Tack vare ett tips i PC för Alla lyckades jag upp­gra­dera den stationära datorn till Windows 10 i lördags kväll. Fast egentligen hade jag gott kunnat låta bli. Jag kommer ändå inte att använder de nya funk­tio­nerna. Snabbare än Windows 7 är det inte heller, men om ett par år upphör ju stödet för sjuan så det är lika bra att vänja sig redan nu.

Födelsedagspresent
Igår fick födelsedagspresent i förskott. Eller egentligen flera. Och enbart praktiska ting, vilket jag upp­skattar. Min f d klasskompis och hans sambo har inte riktigt förstått att man är lika välkommen utan blommor eller presenter.

Vi fick en skön eftermiddag i bersån förstås, sommarvädret håller i sig. Samtalsämnena innefattade allt från samhällsfördraget till gamla minnen. Vi mindes bland annat hur det gick till på danshaken i vår ungdom, dvs för mer än 40 år sen. Jisses vad länge sen!

Office 2010Verifierat en licens
Idag lärde jag mig att ärlighet inte lönar sig… W10 ville inte kännas vid att jag har en gällande Office 2010-licens när jag startade Word igår. Det gick heller inte att verifiera den via nätet, så jag var tvungen att ringa.

Idag på förmiddagen ringde jag angivet nummer, knappade in sifferkoden som begärdes och fick som avslut en fråga: ”På hur många datorer är Office installerat?” Jag, mitt dumma nöt, svarade sannings­enligt två, vilket givetvis innebar att jag blev ombedd att köpa ett nytt exemplar.

Jag har nämligen fuskat och installerat programmet också på den bärbara datorn, men jag VISSTE ju att det var en singellicens så jag borde verkligen ha vetat bättre än att tala om det! Nåväl, det ord­na­de sig till slut tack vare Andreas på supporten.

Mätt
I fredags fick jag ett tilläggsuppdrag förutom siktdjupsmätningen. Jag ska samtidigt mäta pH-värdet på sjövattnet. Mätremsorna är inte särskilt exakta, men man får i alla fall en uppfattning om nivån.

Dagens uppmätta värden blev 2,95 cm för siktdjupet och ca 6 för pH:t. Inte helt neutralt pH-värde, men inte heller alarmerande.

CyanobakterieTestat och simmat
Idag var det ganska gott om ”gröna prickar” i vattnet vid bryggan så jag beslöt testa om det var grön­alger eller cyanobakterier (blågröna alger). Testet är urenkelt. Man öser upp vatten i ett kärl och väntar ett par timmar. Om organismerna samlas uppe vid ytan är det fråga om cyanobakterier.

Det visade sig vara cyanobakterier. Dom radade upp sig snyggt och prydligt på ytan längs kanten på hinken. Jag övervägde en kort stund att ta en titt på dom i stereoskopet, men avstod den här gången.

Däremot avstod jag inte från att simma. 23° visade vattentermometern. Helt otroligt med tanke på att det är slutet av augusti!

Mia gillar blåbärssoppa
Jag hade redan glömt att Mia gillar blåbär fast jag bevisligen tog en bild på henne i fjol när hon slickade i sig blåbärskräm. Idag ville hon gärna smaka då jag åt, så hon fick slicka kastrullen. Den blev väl rengjord kan jag säga. 🙂 Det kan väl ändå inte vara så vanligt att katter gillar blåbär?

Mia äter blåbärskräm

av

27.7 – Nu går det ont…

Jag brukar inte klaga, men den här gången ska jag göra det.

Bloggen
Först det här med bloggen. Den 1.6 fick jag kvitto från WordPress på min betalning för möjligheten att anpassa utseendet. Idag hade utseendet ändrats till den standard som mitt valda s k tema inne­håller och det går inte att göra några ändringar.

WordPress fick därför följande mejl med rubriken ”What the heck…?”: ”On June 1, 2015 I got a receipt from you: #13087637 concerning payment for Custom Design of uddmor.com. Today the standard theme is back and no changes are possible?!? In case I’ve paid for nothing I demand my money (30 €) back ASAP!” Tills jag får svar eller en kommentar får vi dras med det tråkiga standardtemat. 😦

SjögräsVäxtmassa
Det kommer fortsatta rapporter om om­hän­der­ta­gen växtmassa som flutit i land. Igår skickade jag ett brev med rubriken Förmodat miljöbrott till kommunens miljösekretererare, bygg- och miljö­nämn­dens ord­fö­rande samt vatten­ägarna i byn. Idag fick miljö­in­spek­tö­ren ett eget ex för info.

Enligt § 9, mom 3, i kommunens miljö­skydds­före­skrif­ter ska all röjd växtlighet bärgas och § 11 i vattenlagen har också klara besked om vad som gäller för den här typen av vattendrag. Att mina skriverier leder till nåt konkret tvivlar jag (och fru grannen) på, men kommunens tjänstemän och förtroendevalda har i alla fall blivit informerade och är enligt lag skyldiga att diarieföra mitt brev. I anmälan hade jag också ett förslag till agerande, få se hur det tas emot?

Idag fick jag den ljusa idén att förhöra mig om den s k klippbåten har lånats ut till nån i våra krokar? Killen som var i tjänst – den ansvarige är på semester – trodde inte det, men semesterfiraren kunde eventuellt ha annan information. Han fick givetvis ett mejl med samma fråga och är tillbaka den 3.8.

Mia
Igår kväll fick Mia akuta urinvägsbesvär igen. Innan hon lyckades klämma ur sig en liten skvätt urin hade hon krafsat runt i den tillfälliga kattoaletten i flera minuter. Efter det slickade hon sig och bet i nedre delen av buken en lång stund. Det gick inte att ta miste på symtomen.

Mia spanar 2Hon fick genast värkmedicin och 1½ tablett antibiotika som jag lyckligtvis hade kvar sen förra gången. Det är bara en månad sen dess. 😦

Min teori är att bakterierna förökar sig på grund av att hon inte kommer åt att tvätta sig. Hennes hängbuk är i vägen, trots att hon har gått ner i vikt i sommar. Om hängbuken beror på bukfett, sterilisering eller nåt annat vet jag inte.

Enda lösningen jag kan komma på är att rengöra hennes ända med desinficerande medel en gång om dagen. Andra (vettiga) förslag mottas tacksamt.

Gjort bort mig
Idag gjorde jag bort mig hos en kund. Den nya mejladressen skulle registreras med personens andra namn som inledning. Så klart gjorde jag fel, jag registrerade förnamnet i stället.

Det är för all del ingen katastrof men kändes ändå pinsamt. Jag hade till och med noterat rätt i mina anteckningar, men skrev ändå fel vid registreringen. Som kompensation gjorde jag jobbet gratis. Men en kram fick jag. 🙂

Slutkläm
Så där, nu har jag nog klagat färdigt för den här gången. Jag kan i stället övergå till att vara tacksam för att bloggen ändå fungerar, för allt som fungerar som det ska, för alla hjälpsamma män­niskor runt sjön, för att medicinen redan har gjort verkan och för att jag har en trevlig inbjudan som väntar. Och sist men inte minst: För att jag är frisk och stark och får bo på Udden med Mia. 🙂

av

18.7 – Från hjärta till saltsill

Jag har nytt hjärta, tur med vädret, har stängt in Mia, ställt in utedukningen och minns rätt.

Nytt hjärta
I samband med en del andra ärenden tittade jag in hos Cozy Villa igår. Jag behövde inget, men var på shoppinghumör och nyfiken på det aktuella sortimentet.

SommarhjärtaHur det nu kom sig, slutade det med att jag behövde ett nytt hjärta. Trots att jag redan är ägare till sex stycken(!) inklusive det jag har i kroppen. Men hjärtan kan man heller aldrig få för många av.

Tanken är förstås att man ska använda metalltråden som stomme för en krans, men jag tycker den är fin som den är och valde en annan utsmyckning av återanvänt material. Uddens sommarhjärta. 🙂

Tur med vädret
Tack vare den lilla utflykten och åskskurarna blev arbets­da­gen kortare än vanligt igår. Jag tvivlar dessutom på att mina in­satser ens märks, men jag kan förstås visa upp innehållet i skräptunnan som bevis. Det mesta är grönt, vilket tyder på att jag rev ogräs. Jo, och så klippte jag bort min lilla prästkragsrabatt. Kragarna började skifta i brunt så dom gladde ingen längre.

En annan fördel med det kyliga och regniga vädret är förstås att jag inte behöver slita på sommar­kläderna. Dom hänger kvar uppe på vinden. Jag har inte ens brytt mig om att byta ut innehållet på hyllorna i sovrumsgarderoben utan plockar fram sommartoppar ur förvaringslådorna under sängen efter behov. Ytterligare en fördel är att fästingarna ogillar blötan.

Mia instängd
Då det andra hällregnet ”anföll” igår var Mia ute nånstans. Jag väntade mig att hon skulle komma rusande och beklaga sig som hon brukar men det gjorde hon inte. Jag kom fram till att hon kanske har lärt sig att söka skydd utomhus.

När hon inte syntes till ens efter att regnet hade upphört började jag ana oråd. Kunde jag möjligen ha stängt in henne? Det fanns i så fall två möjligheter – boden eller förrådet under huset.

Jodå, mycket riktigt, hon dök genast upp när jag öppnade dörren till förrådet. Hon sa en massa saker hela vägen in så jag antog att hon beklagade sig. Med all rätt förstås! Som tur är det lätt att återfå hennes välvilja med lite kattgodis.

RegnmolnStällt in utedukningen
Solen värmde gott och temperaturen kändes behaglig i morse så vid lunchtid torkade jag bordet i ber­sån och la på en duk inför kommande besök.

Knappt hade jag gjort det förrän molnen började torna upp sig. När jag gick ut en stund senare för att för säker­hets skull rädda duken föll redan de första dropparna. Ingen servering i bersån idag med andra ord. Men det gick lika bra att sitta vid köksbordet. Där blåste det inte heller. 😀

Efter ett par timmar kändes det som om en brasa i köksspisen skulle sitta fint så jag tände upp medan vi fortsatte vårt samtal om liv, död och universum.

Minns rätt
Ett annat samtalsämne jag tog initiativ till var sill. Jag frågade mitt sällskap om inte den hela saltsillen smakade bättre förr eller om det var mitt smakminne som svek? Jag fick genast medhåll. Vi mindes bestämt att den isländska saltsillen man köpte i lösvikt för 50 år sen smakade mycket bättre.

SillDen saltsill man hittar i matbutiken numera är skinn- och benfria filéer som ger en unken eftersmak tycker jag. Högst antagligen beroende på att den genomgår så många processer och får så många tillsatser att den goda smaken går förlorad kom vi fram till.

Vid närmare granskning av innehållsdeklarationen efteråt framgår att tillsatserna inte är särskilt många trots allt. Intressant att notera att sillen kallas lättsaltad men samtidigt beskrivs som kraftigt saltad. Hur man nu ska tolka det? Nästa gång får det bli matjesfiléer i stället.

av

16.7 – Mindre vanlig torsdag

Jag har använt dom grå, njutit av sommarvärme, blivit snål och träffat mårdhundar. Mia blottar gapet.

Använt dom grå
Dagen började med en kort översättning. Skönt att få använda dom grå mellan varven.

DjurplanktonTexten handlade om ”loppcirkusen” som Daphnia anordnar den 23.7 i Kärra café kl 14-17. Öns plank­tonexpert och algvetare undersöker våra medhavda vattenprover från sjön för att identifiera djurplankton. Ruskigt spännande att se dom små liven simma omkring… Hennes mikroskop är nämligen kopplat till en dator så vi kan se dom på bildskärmen.

Njutit av sommardagen
I morse kändes luften varmare än vanligt, solen behagade visa sig och termometern visade 17,4° klockan 8.50. Äntligen riktig sommarvärme!

Värmen och solskenet höll i sig ända fram till sen eftermiddag. En del moln passerade för all del och åskan mullrade avlägset men utom­hus­vis­tel­sen var klart behaglig. Faktiskt så pass att jag tyckte det var lite för varmt för gräsklippning.

Jag ångrade mina tankar genast! Det var ju ingen som tvingade mig att vara i gång med gräs­klip­paren. Det var förresten bara ”entrén” som behövde åtgärdas så det gick på nolltid.

Blivit snål
Violerna jag köpte i slutet av maj började se rätt bedagade ut så jag fick för mig att jag skulle köpa nya blommor till amplarna vid trappan. Men jag drabbades av snålhet. Snart är det slut på sommaren så in­köpet ströks från listan. Jag kom på ett alldeles gratis alternativ.

Jordrevan som övervintrade och fick plats i en balkonglåda har vuxit till sig tillräckligt för att dela på tyckte jag och skred till verket. Stackars planta. Den blev verkligen hanterad med hårdhandskarna.

Träffat mårdhundar
Fram på kvällskvisten var det dags att tömma skräptunnan med växtrester. Strax innan jag kom fram till kom­post­högen mötte min blick sex par mörkbruna ögon som förvånat tittade upp. Tre unga mård­hundar ”betade” nedanför komposthögen.

Jag ryade åt dom, vilket fick dom att lufsa i väg. Då upptäckte jag en fjärde som stod med ryggen till och oberört grävde i marken. ”Men det är ju för j—t!” hojtade jag. Då först tog den till sjappen. Så ”skygga” är dom alltså. :-/

Mia blottar gapet
En dag råkade jag ha kameran till hands när Mia gäspade stort. Håll med om att hon ser farlig ut. 🙂

Mia gäspar

av

5.7 – Sommar på riktigt

Det är bikiniväder, jag ställer mig frågande, har sett mängder med folk, vårdat växter och latat mig. Mia föredrar skugga.

TermometerBikiniväder
Redan klockan åtta igår morse varslade termometern om en varm dag. Den stod på 19° och som mest på 26°. Äntligen riktig sommarvärme!

Idag blev det svalare då vinden svängde till nordväst, men fullt tillräckligt varmt för bikini. Jag nöjde mig dock med shorts och linne.

Ställer mig frågande
Igår blev jag förbluffad och orolig. Hur i all sin dar är det möjligt att jag hittar en bevingad insekt och en spindel i kylskåpet??

På eftermiddagen fick jag syn på en hästmyra(!) som kröp omkring på mina kläder i sov­rum­met och vid läggdags upptäckte jag en till på var­dags­rums­golvet. Tänker dom flytta in och äta upp huset eller var det tillfälliga besök frågar jag mig oroligt? 😦

På tal om insekter vet jag nu vad det blir av en samling pyttesmå ”gröna kulor” som jag hittar allt som oftast. I regel utomhus men dom här som jag studerade satt på insektsskyddet vid ytterdörren. Det blir svarta skalbaggar. Vilken art vet jag inte, men dom äter i alla fall inte trävirke är jag ganska säker på.

Skalbaggar

Sett mängder med folk
Det är två år sen jag senast såg lika många människor och segelbåtsmaster som igår efter­middag. Grisen/Tvillingen hämtade mig nämligen för en ”repa” på Baltic Jazz och där var det gott om båda­dera, vilket arrangörerna givetvis är tacksamma för.

MasterMusiken intresserar mig inte, men det är roligt att träffa bekanta och titta på all försäljning. Jag beundrar verkligen alla dom som har lust och energi att packa ner, åka ibland långa sträckor och packa upp alla sina grejer för ett par dar. Fast igår kom jag hem tomhänt, bortsett från karikatyren jag köpte av en (mycket) ung, lokal konstnär. Honom ville jag gärna understöda.

Växtvård
Förmiddagen idag gick åt till växt- och blomvård. Före detta grannen har lärt mig att plocka bort blom­ställningarna från rhododendron då den blommat ut så blommar den rikligare. Under årens lopp har jag konstaterat att hon visste vad hon pratade om. Min rhododendron brukar vara helt översållad av blommor, så också i år.

Ett par sommarblommor fick vatten och/eller ny jord och andra ny placering innan det var dags för veckans roddtur för att mäta siktdjupet klockan två.

Latat mig
Resten av eftermiddagen har jag inte gjort många knop utom att städa skafferiet i verandan. Det blev ryggläge i hammocken med The Grand Design i stället.

Mia föredrar skugga

Mia i skugga

av

3.6 – Återkoppling och annat pyssel

Jag har fått betalt för gammal ost, en förklaring, ett besked, ett erbjudande och labbat med OneDrive. Mia har fångat sin andra ekorre.

Gammal ostBetalt för gammal ost
Ärendet med den gamla osten jag skrev om 23.5 har fått ett avslut. 10 € betalades in på mitt konto som ersättning för den felaktiga varan. Bra jobbat Valio. 🙂

Förklaring
Anledningen till sötman i räksalladen är att en del av de ingående ingredienserna innehåller socker, respektive glukossirap meddelar Chipsters produktutvecklare som svar på mitt mejl.

”Till räksalladen tillsäts inte socker, men det finns i andra råvaror  (t.ex.. senap, ketchup, kryddblandning). De ovan nämnda råmaterial är betydande, så att de inte kan avlägsnas från slutprodukten.” Senapen inne­håller också glukossirap. Min köpbojkott kvarstår.

Besked
Det fukttåliga trälimmet B3 jag köpte i slutet av maj lämpar sig inte för utomhusbruk har jag fått besked om av personen jag kontaktade på Kiilto.com. Han förordar i stället deras D4 polyuretanlim. Vid tillfälle ska jag därför om möjligt byta ut flaskan hos Varu-Tjänst. Jag har tyvärr slängt kvittot från den 28.5, men det kanske ordnar sig ändå, förutsatt att dom har D4?

ErbjudandeEbjudande
Sen några dar har jag en vit Windows-flagga i Aktivitetsfältet på datorn. Den har visat sig innehålla ett uppgraderingserbjudande för Windows 10 och härom dagen lades en förhandsbokning in i Windows Update. Mycket smidigt.

Uppgraderingen är gratis för Windows 7 & 8-användare och erbjudandet gäller i ett år. Enligt PC för Alla blir Windows 10 tillgänglig den 29.7.2015. Kul med lite nytt att grotta i. 🙂

OneDriveLabbat med OneDrive
Att dela filer med sig själv via OneDrive är ju inte särskilt kunskapsutvecklande, så för att kvällens kurs­del­tagare ska få se hur det fungerar med flera ”inblandade” har jag skapat ett nytt Microsoftkonto med namnet Kurs Deltagare. Igår eftermiddag delade jag av hjärtans lust och testade en del funk­tio­ner som jag inte var bekant med tidigare.

Mycket smidigt och elegant måste jag säga. Inom kort får vi dessutom en ny syn­kro­ni­se­rings­klient som bl a innebär att vi slipper ha en kopia av filerna i OneDrive-mappen och synkroniseringen ska bli snabbare. Det ser vi fram mot!

Ekorrjakt
Igår kväll hittade jag två baktassar och en svans på mattan i verandan när jag öppnade dörren. Mia hade fångat en ekorre. I förmiddags låg en ekorrkropp utan huvud på samma ställe. Av allt att döma har hon minskat på återväxten, ingendera var fullvuxen.

Ekorrester