Byt ut ”fru” mot ”sambo”. 😀
Författare: Uddmor
23.8 – Veckan som gick och början på en ny
Bland annat röntgen, middagsbjudning, kaffe i bersån, besked, kåldolmar, tebesök, krigsdagböcker, svampskogen, gräsklippning, styrelsemöte, jubileum och marknadsföring har stått på agendan. Idag avfrostning och bildhantering.
Röntgen
Förra tisdagen infann jag mig på vårdcentralen i Kimito kl 9 för att få den ömmande tanden röntgad. Någon speciell tandröntgenapparat fanns inte, men väl en apparat som såg ut att kunna röntga hela huv’et.
”Ta bort alla smycken” löd första uppmaningen. Sen fick jag frågan: ”Har du löständer?” ”Nej, inte än så länge” svarade jag när jag väl hade kommit över min förvåning över frågan.
Efter det fick jag ställa mig i ”huvudapparaten” enligt noggranna anvisningar och anmodades stå alldeles stilla med avslappnade axlar. ”Filmandet” gick på nolltid så jag var hemma på Udden igen en dryg halvtimme senare.
Middagsbjudning
På eftermiddagen var vi bjudna till Dahlby på middag tillsammans med ett annat par. För ungefär 60 år sen hade jag senast besökt huset då värdens föräldrar ännu levde. Både min fostermor och mormor var nämligen kusiner med värdens far så nästan varje sommar gjorde vi ett besök.
Varken hus eller omgivning framkallade några minnen som stämde överens med den minnesbild jag hade konstaterade jag. Men det var ju inte så viktigt.
Efter välkomstdrink på terrassen med utsikt över havet förflyttade vi oss till matbordet där vi försåg oss med var sin portion. Maten var jättegod så ”en del” tog påbackning. 😀
Vid det här laget börjar jag vänja mig vid långa besök. Eftermiddagskaffe kan t ex pågå i upp till fem timmar(!), vilket betyder att en middag kan innebära nästan det dubbla.
Den här middagen var därför ett lysande undantag, redan efter drygt fyra timmar tackade vi för oss och vände hemåt. ”Man ska gå innan fisken börjar lukta” brukade mormor säga.
Kaffe i bersån
På onsdagen medgav väderleken att våra besökare kunde dricka kaffe i bersån. Husses son med partner gjorde premiärbesök på Udden. Dom hade heller inte förstått att man är lika välkommen tomhänt… Med sig hade dom en hel kasse med presenter till både Mia och oss. Tack igen! 🙂
Besked
I torsdags företogs en tur till Salo för att skjutsa ”ungdomarna” till tåget och ett besök på Lidl. Medan vi stod vid kattmatshyllan ringde Kimito Telefon angående telefonkabeln.
Telia har ingen som helst avsikt att skarva kabeln var beskedet. Och även om vi själva skulle göra det kopplas signalen bort i deras central inom kort, så det där med fast bredband via telefonkabel är bara att glömma. Just så.
Då var beskedet från tandläkaren klart mer positivt. Röntgenbilderna på mina käkar avslöjade att alla tänder är friska. Möjligen kan den ömma tanden bero på en känslig tandhals. Så bra, då kan jag sluta oroa mig för löständer ett tag till.
Kåldolmar
Efter frissa-besöket på fredagen vankades kåldolmar på Udden. Med Husses nypotatis förstås. Det är minst ett par år sen jag lagade såna senast (och hade därför glömt hur tidsödande och pyssligt det är).
Husses dotter tackade ja till att dela måltiden med oss. Och ja, hon överlevde. 😉
Tebesök, krigsdagböcker, svampskogen
Efter avslutat tebesök på lördagen fick jag skjuts till Tallmo i Vik Husses nya åkdon. Stora Fården har bytt ägare. Krigsdagböckerna som Husse renskriver är en del i en kommande minnesutställning som hembygdsföreningen anordnar med anledning av Finlands 100-års jubileum.
Efter lunch på söndag fick jag följa med till Husses svampställe. Jag bidrog med ynka fyra kantareller, resten hittade han. Måste bero på glasögonen? Eller så gömde svamparna sig för mig?
Gräsklippning, styrelsemöte, jubileum och marknadsföring
Den nya veckan inleddes med att Husse klippte gräset och att vi deltog på föreningens styrelsemöte. Igår gratulerade vi varandra till 10-månaders samvaro innan Husse åkte till stan.
Efter det satte jag i gång med att marknadsföra föreningens kommande evenemang och diverse administration innan jag kopplade loss alla kontakter på grund av dom hotande åskmolnen. Lyckligtvis drev åskan åt annat håll.
Avfrostning och bildhantering
Det nyttigaste jag har åstadkommit idag är att frosta av frysen, uppdatera länkarna på bloggen och ladda upp bilder till webbalbumet. Övrigt som var planerat har blivit flyttat till i morgon. ”Mañana es otro día” säger dom i Spanien. 🙂
Desinformation?
Utanför reviret
I torsdags var jag lååångt utanför reviret – en bra bit in på fastlandet. Färden gick till Salo och hemvägen via Sagu. Den enda bilden jag tog i Salo var den här.
Nu menar jag ingalunda att det saknas sevärdheter Stan har bl a en pampig kyrka och många gamla, vackra trähus. Men det var alltså kajan som fångade mitt intresse just den här dagen. 🙂
14.8 – Idel nöjen
Vi har bevistat Branten, väntat på åska och ätit kräftor. Idag har jag varit lat.
Bevistat Branten
I fredags eftermiddag var vi bjudna till Branten. Vår värdinna bjöd på födelsedagskaffe i efterskott.
Den som har åkt Brantvägen vet att man möts av många vackra vyer. Huset vi besökte låg bara ett stenkast från havsstranden så utsikten var som tagen ur en turistbroschyr för skärgården.
Det blev ett långt besök. Det hade redan hunnit mörkna innan vi återvände till Udden där Mia satt och väntade på oss.
Väntat på åska
På lördagen ufärdades varning för hård åska och riklig nederbörd. Det innebar att jag redan på morgonen ringde dagens värdpar och bad om att få flytta besöket till dagen därpå.
Med tanke på hur Mia beter sig när det åskar och regnar, hade jag inte hjärta att lämna henne ensam. Dessutom vill jag gärna vara hemma när åskan går. Inte för att jag kan förhindra eventuella nerslag men jag inbillar mig att jag har större chans att ingripa ifall det händer nåt.
Enligt prognosen skulle ovädret börja vid 15-tiden. Vid lunchtid började molnen dra ihop sig och regnet falla, så jag kopplade loss alla kontakter utom de mest nödvändiga innan jag åkte till Tallmo på lördagsbastu.
Vi skyndade oss att basta så vi kunde vara tillbaka på Udden innan åskan nådde oss. Sen blev det mat och samdisk medan vi väntade. Och väntade. Det mullrade avlägset i öster några gånger, men mer än så blev det inte.
Inte ens efter 18, då nästa skede skulle ta vid. Det kändes urlöjligt att ha ställt in det avtalade besöket och laddat till tänderna alldeles i onödan.
Men ingen av oss var förstås besviken! Tvärtom var det en stor lättnad att slippa eländet. I huvudstadsregionen hade man mätt upp 30 m/s i vindbyarna, flera tusen hushåll i landet var utan el och regnmängden hade nått rekordnivåer. Usch och fy!
Ätit kräftor
På eftermiddagen igår tog vi nya tag och gav oss av till den omplanerade kräftskivan i norra änden av ön. Min f d klasskompis och hans sambo hade ordnat kräftor och kantareller, mums filibabba!
Efter välkomstdrinken placerade vi oss vid dukat bord och började raskt minska på kräftorna. Dom smakade utmärkt!
Som grädde på moset serverades kantarellstuvning som varmrätt och efter den kaffe och blåbärspaj, så magen stod i fyra hörn när vi äntligen var klara.
Det blev också en lång tillställning. Vi hade mångt och mycket att diskutera. Exakt vad minns jag inte riktigt…? Nä, skämt åsido, så många snapsar och konjaksglas var det inte frågan om. Tack igen för all traktering och trevligt sällskap!
Lat
Idag har jag varit kollega till Kronblom. Husse var tvungen att ge sig av tidigt för att hinna med allt han planerat, så efter en ovanligt tidig frukost åkte han till stan. Gissa om jag gick tillbaka och la mig…?
När jag äntligen masade mig upp, konstaterade jag att arbetslusten lyste med sin frånvaro. Alltså satte jag mig i bersån med en mugg kaffe och löste lördagskrysset i ÅU i stället. Mia gjorde mig sällskap.
Sen tog jag mig i kragen och plockade fram redskap och arbetshandskar, men kom på att jag var hungrig så jag värmde mat. Efter maten hade arbetsivern gett med sig.
Jag tog i stället filt och kudde och la mig i hammocken med en bok tills jag slumrade till. Då jag vaknade upptäckte jag till min stora förtjusning att arbetsdagen var slut. 😀
10.8 – Rätt och fel
Jag har hittat rätt mejlserver, kreerat, varit huslig och har fel på en tand.
Rätt mejlserver
Sen jag fick låna Husses trådlösa modem har jag kunnat läsa inkommande mejl, men inte skicka. Det hänger förstås i hop med att hans operatör har en egen utgående server och den hade jag inte en susning om vad den hette.
För att få hjälp ringde jag igår en person på Kimito Telefon. Han gav mig flera alternativ, men inget av dom fungerade. Han skulle kolla upp och återkomma lovade han.
I förhoppning om att hitta rätt googlade jag på ”SMTP+Elisa” och si, det hade Google koll på. Både serverns namn och portnummer framgick av Elisas anvisningar. Lätt som en plätt! Varför kom jag inte på det tidigare?
Via SMS fick jag senare på kvällen utlovad info från Kimito Telefon. Dess värre fungerade inte den anvisningen, den hade jag redan prövat.
Kreerat
I måndags var vi i väg och köpte ett presentkort till födelsedagsbarnet vi skulle uppvakta dagen därpå. Det visade sig att företaget inte hade några tryckta presentkort, vilket fick Husse att påpeka: ”Men det kan vi råda bot på!”.
Följaktligen frågade jag ägarinnan om hon ville att jag skulle skicka förslag och det ville hon, så igår och idag har jag kreerat. Ett tredje alternativ återstår att snickra till, men inspirationen har inte räckt till för det än så länge.
Föreningshistoriken som Husse har skrivit försågs idag med bilder. Än så länge har han inte sett dom, så det återstår att se om han godkänner dom?
Huslig
Igår drabbades jag av ett ”huslighetsanfall”. Det resulterade i att jag tvättade kläder och skurade badrumsmattan. Torkvädret var perfekt, sol och friska vindar.
Lustigt nog höll anfallet i sig i dag också. Jag började med att torka av badrumsgolvet och gjorde därefter en räd med dammsugaren i dom andra rummen.
Fel på en tand
Sen flera veckor tillbaka ömmar en tand. Tandläkaren hittade ingen orsak när han undersökte den 4.7, men eftersom eländet fortsatte, ringde jag honom och meddelade att problemen inte har gått över.
Han föreslog då att tanden skulle röntgas och lovade skicka en remiss till vårdcentralen (han har ingen egen röntgenapparat), men eftersom röntgenavdelningen var stängd kunde det bli först efter den 7.8.
Glad i hågen ringde jag i måndags för att boka tid, men fick beskedet att röntgenpersonalen inte är på plats förrän den 15.8. Suck.
Nåväl, jag fick tid genast den 15 så förhoppningsvis har käken inte ruttnat bort före det.
Udden-design
Hittills har mina brickor fått hålla till på golvet(!) mittemot diskbänken. Alla besökare kan vara lugna – varje gång jag har använt brickorna har jag torkat dammet av dom först!
Att skaffa en brickhållare vore ju inte dumt kom jag fram till när jag såg såna hänga på väggen på ett par ställen för ett tag sen. Men några brickband hade jag inte tänkt knåpa till, jag fick en helt annan idé i design à la Udden.
Med Husses hjälp verkställdes idén och nu hänger dom där, snyggt och prydligt. På grund av platsbrist var enda stället intill kylskåpet och så högt upp att jag ändå kommer åt strykbrädan som står på golvet nedanför. Några städskåp finns nämligen inte i det här huset.
I fortsättningen slipper jag alltså flytta på brickorna när jag ska dammsuga och Mias jaktbyten kan inte gömma sig bakom dom längre. 😀
Sensommar på Udden
Fjärilarnas vingar börjar bli fransade, näckrosbladen perforerade och igelknopparna har nästan blommat ut. Men än får vi njuta av soliga och sköna dagar. 🙂
1.8 – Inte min dag…
Då frukosten var klar väckte Husse mig varsamt i vanlig ordning. Det var det bästa med den här dagen.
”Jag har kommit på varför ditt bredband inte fungerar” sa han medan jag gnuggade sömnen ur ögonen. Innan jag hann fråga nåt mer fortsatte han: ”Kabeln som blev avgrävd i lördags måste vara din telefonkabel.” (Jag använder ett ADSL-modem, dvs bredband via telefonledningen.)
Den informationen ville min hjärna inte ta in, men jag insåg att han förmodligen hade rätt. Han bevisade sin tes genom att be mig ta ur telefonkontakten och sätta i den igen. Jag förstod vad han menade – varningssymbolen för nätverket var den samma oavsett om kontakten satt i eller inte.
För att befria Kimito Telefon från vidare felsökning ringde jag och talade om hur det låg till. Informationen skulle vidarebefordras till ”linjekillarna” fick jag besked om.
Strax efter lunch hördes en försynt knackning på ytterdörren. Ute stod två killar från Kimito Telefon (KIT) som sa att dom ”hade varit i närheten” så jag visade vägen till den skadade kabeln i stranden.
Efter kontrollmätning av ett kabelpar kunde dom bekräfta att ”här är ditt bredband”. Den andra änden på kabeln stod tyvärr inte att finna.
Dessutom var det inte alls säkert att KIT kunde reparera den eftersom det är Telias (Soneras) kabel. (Udden ligger utanför KITs distrikt.) Dom skulle rapportera till sin chef och så småningom skulle antingen KITs eller Telias personal infinna sig sa dom innan dom åkte.
Tack vare att jag fick låna Husses mobilmodem igår och dessutom försåg mig med en prepaid-anslutning vid besöket i Kimito igår, går det ingen nöd på mig. Utom i ett avseende.
Hela eftermiddagen har gått åt till att försöka skicka ett gruppmejl. Tydligen kan jag ta emot e-post som vanligt men inte skicka. Oavsett hur jag har burit mig åt, har det inte lyckats.
Inte ens via webbmejlklienterna. Från Outlook eller Gmail kan jag visserligen skicka, men ingendera godkänner att jag infogar eller bifogar en bild… Möjligen har det mobila bredbandet en smärtgräns för hur stora filer det kan hantera?
Alltså gjorde jag om utskicket till text i stället, vilket senast resulterade i att mejlet inte kunde skickas för att det var fel adress på en av mottagarna. Vilken fick jag däremot inte veta och nu orkar jag inte längre grotta i problemen mer idag. 😦
I morgon är en ny dag. Förhoppningsvis blir den (mycket) bättre än den här!
28.7 – Allt gott (och ont) har ett slut…
Jag har bytt webbläsare, Husse har övergått till hårklyveri, det har varit svettigt på dass och jag har blivit utlurad i skogen. Mia är på antibiotikakur.
Bytt webbläsare
Nyligen läste jag att webbläsaren Opera erbjuder VPN (Virtual Private Network) gratis till sina användare numera. Det fick mig att göra slag i saken och byta från min mångåriga trotjänare, Comodo Dragon. VPN finns för all del hos många leverantörer, men de flesta debiterar för tjänsten så det var inget svårt beslut.
Hårklyveri
I tisdags tog Husses vedklyveri slut. I ren desperation sågade han ner en befintligt sälgstubbe – minst en klabblängd skulle det absolut bli sa han.
Han hade helt rätt – förutsatt att man godkänner korta klabbar. I brist på likartad sysselsättning har han övergått till hårklyveri i fortsättningen. 😀
(Sen bilden togs har vedstaplarna utökats med två.)
Svettigt på dass
Sommarvärmen har hittills varit hårt ransonerad i våra trakter så de senaste dagarnas undantag har verkligen glatt oss. 22-26° är helt OK när man har möjlighet att njuta av dom.
Det betyder att det har varit svettigt att sitta på dass. Nu finns ju inga höga syrener som skuggar längre, så solen ligger på ända sen den går upp. Dryga 30° kan jag tänka mig att man kunde ha mätt upp. Men hellre det än att frysa häcken av sig!
Utlurad i skogen
Idag lurade Husse ut mig i skogen. Efter att våra besökare hade lämnat oss i eftermiddags föreslog han att vi skulle åka till Tallmo för att kolla blåbärsläget. Enligt uppgift skulle turen sträcka sig till ”ett par hundra meter”.
I början följde vi hjortdjurens stig, som ganska snart byttes ut till halvt igenvuxna spår efter en skogsmaskin, så det var ganska bekvämt att ta sig fram. Åtminstone tidvis.
Vid sidan av spåret växte dom högsta ormbunkar jag nånsin sett! En del var nästan lika höga som jag… Fast med tanke på att jag har kallats svamphuggare säger det väl inte så mycket. En gång i världen uppmättes dock min längd till 1,65 m så då vet du ungefär.
Strax innan vi kom fram till ”ormbunksskogen” började det duggregna. Jag tvivlar på att det ingick i Husses planer för turen, han var lika lättklädd som jag bortsett från att han hade långa byxor.
Eftersom vi har bönat och bett om regn ett bra tag, kändes det mer än välkommet. Husse drog slutsatsen att om vi stannade kvar i skogen skulle det kanske fortsätta.
Som tur fortsatte det också utanför skogen och övergick snart till allt större droppar som vinden såg till att blöta ner oss med. Innan vi var tillbaka i Tallmo igen såg vi ut som halvdränkta katter och hade garanterat gått längre än ett par hundra meter. Men Husse menade säkert enkel väg. 😉
Och blåbären då? Jo, det fanns hyfsat gott om bär, men dom var ganska så små utom på dom fuktigaste platserna och bristen på sol betydde att dom var rätt sura. Men snart nog kan man kanske få till ett par soppor.
Mia är på antibiotikakur
I måndags kväll påbörjade Mia en antibiotikakur. Tyvärr har hon fått urinvägsinfektion igen. Eller igen var fel att säga, den senaste var för två år sen.
Den som har haft samma besvär vet hur illa det känns. Stackars Mia. 😦 På dom här fyra dagarna har medicinen inte haft nån avgörande inverkan, men förhoppningsvis har den det innan kuren är slut.
Uddmors betraktelser 