27.4 – Från snö till storkap


Udden har haft snö, skatteverket har tagit god tid på sig, jag har haft antennproblem, blivit bjuden på lunch och städat parkeringsplatsen. Mia har gjort ett storkap.

AprilsnöSnö på Udden
Den 24.4 på kvällen var Udden täckt av blötsnö som låg kvar till lunchtid nästa dag. Jag tyckte synd om vårblommorna och insekterna men dom har säkert varit med om värre. Snopet var det hur som helst, men inte värst ovanligt så här års.

När jag hämtade tidningen morgonen därpå tänkte jag mig inte för, utan tog på vinter-Croqsen i vanlig ordning. Upp till postlådan gick bra, men på åter­vä­gen tappade jag fotfästet och ramlade handlöst. Mina inbyggda ”stötdämpare”, tjock vinter­morgon­rock och mjuk mossa under snön såg dock till att jag landade ganska varsamt. Jag fick inte ens ett blåmärke. 🙂

Besked från skatteverket
I två hela år har skatteverket räknat på slutskatten för dödsboet efter min mor. I förrgår fick jag beskedet. Det finns säkert en bra anledning till den långa väntetiden, men jag hade nog förväntat mig att dom skulle klara det på halva tiden.

TV-antennAntennproblem
Samma kväll som det snöade försvann tevebilden på den kanal jag tittade på. När jag installerade om alla tjänster hade dom minskat från 21 till 9. Jag blev minst sagt sur och beslöt skriva ett elakt öppet brev till Digita i ÅU.

Nästa dag hade nerverna slutat dallra så jag beslöt att söka efter nya tjänster bara för att se vad som hände. Ha! Alla 21 kanaler hittades, men MTV3 hade flyttat till kanalplats 38. Den lilla föränd­ringen stör mig inte alls, huvudsaken att den finns.

Alla gubbar som har försökt lösa mina antenn‑ och signalproblem ser ut som om dom tror att jag skämtar när jag säger att signalen blir sämre vid dåligt väder, men jag hävdar bestämt att så faktiskt är fallet. Hård vind, hällregn eller ymnigt snöfall betyder att bilden ofrånkomligt pixelerar och jag får meddelande om att jag ska kontrollera antennen.

Märkligt att vi kan landsätta farkoster på Mars och utveckla robotar med finmotorik men tevesignaler som når alla i vårt lilla land är tydligen omöjligt?

Bjuden på lunch
Idag hade jag stämt träff med min f d klasskompis och hans sambo i öns norra centrum för en sen lunch i samband med diverse andra ärenden. I och med att jag var så senfärdig med betalningen hade jag turen att bli bjuden på lunch. Att gräva länge i plånboken kan ha sina fördelar. Tack igen!

Städat parkeringsplatsen
Solen hade bestämt sig för att förgylla resten av dagen då jag kom hem. Det fick mig att ta på mig arbetsjackan och –handskarna. Tanken var att gödsla, vilket jag också gjorde, men det slutade med att jag städade parkeringsplatsen av alla ställen.

Hur knäppt som helst kan jag tycka – den är inte ens på min tomt. Men det är klart, rågrannen kanske uppskattar att jag håller snyggt? 😀

VattensorkMia har gjort ett storkap
Mia satt och spanade på kullen där av­lopps­tan­ken ligger märkte jag medan jag var ute. Plötsligt gjorde hon ett riktigt rävskutt. Jag antog hon hade fått nys på en sork och fortsatte med mitt. Men när hon kom med sitt jättebyte i munnen blev jag nyfiken. Vad i fridens namn hade hon nu fått tag på?

Det visade sig vara en välvuxen hanne av modell vattensork. Lika lång som min arbetshandske (storlek 8,5) om man räknade med svansen. Verkligen maffig.

Den bars in i verandan och lades på mattan utanför dörren men lockade henne tydligen inte som måltid. Hon gick i stället och hämtade en åkersork som hon åt upp. Den tredje för dagen. Undrar varför vatten­sorken inte dög?