30.9 – Teknikaliteter

Igår fick jag sista bokleveransen och shoppade loss. Idag åkte jag till posten och har testat stereoskopet, respektive ett digitalt mikroskop.

Begagnad bokSista bokleveransen
Sen nåt år är jag registrerad hos Bokbörsen. Tanken var från början att sälja en del av mina böcker, men i och med att den håller till i Sverige är det en aning knöligt med leveranserna. Jag nöjer mig med att vara kund i stället eftersom det numera finns en sida på FB där jag kan bli av med mina böcker (bara jag kommer till skott nån gång!).

När jag senast botaniserade på Bokbörsen hittade jag tre intressanta böcker, varav en om Alexandra David-Néels liv (se inlägget 11.9) och en om den tibetanska formen av buddhism. Igår kom den sistnämnda och den föregående är under läsning. Gamla böcker blir som nya när dom är olästa.

Shoppade loss
Igår var jag ju tvungen att åka till Kimito för att få tag i E65-kuvert. På listan låg sju ärenden på lika många besöksställen. Det blev dessutom ett premiärbesök hos Engelsby verk för att kolla virke till nästa vårs projekt. Allt utom bambu fanns, så det får jag söka nån annanstans ifrån.

12 kolli räknade jag till när jag kom hem och hade tömt bilen. Det innebär att jag i snitt åstadkom drygt 6,5 kolli per timme. Rätt så effektivt shoppat tycker jag. 😀

Till posten
Alla vägavgiftsavier som skulle gå med post låg i en prydlig bunt igår kväll, men när jag hämtade posten idag insåg jag att bunten låg kvar på bordet. Jag hade glömt att lägga den postlådan. Suck. Alltså var jag tvungen att åka till posten med den.

Fast egentligen passade det bra, då kunde jag samtidigt dela ut resterande avier i byn och utföra fotograferingsuppdraget jag fick av en av Daphnias styrelseledamöter i förmiddags. Med kameran nära till hands blev det också en del höst­motiv längs vägen.

Testat stereoskopet
När jag kom hem gjorde jag en sväng till stranden och upptäckte att det fanns en del blågröna alger i vattnet. Perfekt! Då kunde jag använda dom som testobjekt när jag testade stereoskopet jag köpte för ett tag sen.

StereoskopMan kan ju undra hur jag kom på den ljusa idén? Jo, dels tack vare min förtjusning över att få glutta i Firma Zwervers  mikroskop i fjol (och senast i somras) och dels för att jag är väldigt nyfiken på hur pyttesmå orga­nismer ser ut på närmare håll.

Det tog en stund att sikta in sig på objektet men när jag väl såg den lilla, taggiga, gröna bollen var jag alldeles lyrisk. Oj, vad fin den var! Tack vare de båda ”tittrören” får man en 3-dimensionell bild som givetvis ger en helt annan uppfattning än en 2-dimensionell.

Nästa testobjekt utgjordes av en dammtuss. Efter det här ska jag helt sluta städa. Wow vilka fina, lysande trådar som uppenbarade sig! Tänk om det fanns stereo­skop­glas­ögon… Vad många spännande saker man skulle få se!

Vid tillfälle ska jag hämta in lite mossa och kolla om jag kan hitta ett björndjur. Dom fascinerar mig speciellt efter att jag läste om deras otroliga överlevnadsförmåga för nåt år sen.

Test av digitalt mikroskop
Vid gårdagens besök hos Firma Zwerver (och hunden Panda) blev jag ombedd att testa ett nyinköpt digitalt mikroskop. Det låter häftigare än vad det är. I grunden är det en webbkamera med mikro­skop­­funktioner. Idén är ypperlig, men tyvärr har kameran på tok för låg upplösning, bara 640×420.

Digitala mikroskop kostar från 700 € och uppåt, så den här lilla manicken som kostar 79 € kan man förstås inte begära samma kvalitet av. Men nån har kanske eller kommer på att förbättra den så småningom, idén är som sagt bra.

28.9 – Helgprogram

Första höststormen har svept förbi, avierna är klara och blommorna står sig. Jag har haft herrbesök och kockat.

Mia i sängenFörsta höststormen
Natten till igår blev orolig. Varje gång kraftiga vindil eller regnsmatter hördes på fönstren rea­ge­ra­de Mia. Under ett par timmar hann jag bara slumra till innan jag blev väckt igen, antingen för att hon satte sig vid dörren eller för att hon satte sig upp och nervöst spetsade öronen.

Framåt halv två somnade vi äntligen och tog välförtjänt sovmorgon för att vakna till en solig dag. Vinden var fortsatt frisk, men hade lugnat sig betydligt.

Avierna klara
Tolv timmar senare var avierna för vägavgiften klara. Jag övergav min idé om att skicka en del via mejl eftersom det innebar extra arbete i och med att varje avi också skulle sparas i PDF-format för att kunna bifogas och läsas av mottagaren.

Som tur kollade jag utskrifterna mot listan – det visade sig att jag hade lyckats göra tio dubbletter. Jag fattar inte hur jag hade burit mig åt, men det gick ju att rätta till. Nu ligger dom skurna i rätt storlek och väntar på kuvertering. E 65-kuvert med vänsterställt fönster ska inhandlas i morgon.

BlombukettBlommorna står sig
Till skorstensinvigningen den 5.9 fick jag flera buketter med snittblommor förutom krukväxter. Till min stora häpnad står sig en av buketterna än!

Att en blombukett håller i 23 dagar har jag aldrig upplevt tidigare. För att den ska fortsätta hålla ett tag till har den fått flytta ut i verandan. Med litet tur klarar den en hel månad. 🙂

Herrbesök
I samma veva som jag höll på med aviutskrifterna – givetvis fortfarande i morgonrocken – knackade nån på ytterdörren som stod öppen, men ingen steg in trots att jag hojtade ”stig på” ett par gånger. ”Underliga människor” hann jag tänka innan jag gick ut i verandan för att upprepa mig ytterligare en gång.

Besökaren hade backat så långt att jag bara såg benen så jag kunde inte avgöra vem det var, men i och med att jag närmade mig, gjorde besökaren det också. Det var ju faktiskt ingen underlig män­niska när allt kom omkring, utan en ”sommarfågel” som inte synts till på länge.

Jag insisterade på att han skulle komma in och erbjöd kaffe. Den här mannen har alltid eld i baken så han var tveksam men tackade ja då jag talade om att det skulle vara klart på två sekunder. När han väl fick kaffe hade han inte så bråttom längre, vi satt säkert och pratade en halv timme. Kvinnans list övergår mannens förstånd som bekant. 😉

Strax innan han skulle gå dök nästa herrbesök upp. När sommarfågeln flugit sin kos serverade jag kaffe till nykomlingen och passade på att klä på mig medan han drack det.

I mot­sats till den förra besökaren har den här mannen aldrig bråttom så jag hade turen att få hjälp med att tömma båten, gå med soporna och bära in ved. Dessutom hann vi med en hel del livsfilosofi och annat prat. Så gick den eftermiddagen.

BearnaiseKockat
För ovanlighetens skull fylldes köket av aptit­retande dofter redan vid lunchtid idag. På grund av väckning klockan sex och uppstigning en timme senare räknade jag ut att jag säkert skulle vara hungrig när maten var klar. Rätt tänkt.

Ugnsstekt fläskfilé på bädd av lök, morötter och äpple var helt klart ätbart. Som grädde på moset tog jag en rejäl klick kall bearnaise till. Maten låg redan på tallriken när jag kom på den fiffiga idén så jag struntade i att värma den. I K-butiken i Kimito har dom nämligen svensk bearnaise på burk som smakar mums, rekommenderas varmt!

26.9 – Från loppisfynd till pusskalas

Silverpilen är ren, jag har testat anfanger, letat frön och varit på pusskalas.

Silverpilen ren
Redan i somras upptäckte jag att Silverpilen började få en grön beläggning på sina ställen. Man kunde gott tro det var mögel eftersom jag inte har tvättat den på två år, bara spolat av vägdammet nån enstaka gång. Beläggningen utgjordes förstås av alger.

LoppisfatIgår hade jag bokat tid för tvätt så självfallet blev det regn. 😦 Cirka en timme skulle det ta att tvätta den. Jag rustade mig därför med dator och arbetsuppgifter, men hann i stort sett bara starta datorn innan tvätten var klar. Det gick på halva tiden eftersom två personer delade på jobbet.

I ärlighetens namn ska medges att jag också tog mig en runda på loppisen som tydligen tillhör tvätt­hallens ägare. Det var inte mycket som lockade till köp, men så fick jag syn på ett välkänt blommotiv på ett litet fat (9,5 cm i diameter). Samma motiv hade mattallrikarna på Udden när jag växte upp.

Motivet slog således an nostalgisträngen så jag plockade på mig det plus två udda kaffefat som ska användas som blomfat. Summa inköp: 3 €. Och så biltvätten förstås. Inte var dag man kan kombinera loppis med biltvätt eller vice versa. 🙂

Testat anfanger
Bland surftipsen i ett av dagens nyhetsbrev fanns sajten http://www.dailydropcap.com/. Eftersom jag är svag för anfanger var jag genast tvungen att testa på bloggen (i stället för att göra det jag borde). Och faktiskt funkar det hyfsat, även om jag hellre hade sett en nersänkt anfang som man t ex kan göra i Word.

Letat frön
I somras lovade jag Siris matte att hon skulle få frön av jättevallmon och plockade därför ett gäng frökapslar som jag la i en plastask och lät torka i solen. Sen flyttade jag in asken i verandan och där stod den till i början av september när jag städade undan den.

VallmoNär matte var på besök försökte jag hitta den men förgäves. Igår började jag leta igen… Överallt. Ingen fröask nånstans. Trots att huset är litet finns det många göm­stäl­len. När jag hade gått igenom alla tänkbara platser gjorde jag en ansträngning för att minnas var jag senast hade sett den, men var till slut tvungen att fråga högre makter.

Svaret kom efter några sekunder: Titta i vindstrappan. Och där fanns fröasken förstås. Man får alltid svar om man frågar, men det gäller att också kunna ta emot/lyssna på svaret. 🙂

På pusskalas
I eftermiddags hade Siris matte och jag kommit överens om att jag skulle komma med fröasken och fårskinnsfällen (se inlägg 24.9, Tebesök). Mottagandet blev alldelse översvallande och pussintensivt.

Nu var det inte matte som kastade sig över mig utan Siri, den lilla glada terriern. Vi har inte setts på länge men hon mindes mig väl av allt att döma och verkar gilla mig. Sällsynt mycket enligt matte, så jag blev överöst av hundpussar och hälsad välkommen som aldrig förr.

Pusskalaset fortsatte ännu under kaffet om än i något stillsammare omfattning. Siri ville prompt sitta i samma stol som jag eller helst i min famn och det hade jag förstås inget emot. Hon kände nog att kärleken var ömsesidig. 🙂

24.9 – Värme, kyla och bekanta

Jag är innerligt tacksam, har frostat av frysen, haft tebesök och bekanta elever.

Eld i kakelugnenInnerligt tacksam
Jag är sååå glad och tacksam över nya skorstenen och kakelugnen. Tack snälla moster för att du inte rev den och ersatte den med nån nymodighet! Under en period på 80-talet satt det visserligen en olje­brännar­insats i den men lyckligtvis skrotades den så småningom. Enligt sotaren var det oljeeldningen som hade frätt skor­stenen, fast det upplyste förstås ingen om när det begav sig.

I förrgår kväll eldade jag en storbrasa och på eftermiddagen igår var kakelugnen fortfarande ljum­men. Effektivare än så kan en eldstad  knappast vara? I kväll blir det en repris för att driva ut fukten och skapa behaglig värme. Faktiskt känns också köket varmare tack vare kakelugnen.

Frostat av frysen
Gårdagens låga temperatur och kalla vindar var som gjorda för att frosta av frysen. Det var på tiden, lagret av rimfrost längst upp var hotande tjockt och skulle inom kort ha gjort att dörren inte längre höll tätt.

Det hör väl till att man samtidigt sorterar och inventerar innehållet men det struntade jag i. Jag ”tråma’” tillbaka fryslådorna som dom var. Det får bli en annan gång när jag känner för det.

Jag börjar undra om orsaken till rimfrosten beror på att tätningen till frysdörren inte fungerar som den ska? Karmen på frysen är nämligen fuktig längst upp. Kan vikten av kylskåpet som står ovanpå inverka eller beror det på att tätningslisten är bristfällig? Jag kanske borde placera frysen längst upp i stället? Eventuella tips mottas med tacksamhet!

Tebesök
Igår kväll ringde Nemos matte, eller rättare sagt Siris matte eftersom Nemo är i katthimlen. Hon undrade om jag var hemma och det passade med besök? Det gjorde det så klart, det var länge sen vi träffades eftersom hon har tillbringat en stor del av sommaren i Lappland.

Med sig hade hon två mysiga presenter som jag blev jätteglad över. Dels en härlig långhalsduk med lappländskt motiv och dels ett vindspel bestående av renskällor i varierande storlek. Halsduken passar perfekt till nya höstkappan och vindspel kan man aldrig få för många av om man är funtad som jag. 😀

Över te och skorpor ventilerade vi den gångna sommaren och en del av hennes framtidsplaner. Vi kom också överens om att hon ”ärver” min fårskinnsfäll som jag släpade med mig från Jämtland men aldrig använder. Så bra, då slipper jag våndas över den.

Technology del IBekanta elever
Dagens elever var båda bekanta sen tidigare. Först ut var en av damerna som har deltagit i Rosala-kurserna, därefter en dam som gick en kurs för mig 2008 kom vi fram till.

Enda problemet jag inte kunde åtgärda var fel­med­de­lan­det från det mobila modemet. Jag är som sagt ingen hårdvaruspecialist eller tekniker så jag rådde damen att kontakta inköpsstället, alternativt bred­bands­leve­ran­tö­ren. Vi kom fram till att felet eventuellt kan bero på att modemet är låst till den dator det först installerades på men givetvis kan det finnas en annan orsak.

Den första damen var nöjd med sin bokade timme och trodde att hon nu skulle klara sig på egen hand, den andra damen återkommer. Hennes svärson övertygade henne nämligen om att välja Windows 8 till sin nya dator och det gör henne frustrerad minst sagt. Jag förstår henne innerligt väl! Tur att Windows 9 är på gång så jag slipper åttan om och när jag ”byter upp mig”!

(Klicka på bilden för att se den i större storlek)

22.9 – Förbi

Värmeböljan och ljudet av röster är förbi, jag vann ingen bil, har fått en ”felaktig” elev och väntar på rapport. Mias klåda har lugnat sig.

HöststädningVärmeböljan förbi
Det varma vädret har fått kaprifolen att blomma en andra gång och dessutom sätta nya knoppar, blåbärsriset står i blom på sina håll och mina lejongap blommar också på nytt. Men nu är det slut på det roliga.

Igår hade Udden ännu 17 grader varmt trots att solen för det mesta skymdes av molnen. Perfekt väder för att inleda höststädningen! Såpnejlikorna närmast trappan fick finna sig i att bli nerskurna och för­passa­de till sophögen, hammocken är tömd på ”inredning” och blomlandet utanför sovrummet är ansat och delvis modifierat.

Det var bra planering, idag är det kallt och blött och verkligen lämpligt väder för fisksoppa. Bara 8 grader, blåsigare än på länge och det regnar. Väderkontoret har tydligen upptäckt att höst­dag­jäm­ningen är i morgon. 😀

Tyst och lugnt
Eftersom det för det mesta är knäpptyst på Udden, var ljudet av röster under helgen nästan störande tidvis. Sommargrannen hade av allt att döma bjudit in ett gäng herrar som tack vare det fina vädret ofta höll till ute på terrrassen så jag kunde följa deras samtal när jag var ute.

Igår eftermiddag blev det lugnt och stilla. De fyra bilarna avlägsnade sig en efter en och allt blev nor­malt igen. När jag påstår att jag är ljudallergiker ligger det faktiskt en viss sanning i det, jag före­drar tystnad omkring mig. Jag förstår mycket väl varför eremiterna söker sig till obebodda trakter.

Ingen bil
Det hade ju suttit fint med en ny bil nu när Silverpilen är lite skrynklig, men sån tur hade jag inte. Röda Korsets lotteri resulterade bara i ett vykortsset. Fast det var ju förstås bättre än inget. 🙂

CVFel elev
Personalen på Vuxeninstitutet har varit på konferens under dagen så alla samtal har besvarats av damen i växeln. På efter­mid­da­gen ringde hon upp och meddelade att jag har en ny kursdeltagare som vill lära sig skriva CV.

Jag upplyste henne genast om att det inte ingår i PC-/Användarstöd, bara frågor angående dator- och programhantering och tillade att jag för all del kan lära ut hur man författar en CV men att jag inte har tillgång till kursledarens mall/förlaga och inte vet hur dom ska se ut i det här landet. Stackar’n, hon blev nästan förtvivlad över misstaget men lovade rätta till det i morgon.

Som sagt, den enda som inte kan göra fel är den som ingenting gör. 😀

Väntar på rapport
Den 4.9 företogs sedimentundersökningen av sjön som Daphnia beställt. Idag fick vi besked om att rapporten lämnas inom loppet av den här månaden. Det ska bli oerhört intressant att läsa den!

Om det (mot förmodan) visar sig att syret räcker till under så extrema värmeförhållanden som i somras, är det ett klart tecken på att sjöns hälsotillstånd har förbättrats. Inget kunde göra mig/oss gladare!

Mia 2010Mias klåda
Mias klåda har äntligen minskat påtagligt tack och lov. Om det beror på corisonsprutan, årstiden eller nåt annat vet jag inte, huvud­sa­ken är att hon slipper besvären. Dom kala fläckarna på ryggen har således minskat i omfång och hon kastar sig inte längre ner för att klia sig hysteriskt i tid och otid.

Veterinärens antagande kanske var rätt? Att klådan berodde på nån typ av allergi. I så fall får jag facit fram i mars nästa år, det var då hon fick dom första symtomen.

20.9 – Från papperskonsumtion till stolt matte

Jag är storkonsument, har sovit ut, tvättat och bevistat ett födelsedagskalas. Jag är stolt över Mia.

Storkonsument
Visst är det märkligt med hushållspapper? I min barndom existerade inte sånt, man använde ”disk­slarvan” eller en handduk. Diskdukar fanns givetvis inte heller att köpa, dom tillverkade man av ut­slitna lakan, dukar eller klädesplagg i lämpligt material.

HushållspapperJag tillhör storkonsumenterna av hushållspapper har jag märkt. För att inte slösa har jag övergått till halvarksrullar, men under en dag kan det gott bli mellan fem och tio halvark. På diskbänken och/eller spisen ligger oftast ett par tussar som kan användas en gång till, men ofta glömmer jag vad jag torkade av senast så jag slänger dom i alla fall.

I minst hälften av fallen kunde jag lika gärna använda disktrasan men det är ju så bekvämt med papper. Bara riva av, torka bort och slänga, alternativt återanvända. Annars måste jag fukta disk­trasan, torka bort, skölja av den och hänga den på tork, vilket enligt mitt för­me­nan­de tar mycket längre tid. Att snyta sig i disktrasan är dessutom inte särskilt hygieniskt.

Som bekant har pensionärer bråttom. Det beror på att dom är medvetna om att dom har kortare tid kvar att leva tror jag. 😀

Sovit ut
Mia har låtit mig sova ut. Igår till 6.40 och idag ända till klockan åtta! Jag hörde henne långt tidigare när hon först åt frukost och sen pillade ut böckerna från hyllan i nattduksbordet men hon propsade inte på att få gå ut konstigt nog utan kom och la sig bredvid mig igen.

Frågan är om det är tillfälligt eller om vi ska återgå till fem-väckningen igen?

Tvätt 2Tvättat
Både igår och idag har jag tvättat för att ta vara på det ypperliga torkvädret. Men det gäller att plocka in tvätten allra senast halv sex, annars blir den fuktig igen. För all del helt perfekt om man ska stryka, men det gör jag sällan.

Födelsedagskalas
Idag firade herr grannen junior sin födelsedag, fyra dagar i förskott beroende på att han var upptagen i veckan och nästa helg. Som jag förstår det, börjar det späckade programmet redan i blöjåldern nuförtiden så en tonåring har givetvis fullt upp.

Jag stötte ihop med hans mor i onsdags och förhörde mig om tänkbar present. Hon talade om att han har ett nytt intresse: han gillar att mecka. Jag såg därmed två alternativ – en hylsnyckelsats eller en verktygsback.

”Precis vad jag behövde” konstaterade han förnöjt när han hade öppnat presenten. Han fick en liten verktygsback och ett hylsnyckelhandtag  eftersom jag inte visste vilka dimensioner han behöver. Roligt att presenten var till belåtenhet.

Om jag avslöjar att det fanns tre olika slags snittar på kaffebordet så förstår ni resten… Dagsfärska hembakta bullar, äppelkaka med vaniljsås, pepparkakor och så den självskrivna Irish Coffee-rulltårtan som är juniors favorit. Puh. Jag hade visserligen ”grundat” med Kerstins stekta strömming och potatismos ett par timmar tidigare, men det märktes säkerligen inte. 😀

Stolt över Mia
Som vanligt följde Mia efter mig när hon såg att jag inte tog bilen, men då vi närmade oss grannens entré upptäckte hon Musse (juniors systers och svågers ena katt) ute på gården och stannade på behörigt avstånd. Duktig flicka.

Mia i profilMusse och Mimmi höll mest till inne i fortsättningen, men passade på att gå ut då det kom nya gäster. För att förhindra en eventuell konflikt gick båda mattarna (heter det verkligen så?) och junior också ut. Mimmi upptäckte Mia ganska omgående men höll sig nära sin bror. Hon tänkte då inte mucka gräl.

Det tog ett tag innan Musse upptäckte Mia, men när han väl gjorde det måste han ju demonstrera var gränsen gick. Mia kröp ihop i gräset och reste ragg men gjorde ingen ansats till anfall trots att Musse på stela ben och med raggen rest långsamt närmade sig. Då tyckte mattarna att det var läge för intervention.

Jag sa till Mia att hon skulle stanna där hon var och Musses matte tog ett vant grepp om honom och släppte ner honom en bra bit ifrån. Mimmi hade redan tidigare blivit inburen. Undrar om katterna upp­fattar att vi inte vill att dom ska slåss?

Mia gjorde inga försök att närma sig, hon verkade helt klart ha uppfattat var gränsen gick, så matte kunde känna sig stolt. Troligen bara för att vi människor var i närheten. Eller så accepterar hon nume­ra att det här är Musses och Mimmis revir när dom är på besök?