26.2 – Framtidsutsikter, moral och besök

Jag ser fram mot resten av året, har sett en oförglömlig film och haft en strid ström av besökare. Mia tror hon är en blomma.

DrakeSer fram mot resten av året
Apans år har nyligen börjat, den 8.2 närmare bestämt. För Draken blir årets utsikter följande: ”Drakar överträffar sig själva det här året. Efter att ha etablerat ett välförtjänt rykte som excentriker, sätter de under den nyckfulla Apans inflytande sina fantastiska planer i verket. Några av dessa vilda idéer kommer att ge utdel­ning.

Tyvärr har Draken blivit lite övermodig av sin goda tur och slösat därefter. Mot slutet av året finns det därför nästan inget kvar.

År 2016 domineras av Den hängde enligt Tarot. Kortet råder att dra ett annat kort för vad som väntar mig sedan jag underkastat mig och släppt taget om mina förstenade tanke- och beteendemönster.

Kortet blev Döden. Jag är alltså redo att göra de nödvändiga förändringarna i mitt liv. Håll med om att det ska bli ett intressant år!

Sett en oförglömlig film
I tisdags kväll såg jag en film som jag hade svårt att släppa sen den var slut. Unthinkable beskriver dels ett olösligt moraliskt dilemma, men också vad en ytterst pressad situation kan få oss till.

Kärnfrågan är hur långt man är villig att gå för att rädda livet på 10 miljoner människor? Är alla medel tillåtna eller finns det en gräns? Var går den gränsen i så fall?

Om man vill reflektera över etik och moral rekommenderar jag filmen å det varmaste även om den är fullproppad med rått våld och hemskheter. Rollprestationerna är värda en eloge.

Baby 9Strid ström av besökare
I förrgår hade jag en hel familj på besök. Den yngsta var knappt ett år gammal och den äldsta unge­fär 20 år yngre än jag.

Barnbesök är verkligen inte vanliga på Udden. Den söta lilla tösen i blöjåldern skrämde nästan slag på Mia. När hon kom in genom dörren och fick se den lilla krypa på golvet reagerade hon som om hon sett ett vidunderligt monster. Hon reste ragg, blev stel som en pinne och svansen var tre gånger större än vanligt. Stackars Mia.

Under mitt ”beskydd” tog hon sin tillflykt till sovrummet där hon låg kvar tills familjen gav sig av. Ett av de äldre barnen hade gärnat velat gå in till henne, men jag nekade och förklarade att Mia inte var van vid barn och ville vara i fred.

Igår var El-Tigerns fru in på en snabbvisit och idag har jag haft två trevliga herrbesök. Den första kom efter lunch för att inspektera avverkningsönskemålen.

Kollegan som var här för några veckor sen ansåg sig inte kompetent att fatta beslut förstod jag, så han överlämnade det till chefen. Gärna för mig, chefen är mycket lättsammare att ha att göra med.

En timme senare kom väglagets ordförande som avtalat. Det är dags att lämna in ansökan om väg­bidrag från kommunen. Ärendet var snabbt avklarat, sen drack vi kaffe och pratade bort en lång stund.

Mia tror hon är en blomma
Mia tycks ha räknat ut att det är OK att hålla till på köksbordet om det inte är upptaget av gäster. Utom i ett fall… Om Vik Husse är på besök anser hon sig ha rätt att sitta med på ett hörn. Så går det när man förser henne med mutor. 😀

Mia som blomma

25.2 – Minnesvärda timmar

Tisdagskvällen blev en minnesvärd upplevelse. Jag har varit bekant med flera araber under mitt långa liv, men bara en syrier vad jag minns? Jag har också haft många vänner som har varit flyktingar, men aldrig haft tillfälle att möta syriska flyktingar. I tisdags kväll fick jag och en nästan fullsatt full­mäktige­sal i Dalsbruks kommunhus bekanta oss med våra fyra ny­in­flyttade syriska familjer.

SyrienInledningsvis berättade den yngsta mannen i sällskapet lite om sitt lands historik och familjernas bak­grund. Samtliga kom från storstäder (Aleppo och Homs) och har de senaste fem åren befunnit sig i ett flyktingläger i Libanon där de inte sågs med blida ögon. Trots att Syrien vid tidigare tillfällen välvilligt har tagit emot flyktingar från Libanon påpekade han.

Under kvällens lopp fick vi också veta att det enligt islam inte är tillåtet för kvinnor och män som inte känner varandra att ha kroppskontakt. Som kvinna får jag alltså inte skaka hand med en man eller vice versa. Bra att veta.

Jag förstod att flera bland familjerna kanske var oroliga för att mötas av islamofobi eftersom det fram­hölls att vi inte behöver vara rädda för att de är muslimer. Man poängterade att de våldsbenägna muslimerna är en liten grupp jämfört med världens alla muslimer och att den tack vare media får extra upp­märksamhet.

Det framhölls också att man som kvinna i Syrien ingalunda är nedvärderad. Det tyckte en av fa­milje­fäderna också var medias påhitt. Syriska kvinnor har rätt att både studera och arbeta. Arrangerade äktenskap före­kommer heller inte. Om kvinnan säger nej till frieriet, respekteras hennes vilja.

Jag kunde inte låta bli att ställa frågan om kvinnorna verkligen höll med om allt det här? Dom log och nickade som svar så jag hoppas männen inte överdrev. Jag noterade dock att ingen av kvinnorna uttalade sig, det var alltid deras män som fick berätta.

Den långa vistelsen i flyktinglägret berördes inte närmare, men att vara tvungen att lämna arbete, studier hem och hus, släktingar och vänner fick mina ögon att tåras även om jag inte fullt ut kan sätta mig in i en sådan situation. På en fråga om vad man saknade mest från hemlandet svarade en av männen: ”Min mor och mina släktingar”.

Av alla framföranden fick vi klart för oss att våra flyktingar känner stor tacksamhet för att de fått komma hit och att de vill göra rätt för sig så länge de stannar. En av männen uttryckte det så här: ”Vi ska inte bli någon belastning under vår vistelse”. Så fort det blir möjligt vill de naturligtvis återvända till sitt hemland.

Mer info om Syrien hittar du på Landguiden.

ÅUs lokalreporter var givetvis också på plats. Så här skriver hon i gårdagens ÅU (läsning av artikeln kräver prenumeration).

21.2 – Nyheter och brysselkålsminne

Jag har fått en ny kund, nya bekanta, ny information och har njutit av brysselkål.

Ny kundNy kund
Tidigare i veckan fick jag ett samtal från en före detta kurs­del­ta­ga­re och skolkamrat som bor i en grann­by. Hon behövde hjälp med att minska upplösningen på en del bilder som skulle skickas i väg. Vi kom överens om att jag skulle dyka upp vid 13-snåret i fredags.

Tiden flög i väg… Halv fem masade jag mig äntligen hemåt i snö­blas­ket. I ärlighetens namn ska er­kän­nas att närmare en timme gick åt till social samvaro. Vi hade mycket att prata om över kaffet som hennes man fick order om att bjuda oss på.

Nya bekanta
Vid det här laget är det 93 män i varierande ålder som har besökt min profil på Kontakten. Två av dem har jag kommunicerat med. Fast jag tror att jag redan har skrämt i väg den ena genom att tala om att jag inte är intresserad av vare sig en kärleksrelation eller ett fast förhållande.

Kontakten är nog fel ställe att skaffa sig nya herrbekanta på. Nästan alla vill ha ett fast förhållande och då avses inte en vänskapsrelation misstänker jag. Den återstående kontakten försvinner väl också när vi väl har träffats. Men det var ju kul att testa. 🙂

VattenvårdNy information
Igår eftermiddag var det dags för inhämtning av ny kunskap. Via Vuxeninstitutet anordnade Daphnia en föreläsning om vattenvård och ‑underhåll i Kärra café.

Första halvtimmen underhölls vi med levande musik medan vi drack kaffe, sen tog ekolog Pasi Salmi över. Att så mycket av tiden ägnades åt personlig samhälls- och myndig­hets­kri­tik hade jag inte för­väntat mig. Vattenvården kändes som en bisak.

Till råga på allt slutade datorpresentationen fungera efter den tionde bilden, så det blev mycket ”torrsim”. Fast det kunde ju föreläsaren inte rå för. Teknikstrul råkar vi alla ut för, men det gjorde ju inte saken bättre.

Föreläsningen skulle vara slut kl 17 enligt aviserat program, men ännu 17.30 återstod hälften av pre­sen­ta­tions­bilderna, så jag och några andra avvek. Återstår att se hur den andra och sista före­läs­ningen förlöper?

BrysselkålNjutit av brysselkål
På Udden vankades idag färsk, inhemsk brysselkål. Suveränt gott! Min första bekantskap med bryssel­kål har jag skrivit om för många år sen men jag kör en repris.

Så här var det. Nån gång alldeles i slutet av 50-talet, hur som helst innan jag börjat skolan, fick jag följa med mamma på julbesök hos mormor och (styv)morfar i England.

Till den ugnsstekta kalkonen serverades bland annat brysselkål. Det hade jag aldrig sett eller ens hört talas om tidigare, men redan då var jag ett matvrak som inte skämdes för att ta för mig så jag högg in utan att tveka och tyckte det var gott.

Jag är övertygad om att en del av min begeistring hänger ihop med min rara mormor och det besöket. Plommonpudding, konserverad frukt med kondenserad mjölk, Quality Street-konfekt och Cadbury’s choklad med nötter och russin är andra goda smak­minnen från mina få besök hos mormor och morfar.

18.2 – Från kulregn till ökad dosering

Udden har fått ”kulregn”, jag har tråkat ut kursdeltagarna, blivit imponerad, fått en bonus, delat med mig, saknar skruvtving och behöver öka doseringen.

KulregnKulregn
I morse var det normalgrått igen. De senaste två dagarnas solsken var ett minne blott. Men lite kul väder var det ett tag: Det dråsade ner små vita kulor en kort stund. 🙂

Tråkat ut kursdeltagarna
Igår kväll hade vi hunnit fram till avsnittet ”18 Dolda/mindre kända funktioner i Windows 10”. Dom enda som tyckte det var intressant var herrarna i församlingen och jag. Damerna i gruppen höll på att somna såg det ut som. Jag kan gott förstå dom. Det är inte alla som tycker det är intressant att grotta i specialfunktioner, i synnerhet som man kanske aldrig kommer att använda dom.

Därför har jag idag planerat om innehållet för återstående kurstillfällen och skickat dom ovanliga funktionerna som en bilaga i stället. Då kan man läsa om/när man tycker det är av intresse.

Blivit imponerad
Hos Adlibris finns tre studiematerial för Windows 10 på svenska. Den tredje boken fick jag idag med posten och blev lite motvilligt imponerad. Till skillnad från Docendos material som är uppbyggt med praktiska övningar, är det här en komplett uppslagsbok över funktionerna. Den har stora och tydliga bilder som visar hur man går till väga.

Windows 10 helt enkelt heter boken och kan som sagt köpas hos Adlibris, men säkert också på andra ställen. Den rekom­menderar jag varmt! Att den kostar hälften så mycket som Docendos böcker är ju heller ingen nackdel.

Fått en bonus
Det lönar sig att vara stamkund! Idag hämtade jag (gårdagens) mat hos Kerstin och fick en bonus i form av en portion vispgröt. Hemlagad vispgröt är rysligt gott. 🙂

Delat med mig
På Udden intas frukosten alltid ”på kontoret”, dvs framför datorn. Till höger sitter fröken Mia oftast och försöker hypnotisera pålägget att flyga in i hennes mun.

DillköttIdag blev det också middag vid datorn. Med till­hö­rande kisse förstås. Hon är så van att få smakbitar så hon är övertygad om att det är kutym vid det här laget, men hon fick nöja sig med att slicka rester från tallriken. Sen gick hon och la sig.

Efter en stund blev jag sugen på glass och fiskade upp den sista Mars-glassen från frysen. Hur i fridens namn hon kunde veta att jag åt glass vet jag inte, men antagligen kände hon igen prasslet från omslaget?

Vips satt hon bredvid mig och puttade på mig med tassen för att få smaka. Glass och yoghurt måste jag smygäta medan hon ute för att få ha dom för mig själv. Fast jag delar förstås gärna med mig.

Saknar skruvtving
Trälimmet har redan gett upp på den ena toffeln. Idag köpte jag ”superlim” i stället. ”Tryck ihop i 1 minut” stod det på förpackningen så jag lät vänster hand fungera som skruvtving medan jag gjorde annat med den högra. Men ett par riktiga skruvtvingar skulle inte vara dumt att ha. Det ska jag notera på in­köps­listan.

Behöver öka doseringen
Det går självfallet bra att dricka kaffe ur glas, men det var inte riktigt meningen… Jag var fokuserad på nåt helt annat då jag hällde upp eftermiddagskaffet och upptäckte till min stora överraskning att jag hade hällt det i mitt vattenglas.

Det var ju tur att glaset var tomt, annars hade jag fått magert kaffe. Tror bestämt jag behöver öka doseringen av B12 och Omega 3. 😉

Det som göms i snö…

F d jaktbyte

Idag hade vi ett strålande väder på Udden! Av takdroppet och solvärmen att döma kunde man tro att det var slutet på mars.

Inspirerad av bilderna på snödroppar på FB fick jag för mig att jag skulle kolla om mina första vårblommor också har börjat röra på sig? Snödropparna stack bara upp lite grann och bland dom vissna ormbunksbladen stack början till en krokus upp, men vad i all världen låg det intill?

Först trodde jag det var resterna av en fågel, men sen såg jag klorna och svansen. Tydligen ett av Mias halvätna jaktbyten som har töat fram.

Avsaknad

Fontän

There is no force of hate. Hate is simply the absence of love, just as darkness is the absence of light. Poverty is the absence of abundance, sickness is the absence of health and sadness is the absence of joy.

All negativity is simply the absence of something positive. This is very, very good to know.

Ur The Secret, Daily Teachings

Egen översättning:
Det finns ingen kraft som heter hat. Hat är helt enkelt avsaknad av kärlek, precis som mörker är av­sak­nad av ljus. Fattigdom är avsaknad av överflöd, sjukdom är avsaknad av hälsa och nedstämdhet är avsaknad av glädje.

All negativitet är helt enkelt avsaknad av något positivt. Det är mycket, mycket bra att veta.

14.2 – Besökare, glömska, lim och vändagsmiddag

Jag har haft datorbesök, glömt tvätten, haft tebesök, limmat tofflorna och fått vändagsmiddag.

SkönhetDatorbesök
I fredags hade jag datorbesök. Den korallröda skönheten hade förstås med sig sin matte, än så länge förflyttar sig bärbara datorer inte utan följeslagare.

Förutom kaffe och social samvaro med matte, hann vi räta ut några frågetecken hon hade angående hanteringen. Bra att kunna förena nöje med nytta och vice versa.

Glömt tvätten
Före besöket hade jag startat tvättmaskinen men det hade jag givetvis glömt ända tills jag efter av­slutat besök gick in i badrummet och såg den blinkande nollan i displayen. Och värre blir det påstår en av mina goda vänner. Tur man har utsett en intressebevakare. 😉

Tebesök
Igår var det i vanlig ordning dags för te- och lottobesök efter lunch. Ett par timmar försvann i ett huj medan vi löste världsproblem och försåg oss av medhavda godsaker. Sämre tidsfördriv kan man ju ha.

Lottokupongen gav ingen utdelning, men besöket i sig var fullt tillräcklig utdelning.

FilttofforLimmat tofflorna
Gummisulorna på mina filttofflor hade släppt i hälen upptäckte jag igår kväll. Jag förstår inte riktigt hur det kommer sig? Jag kanske belastar hälarna extra mycket?

Nåväl, problem är till för att lösas. Enda limmet jag hade till hands var trälim (som tål fukt). Jag för­vän­tade mig inte att det skulle vara lämpligt för gummi och filt, men faktiskt har det hållit. Åtminstone än så länge. Och då har jag inte ens gått på tå.

TulpanerVändagsmiddag
I fredags blev jag inbjuden på middag hos Grisen/Tvillingen. Vi kom överens om söndag, så det blev både söndags- och vän­dags­middag. En jättegod laxlåda med diverse tillbehör och efter den kaffe och glass betydde att jag blev mättare än van­ligt.

Att man har med sig blommor till värdinnan är ju vanligt, men att gästerna får blommor med sig hem måste vara ganska sällsynt? Å andra sidan fick jag dom när jag gick, så det kanske var som tack för att jag äntligen lyfte på baken? 😉

Nej, det var det förstås inte, så väl känner jag värdinnan. Hon hade tänkt komma med dom redan i torsdags men såg på FB att jag hade annat för mig. Jag blev minst lika glad över dom idag, tack igen!