Vardagsplock

Ny huvudkategori 2.7.2014

av

23.10 – Dagarna som gick

Höststädningen är påbörjad, jag har fått ett brev i retur, tagit avsked, vistats i svampskogen och firat.

Höststädningen påbörjad
I onsdags värmde solen gott och vinden höll sig lugn så jag tyckte det var lämpligt att kratta löv medan jag väntade på att Husse skulle komma hem. Syrenbusken som dvärgstritarna gillar hade släppt det mesta av sina löv och tanken var att bara kratta bort dom, men av bara farten fortsatte jag ner mot trappan.

På fredagen fortsatte städningen, den här gången med röjsågen efter att Husse hade lärt mig byta klinga. Alla nytillkomna träd- och buskskott skulle bort, men jag avbröt arbetet i och med ett besök, vilket gjorde att arbetslusten försvann så det återstår en del.

Brev i retur
Kort efter att jag hade fått Lejonet/Tigerns dödsbud skrev jag brev till henne och postade det följande dag, men hon fick det aldrig. Vi skyllde på postväsendet och övergick till e-post i stället.

I fredags fick jag det i retur efter nästan en månad. Jag trodde först att Tigern har flyttat, men när jag kollade på eniro.se var adressen rätt. Varför hade posten i Malmö då noterat ”Avflyttad” på kuvertet?

Sen kom jag på det. Av gammal vana hade jag använt hennes flicknamn trots att hon bytte det i samband med sitt giftermål 2008. Ridå. Posten var alltså helt oskyldig den här gången.

Tagit avsked
I lördags tog vi avsked av min f d granne. Jag hälsade på henne den 20.9 när hon nyligen hade blivit intagen på bäddavdelningen i Dalsbruk och kände då att det förmodligen var sista gången jag såg henne. Fem dagar senare dog hon.

Det kändes förstås oerhört sorgligt, men samtidigt är jag tacksam för att hon inte behövde lida så länge. Den livslust hon alltid har utstrålat fanns inte mer och då är det tungt att tvingas fortsätta leva.

I svampskogen
Igår gjorde vi slag i saken och knallade i väg till svampskogen. Jag hade lovat Husse att vi den här gången skulle gå till ”min svampskog”. Lilla fröken Mia var genast med på noterna när hon såg att vi inte tog bilen.

Hon hade fullt sjå att ta sig fram, men gav sig inte. Så snart vi var utom synhåll, ”ropade” hon och skyndade sig fram till oss när vi svarade på hennes lockrop.

Medan Husse fyllde hinken med (frysta) tratt­kantareller roade jag mig med att fotografera, även om jag också bidrog med några svampar mellan varven. Och Mia höll förstås koll på oss.

När hon tyckte att avståndet mellan Husse och mig var för långt, sökte hon upp mig som för att tala om att jag borde hålla mig närmare.

Då hinken var fylld gick vi i samlad tropp hem tillbaka. Och tack vare Husse blev det svamp­sås till middag. 🙂

Firat
På eftermiddagen åkte Husse till butiken för att köpa blommor till namnsdagsbarnet som vi skulle uppvakta på kvällen. När han kom tillbaka hade han inte bara en, utan två buketter.

Den andra buketten med gula rosor var till mig, eller snarare till oss. Vi firade att det har gått ett år sen vi ”officiellt” blev ett par.

av

16.10 – Nya erfarenheter

Helgen avslutades med besök hos ”nybyggarna” och en gästande skrakfamilj. Idag har jag lidit av ”digitalvärk” och varnar för nummerupplysning.

Besök hos ”nybyggarna”
Lördagen bjöd på ihållande regn, förutom bastu och vispgröt i Tallmo. Men igår sken solen, så efter vår lilla utflykt till Tallmo och kyrkogården övertalade(?) jag Husse att göra en tur till sista änden på G-vägen där byns ”nybyggare” har slagit sig ner.

Vi beslöt parkera i en korsning där en av vägarna var märkt 224 och använda apostlahästarna för den resterande sträckan. Tomten bebyggdes 2015-2016 med ett högt liggande hus vid sjön. Trappan ner till stranden gav mig svindel, så jag föredrog att fotografera utsikten uppifrån husets terrass.

När jag passerade ett av fönstren upptäckte jag en ung dam som förskräckt tittade upp från det hon höll på med. Jag vinkade och log mitt vänligaste leende för att hon inte skulle tro att jag hade onda avsikter.

Hon kom ut på terrassen så vi presenterade oss, jag som väglagets representant för att hon skulle förstå att jag (kanske?) hade legal orsak att smyga omkring på deras ägor. Hennes föräldrar var ute och fiskade sa hon och erbjöd sig att ringa dom, men jag försäkrade att det inte behövdes, att jag bara ville fotografera utsikten.

Medan jag plåtade underhöll Husse den unga damen med småprat, sen bad vi än en gång om ursäkt för att vi inkräktade och gick. Usch, så pinsamt. Om det hade stått en bil utanför huset hade jag aldrig gått fram, men nu tog jag för givet att huset var tomt.

På nästa tomt syntes flera bilar redan på håll, så vi vände om utan att skrämma nån. Den senast sålda tomten gick vi inte fram till, eftersom den är obebyggd och först nyligen fick sitt fastighetsnummer.

Gästande skrakfamilj
För många år sen häckade skrakarna vid vår sjö, men numera är holkarna obebodda. Därför blev jag glatt över­ras­kad av att se en hel skrakfamilj simma förbi vår strand igår eftermiddag.

Först trodde jag den dussinstora flocken bestod av änder – avståndet var för långt att kunna se några detaljer – men när jag laddade upp bilderna till datorn och förstorade dom, syntes färgsättning och näbbform tydligt. Ingen tvekan, mamma och pappa skrake var på söndagsutflykt med sina ungar. 🙂

”Digitalvärk”
I morse noterade jag att den viktigaste lampan på routern (som jag lånar av Husse) lyste rött. Som bekant kan en strejkande internetanslutning få mig att se rött, men nu var det konkret. Att använda mitt prepaid-abonnemang gick heller inte, det hade upphört.

Under samtalet till Elisas Help Desk fick jag några tips att testa och eftersom jag senare skulle besöka en nära vän som har dator, ringde jag och frågade om det var OK att jag lånade den. Det var det, så jag plockade ner prylarna som behövde åtgärdas.

Det räckte tydligen att logga in på sidan för underhållet, routern gick genast i gång som den skulle. Värre var det med prepaid-anslutningen, men den ordnade sig den också så småningom hemma vid köksbordet. Så försvann den här dagen.

Varning för nummerupplysning
För att få tag i telefonnumret till Elisas felanmälan anlitade jag 020202. Killen som svarade hade svårt med svenskan och trodde jag ville ha numret till en person som hette Elisa Felanmälan. Nån sån hittade han inte i hela landet.

Envis som jag är, bytte jag inte språk utan förklarade att det gällde operatören Elisa och då gick det bättre. Men tyvärr gav han mig numret till felanmälan för företag, så jag måste ringa upp igen.

Den här gången svarade en dam. Hon hittade kundtjänsten och därifrån blev jag kopplad till Help Desk så det samtalet var ju värt pengarna.

Dom här två samtalen visade sig betinga ett pris av 23,47 € meddelade min fakturabevakare för en stund sen. Hade internetanslutningen fungerat hade upplysningen varit kostnadsfri. Så undvik att ringa 020202 om du är rädd om slantarna!

På tal om rädd om slantarna… Att betala 29,90 för prepaid-abonnemanget trots att jag igen har tillgång till Husses router var däremot värt priset. Ett utslag av kvinnlig logik och illusionen om att vara helgarderad. Ett slags försäkringskostnad således. 😀

av

Nästan full

Idag trotsade jag regn och friska vindar för att ösa båtarna. Udden har på kort tid fått nästan två fulla båtar med vatten. Till och med igår sammanlagt 86,5 mm under oktober!

För att inte riskera att båtarna sjönk när jag klev i, drog jag dom till stranden och öste dom där. Nu kan det få regna igen ett tag. 🙂

av

11.10 – Solokvist – vad gör man utan Husse?

Igår morse åkte Husse till stan vid åtta-snåret så jag är tillfälligtvis solokvist. Det känns tomt och tyst, men tiden har inte blivit lång.

Igår eftermiddag hade jag besök av Grisen/Tvillingen. Hon överlämnade en jättefin, försenad födel­se­dags­pre­sent och höll mig sällskap ett par timmar. Redan under besöket började jag få magknip och efter att ha vinkat av henne var jag tvungen att lägga mig ett tag.

Antingen hade jag grävt för mycket i skålen med jordnötter eller fått i mig nåt väldigt olämpligt. Efter några timmar lättade ”anfallen” så pass att jag vågade mig på att äta. Det fick bli gröt för att inte störa magen ytterligare.

Kvällsunderhållningen bestod av den första Mission Impossible-filmen som jag visserligen har sett tidigare, men kände för att se på nytt. Den var ju lite antik när det gällde tekniken, men handlingen var helt OK.

I morse vaknade jag runt halv sju, men somnade om ett par gånger innan jag äntligen masade mig upp vid halv tio. Mia sov konstigt nog lika länge. När Husse är hemma ska hon ut vid sju-tiden eller så snart hon ser att han är vaken.

Magen kändes fortfarande lite darrig så jag beslöt att inte delta i dagens Lustläsar-träff och med­de­lade vår gruppledare. I stället kom jag på den fiffiga idén att åka till ZasData och hämta hårddisken som jag lämnade in förra veckan. Min favorittekniker meddelade nämligen i måndags att den nu var frisk­för­klarad.

Sagt och gjort. På vägen passade jag på att dela ut vägavgiftsavierna till dom som saknar e-post här i byn och posta dom som skulle skickas. Dessutom gjorde jag mig av med diverse återvinningsbart vid sopstationen i Kärra.

När jag var klar, hörde jag nån ropa mitt namn och då jag vände mig om visade det sig att vår kantor ville byta några ord angående programmet för Svenska dagen. Han skulle bekräfta via mejl sa han. Sen gick färden norrut.

Min favorittekniker var i tjänst och överlämnade disken efter att ha förklarat hur han hade åtgärdat problemen. Han fick också sälja några tillbehör innan jag tackade och åkte vidare.

Nästa anhalt var matbutiken. Det enda jag inte köpte var sovel för det har vi gott om, men en hel del annat saknades i förråden så inköpslistan var rätt lång.

Innan jag startade hemåt fick jag ett SMS från den unge gentlemannen. Han undrade om det passade med ett besök, det var ju länge sen vi sågs. Jag svarade att han var välkommen och att jag var hemma om en halv timme.

Jag hann bara packa upp varorna och värma middag innan han dök upp. Eftersom vi senast sågs tidigt i våras, hade han en del nyheter att rapportera. Jag också för den delen.

Nu har jag tänt kvällsbrasan i kakelugnen och i köksspisen. Kvällens underhållning står ”Fru minister” för, en serie som jag följer men har missat ett par veckor eftersom den bytt kanal. Sen blir det som vanligt 22-nyheterna och kojen. Och kanske en stunds läsning innan jag somnar.

I morgon kommer Husse hem igen. 🙂

av

8.10 – Aktiviteter

Avierna är klara, vi har haft besök, träffat kantorn och haft matgäster, potatisen är under tak och Udden har regnperiod.

Avierna klara
För en gångs skull har jag varit ute i god tid! Den 16.10 ska vägavgiften debiteras, men avierna blev klara redan 3.10. Under över alla under.

Besök
Inför en kommande föreningsaktivitet hade vi i tisdags bett att få besök av en dam som kunde upp­lysa om de stupade som har sina porträtt i Dragegården. Hon hade senast besökt Udden som barn, dvs för närmare 70 år sen!

Efter kaffet gick Husse igenom personalia och vår besökare kompletterade med de uppgifter hon hade. Sen satt vi och pratade om ditt och datt en stund innan hon avvek.

På torsdagen kom Vik Husse på tebesök. Mia hade gjort sig förtjänt av en förpackning med torkad fisk och jag av ett smaskigt wienerbröd. Husse blev utan för han hade viktigare saker för sig i Tallmo. Därmed  är de senaste världshändelserna i våra respektive byar nu avhandlade.

Träffat kantorn och matgäster
Vid lunchtid i onsdags infann vi oss i församlingshemmet för en träff med vår sympatiska kantor. Det gällde att planera innehållet för Svenska dagen-firandet den 6.11.

Vår äldsta styrelsemedlem deltog också och såg till att vi fick kaffe och te med tilltugg medan vi disku­terade det tänkta programmet. Till traditionen hör nämligen att vi firar dagen i samarbete med Dragsfjärds kapellförsamling.

Församlingen står för lokal och musik­under­håll­ning, hembygdsföreningen står för kaffeservering och festtalare. I år har kommundirektören lovat hålla festtalet.

Klockan fem på fredag eftermiddag anlände dagens matgäster. Den här gången i Tallmo ute i lust­huset som numera är uppvärmt. Som huvud­rätt serverades en av Husses paradrätter: Varmrökt kassler med tillbehör.

Potatisen under tak
Igår tog Husse upp det sista av potatisen, så nu är årets skörd under tak. Han var inte riktigt nöjd med mängden, fjolårets skörd var större, men det finns ju lokalt odlad, god potatis att köpa brukar jag påpeka.

Regnperiod
Till dags dato har Udden fått 64,5 mm regn den här månaden… Mer än under hela september. Såna mängder är vi inte riktigt vana vid, så vi har tydligen drabbats av en regnperiod.

Men vi slipper tack och lov översvämningar, cykloner och jordskred, så jag klagar inte. Grundvatten­nivån mår för övrigt bara bra av skänken från ovan.

Det blöta vädret innebär också att man (jag) med gott samvete kan sitta inne och jobba med annat. Inte alls dumt med regnperiod med andra ord. 😀

 

av

2.10 – Fullt/inget drag

Vi har fått nytt väder, mätt och tagit upp potatis. Jag har haft en ”hemmadag”, fått bot och solodiskat.

Nytt väder
Idag var det slut på stiltjen, höstens första storm har nått Udden. En kraftig sydostlig vind som får spis­luckorna att skallra, gardinerna att vaja och den avlagda parabolen att svänga. Enda fördelen är att det är fullt drag i spisen.

Mätt
I lördags hade Husse och jag en grannlaga uppgift. Vi behövde veta yttermåtten på Dragegården och loftboden, respektive storlek på fönstren inför kommande fasadputsning.

Utrustade med måttbandet för siktdjupsmätningen (max ca 29 m) och vattenstävan från brunnen fick vi till det på ett ungefär. Måtten noterades på baksidan av två kompresser som Husse råkade ha i bilen. 😀

Tagit upp potatis
Efter mätningen åkte vi upp till Tallmo. Jag fick i uppdrag att tända i bastun medan Husse började ta upp potatis. Det tog sin runda tid.

Under bastugrytan ville röken på inga villkor dra ut. Men till slut såg elden ut att ta sig och jag gjorde Husse sällskap i potatislandet. Efter bara ett halvt får började ryggen protestera, så jag tog mina ämbar och gick i strejk.

Under tiden hade elden slocknat under grytan. Inte ens Husse lyckades få fart på den, så vi gav upp och nöjde oss med varmvattnet från duschen i stället.

”Hemmadag”
Igår hade jag en ”hemmadag”. Jag tvättade, dammsög i vardagsrummet, pysslade med diverse annat  och avslutade med att steka strömmingsflundror till middag. Så gick den dagen.

Fått bot
Idag hade jag tid hos tandläkaren kl 10.30 i Kimito för att få den avbitna tanden fixad. Och redan igår började den onda tanden värka igen så det var ju lämpligt att jag hade tid hos ”käftis” just idag.

Tandläkaren kom fram till att det av allt att döma är en infektion under en tandkrona och skrev ut en tiodagars antibiotika-kur. ”Sen får vi se” konstaterade han. Efter det fyllde han igen ”kratern” i överkäken och bad mig höra av mig då medicinkuren var slut.

Solodiskat
När vi kom hem från norra änden av ön var klockan redan lunch, så vi delade på en halv grillad kyckling och avrundade med kaffe, respektive silverte. Efter det åkte Husse till Tallmo för att göra nytta där medan jag solodiskade och ägnade mig åt föreningsadministration.

Därmed var den här dagen också slut.

av

29.9 – Mest ”djuriskt”

Jag har tappat en fästing, slängt ögonskuggorna, sett en svanfamilj och nästan ätit upp en tand. Än flyger sländorna.

Tappat en fästing
I måndags kväll upptäckte jag en blodfylld fästing i Mias päls när hon satt i famnen och tittade på kvällsnyheterna med mig. För det mesta brukar jag hinna plocka bort dom innan dom hinner sätta sig, men den här hade jag missat.

Jag tog bort den och la den på lilla bordet bredvid fåtöljen tills vi hade tittat färdigt. Och glömde den förstås. Nästa dag var den puts väck!

Antingen hade Mia ätit upp den eller så var den fortfarande vid liv och är i full färd med att lägga massvis med ägg som blir nya små fästingar nånstans i vardagsrummet! 😦

Slängt ögonskuggorna
Vad jag kan minnas har jag inte använt ögonskugga mer än högst ett par gånger dom senaste tio åren. Jag tvivlar starkt på att det finns nån efterfrågan på begagnade ögonskuggor, så eftersom jag inte har några planer på en repris beslöt jag slänga dom.

Sett en svanfamilj
Svanar och änder ”bunkrar” fortfarande i vår vik. I onsdags besökte en hel familj sångsvanar mat­stället. Två vuxna och tre ungsvanar.

Nästan ätit upp en tand
Igår hade vi middagsgäster i Tallmo. F d klasskompisen och hans sambo hade tackat ja till en måltid med oss.

Inget i maten var svårtuggat eller segt, men det hindrade inte att en (lagad) tand spjälktes när jag tuggade på en köttbit. Lyckligtvis får jag komma till tandläkaren redan på måndag.

Än flyger sländorna
Tack vare hyfsad temperatur och soliga eftermiddagar ses sländorna flyga än. Häromdagen ville jag avbilda det granna vildvinet då jag upptäckte två sländor som turades om att sola sig på bladen. 🙂

av

25.9 – Höstförlustelser

Det är skönt på dass och doftar höst. Jag har träffat coachen, ställt in utemöblerna och blivit inspirerad av sotaren.

Skönt på dass
En oväntad värmebölja har nått Udden. Värmebölja kanske var att ta i, men tvåsiffriga värmegrader som närmar sig 20 måste väl betraktas som det så här års?

Det betyder att det är skönt att sitta på dasset. Solen har hunnit värma upp det alldeles lagom tills jag ”intar tronen” och fläktarna som når mig där inne är milda. Dassväder brukar ju ha en helt annan betydelse, men just nu är det en positiv beskrivning.

Doftar höst
Det har inte doftat sommar på ganska länge, men inte heller höst. Nu doftar det ”sluffinitivt” höst: Från fuktig jord, vissnande löv och nerfallna äpplen. I skogen står svamparna som spön i backen. Nämen så heter det väl inte? Det gäller visst om regn, jag ber om ursäkt! 😉

Träffat coachen
I lördags träffade jag och sju andra deltagare vår skrivcoach, hon som bland annat skriver en återkommande kolumn i ÅU under signaturen ACS och som brukar recensera böcker, ni vet. Det var första träffen för workshopen Skrivlördag!.

Förutom tips på språkverktyg hann vi med fem korta uppgifter som vi läste upp för gruppen. ACS var inte speciellt generös med positiva omdömen, men sablade heller inte ner de alster hon (antagligen?) tyckte var mindre imponerande.

Nu gäller det att fixa ”hemläxan” till nästa träff: Att skriva en dialog. Det är jag inte alls hemma på och har inte en susning om vad jag ska välja för samtalsämne, så det blir en utmaning.

Utemöblerna inne
Medan Husse ägnade sig åt militärhistorisk research igår roade jag mig med att ställa in utemöbler och andra sommarprylar. Bordet i bersån kunde behövas för svamprensning påpekade han när han kom ut och undrade vad jag höll på med.

Han fick nöja sig med det lilla bordet och stolarna som har stått på trappan. Jag tvivlar på att vi kommer att plocka några våldsamma mängder med svamp. Fast i lördags fick jag stekta kantareller och trattkantareller som han hade plockat till middag, så man vet ju aldrig om och när andan faller på?

Inspirerad av sotaren
I förmiddags kom han äntligen, vår sotare.  På Udden har det inte sotats sen 2013(!), så det var minst sagt hög tid. Men nu är det rent i alla rör.

Inspirerad av hans effektiva dammsugare gjorde jag en sväng med min efter att Husse åkt till ett av sina andra hem. Att städa efter solnedgången är idealiskt, det syns inte om man fuskat eller missat nåt. 😀

av

18.9 – Mätt och belåten

Jag har besökt glashyttan, sjungit(!) för Husse, haft ledigt från köket, fått napp, haft besök och undrat över rabattsatser.

Besökt glashyttan
I Dalsbruk finns numera en glashytta. Den passade jag på att besöka i onsdags efter att Lustläsar-träffen hade slutat.

Jag hälsades välkommen av en glad ung man trots att han var upptagen med att visa en grupp scouter hur glasblåsning går till. I vitriner och på hyllor och bord fanns många vackra föremål att beundra.

Tyvärr lider jag ingen brist på dammsamlare, så jag gick utan att handla nåt. Men förr eller senare gör jag antagligen ett nytt besök med annat utfall. 😀

Sjungit för Husse
Kl 00.00 den 13.9 gratulerade jag Husse på födelsedagen. Presenten kunde vänta till frukosten tyckte han, men han ville absolut att jag skulle sjunga för honom. Jisses. Jag som är lika duktig på sång som på matte.

Jag påpekade risken men han insisterade, så jag upphov min rostiga stämma och sjöng halva Happy Birthday. Det lät ansträngt tyckte han, men tackade med en puss.

Ledigt från köket
På torsdagen firade vi Husse med födelsedagskaffe i Tallmo och nöjde oss med uppvärmda rester när vi kom hem, men de följande tre dagarna hade jag ledigt från köket.

På fredagen bjöd hans syster och svåger på mat, på lördag var en stor del av släkten samlad till födel­se­dags­middag för svågern och i söndags bjöds vi på rester. Så många rätter och så många kärl har jag inte sett sen julbordet var dukat!

Förutom maten serverades desserter och diverse go’saker till kaffet så nu känns det som om jag har fått kalorier för minst ett halvår framåt.

Fått napp
Idag fick jag Aktias försäljningsnota med posten. Mina aktier var sålda till begärt pris. Jag kan redan höra Husses kommentar: ”Då var priset för lågt!” 😀

Haft besök
Trots att det är måndag, hade jag Vik Husse på tebesök. Han förutsatte att Husse skulle medverka, så han var utrustad med ett halvdussin munkar. Husse åkte dock till stan i morse så det blev fler än två munkar till oss var.

Jag förklarade att mitt kaloriintag var begränsat ett bra tag framöver och nöjde mig med en liten ”mager” syltmunk, resten fick Vik Husse ta i retur. Tack igen för besöket och en trevlig pratstund! 🙂

Rabattsatser
Igår meddelade F-Secure att det snart är dags att förnya min licens. Om jag slog till med en licens för max tre datorer på två år fick jag rabatt.

Eftersom jag envisas med att handla på svenska var länken till Sverige, priset angivet i kronor och rabatt­satsen till 18 %. Bara för att se vad priset blev i euro bytte jag valuta och upptäckte till min förvåning att rabatten då var lägre?! I euro fick jag bara 10 % i rabatt.

Varför begrep jag inte först, men insåg sen att det måste bero på valutakursen. Om jag googlar ”1 € in sek” får jag svaret ”9.51129523 Swedish kronor”, så det är förklaringen om jag har förstått det hela rätt. Det mesta här i världen har en förklaring.