Tant Aurelia och farbror Kalle

Tant Aurelia och farbror Kalle, Aurelia (farbror Kalles andra fru) och Karl Bergström, bodde i ett hus nära ”Berströms”. Gården hade farbror Kalle överlämnat för många år sedan till sonen Gösta.

Aurelia och KalleMin fosterfar och farbror Kalle var bröder, men vad jag minns umgicks vi inte särskilt ofta? Jag kommer bara i håg något enstaka kaffekalas.

Till ”Berströms” gick vi alltid och hämtade mjöl­ken. När jag blev gammal nog att få uppdraget, hände det ibland att jag stötte på farbror Kalle som var på väg i samma ärende.

Han var alltid iklädd keps, läderstövlar och stövelbyxor (som på bilden). ”Goda’” sa man då och neg så att mjölk­kannan nästan tog i marken.

Jag upplevde att han bara muttrade trumpet, men det berodde säkerligen på att han hörde dåligt. Min klasskompis ”Kate” i småskolan, hans barnbarn, har intygat att han var jättesnäll och rar.

Tant Aurelia var heller inte så munter. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin såg henne le? Jag tyckte jämt att hon omgavs av ett mörkt moln. Hon kanske inte hade någon orsak att vara glad?

30.1 – Arbete, nöje och omvärld

Jag är beredd, har haft besök och läst två synnerligen intressanta böcker.

W10-kursBeredd
Igår arbetade jag intensivt hela eftermiddagen och halva kvällen. Framåt halv åtta var jag nöjd. Materialet för fem kurstillfällen var klart, nu återstod bara lite finlir.

Efter dagens besök finputsade jag en del och ställde in animeringen för presentationen. Nu känner jag mig fullt beredd att träffa kurs­del­ta­gar­na på onsdag. Och skulle jag komma på nåt mer som behöver justeras, har jag tre dar till på mig. Skön känsla. 🙂

Besök
Idag stod te-besök och lätt datorsupport på agendan. Då den första koppen var urdrucken vidtog en del inställningar och uppdateringar på den medhavda datorn samt en användarinstruktion. Sen fort­satte vi samtalet och fick en påtår.

Intressant bok 1
Om jag minns rätt, var det nån av mina FB-vänner som tipsade om en av Jared Diamonds böcker. Sen jag hade läst sammandraget tyckte jag ändå att boken Collapse – How Societies Choose to Fail or Succeed var mer läsvärd.

För ett tag sen läste jag ut den och fick mig många tankeställare under tiden. Som världen ser ut nu, är det inte längre fråga om att enstaka samhällen/nationer riskerar gå under, utan hela vår planet! I slutet av boken är författaren försiktigt optimistisk trots allt, men som vi alla(?) vet, brinner det i knu­tar­na om vi ska kunna vända utvecklingen.

Boken har funnits på svenska hos bokus.com ser jag, men är tyvärr slut på förlaget. Hos Adlibris finns ingen av hans böcker på svenska, men väl fyra på finska om man inte vill eller kan läsa originalspråket.

För att kunna levaIntressant bok 2
Efter den dystra läsningen fortsatte jag med en lika dyster sannberättelse om författaren, då en 13-årig flicka, som våren 2007 påbörjade sin flykt från Nordkorea: För att kunna leva av Yeonmi Park.

Eftersom landet är mer eller mindre hermetiskt tillslutet stillar jag min nyfikenhet med böcker som beskriver förhållandena som invånarna tvingas leva under. Jag har tidigare skrivit om flykten från ett fångläger och hittade ytterligare en flykthistoria som nu är sparad i Min önskelista hos Adlibris: Nordkorea – Nio år på flykt från helvetet.

Jag är oändligt tacksam över att inte vara född i det landet! Frågan är hur länge till dikta­turen och de män­nisko­för­ned­ran­de förhållandena kan fortsätta?

28.1 – Från nypressat till kursmaterial

Jag har pressat, städat datorn, plockat bort julrester, uppvaktat i efterskott, har en ny favorit och förbereder kurs.

NypressatPressat
I tisdags började vintern regna bort. Min utevistelse be­grän­sa­de sig därför till posthämtning. Men det fanns ju att göra inomhus. Pressa byxor och jumprar (tröjor) till exempel.

Undrar hur många som gör det nuförtiden? Hur som helst var det nödvändigt tyckte jag. Ylle­jump­rarna blev som nya.

Städat datorn
Under tiden jag pressade kläderna, fick SpyHunter veckostäda datorn, eller rättare sagt kolla om den behövde städas. Jag använder programmet som komplement till F-Secure.

Windows Defender (Microsofts gratisprogram) sägs göra samma sak men har fått ganska dåliga betyg i dom tester jag läst. Dessutom har jag tidigare upplevt att F-Secure inte kommer så bra överens med Defender så jag har avaktiverat det. Den här gången hittades inga skadliga filer, men oftast hittas minst ett par, tre stycken.

Plockat bort julrester
Det var ju ett tag sen jul, men på Udden har juldukarna fått ligga kvar i vardagsrummet ända tills nu. Men igår tog jag mig äntligen i kragen så nu ligger dom prydligt hoprullade i ”dukskåpet” till nästa jul.

JuldukAv julblommorna var det inte mycket kvar längre, dom fick åka ut på blomkyrkogården bredvid dasset. Två julrosor hade jag ännu inte lyckats ta död på helt och hållet så jag petade ner dom i snön. Hur dom ska klara sig där vet jag inte, marken var frusen, men inne skulle dom garanterat ha dött så jag såg ingen annan möjlighet.

Uppvaktat i efterskott
För att inte behöva ge mig ut i eventuell halka igår, ringde jag och gratulerade i stället. Före detta grannen fyllde nämligen år. Idag uppvaktade jag i efterskott eftersom jag ändå var tvungen att proviantera.

Snölagret har krympt betydligt på tomten och både byvägen och stora vägen var bara efter allt regn så det var inga som helst problem att ta sig fram med dubbfria däck. På fötterna hade jag däremot för­sett mig med dubbar om, utifall att, men det var helt onödigt. Jag hittade bara enstaka isfläckar och dom hade gått att undvika.

Ny favorit
Det händer mycket sällan att jag kokar gröt, i så fall på havregryn, trots att jag egentligen gillar gröt. För ett tag sen fick jag syn på Saarioinens färdigkokta, ekologiska gröt gjord på speltvete och havre­kross så jag beslöt pröva den.

GrötDen blev klart godkänd som ny favorit. Dock värmer jag den inte i mikron utan i kastrull på spisen. Om man är saltälskare som jag, krävs att man tillsätter lite mer, men i övrigt är den mycket smaklig tycker jag. Säkerligen också nyttigare än de processade havregrynen jag har i skafferiet.

Förbereder kurs
Åtta anmälda till kursen som börjar den 3.2 innebär att det är hög tid att sovra i materialet. Hittills har det legat utspritt i OneNote på diverse sidor, men kräver alltså att jag strukturerar det och plockar ut det väsentligaste.

Det är faktiskt mycket som är nytt/ändrat i Windows 10, både jämfört med Windows 7 och 8.1. För­mod­ligen hinner vi inte gå igenom alla nyheter i detalj, men jag kan åt­min­sto­ne upplysa den som är intresserad av att grotta vidare om var man i så fall hittar relevant info.

Dystert

MI-varning 27-28 jan

De sagolikt vackra vintervyerna är ett minne blott. Enda fördelen med det här vädret är att ved­åtgång och värmebehov har minskat betydligt.

25.1 – Fullträffar och nitar

Jag har vunnit igen, är inte insnöad, har gått på en nit och njuter av vyerna. Mia har varit på avvänjning.

Vunnit igen
Tänk att i lördags vann jag på Lotto – igen! Fast det såg jag inte förrän jag fick ett grattismejl av den som bekostar mitt spelande. Det är jätteroligt att spela på andras bekostnad. Dessutom får jag be­hålla alla vinster under 1.000 €. Eller var det möjligen 10.000 rentav?

SnöfågelInte insnöad
Igår fick vi snö mest hela dagen, men insnöad är jag inte. Åtminstone inte beroende på snön. 😉 För närvarande är snödjupet 22 cm enligt mina mätningar.

Alla gångar var röjda efter tre timmars skottande och vår ”väg­mäs­tare” såg till att byvägen var lättframkomlig. Idag hade han också varit i farten såg jag när jag kom hem. Eminent service!

Gått på en nit
I fredags stötte jag ihop med en före detta kurs­del­ta­gare i Genböle-butiken. Hon behövde assistans med sin dator så vi kom överens om att jag skulle besöka henne idag på eftermiddagen.

När hon beskrev problemet trodde jag genast att jag hade lösningen, men där gick jag på en nit. Windows 10 har slarvat bort hennes användarkonto och det var tji att komma åt det, åtminstone med mina begränsade kunskaper. Tråkigt att inte kunna hjälpa henne, men lyckligtvis finns det lokala proffs.

Njuter av vyerna
När jag kom hem röjde jag trapptaket igen. Dels för att snön börjar bli ganska blöt och dels för att det känns bättre att göra det under kontrollerade former i stället för att ha en kompakt snövall att ta hand om.

Vintervy 2Då var jag klar stod jag kvar på trappan en god stund och njöt av vyerna. Det var helt vindstilla idag också, så all snö ligger kvar på träd och buskar. Det finns då ingen på den här planeten som skulle kunna övertala mig att flytta till ett snöfritt klimat! Sååå ljuvligt.

I morgon lär det vara slut på ögonfägnaden om MI har rätt – vinden återkommer och har med sig regn och blöt­grader. Ich.

Mia på avvänjning
Bara för att eliminera möjligheten att hennes mjölk­drickan­de är orsak till pälskliandet har hon fått avstå i en vecka. Men det har bevisligen ingen inverkan. Eventuell matallergi hos katter yttrar sig för övrigt genom eksem runt nosen har jag läst mig till och också hört av veterinären, så symtomen stämmer inte.

Hennes klåda har som vanligt minskat märkbart under vintern och pälsen på ryggen börjar återta sitt normala utseende, men då och då biter och river hon fortfarande. Tur att det är vinter ett tag till.

Mia på trappan

En svart-vit värld

Vintervy

I morse var Mias och min lilla värld svart-vit. Naturen bjöd på grafik och dämpade alla ljud under ett vitt täcke. Tystnaden bröts bara av korpparet, lika svarta som snön var vit. Betagande vackra vyer. 🙂

23.1 – Omväxling förnöjer

Jag har varit effektiv, haft tidig väckning, trevligt besök, levererat flyttgods och haft trevligt besök igen.

Effektiv
Som motvikt till tidigare – och senare – dagars ineffektivitet, var jag effektiv i hela två och en halv timme i förr­går. Jag tvättade en hel maskin med tröjor, frostade av frysen, arkiverade de sista två månaderna för 2015 och tömde 2010 års pärm för att göra plats för 2016.

FrysTvättmaskinen gjorde förstås tvättjobbet, men avfrostning och arkivering krävde ju viss hand­på­lägg­ning. Temperaturen var idealisk för avfrostning: -14,1°. Jag behövde bara ställa ut backarna på trap­pan under tiden som frysen tinade och kunde sortera papper i väntan på det.

I god tid före väntat besök var jag klar. Duktig flicka.

Tidig väckning
Igår blev det fel på min fyrbenta väckarklocka. Klockan sju tyckte hon det var dags att kliva upp, vilket inte har hänt de senaste 2-3 månaderna. Tvärtom, oftast har det varit jag som väckt ”väckar­klockan”.

Nåväl, jag bet i det sura äpplet och masade mig motvilligt upp. Det kändes onödigt svalt i huset så jag tände en brasa i köksspisen och fixade frukost medan Mia gick ut en kort vända. När hon kom in till­baka ville hon också ha frukost, sen gick hon raka vägen och la sig på sängen.

Smart kisse. Vem sjutton vill vara ute i -19°? Ett par timmar senare gjorde jag henne sällskap och så snusade vi gott fram till halv tolv.

RevisorTrevligt besök
Innan besökarna anlände hann jag utan problem hämta mat hos Kerstin och bli fin i håret. Strax efter 17 dök dom upp som avtalat, verk­sam­hets­gran­ska­ren och hans sambo.

Väglagets handlingar överräcktes tillsammans med granskningsrapporten och väglaget fick beröm för god ordning på räkenskaper och välskrivna protokoll. Det är bestämt första gången, så det värmde att höra.

Resten av besöket ägnades åt kaffe och trevlig samvaro förhöjd av ett par skvättar konjak innan paret tackade för sig och knallade hemåt. Klart trevligare avslut än inledning på dagen.

Levererat flyttgods
På dagens agenda stod leverans av bland annat tallrikar som har flyttat en hel del… Först från ÖoB-affären i Östersund där dom köptes i slutet av 1990-talet till min då­va­ran­de arbetsplats, några år senare vidare till köksskåpen på Fältjägargränd och därefter till Udden 2007.

TallrikarNu är tallrikarna slutflyttade för min del. I fort­sätt­nin­gen ska dom användas av en syrisk familj som kommer till Dalsbruk den 2.2.

Det behövdes också matskedar, leksaker och galgar stod det i FB-gruppens inlägg, så tallrikarna kom­pletterades med ett halvt dussin skedar, tre små mjukisdjur och ett antal galgar. Röda Korsets lokala representanter tog välvilligt hand om attiraljerna och tackade för bidraget.

Trevligt besök igen
Eftermiddagen tillbringades i som vanligt trevligt tedrickande sällskap. För ovanlighetens skull gick vi loss på Holmbergs kalasgoda fisk­burgare innan vi mumsade i oss saltfria tilltugg.

Strax före skymningen ansåg vi oss klara med dagens ”ventileringar” och därmed tog vår besökare farväl för den här gången. Ännu en omväxlande och trevlig dag i raden. 🙂