Månad: april 2016

av

30.4 – Många plus och ett minus

Jag sätter stort plus i kanten, känner mig oroad, har fått gratis mat och haft besök. Idag har Mia namnsdag.

MapparStort plus i kanten
I torsdags hade jag också ärende till Pappersboden – och blev imponerad. Förra gången jag var där efterlyste jag en speciell sorts (plast)mapp men nån sån modell fanns inte. Men i torsdags fanns den!

När jag jublande glad hittade traven kunde jag inte låta bli att kommentera: ”Nu har du ju just en sån mapp jag ville ha!” ”Ja, det var en kund som ville ha såna” svarade delägarinnan med ett glatt leende och glimten i ögat. Sån service är verkligen värd ett stort plus i kanten!

Känner mig oroad
Det går utför med Uddmor… Efter duschen igår tog jag fram en ren ”vardagsbehå” och undrade varför jag bara hade en vit som var ren? Svaret fick jag på direkten när jag öppnade strumplådan. Överst på mina svarta sockor låg en vit behå. Va?! Det har då aldrig hänt tidigare! Skrämmande utveckling.

Gratis mat
För några dagar sen beställde jag mat från JusThai som skulle avhämtas i Dalsbruk i torsdags kl 17. Då jag infann mig, bad killen som levererade så mycket om ursäkt, rätten jag hade beställt hade tagit slut. Som kompensation fick jag en annan rätt gratis. Också det kund­vänlig service.

KållådaÅ andra sidan tyckte jag det var konstigt att rätten hade tagit slut trots att jag hade beställt flera dagar i förväg? Men det finns säkert nån bra förklaring till det.

Igår fick jag också gratis mat. El-Tigerns fru knackade på lite före tolv och undrade om jag ville äta kållåda hos henne om ett par timmar. Det ville jag förstås gärna.

Tack vare sonens födelsedag dagen innan serverades dessutom en lokal variant av sachertårta till kaffet. Fantastiskt vilken tur man har ibland. 🙂

Besök
Som brukligt på lördagar anlände Vik Husse strax efter lunch med sedvanlig bullpåse i näven och torkad fisk till Mia i fickan. Ja, och så Lottokupongen förstås.

Det soliga och ljumma vädret, hela 13,5°, fick oss att företa en del av diskussionerna i bersån på improviserade utemöbler. Jag hade lyft ut trappbordet och stolarna från verandan.

En stund efter att han hade åkt hörde jag en ringklocka och såg en cyklist komma nerför skogs­stigen. Skyddslingen kom på ett sällsynt men välkommet besök. Eftersom han bor i Åbo ses vi inte så ofta.

Mia har namnsdagHan konstaterade att det var lite ovanligt att fira Valborg hemma hos mor och far, men antog att det berodde på stigande ålder. Med tanke på att han nyligen fyllde 26 behöver jag verkligen inte be om ursäkt för mitt uteblivna firande! Det har varit festligt nog med välkomna besök.

Mia har namnsdag
Namnsdagen till ära fick Mia sovmorgon. I morse vaknade jag nämligen före henne. Några gra­tu­la­tio­ner har hon inte fått, bara dom gamla vanliga pussarna och kramarna. Och så den torkade fisken som Vik Husse bjöd på förstås. 🙂

Mysterium

Spiraldel

När jag hade parkerat idag fick jag syn på den här spiraldelen på marken. Då inställer sig följande  frågor: Har nån av dom bakre spiralerna gått av eller är det en rest från det senaste bytet fram??

Om svaret är ja på den senare frågan uppstår två följdfrågor: Var har den hållit hus sen den 18.3? Borde jag be servicekillarna om en förklaring?

PS. Fjäder kallas spiral i Finland. DS.

av

27.4 – Från snö till storkap

Udden har haft snö, skatteverket har tagit god tid på sig, jag har haft antennproblem, blivit bjuden på lunch och städat parkeringsplatsen. Mia har gjort ett storkap.

AprilsnöSnö på Udden
Den 24.4 på kvällen var Udden täckt av blötsnö som låg kvar till lunchtid nästa dag. Jag tyckte synd om vårblommorna och insekterna men dom har säkert varit med om värre. Snopet var det hur som helst, men inte värst ovanligt så här års.

När jag hämtade tidningen morgonen därpå tänkte jag mig inte för, utan tog på vinter-Croqsen i vanlig ordning. Upp till postlådan gick bra, men på åter­vä­gen tappade jag fotfästet och ramlade handlöst. Mina inbyggda ”stötdämpare”, tjock vinter­morgon­rock och mjuk mossa under snön såg dock till att jag landade ganska varsamt. Jag fick inte ens ett blåmärke. 🙂

Besked från skatteverket
I två hela år har skatteverket räknat på slutskatten för dödsboet efter min mor. I förrgår fick jag beskedet. Det finns säkert en bra anledning till den långa väntetiden, men jag hade nog förväntat mig att dom skulle klara det på halva tiden.

TV-antennAntennproblem
Samma kväll som det snöade försvann tevebilden på den kanal jag tittade på. När jag installerade om alla tjänster hade dom minskat från 21 till 9. Jag blev minst sagt sur och beslöt skriva ett elakt öppet brev till Digita i ÅU.

Nästa dag hade nerverna slutat dallra så jag beslöt att söka efter nya tjänster bara för att se vad som hände. Ha! Alla 21 kanaler hittades, men MTV3 hade flyttat till kanalplats 38. Den lilla föränd­ringen stör mig inte alls, huvudsaken att den finns.

Alla gubbar som har försökt lösa mina antenn‑ och signalproblem ser ut som om dom tror att jag skämtar när jag säger att signalen blir sämre vid dåligt väder, men jag hävdar bestämt att så faktiskt är fallet. Hård vind, hällregn eller ymnigt snöfall betyder att bilden ofrånkomligt pixelerar och jag får meddelande om att jag ska kontrollera antennen.

Märkligt att vi kan landsätta farkoster på Mars och utveckla robotar med finmotorik men tevesignaler som når alla i vårt lilla land är tydligen omöjligt?

Bjuden på lunch
Idag hade jag stämt träff med min f d klasskompis och hans sambo i öns norra centrum för en sen lunch i samband med diverse andra ärenden. I och med att jag var så senfärdig med betalningen hade jag turen att bli bjuden på lunch. Att gräva länge i plånboken kan ha sina fördelar. Tack igen!

Städat parkeringsplatsen
Solen hade bestämt sig för att förgylla resten av dagen då jag kom hem. Det fick mig att ta på mig arbetsjackan och –handskarna. Tanken var att gödsla, vilket jag också gjorde, men det slutade med att jag städade parkeringsplatsen av alla ställen.

Hur knäppt som helst kan jag tycka – den är inte ens på min tomt. Men det är klart, rågrannen kanske uppskattar att jag håller snyggt? 😀

VattensorkMia har gjort ett storkap
Mia satt och spanade på kullen där av­lopps­tan­ken ligger märkte jag medan jag var ute. Plötsligt gjorde hon ett riktigt rävskutt. Jag antog hon hade fått nys på en sork och fortsatte med mitt. Men när hon kom med sitt jättebyte i munnen blev jag nyfiken. Vad i fridens namn hade hon nu fått tag på?

Det visade sig vara en välvuxen hanne av modell vattensork. Lika lång som min arbetshandske (storlek 8,5) om man räknade med svansen. Verkligen maffig.

Den bars in i verandan och lades på mattan utanför dörren men lockade henne tydligen inte som måltid. Hon gick i stället och hämtade en åkersork som hon åt upp. Den tredje för dagen. Undrar varför vatten­sorken inte dög?

av

26.4 – Rotvälska och rappakalja

För snart nio år sen återvände jag till fosterlandet, men jag har fortfarande bott i Sverige längre än i Finland. Dom åren har satt sina spår när det gäller språket. Finlandssvenska och fennicismer känns inte längre hemtamt.

På ön har det givetvis också hänt en del med språket under dom här åren. Förutom att jag ofta hör finska, finns det tydligen en trend att vara internationell. På en skylt en bit från vägen kunde jag läsa ”4Sale” på en bil som uppenbarligen var till salu om man förstår engelska.

Senast jag besökte sopstationen i kyrkbyn hajade jag till. På en av soptunnorna för åter­vinnings­papper stod det nu också ”Recovered paper”. Då kan man fråga sig vem som har upptäckt eller tappat det? Återvinning på engelska är recycling. Det borde givetvis ha stått Paper for recycling.

En annan skylt som väckte uppseende passerar jag rätt ofta. ”Rooms to let” står det på den. På engelska finns två verb som används beroende på om man vill hyra eller hyra ut. Jag förstår hur skyltägaren tänkte, men dess värre är det fel.

Rooms for rent ska det förstås stå. Annars får man ju den uppfattningen att här finns det rum som jag kan hyra ut. Och så är det väl ändå inte?

TeckenspråkMen det finns gott om språkgrodor också på svenska. I ÅU den 21 april läste jag följande: ”Jag är rörd och glad över priset. Det är en fin bekännelse på arbetet för företagsamhet, säger…”

Om det här var ett direktcitat är journalisten oskyldig, men oavsett är ordet felanvänt. Man får erkännande för sina insatser. En bekännelse kan avse religiös tro (trosbekännelse) eller fås från en skyldig som erkänner sitt brott.

Att media syndar är extra illa kan jag tycka. De ska väl ändå vara föredöme i viss mån även om mediespråk tar sig vissa friheter? Men bl a ”bilstall”, ”på stugan” och ”Öppna dörrars dag” stör mig kolossalt.

Senast igår kväll hörde jag en kvinnlig journalist prata om ”illa beryktade vägar”. En klassisk tautologi. Beryktad (med dåligt rykte) är i sig ett negativt ord och behöver alltså ingen förstärkning.

Då och då får jag fortfarande höra att jag har en främmande betoning eller använder obekanta ord och uttryck. Min käpphäst är ordet pärm.

I Sverige är en pärm avsedd för hålslagna papper, har hård rygg och hårda pärmar(!). I en mapp, som i regel är gjord av plast eller papp, samlar man också papper, men den rymmer inte lika många och kan inne­hålla papper med eller utan hål.

I Finland är det precis tvärtom har jag förstått. Fast det hindrar mig ingalunda från att fortsätta an­vända ordet pärm eftersom ordet mapp i SAOL definieras som ”förva­ringsfodral av papp eller plast för handlingar”.

Rättstavning är också svårt. Nyligen kunde jag läsa ”sveda och verk”, också det i ÅU. Och i lördags disku­terade Vik Husse och jag när man skriver streck, respektive sträck. Det kan vara rätt lurigt ibland.

I Finland nöjer vi oss alltså inte med svengelska eller fingelska. Vi tillämpar gladeligen finsvengelska, alternativt svenfingelska. 🙂

av

24.4 – ??? (har glömt vilken rubrik jag tänkte mig?)

Memman är slut, Udden har haft aprilväder, jag retar mig på Museiverket och har minnesluckor.

Memman slut
Igår kväll var jag sugen på nåt gott och hade turen att hitta resten av memman i kylskåpet.  Den hade torkat betänkligt, fast det är inte så konstigt med tanke på att bäst före-datumet var den 23.3.

Konstigare är ju att den inte hade möglat, men nuförtiden tillhör det sällsyntheterna. Nästan allt vi förtär innehåller konserveringsmedel. Den här gången var det E202 (kaliumsorbat) ser jag på locket.

HagelAprilväder
Idag gjorde vädret verkligen skäl för namnet april­väder. I morse sol, vid lunchtid mulet, sol igen halv två och en kraftig hagelskur strax efter halv fem. Hagelkornen såg ut som popcorn när dom studsade på marken och Mia fann för gott att söka skydd längst in på trappan.

Efter det vankades regn så vi kan då inte klaga på enahanda väder. Snarare väderlek.

Dåligt av Museiverket
Det är ju för bedrövligt att Museiverket inte orkar se till att alla länkar på svenska fungerar… Jag ville läsa om bronsåldern idag för att få en uppfattning om var och hur landet var bebyggt på den tiden men kom bara till ”404 sidan finns inte”. Jag fick nöja mig med stenåldern. Grrr.

404Jag framförde givetvis klagomålet på deras Respons-sida men hyser inga större förhoppningar om att få nån återkoppling eftersom jag skrev på svenska. Våra myndigheter verkar anse att dom har rätt att strunta i § 17 i grundlagen. 😦

Minnesluckor
Då jag vaknade i morse hajade jag till när jag fick syn på min tumnagel. Den var grön. Jag hade redan glömt att jag på skoj målade naglarna gröna igår kväll.

Grön tummeI brist på gröna fingrar får man nöja sig med gröna naglar. Efter att jag hade diskat var färgen redan delvis bortsliten så nu har dom ”standardfärg” igen.

Jag hade också glömt att ladda upp april månads bilder till webbalbumet och lägga till länken på bloggen. Men nu är det fixat.

När jag bar upp gårdagens pappersinköp på vinden i efter­mid­dags hittade jag  en obruten förpackning med 42 rullar toapapper! Den hade jag så klart också glömt.

Antalet rullar är därmed 106 st. Jag är med andra ord garderad även om jag skulle råka drabbas av svår och lång­varig diarré.

Och så klart stängde jag in Mia på vinden när jag var klar. Igen en gång. Jag såg att hon sprang upp men glömde kolla om hon var kvar när jag gick ner igen. Som tur hade jag ett nytt ärende nån timme senare så hon fick komma ut.

Tror bestämt jag behöver öka dosen av vitamin B12 och börja inta mera lecithin. :-/

av

23.4 – Från försäkringsvillkor till toapapper

Jag är drulleförsäkrad, har haft kö, skrivit protokoll och är välförsedd.

FörsäkringsbolagDrulleförsäkrad
Härom dagen fick jag försäkringsbreven för mina försäkringar och beslöt att för en gångs skull läsa noga igenom dom för att se vilka villkor som ändrats och på vilket sätt. Det fick mig att inse att det kan vara en viss nytta med stigande ålder.

I hemförsäkringen ingår numera också en drulleförsäkring för oss som fyllt 60: ”Avvikande från punkt 4 i försäkringsvillkoren: från försäkringen för hemlösöre för försäkrad som är över 60 år gammal ersätts plötsliga och oförutsedda skador till följd av att lösöre försvunnit eller tappats bort upp till 500 euro.”

Det är ju suveränt! Om sparken går sönder eller jag tappar bort gräsklipparen kan jag få ersättning. Med avdrag för självrisken förstås, men ändå. 🙂

Kö
I torsdags eftermiddag blev det plötsligt besökskö på Udden. Det händer minsann inte så ofta! Först knackade sommargrannen psykologen på. Hon hade bara hunnit sitta ner i en kvart eller så när ”Pustis-värdinnan” knackade på i sin tur. Båda reagerade på att köksbordet var dukat för fem så jag avslöjade att ”mina gubbar” (styrelsen i väglaget) väntades klockan fem.

Sommargrannen bröt upp ganska snart och då jag slängde ett getöga på vägguret klockan fyra reste Pustis-värdinnan sig omedelbart. Vi kom överens om att hon skulle återkomma nästa dag så vi fick ventilera mera. Vilket vi också gjorde med den äran.

FinväderSkrivit protokoll
Gårdagen började med en fotorunda i environgerna för att spana in vårblommorna. En vitsippa hade slagit ut, svalörten hade öppnat sina solgula kronblad och när jag återkom till utgångspunkten fick jag syn på ett exemplar av Påfågelöga som satt i min gula krokus. Ljuvliga tider! 🙂

Helst hade jag gått ut i det fina vädret och fortsatt vår­städ­ningen, men behärskade mig. Jag renskrev mina anteckningar från mötet och mejlade protokollet till mötesdeltagarna i stället. Att skjuta upp för­plik­telser får dom ju bara att växa som sagt.

Efter det pysslade jag med en massa annat mer eller mindre nödvändigt och sen var klockan helt plötsligt ”för sent” tyckte jag så vårstädningen fick vänta. Jag intog i stället ryggläge efter maten och ägnade mig åt Maos biografi tills ögonlocken tyngde. Lyxigt att få göra som man känner för.

Välförsedd
Veckans tebesök kombinerades den här gången med pappersleverans. Vik Husse var vänlig nog att hörsamma mitt förslag om att utnyttja det facila priset på toa‑ och hushållspapper som Wuorio annonserade om i veckans Annonsblad.

För 20 € såldes två balar vardera av hushålls- och toapapper endast idag kl 9-15. Det fick mig att räkna ut att det gick att kombinera med veckans tebesök. Att åka 50 km enbart för papprets skull kändes omotiverat, resan hade kostat mer än pappret.

PapperStora Fården var välfylld när bakluckan öppnades, men bara två balar toa‑papper återstod när den stängdes. Vik Husse var inte intresserad av hushållspapper så jag fick överta hans två balar också.

Det innebär att jag är synnerligen välförsedd: 64 rullar hushållspapper och 64 rullar toapapper. Det lär ju räcka ett tag, förutsatt att mina ”hyresgäster” på vinden låter bli att använda det som bomaterial. Men hittills har dom lyckligtvis nöjt sig med annat.

av

20.4 – Förgängligt och beständigt

En bloggarkollega är borta, jag har ökat synligheten, förfasar mig, har städat bort högarna och dumt nog kokat potatissoppa, bara en sak är beständig.

Bloggarkollega borta
I morse blev jag igen påmind om att livet är för­gängligt. I Inkorgen låg ett blogginlägg från Gammelmormorns barn som informerade oss om att vår bloggarkollega avled den 15 april. Jag upp­skat­tade hennes skriverier mycket och utbytte också en del tankar med henne via kommen­tarsfunktionen.

Dorrit som hon hette, blev 91 år gammal så då har man ju full rätt att lämna jordelivet. Hennes sista inlägg blev en beskrivning av påsk­firandet tillsammans med nära och kära. Ett gott avslut både för dem och för henne.

Ökat synligheten
Det labila vädret igår fick mig att tillbringa det mesta av dagen bakom tangentbordet. Jag utverkade bl a tillgång till Företagsgluggen på ÅU och till ksg.fi (Kimitoöns serviceguide) för att öka hem­bygds­före­ningens synlighet.

Första inlägget på Företagsgluggen blev information om städdagen i Drage gård, mest för att testa hur gluggen fungerar. Det visade sig att den är gjord i WordPress så det var ju enkelt eftersom bloggen också gör det.

Förfasar mig
Företagspaket ska man akta sig för har jag lärt mig. Dess värre brukar det sällan finnas alternativ om man är företagskund. Den här gången var det lika illa.

BidéSen en tid tillbaka har jag haft behov av en ny bidé, en sån man kan ha som insats i toastolen. Den gamla, som säkert har närmare 50 år på nacken, var på väg att säga upp be­kant­ska­pen. Inte ens silvertejp kunde rädda den längre så då är det liksom kört.

På nätet hittade jag ett företag som sålde precis en sån jag ville ha så jag beställde omgående. För att kunna beställa måste jag vara företagskund, men det var ju inga problem, Din Konsult stod gärna till tjänst.

Leveransen var hiskligt snabb. Redan dagen därpå fick jag paketet levererat hem till dörren. Idag fick jag fakturan och kunde konstatera att transportkostnaden översteg varans pris. Bidén kostade 11,99 € och transporten 18,60 €. 😦

Städat bort högarna
Det var inte alls nån dum idé att låta löv- och gräshögarna ligga kvar ett tag! Idag var dom lagom blöta efter regnen för att inte låta sig upplösas av vindilen. På så sätt blev dom också enklare att packa i hop i skottkärran.

Jag hade tänkt mig ett par timmars jobb men sån tur hade jag inte. Nästan den dubbla gick åt innan jag var klar. Men nu är det gjort. 🙂

Potatissoppa
Idag hade jag tänkt mig korvsoppa till middag. Det blev snarare potatissoppa med korv. Om jag hade läst på förpackningen till soppingredienserna hade jag sluppit koka potatis. Att det också ingick potatis i påsen upptäckte jag förstås först när jag skulle lägga i sopprötterna. Men det finns ju värre saker man kan råka ut för.

StenBeständigt
Inte ens stenen jag hittade idag är beständig. Bara ca hälften återstod av den.

Det enda jag kan komma på som är beständigt är mänsklig dumhet. Allt annat är förgängligt. 🙂

av

18.4 – Färsk fisk, uppdrag och en svanstipp

Jag har ätit nyfångad fisk, uträttat ”hembygdsuppdrag” och sett en svanstipp. Mia uppskattar vårstädningen.

Nyfångad fisk
I lördags förmiddag kom han igen, den rara fiskar’n från byn. Med sig hade han två dagsfärska sikfiléer och några strömmingar till Mia.

SikHan bad om ursäkt för filéerna, dom var inte så proffsigt fileade tyckte han. Jag såg då inga fel på dom och tröstade honom med att han ska vara glad över att inte ha sett mina.

I söndags mumsade jag på siken och Mia fick en färsk strömming. Lyxigt att få nyfångad fisk till middag tyckte vi båda. 🙂 Tusen tack igen!

Hembygdsuppdrag
Gårdagens väder passade mig utmärkt. Dimma och regn var som gjort för att verkställa uppdragen jag fick på hembygdsföreningens möte.

Protokoll, utdrag, infoblad, medlemsbrev och anmälan till PRS (Patent- och registerstyrelsen), respektive Hembygdsförbundet. Dessutom två annonsutkast som ska presenteras på nästa möte. Det blev nästan en åtta-timmarsdag innan jag var klar och hade fått godkännande från kor­rek­tur­lä­sarna.

InfobladIdag fortsatte uppdragen. Eftersom proto­koll­jus­te­rarna var på väg att lämna orten inom kort, var det bråttom att få underskrifter på protokoll och utdrag. Strax före ett åkte jag därför till för­sam­lings­hemmet för att träffa den ena. Hon skulle nämligen delta i pensionärsföreningens månadsmöte som hölls där.

Därefter till den andra protokolljusteraren som efter underskriften bjöd på husesyn och så vidare till ordföranden. Nu återstod bara kassören. Hon behövde protokollsutdraget för att kunna uträtta före­ningens bankärenden.

Eftersom jag var före i tidtabellen hade kassören inte hunnit hem, men jag blev vänligt välkomnad av gårdsvakten, en strävhårig tax. Han kände igen mig efter lite snusande och släppte in mig på tomten. Den hade jag god tid att ”inspektera” tills ägarna dök upp.

Sett en svanstipp
I förmiddags såg jag alldeles tydligt en svanstipp som snabbt försvann in i en öppning i golvlisten i verandan när jag öppnade dörren. Mia såg den också, men kunde förstås inte göra så mycket annat än snusa där den försvann.

Det var omöjligt att avgöra om det var en mussvans eller nåt annat. Jag fick för mig att det kanske kunde vara änden på en orm? Men dom bor väl inte under husgolv? Jag har visserligen bara stött på ett par ormbon tidigare, men båda låg utomhus i stenrösen. Nåväl, svanstippen kanske får sin förklaring så småningom.

Mia gillar vårstädningen
Så snart jag hade avslutat krattandet längs grannens häck intog Mia en plats på den frilagda remsan. Hon såg definitivt ut att uppskatta min städning. 🙂

Mia solar

av

16.4 – Hektiskt mellan varven

Jag har fått ökat tryck och ny kran, köpt en karaff, vaknat till ett kadaver, jäktat och haft ovanligt tebesök.

Ökat tryck och ny kran
I onsdags mitt på da’n dök VVS-killarna upp. Medan den ena ökade trycket i vattenpumpen, mon­te­rade den andra nya kökskranen. Snabbt och elegant.

Pumpen

Trycket i pumpen hade sjunkit från 2 till 1,2 bar på dom tio år sen den installerades. Den som upp­fattar ett pussmärke på bilden har helt rätt. Bilden är tagen från invigningen den 31.7.2006 då den förevisades för alla inbjudna.

Det betyder så­ledes att min hörsel uppfattar en tryckminskning på 0,8 bar eftersom jag reagerade på att pumpen gick oftare och inte lika länge som vanligt. Tänk om hörseln fungerade lika bra i fråga om bildäckens lufttryck? 😀

Köpt en karaff
På Kimitoöns bytesbörs på FB annonseras då och då attraktiva objekt. Dottern till grannen på udden mittemot hade nyligen två gamla karaffer till för­sälj­ning, varav den ena tilltalade mig speciellt så jag slog till omgående.

Vi kom överens om att hon skulle leverera den i onsdags eftermiddag när jag var tillbaka från Silverpilens olje­byte. Jag hann bara parkera, bära kassarna till trappan och låsa upp innan hon dök upp med mitt fynd.

Nu är den rengjord och står fylld med Vana Tallinn i södra salongens ”bar” tillsammans med sina karaffkolleger i väntan på likörsugna besökare.

MuslikVaknat till ett kadaver
Med tanke på hur många lik som ”processas” på Udden är det inte lätt att ha koll, men i torsdags morse visste jag exakt vem den halvt uttorkade kroppen tillhörde när jag nästan snubblade på den.

Det är Mias förtjänst att kadavret dök upp. Hon pillade fram det under vedlådan där jag för ett bra tag sen stängde in en skogsmus. Den hade hon använt som leksak länge nog tyckte jag. Bra att slippa den odören.

Jäktat
Igår blev det jäktigt igen. Att gå på födel­se­dags­kalas vid lunchtid tillhör verkligen inte vanligheterna, men det var enda tiden som passade. F d ”bonuspappan” fyllde 88 så givetvis ville jag gratulera.

Efter att ha druckit kaffe med diverse läckerheter hastade jag vidare till Kerstin för att hämta mat och därifrån till frissan. ”Kortkort” beställde jag när hon frågade hur jag ville ha håret klippt den här gången. Om sex veckor är jag ändå lika lurvig igen.

Från frissan hann jag hem en kort vända innan det var dags att träffa styrelsen i Dragsfjärds hem­bygds­förening. Mötet hölls givetvis i föreningens hemtrevliga lilla hus som ”lystrar till” namnet Dragegården.

DragegårdenJag åkte dit som suppleant – ”ersättare säger vi här” påpekade ordföranden – och hem som ny­ut­nämnd sekreterare! Om det är förenligt med stadgarna och årsmötets beslut råder delade me­nin­gar, men tids nog får jag väl veta. Jag har i alla fall skrivit mötesprotokollet och fullgjort en del av upp­dragen som jag blev tilldelad eller åtog mig.

Tebesök
Idag var det som vanligt tebesök strax efter lunch. Fast ändå inte så vanligt. Den här gången kom­plet­terades brödpåsen med lastpallar. Och inte bara en utan hela fyra stycken!

Dom tycker Vik Husse blir perfekta att ha under sommarveden när den väl flyttar in i vedlidret. Det har han förstås rätt i, så jag tackade och tog emot.

Till dess fungerar dom som tyngder på presenningen som vi spände över vedhögen i och med att MI hotar med regn i morgon. Dom första dropparna kommer redan nu ser jag så det var en klok åtgärd. 🙂

Dagens projekt

Vårstädning 2

Visst är det lustigt att saker man ”borde göra” verkar växa ju längre man skjuter upp dom? När man sen gör dom går det mycket snabbare och enklare än man föreställt sig. På 2,5 timme var hela häckremsan putsad. Det som jag har gruvat mig för hur länge som helst.

Nu är frågan om jag ska vänta på stormvindar från norr eller själv städa bort ”lämningarna”? 😀