Jag har premiärsparkat, besökt verksamhetsgranskaren, röjt trapptaket, givit avverkningsinstruktioner och fått underskrift.
Premiärsparkat
Vid halv ett-snåret igår hade jag bestämt mig. Jag lyfte ut sparken i stället för skidorna. I min stora optimism trodde jag att snömängden på isen inte var större än att det gick att sparka över till andra sidan viken. Jag trodde fullständigt fel.
Men loppet var ändå inte kört. Tack vare goda grannens insats med fyrhjulingens schaktblad fanns en utmärkt bana att ta sig fram på. Tack igen för den! Jag bar ut sparken till banan och sparkade av hjärtans lust tills jag var i närheten av bryggan hos grannen på udden mittemot.
För att inte vara ett hinder i trafiken parkerade jag sparken vid sidan om banan och tog sen till apostlahästarna. Den som eventuellt ser mina spår måtte tro att en totalförvirrad människa har varit i farten. Mina försök att gena lämnade spår både kors och tvärs.
Men fram kom jag och prick 12.59 nådde jag ytterdörren till målet för utflykten. Jag hade lovat överlämna väglagets material till verksamhetsgranskaren vid 13-tiden.
Besök hos verksamhetsgranskaren
Jag blev vänligt mottagen av frun i huset redan i farstun och instruerades att ta in alla ytterkläder. Inne skakade jag tass med verksamhetsgranskaren och fick frågan om jag har varit i huset tidigare?
”För ungefär 50 år sen” svarade jag innan jag kom på att jag visst har varit in som hastigt en gång senare. Eftersom jag hade på känn att huset bör vara i ungefär samma ålder som Udden frågade jag i min tur om det fanns några uppgifter på hur gammalt det är?
Värdparet visste berätta att den äldsta belagda uppgiften är 1875, men att huset grundrenoverades 1950. Eftersom Udden också är byggt i slutet av 1800-talet stämde min aning riktigt bra.
Efter den inledningen överlämnade jag väglagets material till herrn i huset. Han hade en kommentar om bokslutet men såg ut att i övrigt vara nöjd med räkenskaper och dokumentation. Tills på fredag skulle han vara klar med granskningen lovade han.
Sen blev det kaffe med dopp i köket där vi satt och allmänt prat i nån timme innan jag sparkade hemåt igen. Vissa väglagsuppdrag är trevligare än andra. 🙂
För säkerhets skull parkerade jag sparken på bryggan. Annars kanske jag glömmer den tills det är öppet vatten igen och jag får fiska upp den från sjöbotten.
Röjt trapptaket
Vis av tidigare års dåliga erfarenheter beslöt jag röja snön från trapptaket när jag kom hem. Än så länge är snön lätthanterlig men om det blir tö är jobbet tredubbelt så tungt och tidsödande.
Jag tycker fortfarande att min i övrigt förnämliga snöraka är felkonstruerad i ett avseende. Den kant som ska ligga an mot taket borde vara rak för att få ett bättre grepp om snön. Men det är väl en karl (med annan typ av tak?) som har konstruerat den förstår jag. 😉
Avverkningsinstruktioner
Strax före 12 idag ringde en man och sa att han kommer om ca en kvart, så jag fick bråttom att byta ut morgonrocken mot annan klädsel för att kunna följa med ut och lämna anvisningar. Killen som kom skulle nämligen göra en avverkningsinspektion.
Efter pulsande i snön från östra till västra stranden avslutade han med att fotografera och lovade närmare besked inom kort.
Fått underskrift
Just när jag hade tänkt företa en försenad morgontoalett ringde väglagets ordförande. Passade det om han kom och granskade protokollet i samband med sin dagliga runda? Självklart passade det. Jag är väldigt anpassningsbar för det mesta.
Före underskriften diskuterade vi en del detaljer i budgeten för 2016, respektive fjolårets utfall. Och efter ett par smärre ändringar i protokollet skrev han under det. Sen drack vi kaffe och pratade om annat. Som sagt, väglagsuppdrag kan vara riktigt trevliga. 🙂