2.7 – Nytt från arbets- och nöjesfronten

Jag har sett en raritet, haft julafton, redigerat protokoll, klippt gräs och varit på kalas. Mia håller siesta.

Cheva -56Raritet
I samband med post- och butiksärenden i förrgår passade jag på att slänga papper vid sopstationen i kyrkbyn. Intill sop­tun­norna stod en raritet – en Chevrolet av årsmodell 1956 fick jag veta när jag frågade mannen som rattade den.

Den såg ut att vara i finfint skick, men tyvärr hade den strejkat talade han om. Det var alltså inte chauffören som var ägare till bilen, men dö’läcker att se på var den. Eftersom jag hade andra foto­uppdrag den dagen passade jag på att fotografera den (med chaufförens tillåtelse).

Julafton
När jag kom hem hade jag rena rama julafton. Både kompressor och slipmaskin packades upp.

Kompressor 2Kompressorn var jag mest nyfiken på så jag testade den genast på vattenpumpen. Sen läste jag till min stora för­skräckelse i anvisningarna att manometern inte var kalibrerad! Just så. :-/ Men nästa gång jag åker till macken ska jag kolla däcktrycket och jämföra med min egen manometer så ska det nog ordna sig.

Slipmaskinen, eller rättare sagt en kombinerad smärgel-slipmaskin (för torr- eller våtslipning) har jag inte provkört. Först behöver nån kunnig person lära mig hur jag slipar rätt. Jag har en sån i åtanke, en som också råkar vara den som tipsade om var jag kunde köpa mackapären.

Redigerat protokoll
En del är vrålsnabba på att justera protokoll… Igår kl 10:30 skickade jag protokollet från hem­bygds­före­ningens styrelsemöte och redan samma dag hade mötesordföranden några ändringar. Bra med folk som är på alerten. Den nya versionen gick i väg samma dag kl 20:28. Det gällde att inte vara sämre. 🙂

Klippt gräs
I förrgår nåddes vi av en värmebölja. Högt upp på att-göra listan stod gräsklippning men jag valde som sagt protokollredigering igår tills värsta hettan var över. Skönt att kunna välja.

Skillnaden blev märkbar, så nu är det fint på ”paradsidan” igen nån vecka. Andra hälften återstår att klippa men idag hade jag nåt mycket roligare för mig.

KalasPå kalas
Klockan tre var jag inbjuden till kalas hos El-Tigerns fru som firade sin 60-års dag i efterskott. Riktigt hur stort kalaset var fattade jag inte förrän jag såg antalet bord och sitt­platser som stod utplacerade på gräsmattan… Jisses.

Hon hade verkligen lyckats med vädret. Vid ankomsten sken solen från molnfri himmel och i skuggan stod termometern på 25° så vi som satt i solen behövde verkligen inte frysa. Senare drog ett mörkt molnsjok förbi, men lyckligtvis blev det inget regn.

Hon hade lyckats väldigt väl med resten också förresten. Stående bord med diverse smaskiga rätter och efter maten kaffe med en lika smaskig jordgubbstårta till. Avec till påtåren saknades inte heller för den som var hågad. Idag behövde jag inte fundera vad jag skulle ha till middag insåg jag.

Det där med stora sällskap är ju inte min grej som mina trogna bloggläsare vet, så jag bröt upp som förste man(?) efter fyra timmar. Och oj vad skönt det kändes att komma hem till tystnaden och Mia igen!

Mia håller siesta
Värmen gör att Mia håller siesta dagtid. Hon är ut en sväng på morgonen men är i regel tillbaka efter ett par timmar. Sen tar hon ledigt tills det är dags för kvälls­passet som börjar då solen står lågt på himlen.

Mia har siesta

29.6 – Slutet gott, allting gott

Veckan började vimsigt, jag har fått VIP-service och lunchat rekordtidigt. Det har varit synd om Mia.

Vimsig början
I måndags låste jag ytterdörren kl 12.42 och ställde mig på trappan för att invänta skjutsen som var aviserad till kvart i ett, men ingen dök upp. Jag väntade fem minuter över tiden, sen ringde jag chauf­fören för att kolla om jag missför­stått?

UrtavlaJo, det hade jag visade det sig. Kvart över ett hade vi kommit överens om påpekade min syssling. Just så. Tydligen hade jag knäck i lurarna när vi avtalade tiden.

Nästa fadäs inträffade vid utflyktsmålet (se inlägg 27.6). När jag skulle betala mina inköp, kom jag på att plånboken låg i bilen… Men i fel bil. I Kimito bytte vi nämligen bil och chaufför. Det löste sig tack vare att min andra syssling ställde upp och betalade, men det kändes ändå retfullt.

På hemvägen återgick vi till den första bilen, men eftersom jag inte hade tillräckligt med kontanter bad jag få sätta in pengarna på sysslingens konto. Det gick så bra så tyckte hon.

När vi nådde Udden igen upptäckte jag att ytterdörren stod på vid gavel?! Mia vaktade visserligen ingången, men antingen hade nån tagit sig förbi eller så hade jag glömt att stänga och låsa. Givetvis gällde det senare alternativet.

I och med att chauffören kom in och hämtade mig blev jag tillräckligt distraherad för att glömma stänga och låsa. Jag hade ju redan låst en gång tyckte min hjärna antagligen. En helvimsig dag. 😀

FrisyrVIP-service
Min rara frissa Gisela har fått en stjärna i himlen. Hennes arbetsdag börjar normalt efter nio, men igår fick jag komma redan klockan åtta för att hon inte hade andra tider att erbjuda. Det kallar jag VIP-service!

Till saken hör att jag alltid bokar ny klipptid i samband med besöket men den här gången hade jag tydligen tänkt fel. Delvis beroende på att hon har semesterstängt två veckor i juli. Från den 27 maj till den 22 juli skulle innebära åtta veckors intervall, vilket jag till min stora fasa insåg för några dar sen. Men som sagt, tack vare hennes fina service ordnade det sig. 🙂

Rekordtidig lunch
Gårdagens rekordtidiga klippning följdes idag av en rekordtidig lunch. Mia tyckte det var dags att kliva upp tio över sju, vilket innebar att jag var vrålhungrig klockan tio. Som tur hade jag en halv portion mat kvar att värma så hungern var snabbt avhjälpt.

Synd om Mia
Det är bara en gång per år vi behöver besöka veterinären om inget oförutsett inträffar, men det är lika fullt en lång och utdragen plåga för oss båda varje gång. Idag hade vi tid för vaccinering kl 12.15.

Mia coolar 2Jag hade inte hjärta att hålla henne instängd tills det var dags att åka, så hon fick gå ut och in som vanligt ett par gånger, men efter nio vågade jag inte chansa längre. Igår morse var hon försvunnen i fem timmar!

Det gick bra att distrahera henne en timme, men sen försökte hon tala om att nu MÅSTE hon gå ut. Lyck­ligt­vis är hon så duktig så hon går fram till duschkaret när hon är nödig så jag ställde genast ner ett tvättfat och hällde i kattsand som en improviserad innetoa.

När hon hade tömt tarmen blev hon lugn igen en stund. Sen kom jag på att vi kunde vila en dryg timme för att fördriva tiden. Det fungerade bra, vi slumrade till båda två.

Att gå in i buren var inte alls tilltalande och att åka bil är ändå värre men det gäller att stål­sätta sig inför hennes miss(!)nöjesläten. Tyvärr har jag varit dålig på att träna henne att åka bil och lider alltid när hon lider även om det egentligen inte går nån nöd på henne. Men slutet gott, allting gott. 🙂

26.6 – Midsommar och andra nöjen

Jag har brutit mot flaggförordningen, skippat sillen, haft besök, blivit betittad och nyttjat myggolja. Mia har sett en mårdhund i vitögat.

FlaggaBrutit mot flaggförordningen
Det där med flaggning är nog inte min grej. Som en eftergift åt konventionen beslöt jag hissa flaggan till midsommar men oj vad fel det blev.

Enligt flaggförordningen (som jag läste efteråt) ska flaggan tydligen hissas på Midsommarafton kl 18 och halas Midsommardagen kl 21.

På Udden var flaggan i topp redan kl 10 på förmiddagen. Men det är ju inte så värst många som såg mitt brott så jag slipper högst antagligen efterräkningar. Jag lycka­des i alla fall hålla halningstiden.

Skippat sillen
När flaggan var hissad och midsommarstädningen avslutad chockade jag kroppen med en grönsallad. Alla ingredienser utom vitlöken bestod av lokalt odlade produkter. Det kändes fräscht och nyttigt. Ingen sill och potatis med andra ord. Ingen nubbe heller för den delen.

Besök
Igår anlände ”veckans gäst” som vanligt med bullpåse vid lunchtid.  Förmiddagen var mulen, men efter hand skingrades molnen så jag dukade i bersån. Temperaturen var riktigt sommarlik.

Dagens diskussionsämnen sträckte sig från åldrande och död till djur och natur. Däremellan av­handlades aktuella politiska ämnen i ytterst korta ordalag.

Ett par timmar efter att han åkt, tittade sommargrannen psykologen förbi. Hon hade tänkt ösa båten men det hade ”hamnkaptenen” redan tagit hand om talade jag om för henne. Vi tog trots det en tur till stranden för att kolla läget.

SnokBlivit betittad
Faktiskt fanns det ändå lite vatten att ösa. När jag var klar ställde jag mig på bryggan. Plötsligt fick jag syn på ett litet huvud och en hals som stack upp mellan bräderna. Vi var iakttagna av en nyfiken liten snok.

”Men hej lilla vän, vad roligt att se dig!” sa jag högt till snoken. Sommargrannen trodde det hade slagit runt fullständigt innan hon också fick syn på vårt sällskap.

”Tycker du ormar?” undrade hon. Jag förklarade att jag inget har emot dom, speciellt inte snokar, och att det är nyttiga djur. Det höll hon med om, men var inte lika förtjust som jag.

För snart 100 år sen när jag var barn bodde det alltid en snok i stranden, men jag har inte sett till nån på många, många år så det var en glad överraskning. Hoppas bara att Mia låter den vara ifred.

MyggoljaNyttjat myggolja
I flera veckor har jag kliat och skrapat mina fötter och ben och klådan sitter i längre än vanligt upplever jag. Är dom ovanligt giftiga  i år eller har jag plötsligt blivit känsligare?

Idag fick jag nog. Den fuktiga värmen fick insekterna att formligen kasta sig över mig medan jag (klädd i bikini) klippte bort blomställningarna på dom utblommade lupinerna, så jag gick in och smorde benen med myggolja. Det var faktiskt effektivt. Efter det bet dom mig på låren och överkroppen i stället. 😦

På flaskan står det Mygg och fästing. Av allt att döma gillar fästingarna preparatet för jag hittade nyss en fästing som kröp på vristen. Vintern har trots allt en del fördelar!

Mia och mårdhunden
I onsdags kväll hörde jag ett konstigt läte. Nästan som en kråka, men mer utdraget. Sen blev det tyst.

Mårdhund 2För att stilla min nyfikenhet gick jag ut och tog en titt. En bit från vedhögen såg jag en vuxen mård­hund som stod och tittade stint på Mia som låg i gräset och tittade lika stint tillbaka. Hon var själv­fallet beredd att försvara sitt revir föreställer jag mig.

När mårdhunden såg att jag närmade mig tyckte den att det var säkrast att dra. Mia kom tacksamt(?) fram till mig och vi gick in båda två.

Tidigare har Mia undvikit mårdhundarna så snart hon fått vittring på dom, men den här situationen var ju lite annorlunda. Eller så har hon vant sig vid deras lukt? Hur som helst slutade mötet lyckligt för alla parter den här gången.

21.6 – Nytt

Jag har fått ny titel, haft rullande besvär och är nybehandlad.

Ny titel
Igår ringde ”vägmästaren” på förmiddagen och ville veta hur mycket regn vi har fått dom senaste dagarna. ”Du som är lite vädertant har säkert koll på sånt” menade han.

AlmanackaAlla uppgifter om väder och vind noteras dagligen i Universitetsalmanackan så han fick omgående rapport för tiden 15-18.6: 41 mm. I fortsättningen kan jag alltså lägga till titeln vädertant till dom övriga jag tituleras med. 😀

Rullande besvär
Sent i söndags eftermiddag tog jag med mig ”pirran” över till herr och fru grannen. Herr grannen junior hade lovat förse mig med luft i ena däcket som var platt.

Det gick nu inge bra, luften pyste ut från en spricka i däcket. Hem igen med oförrättat ärende.

Igår åkte jag till Varu-Tjänst för att förse mig med ett nytt däck/hjul. Det enda som stämde med beteckningarna på det gamla var ett som man inte behöver fylla luft i. Ett utmärkt köp tyckte jag.

Det tyckte jag inte längre när jag skulle sätta det på pirran. Navlängden stämde inte. Det hade jag inte haft en tanke på att mäta innan jag åkte på uppköp och reagerade inte heller fast jag såg att navet på det nya däcket såg annorlunda ut.

I Clas Ohlsons nätbutik fanns exakt ett sånt jag behövde. Med navlängd 75 mm. Men jag hejdade mig med beställningen. Jag kunde ju svänga in till S-Rauta i Kimito idag när jag ändå hade vägen förbi.

En glatt leende ung dam plockade genast fram rätt modell och för en stund sen fick junior chansen att göra om lufttricket. Den här gången med framgång så nu är pirran i användbart skick igen. 🙂

Nybehandlad
Strax efter tio i förmiddags rattade jag Silverpilen norrut för att lämna ön ett par timmar. Klockan elva hade jag tid för en behandling på fastlandet. Den här gången var jag ovanligt tidig, men jag blev glatt välkomnad av lilla Alfred (en hund) och hans matte.

JäsenkorjausMin ”ledreparatör” (jäsenkorjaaja) trodde inte ett ögonblick på min berättelse om vad som hände när jag lyfte upp båten inför sjösättningen kände jag. Jag talade nämligen om för henne att det hände nåt i högra delen av ryggen som fick mig att skrika till men att det ändå kändes som om det var nåt som la sig till rätta.

Under den sista halvtimmen av behandlingen förstod jag att så inte alls var fallet, vilket hon också bekräftade. Det tog en god stund innan hon hade rättat till allt som var galet. Men nu är jag som ny igen! 🙂

Jag har anlitat både naprapat, chiropraktor och prövat s k fysioterapi under årens lopp, men den här metoden är absolut den skon­sammaste och känns helrätt för min kropp. Om alla leder och mjukdelar sitter som dom ska, kan kroppen reparera resten i stället för att så småningom skapa symtom på felen.

Om ca ett halvår blir det ett nytt besök. Ett ypperligt sätt att vårda sin hälsa!

Marknad i Kärra

KBBRs marknad

Idag gick Kärrabuktens byaråds (KBBR) sommarmarknad traditionsenligt av stapeln kl 10-13 i Kärra. Antalet medverkande tycktes mig färre än för tre år sen då jag deltog förra gången.

Till all lycka slog väderprognosen fel, vi slapp regn, och frös gjorde vi inte heller. Delvis beroende på att Dragsfjärds hembygdsförening hade förmånen att få stå i arrangö­rens tält som var försett med både tak och väggar.

Mitt uppdrag var att tillsammans med vice ordföranden sälja kaffe/te/saft och hembakad bulle från 11:30-13:00, så uppdraget var verkligen inte betungande. Vi avlöste våra två kolleger som hade tjänstgjort första halva tiden. Ja, och så ingick förstås att städa undan efter oss, men det var fort gjort.

Med tanke på hur många andra aktiviteter som pågick samtidigt på ön var vi nöjda med antalet kunder och bidragen till kassan. Faktiskt lyckades jag värva en ny medlem också.

Under några korta pauser passade jag på att understöda de andra medverkande… Arran­görens lotteri gav ingen utdelning, men jag fick ett par tröstpris som jag verkligen uppskattar!

Med mig hem hade jag också smörgåsrulltårta, jordgubbar, rökt korv och ett par yllesockor. Allt utom möjligen yllesockorna var lokalt producerat. Det gäller att hålla pengarna på ön tycker jag och många andra. 🙂

17.6 – Optimal väderlek

Jag har haft tur med vädret, det hjälpte att elda och besöken har duggat tätt.

BåtturTur med vädret
I onsdags var vädret nästan optimalt för siktdjupsmätning bortsett från den envisa motvinden när jag skulle ro ut till mätplatsen. Å andra sidan var hemfärden synnerligen lättrodd, det räckte att hålla kursen.

Igår var det optimalt väder för att skriva ut års­mötes­kal­lelser och eliminera månadsdisken. Dagen var mulen och fram på eftermiddagen började det regna på nytt. Redan under natten hade regnmätaren fyllts på med 4 mm.

Idag började vädret lyckligtvis också med dis och duggregn. Tack vare det fuktiga vädret har jag inte ens behövt tänka på vedhögen eller på att måla bryggan. 🙂

Hjälpte att elda
Vid lunchtid idag tyckte jag det kunde behövas en brasa i köksspisen. Den gjorde susen! Vädret klar­na­de upp och temperaturen steg också utomhus. Fast jag tror inte att jag ska dra några långt­gående slutsatser av den lyckträffen?

BåtarBesöken har duggat tätt
En stund innan jag hade bestämt mig för att åka till butiken – Mias torrfoder var på upphällningen – knackade sommargrannen psykologen på. Hon hade tänkt ta en titt på sittbrädorna i båten i och med att en av dom behövde bytas ut men orkade inte rubba far­kos­ten så hon behövde tillkalla mera muskler.

Jag åtog mig att lyfta upp den och blev häpen över tyngden… Min båt har dubbel botten men kändes trots det lättare än hennes? Mysko. Hur som helst fick vi den sjösatt med gemensamma krafter och den medfarna sittbrädan mättes för att få rätt storlek. Efter det smakade det bra med en mugg te, respektive kaffe och lite småprat innan hon sa hej då.

Övre nedergångsåldernUnder tiden hon var kvar fick jag ett SMS från den ”unge gentle­mannen” med frågan om det gick för sig att titta in? Jag bad om ett par timmars respit för att hinna med mina ärenden och det gick bra svarade han.

Det var verkligen länge sen vi sågs! Han hade hunnit genomföra sin militärtjänst sen dess. Både kropps­form och hållning var förändrad och han hade fått ett mognare uttryck i blicken. Det kanske ligger nåt i att man bör göra militärtjänst för att bli ”karl”?

Efter ett par timmar hade vi pratat klart och han åkte vidare till nya äventyr föreställer jag mig. Det är ju faktiskt fredag kväll. Om man inom kort fyller 20 finns det säkert annat som lockar än gråhåriga tanter i ”övre nedergångsåldern” för att citera Gunilla Dahlgren.

14.6 – Träligt

Jag behöver ingen bastu, har glömt och saknar kompressor. Mia och jag har varit osams.

BastuBehöver ingen bastu
För min del behövs ingen bastu. Svetten lackar lika effektivt av att kärra ved och klippa gräs.

En kort stund kände jag mig frestad att svalka av mig i sjön efter avslutat arbete igår, men kom snabbt på andra tankar då jag kollade vattentemperaturen: bara 18°. Minst 20 ska det va’ som sagt.

Glömt
Hur kan man glömma att klippa gräset överallt där det var tänkt? Efter att ha lyft in gräsklipparen upp­täckte jag en oklippt triangel vid rhododendronbusken igår. Stigen till avloppstanken var också oklippt. Hur i all världen kunde jag missa det?

Troligen fick jag syn på nåt annat ställe som jag hade tänkt klippa…? För att ge ryggen en paus i ved­kärrandet idag rättade jag till saken, så nu är alla bevis på min tabbe undanröjda.

KompressorSaknar kompressor
Jag har redan tidigare kommit fram till att det vore bra med en egen kompressor men har inte gjort slag i saken. Igår blev det akut då jag flyttade på pirran och konstaterade att ena däcket var tomt.

Efter ett SMS till herr grannen ordnar det sig den här gången, men om och när jag behöver fylla på luft i andra däck eller till vattenpumpen uppstår behovet igen. Varje hushåll borde faktiskt ha en kompressor inser jag. Nästa gång jag är i närheten av nån affär som säljer såna ska jag nog ta en titt på alternativ och prislappar.

Osams med Mia
I morse fick Mia ett ”tokryck”. Det började väldigt oskyldigt med att hon parkerade sig på mina fötter när jag var ute i fotoärenden. Jag kelade och busade med henne en stund men tänkte sen flytta på mig.

Mia i närkontaktDå anföll hon på fullaste allvar och upp­re­pa­de manövern trots att jag hade fyat henne första gången. Sånt beteende tolererar inte matte! Jag morrade åt henne så högt och hotfullt jag kunde och gick därifrån.

En liten stund senare kom hon in, tittade forskande på mig och gick till mat­skå­len. När hon satte sig nedanför ”godisskåpet” frågade jag om vi var vänner igen och det var vi tydligen. Förutsatt att jag bevisade det med några go’bitar verkade hon tycka.

Undrar vad som utlöser hennes plötsliga aggression? Såvitt jag minns, händer det alltid utomhus? Inomhus är hon väldigt försiktig med klorna och försöker aldrig bitas annat än på lek. Vi borde kanske konsultera en kattpsykolog? 😉

11.6 – Bättre sent än aldrig

Vintertröjorna ligger under sängen, jag har fått oväntat svarsmejl, lämpat av sopor, monterat trappbänken och haft veckobesök.

IslandströjaVintertröjorna under sängen
Trots den blygsamma temperaturen beslöt jag ändå att det var dags för vintertröjorna att flytta in under sängen i onsdags. Givetvis i lockförsedda förvaringsbackar bäst att tillägga. I brist på för­va­rings­ut­rymme (eller på grund av antalet tröjor?) används utrymmet under sängen som för­va­rings­plats vilket gamla bloggläsare kanske minns?

Oväntat svarsmejl
Man ska aldrig ge upp. Den 6.1.2016 skickade jag en in­tresse­anmälan till Finlandssvenska bloggare men har inte fått något svar så jag avskrev ärendet för länge sen, övertygad om att ålderstigna tanter på landsbygden inte var av intresse.

I onsdags, alltså drygt ett halvår senare, fick jag svar. Jodå, min blogg var välkommen att finnas med under förutsättning att jag klistrade in koden för deras logo på bloggen. Du hittar den i högra panelen på tredje plats från slutet och om du klickar på den kommer du till deras sajt för vidare läsning.

Lämpat av sopor
Det är tydligen bra länge sen jag tog en soppromenad… Hela sju soppåsar hade jag samlat på mig! I regel ”åstadkommer” jag 1-2 per månad.

I torsdags tog jag mig i kragen och knallade upp till sop­tunnan. Givetvis med Mia i släptåg. Som tur var tunnan tömd ganska nyligen, annars hade jag fått bära hem några påsar tillbaka.

AnvisningMonterat trappbänken
Trappbänken måste ha levererats under tiden jag gick med soporna, för när jag hämtade ved senare på dagen stod en platt kartong lutad mot dörrposten på insidan av dörren.

Vid halv fyra tömde jag kartongen, läste mon­te­rings­an­vis­ningen och följde den till punkt och pricka tyckte jag, men missade att del del C skulle stå i var sin ände. Kvart i fem hade jag skruvat i sär delarna som behövde byta plats.

Då anlände de första mötesdeltagarna redan, så jag tog en paus för att göra mötesanteckningar från väglagets styrelsemöte. Efter mötet fortsatte jag från ca halv åtta till tjugo över nio. Det tog mig alltså nästan tre timmar att skruva ihop bänken, men det har sin för­kla­ring.

Eftersom jag aldrig läste texten längst ner på sidan utan bara utgick från bilderna så fick jag aldrig plats med tvärslån som ska sitta under sitsen. Nu först läser jag att tvärslåarna inte är lika långa… Suck och stön vilken tavla. Undra på att nästan ingenting stämde!

Jag behöver alltså göra om en hel del – utan att tillämpa milt våld den här gången. Då kanske trä­tapparna och fästpunkterna för ryggstödet också stämmer överens med avsedda hål? Senast till midsommar blir den nog rätt monterad ska ni se. Jag får trösta mig med att ”den enda som inte kan göra fel är den som aldrig gör nåt”.

TekannaVeckobesök
Vid lunchtid idag anlände Vik Husse som planerat och som vanligt med bullpåse i näven. Idag slapp han sitta ute och frysa, det var inte ett dugg frestande att sitta i bersån.

I vanlig ordning hann vi avhandla både större och mindre världsproblem innan han tyckte det var dags att åka hemåt igen. Min gäspning påstods för all del ha haft en viss inverkan på beslutet men det tror jag var ett svepskäl. 😀

7.6 – Påfyllning

Jag har haft ett givande samtal, firat en namnsdag, 205 års födelsedag och blivit inspirerad.

KreativtGivande samtal
Igår hade jag ett långt och mycket givande tele­fon­sam­tal med en tidigare styrelseledamot i Dragsfjärds hembygdsförening. Vad härligt det är med människor som har kreativa idéer och som är villiga att engagera sig!

Firat en namnsdag
Vid lokal tid för eftermiddagskaffet infann jag mig hos f d ”bonuspappan” som hade namnsdag igen. Om jag minns rätt hade han det i fjol också? 😉

Förutom äldsta dottern (Draken/Tvillingen) var jag första gratulanten så jag fick snällt vänta tills det dök upp fler kaffedrickare. Så småningom samlades ett knappt dussin på verandan. Nuförtiden har folk så mycket för sig så dom har ingen koll på kaffetiden.

Jag var inte bara först, utan också sist för ovanlighetens skull. Dels för att det kändes trivsamt och möjligen också för att det var trevligt att prata med människor i stället för bara med Mia?

Firat 205 års födelsedag
Den 7.6.1811 föddes Erica Lindroos i Laxvik i Dragsfjärd. Idag firade vi hennes 205-årsdag i sam­band med att en av hennes ättlingar hade bokutgivning i Labbnäs. Bokens titel är Erica från Dragsfjärd och skriven av Leif M Andersson.

Erica-bokFörfattarens avsikt med boken var att belysa det pedagogiska tänkandet I Åbo under första hälften av 1800-talet. Tack vare en liten text i en av kom­mu­nions­böcker­na stötte han på Ericas namn, vilket ledde till att den digra släktutredningen också ingår i boken.

I den lilla gruppen åhörare fanns fler som på långt håll var släkt med Erica så presentationen blev extra intressant. Det framgick också att flera av hennes systrar hade arbetat som pigor i vår by.

Det ska verkligen bli intressant att läsa boken! För övrigt den första i min ägo med författarens egenhändiga signatur. 🙂

Blivit inspirerad
Utöver bokpresentationen fick jag dessutom påfyllning av annat slag. I publiken satt flera damer från gruppen Lustläsarna som träffas en gång per månad i Dalsbruks bibliotek för att dela med sig av en bok man läst.

Den gruppen har lockat mig tidigare, men dag och tid har kolliderat med andra åtaganden, oftast mina kurser. Men i höst ska jag göra ett allvarligt försök att hänga på om Vuxeninstitutet fort­fa­rande erbjuder möjligheten.

5.6 – Veckoslut på Udden

Jag fryser, har haft besök, ätit nypotatis, städat datorn, räddat en talgoxe och förberett möten.

Alaskan Wood Frog (FB)Fryser
Igår var vädret betydligt svalare, bara 12,3° kl 7. Som högsta temperatur under dagen noterade jag 17,1° så temperaturen har gått ner med 10 grader sen i förrgår och vinden är kall igen. Det känns, både ute och inne.

Besök
Veckans besök gick planenligt av stapeln igår. Dock försökte Vik Husse lite försynt påpeka efter ett tag att vi kanske skulle förflytta oss inomhus men jag blånekade.

Högst osolidariskt tog jag en sjal runt axlarna när kaffet slutat värma och solen tillfälligt gick i moln. Men i bersån skulle vi absolut sitta. 😀

Idag knackade väglagets andra verksamhetsgranskare på. Han hade kontrollerat räkenskaperna och återlämnade pärmen med verifikat.

Han hade inget att anmärka men ställde två frågor angående debiteringen av vägavgiften för två av vägandelsägarna. När han fått svar på dom erbjöd jag kaffe men han var på väg till butiken och frun satt ute i bilen och väntade så det fick bli en annan gång.

NypotatisNypotatis
Till min stora förtjusning såldes lokalt odlad nypotatis i Kärra-butiken i torsdags. Jag plockade givetvis åt mig några stycken och kokade dom igår med mycket dill.

Middagen bestod därmed av nypotatis och sill med ”dillspäckad” crème fraîche. Som dessert fick jag rabarberkräm gjord på egen skörd. En riktig sommarmåltid.

Städat datorn
Att städa datorn kan ju uppfattas på minst två sätt. Som en följd av en påtvingad avstängning på grund av blixtar och åskmuller tog jag fram dammsugaren och dammsög överallt jag kom åt. Resten, inklusive kablar, torkade jag med fuktig trasa.

Faktiskt fick skrivbordet också en städomgång. Det var väl några år sen sist.

Räddat en talgoxe
Idag hade Mia lyckats få tag i en talgoxe, men vid det här laget är matte snabb med att bända upp käkarna och plocka ut bytet.

Hon såg harmset på när jag släppte fågeln som tackade med ett litet tjirp då den flög i väg. Dagens goda gärning.

PapperFörberett möten
Inför väglagets styrelsemöte i veckan hade jag en del att förbereda, men mesta tiden gick åt till att kolla adressregister och kopp­lings­doku­men­tet för årsmöteskallelsen.

I år får nästan hälften av vägandelsägarna kallelsen via mejl så det gällde att plocka bort dem från adressregistret och kolla att de fanns med i mejllistan. Att administrera ett väglag är minst lika tidskrävande som administrationen av en förening, delvis beroende på att jag är både sekreterare och kassör. Fast kanske inte så länge till? Om en dryg månad är det årsmöte och val av ny styrelse.