6.2 – Lördagsnöjen

Jag har köpt en filt, haft besök och fjäskat för julrosorna. Mia har stört siestan.

Köpt en filt
Igår såg jag på teve att Unicef tyckte vi ska bidra med en filt till flyktingbarn som fryser. Genom att SMSa till 16499 och skriva Lapsi bekostar man en filt à 7 €.

Det ville jag gärna göra. Och hoppas förstås att bidraget verkligen går till uppgett ändamål! Man börjar bli rätt så luttrad efter allt man hör och läser om missbruk av bidragsmedel.

Välkommet besök
Strax efter lunch idag dök han upp, vår lottokupongs‑ och torkad fiskleverantör, dvs Vik Husse. Idag hade han fått order om att inte ta med sig nåt i doppväg, så han överräckte i stället en kartong med må­nads­re­gis­ter.

JulgubbeAtt han visste att jag behövde månadsregister berodde på att jag ringde honom i torsdags och bad honom svänga in till Pappersboden och köpa ett gäng. Jag kunde visserligen få dom skickade per post, men på det här sättet slapp jag portot. ”Man får inte vara dum, då blir man anställd på posten” för att citera ett uttryck jag lärde mig i Sverige.

Eftermiddagen förlöpte under te‑, respektive kaffedrickande och samtal om bland annat djur­kom­mu­ni­ka­tion, julgubben(!) och kamferdroppar. Ett och annat barndomsminne hann vi också med. Det var där kamferdropparna kom in i sammanhanget.

I vår ålder har man ju en del att minnas – förutsatt att man kommer i håg vad man varit med om. Ett särdeles utmärkt sätt att fördriva en gråmulen lör­dags­efter­mid­dag på. Tack igen för besöket! 🙂

Julrosorna tar sig
Efter avslutat besök tittade jag till julrosorna som jag ställde ner i snön bland syrenbuskarna för ett tag sen (se inlägg 28.1.2016). Trots att marken var frusen ser dom ut att ta sig och är klart piggare än dom var inomhus.

Jag tyckte ändå synd om dom så jag beslöt lägga på mer mull runt ”fötterna”. Hoppas dom upp­skattar min omsorg.

Mia stört siestan
Förutsatt att jag inte är klädd i ”gå-bort-kläder” vill Mia för det mesta följa med mig ut, oavsett väder. Det ville hon idag också.

EkorreNär jag öppnade dörren till uthuset infann hon sig blixtsnabbt. Uppe på bodvinden finns näm­ligen intressanta dofter, så hon klättrade genast upp för stegen.

Medan jag öste upp mull i en bunke till julrosorna hörde jag henne rumstera där uppe och vips fick jag syn på en vettskrämd ekorre som hade blivit störd i sin siesta. Tack vare att dörren stod på glänt såg den sin chans att sätta sig i säkerhet och pep i väg ut.

Det uppfattade Mia, men hon är ju inte riktigt lika bra på att klättra som ekorren så hon fick nöja sig med att se den försvinna ur synhåll. Jag försökte övertyga henne om att det inte var nån idé att sitta kvar och vänta tills den kom tillbaka, men hon var svårövertalad.

Till slut klättrade jag upp några steg så jag fick tag i henne, tog henne i famn och klättrade ner igen. Hon spejade förhoppningsfullt ut genom dörren, men ekorren hade förstås försvunnit för länge sen, så det blev ingen ekorrstek just idag.

PS. Det blev sorkstek i stället.

4.9 – Ny början och sorgligt slut

Jag har varit på lärarträff, fått ett uppdrag, haft gratulanter och hittat ett lik. Mia har inte mått bra.

LärarträffLärarträff
I tisdags hölls sedvanlig lärarträff inför det nya läsåret. Den här gången med ny chef och på nyrenoverat ställe, vi samlades nämligen i Café Vivan. Där har jag inte varit sen stället totalrenoverades nån gång i våras.

Stället gick knappt att känna igen, men förändringen var klart positiv. Ljust och luftigt med rustik in­red­ning som passar bra i en gammal ladugård.

Både den nya chefen och flera av kollegerna kände jag igen, men det fanns också många nya. Tänk att vi är hela 80 kursledare sammanlagt! Det syns för all del på utbudet i kurskatalogen. Bara ett tjugotal deltog i träffen som tur, annars hade presentationsrundan tagit evigheter. (Bilden är från lärarträffen 2009.)

Fått ett uppdrag
I måndags fick jag en preliminär förfrågan och igår fick jag beställning på ett utbildningsuppdrag. En före detta kursdeltagare behöver assistans i Excel 2010. En trevlig födelsedagspresent bland många andra.

Gratulanter
Igår började jag ett nytt år igen. Första gratulanten dök upp strax före tre och sen dök flera upp efter hand. Det var en lindrig och lagom stor tillställning bestående av dom ”närmast sörjande”.

På FB var gratulanterna desto fler. I fjol tog jag bort visningen av mitt födelsedatum, men tyckte det var dö’trist att inte få några gratulationer så jag ändrade tillbaka för ett tag sen. Det ångrade jag nästan då jag såg det tresiffriga antalet och skulle tacka alla individuellt. Men egot njöt förstås i fulla drag. 🙂

Död ekorreHittat ett lik
Sent i eftermiddags tyckte jag att gräset hade torkat upp tillräckligt för att jag skulle kunna ”lufta” lilla gräsklipparen framför huset. Det första jag fick syn på då jag gick in i boden var ett lik. Och den här gången var Mia garanterat oskyldig, hon kan inte ta sig in där.

På mitt gamla trädgårdsbord närmast fönstret låg en död ekorre. Varför och hur den hade dött har jag förstås ingen aning om. Den såg ut att ha dött en naturlig död.

I flera år har den haft sitt bo strax under taket efter att en hackspett nån gång i världen har gjort ett lämpligt stort hål i väggen. Det kändes allt lite sorgligt trots att jag vet vilken marodör det egent­ligen är. 😦 Jag får trösta mig med att död alltid är ett tecken på att nåt nytt tar sin början.

Mia har mått dåligt
Redan i förmiddags märkte jag att Mia inte riktigt var sig själv och då jag kom hem efter bu­tiks­be­sö­ket hade hon kräkts på ett par ställen. Lyckligtvis uthomhus.

Men det var tydligen nåt mer hon behövde göra sig av med. En kort stund senare kräktes hon ytter­li­gare en gång. Efter det lättade besvären tydligen, men hon har ändå varit lite ”avslagen” resten av dagen. Först i kväll smakade maten igen. I morgon är hon nog lika pigg som vanligt vill jag tro. 🙂

Mia vilar 2

3.6 – Återkoppling och annat pyssel

Jag har fått betalt för gammal ost, en förklaring, ett besked, ett erbjudande och labbat med OneDrive. Mia har fångat sin andra ekorre.

Gammal ostBetalt för gammal ost
Ärendet med den gamla osten jag skrev om 23.5 har fått ett avslut. 10 € betalades in på mitt konto som ersättning för den felaktiga varan. Bra jobbat Valio. 🙂

Förklaring
Anledningen till sötman i räksalladen är att en del av de ingående ingredienserna innehåller socker, respektive glukossirap meddelar Chipsters produktutvecklare som svar på mitt mejl.

Till räksalladen tillsäts inte socker, men det finns i andra råvaror  (t.ex.. senap, ketchup, kryddblandning). De ovan nämnda råmaterial är betydande, så att de inte kan avlägsnas från slutprodukten.” Senapen inne­håller också glukossirap. Min köpbojkott kvarstår.

Besked
Det fukttåliga trälimmet B3 jag köpte i slutet av maj lämpar sig inte för utomhusbruk har jag fått besked om av personen jag kontaktade på Kiilto.com. Han förordar i stället deras D4 polyuretanlim. Vid tillfälle ska jag därför om möjligt byta ut flaskan hos Varu-Tjänst. Jag har tyvärr slängt kvittot från den 28.5, men det kanske ordnar sig ändå, förutsatt att dom har D4?

ErbjudandeEbjudande
Sen några dar har jag en vit Windows-flagga i Aktivitetsfältet på datorn. Den har visat sig innehålla ett uppgraderingserbjudande för Windows 10 och härom dagen lades en förhandsbokning in i Windows Update. Mycket smidigt.

Uppgraderingen är gratis för Windows 7 & 8-användare och erbjudandet gäller i ett år. Enligt PC för Alla blir Windows 10 tillgänglig den 29.7.2015. Kul med lite nytt att grotta i. 🙂

OneDriveLabbat med OneDrive
Att dela filer med sig själv via OneDrive är ju inte särskilt kunskapsutvecklande, så för att kvällens kurs­del­tagare ska få se hur det fungerar med flera ”inblandade” har jag skapat ett nytt Microsoftkonto med namnet Kurs Deltagare. Igår eftermiddag delade jag av hjärtans lust och testade en del funk­tio­ner som jag inte var bekant med tidigare.

Mycket smidigt och elegant måste jag säga. Inom kort får vi dessutom en ny syn­kro­ni­se­rings­klient som bl a innebär att vi slipper ha en kopia av filerna i OneDrive-mappen och synkroniseringen ska bli snabbare. Det ser vi fram mot!

Ekorrjakt
Igår kväll hittade jag två baktassar och en svans på mattan i verandan när jag öppnade dörren. Mia hade fångat en ekorre. I förmiddags låg en ekorrkropp utan huvud på samma ställe. Av allt att döma har hon minskat på återväxten, ingendera var fullvuxen.

Ekorrester

Pappa ekorre saknas…

Igår kväll hörde jag Mia tala om att jag borde öppna dörren till farstun och ta en titt, så då gjorde jag det. På mattan låg en ekorre. Först trodde jag att det möjligen var en unge, men konstaterade sen att det var en fullvuxen hane. Då behövde eventuella ungar inte sakna sin mamma i alla fall.

När huv’et var avätet släppte jag ner liket i soptunnan för vidare befordran så småningom. Det god­kände inte Mia. Efter nån timme hade hon hämtat den och lagt den utanför dörren igen. Där fick den ligga tills jag hämtade morgontidningen.

Jag försäkrade mig om att Mia var utom synhåll och bar ekorren utanför tomten. På ena sidan av ”min backe” lämpade jag av den i en sänka.

Men si så lätt gick det inte. Ett par timmar senare kom hon in i köket med den. Hon tyckte tydligen prompt att jag skulle ha den. Hon åt dessutom på kadavret, vilket förvånade mig storligen. För­mod­ligen var det meningen att jag skulle äta upp den och nu tyckte hon att det var slöseri med fin stek.

Just nu vet jag faktiskt inte var den är? Jag antar att jag slängde den i soptunnan igen men kan inte hitta den? Förhoppningsvis slipper jag se den fler gånger.

Mia m byte

29.9 – Teknik och social samvaro

Gårdagen präglades av teknik och parasollet står under tak. Idag har jag fått en födelsedagspresent och varit social. Mia har fångat sin andra ekorre.

Blue screenDatorstrul
På Udden är det inte så mycket teknik som kan ”stärva” utom datorerna. Och det gör dom – förr eller senare. En stor del av går­da­gen gick åt till att försöka få den stationära datorn att bete sig som den ska och se till att det finns färska återställningsskivor vid behov.

Efter en systemdiagnos som gav mig en hel del huvudbry, påföljande systemåterställning och ominstallation av ett par program verkar jag ha lyckats. Ett par mindre problem åter­står, men dom kan jag leva med. Vid såna här tillfällen önskar jag att jag hade teknisk utbildning med tillhörande kompetens i stället för att tillämpa ”friskt kopplat, hälften brunnet-metoden”. 😦

Parasollet under tak
Risken för att parasollet behövs mer i år verkar obefintlig, så igår ställde jag in det i boden. Ute­möblerna fick lite nådatid, men idag plockade jag bort dynorna till hammocken också. Det är bara att inse att middagslurarna i hammocken är slut för i år förutsatt att jag inte vill klä mig i får­skinns­päls.

Men det bär förstås emot. För varje sommarpryl som ställs undan kommer vintern närmare känns det som. Å andra sidan är det ingen som tvingar mig att bo i det här klimatet, så jag ska inte gnälla.

Födelsedagspresent
Under tiden jag bytte om till ”gå-bort-kläder” SMSade sommargrannen psykologen att det stod en burk på bordet ute på trappan – en försenad födelsedagspresent. Hon ville inte knacka på ifall jag sov. Söta öde… Jag svarade omgående att människor alltid prioriteras framför sömn och tackade för burken.

Social samvaro
Tisdagens födelsedagsbarn firades ju idag i stället, vilket innebar en stunds social samvaro runt ett som vanligt dignande kaffebord. Samtalsämnena varierade från barndomsminnen och konkurser till dass och kommunal av­loppsanslutning. Det blev mycket ”skitprat” konstaterade herr grannen helt riktigt. 🙂

EkorrbyteAndra ekorren
För några dar sen kom en stolt jägare in med ett ovanligt stort byte. Mia hade fångat sin andra ekorre. Lyckligtvis var den död och fick landa i verandan så vi slapp infångningskalabalik i köket. När huv’et var uppätet fick ”städpatrullen” ta hand om resten.

Samma dag gick det tyvärr åt fyra fåglar också. Det tycker ju inte matte är så käckt så berömmet uteblir som sagt, men i Mias ögon är dom förstås ett byte vilket som helst. Kanske extra intressanta att jaga eftersom dom sällan går att få tag i på marken?