Vardagsplock

Ny huvudkategori 2.7.2014

av

12.9 – Udda på Udden

Broccolin är kokad, Bank-ID är knöligt, plommonen är skördade, vattnet är grönt, jag har avyttrat byxor och aktier.

Broccolin kokad
Idag kokade jag och åt äntligen av den bortglömda broccolin från i söndags. Jag glömde nämligen bort den igår också. :-/

Bank-ID
Igår fick jag ett SMS plus ett mejl där jag informerades om att jag hade fått post till minmyndighetspost.se. För att läsa den krävdes givetvis en identifiering.

Den enda tänkbara identifieringsmetoden för min del är Bank-ID på fil. Men tyvärr hade jag ett gammalt lösenord i min lathund för lösenord – jag som är ytterst noga med sånt!? Otroligt.

Om man har glömt lösenordet går det inte att begära ett nytt, då måste man beställa ett nytt Bank-ID hos banken. Det gjorde jag. Minst fem gånger… Tre gånger meddelade Bank-ID-tjänsten att säker­hets­programmet hittades men inget Bank-ID. GRRRRRR.

Fjärde gången kom jag äntligen till registrering av ett lösenord, men det jag skrev in godkändes tydligen inte, jag fick bara ett meddelande om att registreringen hade avbrutits. Då tog jag en paus för att inte förstöra min mentala hälsa.

Efter ett par timmar började jag om. Avinstallera programmet, beställa ny fil hos banken, ladda ner den, installera och starta programmet. När jag kom till Ange lösenord var jag ändå så arg så jag skrev Skitsamma och si, då gick det som smort!!

Äntligen kunde jag läsa min myndighetspost. Pensionsmyndigheten meddelade att pen­sions­be­loppet var omräknat från september. Fast det visste jag redan efter att tidigare ha fått ett snigelbrev om saken. Goddag yxskaft.

Plommonen skördade
Årets skörd av gula plommon är lika stor som vanligt. Två stycken. Jag tyckte bestämt jag siktade ett tredje högt upp på en kvist, men det måtte ha varit en synvilla? När jag hade slurpat i mig dom två jag hittade syntes inga fler till.

Vattnet är grönt
På eftermiddagen igår beslöt jag massakrera dom nya skotten som vuxit ut på stubbarna efter att vi rev bort dom för nån månad sen. Så småningom kom jag fram till  stora björken och fortsatte längs stranden tills jag hajade till.

Vattnet såg ut som ärtsoppa. En tjock grön sörja med några bruna blaffor som antagligen bestod av förruttnade ”alger”. Urk! Hela strandkanten såg lika bedrövlig ut.

Eftersom vinden en längre tid har legat på från ost/sydost har mängder med ”blågröna alger” (cyanobakterier) samlats just i Uddens strand. Det är sju år sen senast ser jag i mitt bildarkiv, i regel brukar det röra sig om strimmor eller mindre ansamlingar.

Avyttrat byxor och aktier
Nej, jag har inte sålt byxorna (och tappat smöret), bara lämnat dom vidare till en ny ägare. Tre par byxor har plötsligt blivit ”fel modell” för min fylliga kropp och mina rundade former så jag lämpade av dom i klädinsamlingen idag.

Däremot har jag sålt aktier. Fel, lämnat dom till försäljning rättare sagt. Obligationer och fondan­delar har jag ägt tidigare, men inte aktier, dom ärvde jag efter mamma. Anledningen till för­sälj­ningen är att förvarsavgiften kommer att bli 3 €/månad fr o m den 1.12.207 och det har jag ingen lust att betala.

Den som är hugad kan alltså nu investera i Aktias A-aktier till det facila priset av 9,25 €/st. Jag rekommenderar att du slår till genast! 🙂

av

10.9 – Uppiggande, sömnframkallande och glömska

Jag har fått födelsedagspresent i efterskott, ska gå på kurs(er), tror jag lider av sömnsjuka och glömde broccolin. Mia har samma fel som matte.

Födelsedagspresent i efterskott
Vid besöket i Tallmo igår blev jag uppvaktad i efterskott av Husses närmaste. En födelsedagspresent som verkligen tilltalar en kattägare! Jättegullig är den (se bild). 🙂

På kurs
Den 13.9 börjar Lustläsarna igen. På Lärarträffen påminde cirkelledaren mig om att anmäla mig, så det gjorde jag förstås. Trots att jag inte ens kommit igenom två böcker sen vi slutade i våras! Men det går ju att dela med sig av böcker man läst tidigare.

Jag har också anmält mig till Skrivlördag!, en workshop för oss med skrivklåda. Dessutom till en en­dagskurs i att göra makro­bilder ”mera konstnärliga och känsloladdade”. Det här låter väl kreativt så det förslår?

Sömnsjuka
De två senaste dagarna har vi fått 25 mm regn, däremellan har det mest varit mulet och grått. Enligt prognosen fortsätter regnet ännu efter midnatt. Det måste vara förklaringen till min sömnsjuka – både igår och idag sov jag ett par timmar på eftermiddagen, men kände mig ändå inte pigg och alert.

Dess värre är jag en utpräglad ”högtrycksmänniska”. Lågtryck gör mig synnerligen energifattig.

Glömde broccolin
Har du hört talas om nån husmor som glömt att tillreda ett planerat middagstillbehör? Här är en.

Att jag har glömt att servera nåt har ju förekommit, men att hitta kastrullen med broccoli länge efter att middagen var uppäten har aldrig hänt mig tidigare! Jag tror bestämt jag behöver höja dosen på vissa kosttillskott. Om jag nu kommer i håg det? 😀

Samma fel som matte
Jag är inte ensam om att ha sömnsjuka. Mia har också tillbringat de senaste dagarna med att sova. Antingen ute eller inne.

 

av

7.9 – Aftonandakt och höstprogram

Jag har lyssnat på aftonandakt, blivit uppvaktad, tänt ljus, lagt in gurkor och deltagit i lärarträffen. Udden har fått en nykomling och sländorna gillar mig (åtminstone en).

Lyssnat på aftonandakt
Undrar när jag senast hörde en aftonandakt? I fredags gjorde jag det i vilket fall. För att inte missa Tongåvan som Husse alltid lyssnar på om möjligt, varmkörde jag radion i god tid innan och just då råkade aftonandakten sändas.

Blivit uppvaktad
På lördagen blev jag uppvaktad i förskott med en ståtlig bukett av Vik Husse med anledning av det nya året. På söndagen väckte Husse mig med sång på säng och födelsedagspresent på frukostbordet.

På eftermiddagen gästades Udden av några fler gratulanter som överräckte blommor och presenter. Ett alldeles lagom fö­del­se­dags­ka­las. 🙂

Tänt ljus
På måndag kväll avbröts 22-nyheterna abrupt på grund av ett elavbrott, säkerligen orsakat av storm­vindarna som drog över oss. Det blev till att ta fram ficklampan och tända ljus så vi hittade tand­borstarna och fram till sängen.

Ett par timmar senare vaknade vi av en röst från vardagsrummet – teven slogs på då elen återkom. En del lampor vi hade missat att släcka lyste också förstås.

Lagt in gurkor
Jag som hade beslutat att aldrig mer lägga in gurkor… På tisdagen bar det till ändå. Anledningen var att Husse sådde gurkfrön i våras som dess värre grodde till stor del och nu bär ”frukt”.

Efter att ha ställt in gurkhinken i källaren vidtog städ­ning. Jag lyckades så klart spilla lag på spisen, över pallen och på golvet. Som alla husmödrar vet, blir kombinationen socker, ättika och vatten sagolikt envisa, klibbiga fläckar. Så nu ska jag aldrig mer lägga in gurkor igen. 😉

Lärarträff
Höstterminen närmar sig med stormsteg för oss ”vuxenbildare”. På tisdag kväll hade vi lärarträff i Labbnäs och som vanligt deltog jag mest för matens skull. Husse fick nöja sig med uppvärmda rester från föregående dag.

Labbnäs serverade en jättegod fisk‑ och skaldjursgryta med aioli och nybakt bröd till. Efter den fick vi kaffe och en bit läcker äppeltårta, mums.

Jag fick också veta att jag har 82(!) kolleger och att Kimitoöns Vuxeninstitut har 137 kurser i sitt ut­bud. Visst är det otroligt med tanke på att öns befolkning består av knappt 7.000 individer?

Nykomling på Udden
På förmiddagen igår flyttade nykomlingen in på Udden. Husse erbjöd mig redan i våras att överta en schersmin som stod illa till i Tallmo. Igår grävde vi upp den, lastade den på Husses släpvagn och åkte till Udden med den.

I samband med strandröjningen bad vi att få en grop där den skulle planteras, så nu gällde det att verkställa. Mjuk mylla, vatten och lite gödsel fick den under sig. Förhoppningsvis gillar den sin nya omgivning och finner sig väl till rätta.

Sländorna gillar mig (åtminstone en)
På eftermiddagen åkte Husse till en avverkningsplats där han hade fått löfte om att ta rätt på några granar. Föreningen behöver nämligen nya höstörar har vi konstaterat.

Granarna kvistade han redan på plats, men dom skulle givetvis också barkas. Det roade vi oss med i eftermiddagssolen.

Plötsligt hörde jag ett välbekant surr och kände att nåt landade i håret. Jag var utsmyckad med en slända som inte alls gjorde sig någon brådska. Husse passade på att föreviga ögonblicket. 🙂

 

av

31.8 – Från blåbär till bokutgivning

Vi har plockat blåbär och haft viltkalas. Uthuset har blivit droppfritt, föredraget var intressant, busksågen har gått varm och boken är utgiven.

Plockat blåbär
I söndags fick jag för mig att jag skulle plocka ihop bär till en blåbärssoppa trots att jag ogillar bär­plockning. Jag behövde inte gå långt, dom första blåbärsrisen växer redan ett tjugotal meter från tomt­gränsen.

Dom första jag hittade var små och satt glest, men en kort bit bort hittade jag många och riktigt fina bär på ett litet område. Det räckte för att fylla både liters‑ och bärplockningsmåttet.

Strax efter att jag kom hem dök Husse upp. Han hade plockat på sitt håll och lyckats få ihop 1,2 l, så det räckte både till soppa och infrysning. 🙂

Viltkalas
I våras hade ett av våra gästande par med sig en fryst innerfilé som present. Storleken antydde att det var frågan om älg, men jag är inte helt säker. Hur som helst beslöt vi att äta upp den i förrgår.

Filé ska brynas i panna och helstekas läste jag mig till så det gjorde jag. Enligt dom som kan sånt, är den medium-stekt då köttet håller 57°. Det var nu en sanning med modifikation, några grader till hade inte skadat, men den var för all del inte blodig.

Fantastiskt mör blev den i alla fall, men det kanske filé alltid blir? Idag åt vi dom sista skivorna som fortfarande smakade utmärkt trots en andra (försiktig) uppvärmning.

Droppfritt uthus
För nån vecka sen upptäckte vi att det var extrapris på tre meters takränna hos Puuilo och beslöt slå till. Uthuset har nämligen hittills haft två gamla rännor, en i plåt och en i plast, som bara räckte till för att skydda ingången till vedlidret.

Att skarva tre olika takrännor kräver sin man, men i måndags fixade Husse till det. Numera kan man alltså också gå in i boden utan att bli blöt i huvud/nacke. 🙂

Intressant föredrag
I måndags kväll anordnade hembygdsföreningen ett föredrag i Kärra café med rubriken Lokala fornfynd. Arkeolog Jan Fast, som hade avslutat en utgrävning i Ölmos två dagar innan, kunde upplysa oss om att bosättningen på vår ö började redan på stenåldern.

Totalt har man hittills hittat hela 597 fornfynd på ön, de flesta daterade från förhistorisk tid.

Busksågen har gått varm
Med ett par, tre års mellanrum kräver buskar­na längs husets västra långsida en ”tuktning”. Efter avslutat besök hos en god vän tog jag i tu med röjning sent på eftermiddagen i tisdags.

Som minnesgoda läsare vet, är jag lycklig ägare till en busksåg, så nu skulle jobbet klaras av på nolltid. Trodde jag… Men på grund av höjd ambitionsnivå (buskarnas framsida skulle också trimmas) blev jag bara klar med halva jobbet.

Nåväl, väder och vind medgav fortsatta ansträngningar igår. Dessutom kom Husse till min hjälp. Kanske mest beroende på att han tyckte att höjden var väldigt ojämn. 😀

Nu är buskarna i vilket fall avkortade och alla rishögar bortstädade. Ris­staketet som avgränsar komposten fick därmed en rejäl påfyllning.

Boken utgiven
Efter en rätt lång väntan fick jag så boken Iakttaget från byssan i min hand idag. På grund av leveransproblem kom böckerna inte fram på utsatt tid, men vi stod envist kvar och väntade tills dom var på plats.

Det kändes kul att ha varit med på ett hörn (i form av korrek­tur­läsare och språkgranskare). Efter en stunds köande fick jag mitt utlovade gratis exemplar, naturligtvis signerat av författaren. Jag fick för övrigt också en kram och ett hjärtligt tack för hjälpen. 🙂

av

23.8 – Veckan som gick och början på en ny

Bland annat röntgen, middagsbjudning, kaffe i bersån, besked, kåldolmar, tebesök, krigs­dag­böcker, svampskogen, gräsklippning, styrelsemöte, jubileum och marknadsföring har stått på agendan. Idag avfrostning och bildhantering.

Röntgen
Förra tisdagen infann jag mig på vårdcentralen i Kimito kl 9 för att få den ömmande tanden röntgad. Någon speciell tandröntgenapparat fanns inte, men väl en apparat som såg ut att kunna röntga hela huv’et.

”Ta bort alla smycken” löd första uppmaningen. Sen fick jag frågan: ”Har du löständer?” ”Nej, inte än så länge” svarade jag när jag väl hade kommit över min förvåning över frågan.

Efter det fick jag ställa mig i ”huvud­appa­raten” enligt noggranna anvisningar och anmodades stå alldeles stilla med av­slapp­nade axlar. ”Filmandet” gick på nolltid så jag var hemma på Udden igen en dryg halvtimme senare.

Middagsbjudning
På eftermiddagen var vi bjudna till Dahlby på middag tillsammans med ett annat par. För ungefär 60 år sen hade jag senast besökt huset då värdens föräldrar ännu levde. Både min fostermor och mor­mor var nämligen kusiner med värdens far så nästan varje sommar gjorde vi ett besök.

Varken hus eller omgivning framkallade några minnen som stämde överens med den minnesbild jag hade konstaterade jag. Men det var ju inte så viktigt.

Efter välkomstdrink på terrassen med utsikt över havet förflyttade vi oss till matbordet där vi försåg oss med var sin portion. Maten var jättegod så ”en del” tog påbackning. 😀

Vid det här laget börjar jag vänja mig vid långa besök. Eftermiddagskaffe kan t ex pågå i upp till fem timmar(!), vilket betyder att en middag kan innebära nästan det dubbla.

Den här middagen var därför ett lysande undantag, redan efter drygt fyra timmar tackade vi för oss och vände hemåt. ”Man ska gå innan fisken börjar lukta” brukade mormor säga.

Kaffe i bersån
På onsdagen medgav väderleken att våra besökare kunde dricka kaffe i bersån. Husses son med partner gjorde premiärbesök på Udden. Dom hade heller inte förstått att man är lika välkommen tomhänt… Med sig hade dom en hel kasse med presenter till både Mia och oss. Tack igen! 🙂

Besked
I torsdags företogs en tur till Salo för att skjutsa ”ungdomarna” till tåget och ett besök på Lidl. Medan vi stod vid kattmatshyllan ringde Kimito Telefon angående telefonkabeln.

Telia har ingen som helst avsikt att skarva kabeln var beskedet. Och även om vi själva skulle göra det kopplas signalen bort i deras central inom kort, så det där med fast bredband via telefonkabel är bara att glömma. Just så.

Då var beskedet från tandläkaren klart mer positivt. Röntgenbilderna på mina käkar avslöjade att alla tänder är friska. Möjligen kan den ömma tanden bero på en känslig tandhals. Så bra, då kan jag sluta oroa mig för löständer ett tag till.

Kåldolmar
Efter frissa-besöket på fredagen vankades kåldolmar på Udden. Med Husses nypotatis förstås. Det är minst ett par år sen jag lagade såna senast (och hade därför glömt hur tidsödande och pyssligt det är).

Husses dotter tackade ja till att dela måltiden med oss. Och ja, hon överlevde. 😉

Tebesök, krigsdagböcker, svampskogen
Efter avslutat tebesök på lördagen fick jag skjuts till Tallmo i Vik Husses nya åkdon. Stora Fården har bytt ägare. Krigsdagböckerna som Husse renskriver är en del i en kommande minnesutställning som hem­bygds­före­ningen anordnar med anledning av Finlands 100-års jubileum.

Efter lunch på söndag fick jag följa med till Husses svampställe. Jag bidrog med ynka fyra kantareller, resten hittade han. Måste bero på glasögonen? Eller så gömde svamparna sig för mig?

Gräsklippning, styrelsemöte, jubileum och marknadsföring
Den nya veckan inleddes med att Husse klippte gräset och att vi deltog på föreningens sty­relse­möte. Igår gratulerade vi va­ran­dra till 10-månaders samvaro innan Husse åkte till stan.

Efter det satte jag i gång med att mark­nads­föra föreningens kommande evenemang och diverse administration innan jag kopplade loss alla kontakter på grund av dom hotande åskmolnen. Lyckligtvis drev åskan åt annat håll.

Avfrostning och bildhantering
Det nyttigaste jag har åstadkommit idag är att frosta av frysen, uppdatera länkarna på bloggen och ladda upp bilder till webbalbumet. Övrigt som var planerat har blivit flyttat till i morgon. ”Mañana es otro día” säger dom i Spanien. 🙂

av

14.8 – Idel nöjen

Vi har bevistat Branten, väntat på åska och ätit kräftor. Idag har jag varit lat.

Bevistat Branten
I fredags eftermiddag var vi bjudna till Branten. Vår värdinna bjöd på födelsedagskaffe i efterskott.

Den som har åkt Brantvägen vet att man möts av många vackra vyer. Huset vi besökte låg bara ett stenkast från havsstranden så utsikten var som tagen ur en turistbroschyr för skärgården.

Det blev ett långt besök. Det hade redan hunnit mörkna innan vi åter­vände till Udden där Mia satt och väntade på oss.

Väntat på åska
På lördagen ufärdades varning för hård åska och riklig nederbörd. Det innebar att jag redan på mor­go­nen ringde dagens värdpar och bad om att få flytta besöket till dagen därpå.

Med tanke på hur Mia beter sig när det åskar och regnar, hade jag inte hjärta att lämna henne ensam. Dessutom vill jag gärna vara hemma när åskan går. Inte för att jag kan förhindra eventuella ner­slag men jag inbillar mig att jag har större chans att ingripa ifall det händer nåt.

Enligt prognosen skulle ovädret börja vid 15-tiden. Vid lunchtid  började molnen dra ihop sig och regnet falla, så jag kopplade loss alla kontakter utom de mest nödvändiga innan jag åkte till Tallmo på lördagsbastu.

Vi skyndade oss att basta så vi kunde vara tillbaka på Udden innan åskan nådde oss. Sen blev det mat och samdisk medan vi väntade. Och väntade. Det mullrade avlägset i öster några gånger, men mer än så blev det inte.

Inte ens efter 18, då nästa skede skulle ta vid. Det kändes urlöjligt att ha ställt in det avtalade besöket och laddat till tänderna alldeles i onödan.

Men ingen av oss var förstås besviken! Tvärtom var det en stor lättnad att slippa eländet. I huvud­stads­regionen hade man mätt upp 30 m/s i vindbyarna, flera tusen hushåll i landet var utan el och regn­mängden hade nått rekordnivåer. Usch och fy!

Ätit kräftor
På eftermiddagen igår tog vi nya tag och gav oss av till den omplanerade kräftskivan i norra änden av ön. Min f d klasskompis och hans sambo hade ordnat kräftor och kantareller, mums filibabba!

Efter välkomstdrinken placerade vi oss vid dukat bord och började raskt minska på kräftorna. Dom smakade utmärkt!

Som grädde på moset serverades kantarellstuvning som varmrätt och efter den kaffe och blåbärspaj, så magen stod i fyra hörn när vi äntligen var klara.

Det blev också en lång tillställning. Vi hade mångt och mycket att diskutera. Exakt vad minns jag inte riktigt…? Nä, skämt åsido, så många snapsar och konjaksglas var det inte frågan om. Tack igen för all traktering och trevligt sällskap!

Lat
Idag har jag varit kollega till Kronblom. Husse var tvungen att ge sig av tidigt för att hinna med allt han planerat, så efter en ovanligt tidig frukost åkte han till stan. Gissa om jag gick tillbaka och la mig…?

När jag äntligen masade mig upp, konstaterade jag att arbetslusten lyste med sin frånvaro. Alltså satte jag mig i bersån med en mugg kaffe och löste lördagskrysset i ÅU i stället. Mia gjorde mig sällskap.

Sen tog jag mig i kragen och plockade fram redskap och arbetshandskar, men kom på att jag var hungrig så jag värmde mat. Efter maten hade arbetsivern gett med sig.

Jag tog i stället filt och kudde och la mig i hammocken med en bok tills jag slumrade till. Då jag vaknade upptäckte jag till min stora förtjusning att arbetsdagen var slut. 😀

av

10.8 – Rätt och fel

Jag har hittat rätt mejlserver, kreerat, varit huslig och har fel på en tand.

Rätt mejlserver
Sen jag fick låna Husses trådlösa modem har jag kunnat läsa inkommande mejl, men inte skicka. Det hänger förstås i hop med att hans operatör har en egen utgående server och den hade jag inte en susning om vad den hette.

För att få hjälp ringde jag igår en person på Kimito Telefon. Han gav mig flera alternativ, men inget av dom fungerade. Han skulle kolla upp och återkomma lovade han.

I förhoppning om att hitta rätt googlade jag på ”SMTP+Elisa” och si, det hade Google koll på. Både serverns namn och portnummer framgick av Elisas anvisningar. Lätt som en plätt! Varför kom jag inte på det tidigare?

Via SMS fick jag senare på kvällen utlovad info från Kimito Telefon. Dess värre fungerade inte den anvisningen, den hade jag redan prövat.

Kreerat
I måndags var vi i väg och köpte ett presentkort till födelsedagsbarnet vi skulle uppvakta dagen därpå. Det visade sig att företaget inte hade några tryckta presentkort, vilket fick Husse att påpeka: ”Men det kan vi råda bot på!”.

Följaktligen frågade jag ägarinnan om hon ville att jag skulle skicka förslag och det ville hon, så igår och idag har jag kreerat. Ett tredje alternativ återstår att snickra till, men inspirationen har inte räckt till för det än så länge.

Föreningshistoriken som Husse har skrivit försågs idag med bilder. Än så länge har han inte sett dom, så det återstår att se om han godkänner dom?

Huslig
Igår drabbades jag av ett ”huslighetsanfall”. Det resulterade i att jag tvättade kläder och skurade badrumsmattan. Torkvädret var perfekt, sol och friska vindar.

Lustigt nog höll anfallet i sig i dag också. Jag började med att torka av badrumsgolvet och gjorde därefter en räd med damm­sugaren i dom andra rummen.

Fel på en tand
Sen flera veckor tillbaka ömmar en tand. Tandläkaren hittade ingen orsak när han undersökte den 4.7, men eftersom eländet fortsatte, ringde jag honom och meddelade att problemen inte har gått över.

Han föreslog då att tanden skulle röntgas och lovade skicka en remiss till vårdcentralen (han har ingen egen röntgenapparat), men eftersom röntgenavdelningen var stängd kunde det bli först efter den 7.8.

Glad i hågen ringde jag i måndags för att boka tid, men fick beskedet att röntgenpersonalen inte är på plats förrän den 15.8. Suck.

Nåväl, jag fick tid genast den 15 så förhoppningsvis har käken inte ruttnat bort före det.

av

1.8 – Inte min dag…

Då frukosten var klar väckte Husse mig varsamt i vanlig ordning. Det var det bästa med den här dagen.

”Jag har kommit på varför ditt bredband inte fungerar” sa han medan jag gnuggade sömnen ur ögonen. Innan jag hann fråga nåt mer fortsatte han: ”Kabeln som blev avgrävd i lördags måste vara din telefonkabel.” (Jag använder ett ADSL-modem, dvs bredband via telefonledningen.)

Den informationen ville min hjärna inte ta in, men jag insåg att han förmodligen hade rätt. Han be­visade sin tes genom att be mig ta ur telefon­kon­tak­ten och sätta i den igen. Jag förstod vad han menade – varningssymbolen för nätverket var den samma oavsett om kontakten satt i eller inte.

För att befria Kimito Telefon från vidare felsökning ringde jag och talade om hur det låg till. In­for­mationen skulle vidarebefordras till ”linjekillarna” fick jag besked om.

Strax efter lunch hördes en försynt knackning på ytterdörren. Ute stod två killar från Kimito Telefon (KIT) som sa att dom ”hade varit i närheten” så jag visade vägen till den skadade kabeln i stranden.

Efter kontrollmätning av ett kabelpar kunde dom bekräfta att ”här är ditt bredband”. Den andra änden på kabeln stod tyvärr inte att finna.

Dessutom var det inte alls säkert att KIT kunde reparera den eftersom det är Telias (Soneras) kabel. (Udden ligger utanför KITs distrikt.) Dom skulle rapportera till sin chef och så småningom skulle antingen KITs eller Telias personal infinna sig sa dom innan dom åkte.

Tack vare att jag fick låna Husses mobilmodem igår och dessutom försåg mig med en prepaid-an­slut­ning vid besöket i Kimito igår, går det ingen nöd på mig. Utom i ett avseende.

Hela eftermiddagen har gått åt till att försöka skicka ett gruppmejl. Tydligen kan jag ta emot e-post som vanligt men inte skicka. Oavsett hur jag har burit mig åt, har det inte lyckats.

Inte ens via webbmejlklienterna. Från Outlook eller Gmail kan jag visserligen skicka, men ingendera godkänner att jag infogar eller bifogar en bild… Möjligen har det mobila bredbandet en smärtgräns för hur stora filer det kan hantera?

Alltså gjorde jag om utskicket till text i stället, vilket senast resulterade i att mejlet inte kunde skickas för att det var fel adress på en av mottagarna. Vilken fick jag däremot inte veta och nu orkar jag inte längre grotta i problemen mer idag. 😦

I morgon är en ny dag. Förhoppningsvis blir den (mycket) bättre än den här!

av

28.7 – Allt gott (och ont) har ett slut…

Jag har bytt webbläsare, Husse har övergått till hårklyveri, det har varit svettigt på dass och jag har blivit utlurad i skogen. Mia är på antibiotikakur.

Bytt webbläsare
Nyligen läste jag att webbläsaren Opera erbjuder VPN (Virtual Private Network) gratis till sina användare numera. Det fick mig att göra slag i saken och byta från min mångåriga trotjänare, Comodo Dragon. VPN finns för all del hos många leverantörer, men de flesta debiterar för tjänsten så det var inget svårt beslut.

Hårklyveri
I tisdags tog Husses vedklyveri slut. I ren des­pe­ra­tion sågade han ner en befintligt sälgstubbe – minst en klabblängd skulle det absolut bli sa han.

Han hade helt rätt – förutsatt att man godkänner korta klabbar. I brist på likartad sysselsättning har han övergått till hårklyveri i fortsättningen. 😀

(Sen bilden togs har vedstaplarna utökats med två.)

Svettigt på dass
Sommarvärmen har hittills varit hårt ransonerad i våra trakter så de senaste dagarnas undantag har verkligen glatt oss. 22-26° är helt OK när man har möjlighet att njuta av dom.

Det betyder att det har varit svettigt att sitta på dass. Nu finns ju inga höga syrener som skuggar längre, så solen ligger på ända sen den går upp. Dryga 30° kan jag tänka mig att man kunde ha mätt upp. Men hellre det än att frysa häcken av sig!

Utlurad i skogen
Idag lurade Husse ut mig i skogen. Efter att våra besökare hade lämnat oss i eftermiddags föreslog han att vi skulle åka till Tallmo för att kolla blåbärsläget. Enligt uppgift skulle turen sträcka sig till ”ett par hundra meter”.

I början följde vi hjortdjurens stig, som ganska snart byttes ut till halvt igenvuxna spår efter en skogs­maskin, så det var ganska bekvämt att ta sig fram. Åtminstone tidvis.

Vid sidan av spåret växte dom högsta ormbunkar jag nånsin sett! En del var nästan lika höga som jag… Fast med tanke på att jag har kallats svamphuggare säger det väl inte så mycket. En gång i världen uppmättes dock min längd till 1,65 m så då vet du ungefär.

Strax innan vi kom fram till ”ormbunksskogen” började det duggregna. Jag tvivlar på att det ingick i Husses planer för turen, han var lika lättklädd som jag bortsett från att han hade långa byxor.

Eftersom vi har bönat och bett om regn ett bra tag, kändes det mer än välkommet. Husse drog slutsatsen att om vi stannade kvar i skogen skulle det kanske fortsätta.

Som tur fortsatte det också utanför skogen och övergick snart till allt större droppar som vinden såg till att blöta ner oss med. Innan vi var tillbaka i Tallmo igen såg vi ut som halvdränkta katter och hade garanterat gått längre än ett par hundra meter. Men Husse menade säkert enkel väg. 😉

Och blåbären då? Jo, det fanns hyfsat gott om bär, men dom var ganska så små utom på dom fuktigaste platserna och bristen på sol betydde att dom var rätt sura. Men snart nog kan man kanske få till ett par soppor.

Mia är på antibiotikakur
I måndags kväll påbörjade Mia en antibiotikakur. Tyvärr har hon fått urinvägsinfektion igen. Eller igen var fel att säga, den senaste var för två år sen.

Den som har haft samma besvär vet hur illa det känns. Stackars Mia. 😦 På dom här fyra dagarna har medicinen inte haft nån avgörande inverkan, men förhoppningsvis har den det innan kuren är slut.

av

24.7 – Misstänkt likt semester

Efterröjningen är inledd, jag har haft långväga besök, serverat te i bersån och fått gräset klippt, varit på visit, latat mig och upplevt ett mirakel.

Efterröjningen inledd
På torsdag förmiddag hördes stora maskiner igen på Udden. Den avtalade efterröjningen efter trädfällningen i våras hade bokats.

Om Husse får som han vill, blir det gräsmatta ända ner till vattenbrynet på tomtens östra sida och i söder en gräsbevuxen platå på dom krossade resterna av bastugrunden. Jag är nöjd bara kvistarna försvinner.

Långväga besök
På fredagen fick jag långväga besök. Råttan/Väduren tillbringar några veckor i fosterlandet så vi kom överens om att träffas.

Timmarna rann raskt i väg som dom brukar när vi ses. Skyddslingen anslöt sig till sällskapet ett par timmar innan han gav sig av till stan igen, så nu vet vi också hur han har det nuförtiden.

Te i bersån och gräset klippt
I lördags hade jag anledning att servera te i bersån till två herrar. Den ena var förstås vår ordinarie Husse, den andra utgjordes av Vik Husse.

Bäst att klargöra att Vik Husse har fått sitt namn tack vare att han för flera år sen hade det heder­samma uppdraget att vikariera som Mias husse medan jag var i stan och hälsade på mamma.

Det mesta av gräset är torrt och brunbränt vid det här laget, men längden påkallade ändå en klipp­ning. Nu­mera är jag ju så lyckligt lottad att jag bara behöver se på när det klipps, så det är definitivt ingen ansträngning. Tack igen Husse!

Varit på visit
Igår var hela familjen på eftermiddagsvisit till ”Utkiken” där Råttan/Väduren och hennes man huserar ett tag till innan dom återvänder till landet i väster. Det blev en lång visit, solen började redan nudda trä­top­parna innan vi promenerade tillbaka till Udden.

Mia följde givetvis med som hon alltid gör om vi inte tar bilen och låg snällt kvar och väntade tills vi var redo för hemfärd. 🙂

Latat mig
Idag har jag varit riktigt lat. Sen Husse åkte i morse har jag bara dokumenterat juli-blommorna på Dragegårdens blomsteräng och hjälpt en kund med datorn.

Efter kundbesöket parkerade jag mig i hammocken med Husses bok och somnade så skönt efter några sidor tills jag vaknade av att Mia hoppade upp på magen. Sen låg vi och slöade båda två en stund till.

Det har nämligen äntligen blivit sommarvärme på Udden. +34 grader i solen och +22 i skuggan är vi verkligen inte bortskämda med i år! Vinden var också sansad, så vistelsen var precis så behaglig som man kan önska sig.

Mirakel
Ett mirakel har skett – min pion blommar! Det gjorde den senast 2013. Den trivs inte där den står, men jag har ingen bättre växtplats att erbjuda den så jag får glädjas åt dom enstaka gånger den orkar blomma.