Vardagsplock

Ny huvudkategori 2.7.2014

av

16.11 – Huskut artut*

Mia och jag har grattat vår byäldsta och haft långväga besök.

HöstglödGrattat vår byäldsta
Efter lunch i lördags tog jag på mig ytterkläder och stövlar, greppade paraplyet och fö­del­se­dags­blom­man. Just då höll det upp, men molnen hotade med mera regn.

Mia var genast redo att slå följe. I år var vi en dag för tidiga med gratulationerna beroende på att söndagen var reserverad för långväga besök. 91 år fyllde hon, vår byäldsta.

Jag hade räknat ut att mattiden var passerad men det visade sig att jag dök upp mitt i bestyren. Sovmorgon, en långsam frukost och butiksbesök hade skapat förseningar i tidtabellen förklarade yngsta dottern som var hemma och hälsade på över helgen.

Men jag var välkommen ändå och maten räckte nog till mig också tyckte de båda damerna. Jag för­säk­rade att jag var nyäten och nöjde mig med att hålla sällskap vid bordet. Mia föredrog att stanna utomhus.

Efter avslutat matintag dukades kaffebordet och så satt vi och pratade om ditt och datt tills skym­nin­gen började tränga sig på. Det fick mig att tacka för oss och bege oss hemåt. Mia hade nämligen infunnit sig så småningom och gått och lagt sig på övervåningen.

Långväga besök
Min jämtländska f d svägerska och svåger (bosatta i Uppsala) har besökt Udden en gång tidigare, men sen dess har det flutit mycket vatten under broarna, året var 2002. Senast sågs vi för ett tiotal år sen så det kändes både roligt och lite spännande när svågern ringde och aviserade besöket. Tänk om vi inte hade nåt att prata om?

Jag hade inte behövt oroa mig. Det uppstod inga som helst tysta pauser under den nästan 12 timmar långa vistelsen. Tvärtom pratade vi nästan i mun på varandra. Om oss själva, om våra döda anhöriga, om parets vuxna döttrar, om våra gemensamma bekanta och en mängd annat.

HusbilGårdagen avslutades med kaffe efter maten i ”södra salongen” som sig bör och framåt 23-snåret be­slöt paret dra sig tillbaka till sitt nattkvarter som stod parkerat vid tomtgränsen. Jag var välkommen till husbilen på frukost klockan åtta kom vi överens om.

Kvällskaffet gjorde att det var svårt att få sömn, så för säkerhets skull ställde jag telefonen på väck­ning kvart i åtta. Det var ju tur, annars hade jag nog missat frukosten.

Under och efter frukosten fortsatte vi förstås att prata och kom fram till att vi kunde ha fortsatt ett tag till, men det var dags att ge sig av. Med varma kramar tog vi avsked och paret kunde gott tänka sig att göra om besöket tyckte dom. ”För du åker ju ingenstans har vi förstått” sa svägerskan med ett brett leende.

Jätteroligt att höra hur alla gamla bekanta har det nuförtiden och vad som har hänt sen jag lämnade Jämtland. Det besöket lever jag länge på. 🙂

 

* husku: mycket, väldigt, jätte-. artut: trevligt, roligt

av

13.11 – Gammalt, nytt och nygammalt

Jag har varierat fisksoppan, pensionerat en present, fått efterlängtad leverans och varit på studie­be­sök. Mia har haft ledig dag.

Varierat fisksoppan
För att få lite omväxling till den välsignade fisksoppan, tillredde jag soppa på ”skogskött” igår. Foster­mor har berättat att fru grannens farfars far använde den benämningen för svamp. Helt adekvat kan jag tycka.

Men idag blev det fisksoppa igen. Snart är den äntligen slut.

Rosa nallePensionerat en present
I samband med dagens städning i sovrummet kom jag fram till att min stora, rosa nalle i fort­sätt­nin­gen kan få samla damm hos nån annan. Lite vemodigt kändes det allt. Nalle och jag har hållit ihop i 26 år – sommaren 1989 fick jag den i present av min blivande fästman.

Fast jag är ingalunda utan nallar för det. I 50-årspresent fick jag en mjuk och go’ liten brun nalle av Tigern/Lejonet och senare har hon förärat mig en till. Längst upp på hörnhyllan i sovrummet sitter en annan brun nalle som jag fick av min f d sambo när jag flyttade så jag klarar mig gott. 🙂

BokEfterlängtad leverans
Ända sen jag såg att författaren till Shantaram, Gregory David Roberts (se inlägg 20.2 och 1.3.2013), skrev på en ny bok har jag väntat på att den skulle bli klar. Det blev den i år och sen dess har jag haft den häftade engelska utgåvan på bevakning hos Adlibris.

Idag hämtade jag bokpaketet med The Mountain Shadow. Och utbrast högljutt ”oj!” när jag såg hur tjock den var, hela 871 sidors läsning har jag att gotta mig åt framöver.

Studiebesök
Idag hade nya värdparet på Hostel Panget, (f d Dragsfjärds pensionat), kaffebjudning hela dan. Eftersom det var längesen jag senast besökte stället tyckte jag det kunde vara intressant att se hur det ser ut nuförtiden.

PangetUtsidan var sig lik, men inomhus kändes det nytt och fräscht. Den vänliga värdinnan utstrålade energi och engagemang så jag hoppas det blir en lyckad satsning. Enligt hennes önskemål plitade jag ner ett antal affärs­idéer och lämnade dom i tisplådan tillsammans med flera andra.

Förutom några f d kursdeltagare från Hitis och andra bekanta, stötte jag ihop med en bekant ättling till den ursprungliga fastig­hetsägaren. Hennes farmor och farfar byggde pensionatet 1930 berättade hon och mindes vilket sjå det var att putsa alla fönstren i det stora huset. Som brukligt på den tiden var fönst­ren spröjsade så det tog sin tid.

Mia har haft ledig dag
På grund av rådande väderförhållanen hade Mia ledig dag igår. Innan jag hann fram med en ren gungstolsmatta hade hon redan parkerat sig i korgstolen. Hon såg ut att ha det så skönt så jag inte ville störa henne.

Mia i korgstolen

av

11.11 – Från amalgam till böneflaggor

Igår var besök i ”stora” centrum av nöden, idag har jag frivilligt nöjt mig med det mindre och hängt upp mina böneflaggor.

Besök i stora centrum
Igår hade jag fått tid hos ”käftis” klockan 12 och infann mig i god tid. Jag hann bläddra igenom en hel National Geographic från 2010 och studera en gammal sjökarta på väggen innan det blev min tur.

Orsaken till besöket var att mina tänder håller på att förvittra. Det var kanske något överdrivet förres­ten, det rörde sig om två. Enligt tandläkaren rör amalgamet på sig när det eroderar, vilket i mitt fall innebar att det hade lossnat bitar från tandväggarna runt lagningen. Men det fixade den vänliga tand­doktorn lätt som en plätt.

MålarbokNästa besökspunkt var banken, det var dags att avsluta mammas konto. Därefter en kort promenad till FPA för att få en stämpel på ett levnadsintyg och så till Pappers­boden. Där blev jag längre än planerat. Dels för att jag ville ta en titt på konstutställningen och dels för att jag hittade en jätterolig bok: Målarbok för vuxna. Klart roligare än korsord.

På inköpslistan stod bland annat oljekritor, men efter att ha konsulterat delägarinnan blev det vatten­fasta färg­pennor i stället. En bra rekommendation har jag redan konstaterat. Det övriga på listan fanns också, så jag gick glad och nöjd därifrån.

Sista anhalten var S-Market. Bland det första jag fick syn på var en konstig frukt. Pitahaya stod det på en etikett. En sån har jag aldrig sett tidigare tror jag, än mindre smakat på. För att få reda på mer om den, bläddrade jag i informationspärmen som står lägligt intill fruktdisken. Den bara måste jag smaka på bestämde jag.

DrakfruktAtt den också kallas drakfrukt har jag läst mig till idag. Det förklarar naturligtvis varför jag drogs till den – så klart en Drake äter drakfrukt! 😀 Fast än så länge har jag inte smakat på den, bara avbildat den.

Besök i lilla centrum
Idag klockan 14 hade jag bokat tid hos Dalsbruks biltvätt. Det är ett år sen Silverpilen senast fick ett bad så det behövdes verkligen. På sina ställen hade algerna redan invaderat den.

Medan jag väntade tog jag en promenad till Ekocenter. Det öppnade redan i våras, men det här var mitt första besök. Det fiffiga konceptet påminner om Z-Rondellen i Östersund som fick ta hand om en stor del av det jag inte tog med mig i flytten.  Gammalt blir nästan som nytt när dom händiga hän­der­na har fått göra sitt.

Efter avslutad biltvätt gjorde jag några uppköp innan jag slutligen landade hos Trollkarlen för att få kaffe och en pratstund innan jag åkte hemåt i den skinande rena Silverpilen.

Böneflaggor
Med gårdagens post fick jag böneflaggorna jag hade beställt och efter hemkomsten hängde jag upp dom vid trappan. Mia var som vanligt behjälplig. 🙂

Inte så mycket av religiösa skäl – även om jag anser att buddhismen står mig närmast – utan mest för att visa min solidaritet med ett ockuperat land som vi ytterst sällan hör talas om, nämligen Tibet.

BöneflaggorDet finns förstås flera länder och områden som lider under Kinas förtryck, men av nån an­led­ning klappar mitt hjärta speciellt varmt för Tibet. Kanske för att jag har läst så mycket om landet och dess folk och följer med vad som händer via ett par sidor på FB.

Inte för att flaggorna gör nån som helst skillnad, men det känns ändå bra på nåt sätt. Om jag bara kunde, skulle jag ovillkorligen beordra kineserna att ge sig av ögonaböj och låta ett fredligt folk ha sin kultur i fred.

av

9.11 – Nöje och nytta

Jag har frossat, meckat, firat jubileum och fått en ny funktion.

Frossat
Igår kl 14 var det då dags att kasta sig över Fars dags-buffén i Labbnäs i trevligt sällskap. Ett eget litet bord fick vi, fint dukat med vit linneduk och levande blomma i vasen. Det vankas inte så ofta på Udden minsann.

Fars dagstårtaJag tappade nästan räkningen på alla slags sillinläggningar. Minst ett halvdussin tror jag. Dessutom förstås en massa andra, både kalla och varma läckerheter som smälte i munnen. Mums filibabba!

Som kronan på verket fanns ett digert urval läckerheter till kaffet/teet, varav Fars dags-tårtan var den ståtligaste. Ojojoj, så mätta och belåtna vi var när vi lämnade stället efter dryga två timmar.

Meckat
Idag fick dammsugaren tjänstgöra. Fast det gick inge’ bra i början… Jag gnodde nästan hål på mattan utan att lyckas få bort allt som låg på den, suget var bedrövligt dåligt. Kunde dammsugarpåsen möj­ligen vara full?

VerktygJodå, det var den, men ett byte hade ingen inverkan på sugförmågan. Alltså var det stopp i röret eller i slangen. Igen.

Både mejsel, flaskborste och tång kom till an­vänd­ning innan maskinen äntligen gluf­sa­de i sig vad det nu var den här gången. Sen gick städningen som en dans och det känns lättare att andas igen.

Firat jubileum
En dag för sent har jag firat jubileum. I jakt på nåt annat råkade jag få syn på ”En utvandrares vedermödor” i MoF Diverse-pärmen idag och kon­sta­te­rade att det redan har hunnit gå åtta år sen dess.

Den 8 mars 2007 skrev jag mitt första blogginlägg. Då bodde jag fortfarande på Fältjägargränd i Östersund. Blogg­por­talen jag registrerade mig på är numera nerlagd, men jag har sparat och skrivit ut alla inlägg fram till flytten den 19 maj.

Första bloggenJag kunde inte låta bli att läsa igenom dom 28 sidorna för att se vad jag hade skrivit om flytt­be­styren och allsköns admini­stra­tion som krävdes innan jag äntligen kunde låsa dörren för gott. Det framgick klart att jag verkligen var uppe i varv och kände hur stressnivån steg ju närmare flyttdagen kom. Skönt att aldrig mer behöva uppleva det. 🙂

Hittat en ny funktion
I samband med nån av dom senaste upp­da­te­rin­garna för Office 2010 har en ny funktion dykt upp i Outlook: Ignorera. I stället för att ange oönskade mejl som skräppost och därefter tömma mappen för skräppost, kan jag i stället ignorera.

Det funkar så att det markerade mejlet tas bort direkt och eventuella kommande mejl från samma avsändare förhindras. En suverän funktion tycker jag!

Senaste tiden har jag nämligen fått en massa reklammejl från olika företag i Australien, förmodligen på grund av att jag tidigare i år shoppade på en australiensisk sajt som säljer sina produkter på etsy.com. Men nu är det slut med den reklamen.

av

7.11 – Fått till det

Jag är nybliven elefantägare, har forskat i slam, haft datorstrul, blivit biten, testat och kockat.

ElefanterElefantägare
I torsdags hade jag ”ärendedag” – 9 ställen stod på listan. Det blev sist och slutligen bara sju för jag hade så klart glömt att ta med mig det jag skulle till två av ställena.

Första anhalten blev hos elefantsäljaren. Efter lite rundsnack hade jag med mig fem små por­slins­ele­fanter i en liten påse när jag gick ut.

Jag behöver verkligen inga fler dammsamlare, men dom här var så söta så jag gjorde ett undantag när jag hittade dom på Bytesbörsen på FB.

Forskat i slam
I veckans Annonsblad fångade en av artikelrubrikerna genast mitt intresse: ”Kimitoöns Vatten höjer avgifterna”. Att avgifterna höjs var ju inte oväntat, men en formulering angående slamhanteringen tedde sig mycket märklig tyckte jag.

Enligt vattenverkets vd ”… steg slamhanteringskostnaderna kännbart i oktober när slammet enligt miljö­tillståndet måste köras till effektivare behandling.” Ett par frågor uppstod genast i mitt huvud. Har slamhanteringen hittills varit olaglig? Tog man aldrig reda på vilka krav som ställdes innan man ansökte om tillstånd?

Svaren kanske finns i protokollet från vattendirektionens senaste möte? Jag har inte lusläst det än så länge, men om inte, kommer vd att få ett mejl med begäran om förklaring ifall jag inte får klarhet av Bygg- och miljönämndens ordförande eller via ÅUs lokalreporter innan dess.

Carbonite 2Datorstrul
I torsdags följde jag uppmaningen jag fick i Carbonites nyhetsbrev där det meddelades att jag inte hade den senaste klientversionen. Det borde jag aldrig ha gjort. Efter det meddelade Carbonite ”Waiting for registration to complete…” resten av dagen.

Samma meddelande visades hela dagen igår och idag, ända tills jag avinstallerade och om­in­stal­le­rade för tredje gången. Vad pjutt man blir på sånt. I ärlighetens namn ska medges att jag först igår gjorde den ändring som krävdes i inställningarna för brandväggen, men bara den åtgärden hjälpte alltså inte. Men nu så funkar allt finfint igen. 🙂

Blivit biten
I brist på roligare sysselsättning löste jag korsordet i pensionärstidningen igår. Det måste vara mer än 10 år sen jag löste korsord senast, men nu blev jag biten igen. ÅUs lördagskryss väntar härnäst.

Testat
Idag laddade jag ner Tor, webbläsaren som Edward Snowden förordar och som låter oss surfa anonymt. Kommunikationen går via en mängd andra datorer, vilket gör det omöjligt att spåra trafiken. Bl a FB stöder den så jag använde den där att börja med. Trafiken gick via tre länder på tre olika kontinenter kunde jag konstatera, men lustigt nog är läsaren ändå minst lika snabb som de andra webbläsarna jag använder.

Jag har för all del inget att dölja, men tyckte det kunde vara roligt att vara helt anonym för en gångs skull. Jag håller mig för all del ändå alltid till incognito-läget oavsett webbläsare. Dels för att minska på skräpposten och dels för att om möjligt undvika intrång och skadliga program. Fast det enda riktigt säkra är förstås att låta bli internet helt och hållet.

Fisksoppa 2Kockat
Idag lyckades jag övertala mig själv att göra nåt med (den vacuumpackade) fisken jag köpte i tors­dags. Inspirerad av kocken som bjöd på fisksoppa förra veckan beslöt jag också tillreda en. Soppa passade bra en mulen och regnig dag som denna.

Eftersom fisken var hel, beslöt jag filea den. Om proffsen hade sett hur jag bar mig åt, skulle dom ha kräkts. Men det blev ju två (konstiga) filéer till slut. Ena filén åkte in i frysen för att gravas senare och på resten kokade jag basen till fisksoppan.

Den utökades så småningom med en påse djupfrysta sopprötter med potatis, rikligt med fisk och dill plus grädde. Inte alls så pjåkigt. 🙂 Fast nästa gång ska jag nog ersätta dom djupfrysta in­gre­dien­ser­na med färska.

av

4.11 – Tacksamt

Jag har gjort avstämning, hittat hösttröjorna, anmält mig till fortsättningskurs och krattat löv. Mia har hittat en ny väntplats.

Avstämning
Den 29.10 hade samtliga vägandelsägare betalat sin vägavgift. Förfallodagen var visserligen den 15.10, men den förseningen måste man kanske räkna med? Annars upplever jag att man i Finland har klart bättre betalningsmoral än i Sverige (för åtta år sen).

Nu gällde det att stämma av debiterat totalbelopp mot kontoutdragets summa för inbetalningar. Diffen på 40,50 € kom jag snart på. En andelsägare betalade sin avgift redan den 31.7. I övrigt stämde beloppen överens. 🙂

PlastbackHittat hösttröjorna
För några veckor sen letade jag efter en av mina hösttröjor men hittade den inte i klädskåpet så jag antog att den hade gått till klädinsamlingen. I måndags saknade jag en annan tröja som jag säkert visste att jag har kvar, men den stod heller inte att finna. Mysko tyckte jag.

Operation lådkontroll vidtog. Som bekant förvarar jag kläder i plastbackar under sängen. Det har två stora fördelar förutom utnyttjandet av tomt utrymme: Dammet lägger sig på locken i stället för på golvet och backarna fungerar som isolering mot golvkylan vintertid.

I backen längst bort med grönt lock hittade jag dom saknade tröjorna. Jag hade givetvis glömt för länge sen att jag bytte innehåll i den backen när det nu var? Tidigare låg det gardiner i den och därför har jag förstås inte brytt mig om att titta i den tidigare. Det är som sagt livsfarligt att flytta på grejer för min del numera.

Anmäld till fortsättningskurs
I förmiddags tog jag en titt i dokumentationen för sista kursavsnittet och beslöt på sittande stjärt att anmäla mig till fortsättningskursen i Lär känna din digisystemkamera den 9.2.2016. Det är aldrig tungt att bära på kunskap och man kan alltid bli bättre på det man gör (om man vill).

Den dagen jag inte längre är vetgirig och slutar utvecklas är det lika bra att stänga locket över mig brukar jag påstå.

NykrattatKrattat löv
Vid det här laget har de flesta träd och buskar på Udden fällt mestadelen av sina löv. Tack vare dom svaga eller obefintliga vindarna har dom inte yrt omkring så i år är det inga drivor. Men självfallet kändes det ändå påkallat att snygga till framför ”paradingången”. Nån annan har jag inte. 😀

Vädret kan jag då inte klaga på! Lika fint idag som igår om än inte fullt lika varmt. Fast efter nån timme åkte jackan av ändå tills solen försvann bakom trädtopparna.

Jag håller med sommargrannen psykologen. I samband med sin snabbvisit i måndags konstaterade hon att krattning är en form av meditation. Om man är fullt fokuserad på det man har för händer slipper man höra sina tankar.

Mia har hittat ny väntplats
Ibland ställer jag mathämtningskorgen på skostället vid dörren tills jag har annat ärende ut i ve­ran­dan. Det tycker Mia är en utmärkt väntplats tills jag öppnar dörren och släpper ut henne. 🙂

Mia i matkorgen

av

1.11 – Oktoberavslut och novemberinledning

Helgdagen tillbringades i trevligt sällskap, jag har samätit, bytt till höstfärg, samprasslat och plockat årets sista blombukett.

MintkrokantHelgdagen
Igår förärade Vik Husse oss ett besök. Med sig hade han torkad fisk till Mia och mintchoklad till matte. Han vet minsann hur han ska hålla sig väl med oss. 😉

Om det berodde på att det var Alla helgons dag eller nåt annat vet jag inte, men en stor del av sam­talet rörde sig om avlidna personer som vi har haft nån slags relation till. Vi hann också prata om levande personer som vi har eller har haft en relation till. En medmänsklig diskussion kan man kanske säga?

Samätit
Det blev supé som avslutning på dagen. Före den slank några centiliter Gammeldansk ner medan potatisen kokade.

Lagom tills jag hade öst upp en portion mat på tallriken ville Mia bli insläppt. Hon hade med sig egen middag. Så medan jag tuggade i mig min mat hörde jag ljudet av krasande ben som knäcktes i hennes. Tur man inte är kräsmagad. 😀

Bytt till höstfärg
November började med kopiering  av oktober-bilderna och viktiga dokument till två externa diskar. Efter det startade jag tvättmaskinen innan jag tog i tu med färgbytet.

Det är nämligen viktigt att bordstabletter och stolsdynor stämmer i färg. Och eftersom det nu är höst, ska färgen harmoniera med årstiden. Vinröda tabletter kräver alltså vinröda dynor.

LönnlövSamprasslat
När snabblunchen var avslutad förflyttade jag mig utomhus. Dom återstående sommarresterna skulle ovillkorligen städas bort. Men först ville jag kratta bort löven från stigen till komposthögen.

Då prasslet från mina löv tystnade hörde jag ändå lövprassel. Sommargrannen var också ute och prasslade. Om det rörde sig om vänsterprassel eller högerprassel var däremot svårt att avgöra.

Vi var för övrigt inte dom enda som hade utomhusarbete. Från udden mittemot hördes en motorsåg. Och när den hade tystnat kunde jag se och höra herr och fru domherre som tog för sig av fröna från den odlade syrenbusken.

Kort därefter hördes lövprassel igen. En ekorre tog sig fram bland löven för att komma fram till min stora gran.

All den här verksamheten gick Mia helt förbi. Hon höll siesta på sin plats i sängen.

Årets sista blombukett
Sommargrannen hade åkt för länge sen och det började nästan skymma innan jag var klar med mitt utepyssel. Som avslutning plockade jag en liten bukett höstastrar – enda ögonfägnaden som finns kvar på tomten så här års.

Höstaster

av

30.10 – Ett himla rännande

Jag har ränt i byarna, ställer ”svåra frågor”, har deltagit i Politikerskolan, är kall om nacken, har packat upp en skönhet och hittat en far.

BensinmätareRänt i byarna
Den här veckan har jag ränt i  byarna varenda dag. Det tillhör ovanligheterna, i regel räcker det med högst ett par turer per vecka.

Det märks på bensinmätaren. Senast jag tankade hade det gått 2,5 månad(!) sen förra tankningen, men så väl blir det inte den här gången. Ett undantag som bekräftar regeln. Men nästa vecka blir lugnare. Hoppas jag!

Ställer svåra frågor
I tisdags ringde jag ZasData angående mina problem med Utforskaren. Efter en stunds samtal hörde jag ”du ställer svåra frågor” i andra änden. Det tolkade jag så att mina frågor tyvärr inte kunde få några svar och gav upp.

Enligt systemfilskontrollen blir jag förr eller senare nödd att ominstallera Windows (med allt vad det innebär!), så jag struntar i problemen tills de blir akuta.

PolitikerskolanPolitikerskolan
I onsdags kväll infann jag mig till Politikerskolan som började i Dalsbruk kl 18.00. Kommunens för­valt­nings­chef och t f kommundirektör höll en utmärkt presentation och ett intressant anförande om hur vår kommun är organiserad och hur beslutsprocesserna fungerar.

Det mesta visste jag innan, men en del in­for­ma­tion var ny så det kändes som ett givande tillfälle. Fast några fler blir det inte har jag bestämt. Dels vill jag inte lämna Udden kvällstid numera och dels känner jag att att jag inte kommer att använda dom nya kunskaperna – jag har ju inte tänkt bli politiker. Eventuella undringar får jag svar på ändå föreställer jag mig.

Kall om nacken
Igår fick jag välja mellan 6, 9 eller 12 mm. Håret i nacken skulle bli kortare än vanligt hade jag kommit på. Faktiskt är jag inte säker på om måtten avser kvarlämnad eller borttagen hårlängd men jag uppfattade det som kvarlämnad och valde 9 mm. Följden blev att jag nu fryser om nacken.

Nästa gång ska jag ta reda på vad måtten egentligen avser och öka/minska på måttet. Just nu ser jag ut som en ny­rakad straffånge i nacken. Men om ett par veckor har det nog vuxit ut lite grann, så till dess kan jag ju låta bli att se mig i spegeln och använda halsduk. 😀

SkönhetPackat upp en skönhet
Igår kväll blev jag alldeles hänförd… En purfärsk datoranvändare i byn kom med sina inköp i ori­gi­nal­för­packning och ville ha hjälp med att komma i gång. Att hon också hade med sig ännu ljummen, nybakad blåbärspaj bidrog onekligen.

Musen reagerade jag först på, den låg i en genomskinlig plastförpackning. Läckert rosa med vita ”greppkanter”. Sen sprättade jag upp kartongen med datorn och blev alldeles lyrisk. En korallfärgad skapelse som matchade musen perfekt. Fullkomligt dödsläcker! Äntligen har vi fått lite färg på datorerna också.

Hittat en far
Farsdagsbuffén i Labbnäs är bokad för två. I år hade jag också turen att hitta en far som ville göra mig sällskap vid bordet. Med tanke på innehållet i menyn kommer vi antagligen att rulla ut. 🙂

av

26.10 – Livsnödvändigt och vitlöksmedwurst

Jag har skapat en återställningsenhet, haft motgång och oroar mig för lösa lappar. Mia gillar prome­nader och vitlöksmedwurst.

W10 2Skapat en återställningsenhet
Under tiden tvättmaskinen jobbade igår, skapade jag en systemåterställningsenhet. Om/när Windows inte startar kan jag starta från en extern enhet. I en låda ligger också ett USB-minne med möjlighet att ominstallera hela Windows 10.

Fast om det går som det brukar, blir det nåt annat fel i stället. Just nu brottas jag t ex med att Windows Explorer (Utforskaren) inte fungerar som den ska. Ett problem som hänger kvar sen Windows 7 och som jag inte kommer till rätta med. Kanske läge att konsultera proffsen inser jag.

Haft motgång
Idag hade jag lovat installera en skrivare. Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades det vid tredje försöket. I stället för en halv timme gick det åt nästan dubbla tiden. Mitt eget fel var det också.

Om jag genast hade följt rådet att koppla bort antivirusprogrammet hade allt säkert gått bra vid första försöket, men det lät så huvudlöst att vara tvungen till det. Ingen skrivarinstallation har nånsin krävt det tidigare. Så nu har jag lärt mig det. :-/

Oroar mig för lösa lappar
När jag ser och hör hur datoranvändare hanterar sina lösenod blir jag verkligen orolig. Regel nummer ett är att skriva ner dom på nåt annat än lösa lappar. Och i synnerhet inte utan datum!

PapperAtt inte använda samma lösenord på flera ställen borde vara lika självklart som att byta dom, helst var tredje månad, eller åtminstone två gånger per år.

De flesta har svårt att minnas sina lösenord, i synnerhet när dom blir många, vilket flera leverantörer har tagit fasta på och erbjuder gratisprogram för ändamålet. T ex KeePass, LastPass (som jag själv använder) och aWallet (för Android). Då räcker det att komma ihåg ett enda lösenord.

Det eliminerar ingalunda att man också har lösenorden nerskrivna nånstans. I fall nåt händer med lösenordshanteraren eller en inloggning krävs utanför webben gäller den egna anteckningen.

Åtminstone LastPass hjälper till med att generera unika lösenord så slipper man tänka själv. Ju längre, desto bättre, men minst åtta tecken inklusive siffror, gemener, versaler, siffror och specialtecken (utom dom som är reserverade för systemet förstås). Nationella tecken godkänns också på en del användarkonton. Det går självfallet att använda en hel mening om man så vill.

Jag har för länge sen berättat om Telias säkerhetschef i Östersund som jag hade på en kurs på 90-talet. Han föreslog t ex M1afVb (på den tiden räckte sex tecken) som stod för Min första fru var bäst. Födelse­datum, egennamn och infor­ma­tion som är förknippad med ens person eller närmaste omgivning ska givetvis aldrig användas!

Mia på promenadMia gillar promenader och vitlöksmedwurst
Vid 17-snåret igår hade regnet upphört så Mia och jag tog en skymningspromenad till vår västra sommar­grannes brygga. Mia var törstig och passade på att ta sig några slurkar sjövatten innan vi vände hemåt igen.

På vägen dit skrämde vi en mård­hund och på hemvägen träffade vi en groda, i övrigt varken såg eller hörde vi nåt annat levande än naturen omkring oss. En skön liten tur.

Hemma vankades Snellmans vitlöksmedwurst som både Mia och matte gillar skarpt. Mias intag be­gränsas dock till några tuggor eftersom korven förutom vitlök innehåller rätt mycket salt. Ingetdera är ju nyttigt för henne tyvärr, trots att hon gillar bådadera.

 

av

24.10 – Mest datorrelaterat

Jag har nytt batteri, har kopierat, skickat snigelpost, installerat typsnitt, fått en överraskning och ”supportat”.

UPSNytt batteri
Igår tog jag UPSen under armen och åkte i väg vid lunchtid. Först för att hämta en dator och mat, därefter ett paket och så vidare till Zas Data för att få batteriet utbytt.

Bytet gick på två röda. Laddningen krävde däremot ett antal timmar, så först i morse tog jag UPSen i bruk igen. Än så länge har jag inte testat om den funkar, men det förutsätter jag. I kväll ska jag säkerställa saken när jag stängt datorn.

Kopierat
När jag kom hem startade jag den hämtade datorn, pluggade in en extern hårddisk och kopierade alla filer till hårddisken. På måndag återlämnas datorn och hårddisken ansluts till en nyare dator.

Skickat snigelpost
Det händer minsann inte så ofta numera att jag skickar fakturor med snigelposten. Tack och lov för mejl och pdf-filer! Igår var var jag tvungen att göra ett undantag, jag hade bara fått en postadress.

AgiloInstallerat typsnitt
På sajten Softmaker finns det mycket smått och gott att fynda. Via ett mejlutskick härom dagen blev jag inbjuden att ta del av två kostnadsfria höstpresenter. Den ena har jag redan glömt vad det var, men den andra tackade jag gärna ja till: Elegant Handwriting Fonts.

Jag valde ut tre typsnitt som tilltalade mig, men det visade sig att jag fick hela den digra kollektionen på 30 stycken installerade via deras Fontmanager-program. Eftersom jag har gott om plats på hård­disken gick det ju bra. I fortsättningen skrivs alla mina mejl i Agilo, 12 p.

Överraskning
Med posten igår kom en vadderad påse med handskriven adress. Av handstilen gissade jag mig till att avsändaren kunde vara Råttan/Väduren men det visade sig vara fel. Avsändaren var i stället min ”kusin”.

Påsen innehöll två böcker som ”payback” för sånt jag har skickat till henne tidigare, så just nu är ställ­ningen 0-0 – ingendera står i tacksamhetsskuld. 😀

Supportat
”De e mycke nu…” Igår kväll ringde ägaren till den döda datorn. Han hade fått tillbaka den i ny­upp­väckt skick från Zas Data men alla genvägar saknades givetvis, liksom en del program, så jag lovade dyka upp idag efter ett.

Kvart i två var jag på plats beroende på Mia. Jag var redan ute på trappan när hon plötsligt dök upp och höll på att avlida av hunger sa hon. Självfallet går hennes behov alltid i första hand.

Support 2Två timmar senare var allt fixat som jag kunde klara av. Dess värre meddelade Power Manager att filen resource.dll saknades så det var tji att starta kontrollpanelen. Webbkameran gick heller inte i gång, men min teori är att det hänger ihop med resource-filen.

Zas Data fick därför ett mejl med felmeddelandet så jag hoppas dom skickar en länk eller filen som behövs snarast möjligt. När jag kom hem kollade jag på nätet och kom fram till att det behövs en patch för Windows 7 till just den här datormodellen, men det är ju Zas som borde ha fixat den så jag lägger mig inte i.

Nu ska jag faktiskt ta ledigt ända till måndag morgon!