av

10.10 – Från verktyg till gurka

Jag har kompromissat, gjort ett smakprov, försöker fånga svanparet, har början till julstämning och medger min begränsning. Mia gillar inte ättiksgurka.

ElmotorsågKompromiss
För några år sen blev jag ju förälskad i en ”trådlös” motorsåg, dvs laddningsbar, men drog öronen åt mig när jag såg priset och kom fram till att jag knappast skulle lyckas få den investeringen att löna sig.

I förrgår blev det en kompromiss – en el­motor­såg. Och 40 meter elkabel förstås, mina 20 meters kablar är onödigt korta. Än så länge ligger underverket kvar i kartongen, jag har haft annat för mig, men i helgen ska vi be­kanta oss har jag tänkt. Möjligen också provköras.

Smakprov
Igår provsmakade jag Crème Bonjours matfettsblandning efter att ha sett deras reklam på TV. Smör och rypsolja smaksatt med havssalt lät ju helt OK. Färg och konsistens är godkänd, men i min mun smakar det inte bra. Jag håller mig nog till det gamla vanliga matfettet också i fort­sätt­ningen.

Svårfångade svanar
Svanparet i viken är synnerligen svårfångat på bild. Antingen har dom huv’et under vatten eller så glider dom i väg bakom skymmande trädgrenar. Idag har jag gjort flera försök, men varje gång verkar dom ha på känn att jag tänker fotografera dom och gömmer sig.

Men vänta bara, när jag kommer i gång med min nya såg kommer det garanterat att bli glesare mellan grenar och kvistar! 😀

JulstämningBörjan till julstämning
Under årens lopp har jag fått flera blockljus som har blivit stående i ett skåp. För ett tag sen beslöt jag skaffa en bricka att ställa dom på och idag hittade jag en som är helt perfekt, precis lagom för fyra ljus.

Självfallet ville jag se hur det skulle ta sig ut när dom var tända, så jag skapade lite förtida jul­stäm­ning i efter­mid­dags. Eller kanske snarare s k höstmys? Riktigt fint blev det.

Begränsning
I eftermiddags knackade f d grannen på och behövde lite scanningshjälp, men hon hade också med sig datorn som inte riktigt ville vara med på noterna. Windows Update genomförde inte installa­tionen av dom senaste uppdateringarna.

Tyvärr fick hon åka hem tillbaka med delvis oförrättat ärende. Hämtningen av uppdateringarna häng­de upp sig och ”frös” datorn trots flera försök. Och nån PC-tekniker är jag som sagt inte så jag var tvungen att medge min begränsning. Tråkigt att inte kunna lösa problemet, men man kan ju inte göra mer än sitt bästa.

Mia tiggerÄttiksgurka – nej tack!
Så snart jag håller till vid diskbänken och hanterar nåt ätbart hoppar Mia upp och sätter sig framför mikron om hon är inne. Hon har lärt sig att matte gärna delar med sig av det hon äter, i synnerhet smörgås och pålägg. Hon tigger inte högljutt, men följer intresserat varje tugga jag tar.

Det mesta jag ger henne slinker ner om hon ser att jag också äter det, som till exempel salmiakkola senast. Dock inte tant Agdas gurka. Men ett kort ögonblick var det nära att hon skulle slicka i sig gurkbiten jag gav henne innan hon för­mod­ligen avskräcktes av ättiksdoften. Det finns ju gränser, till och med för Mia. 🙂

av

7.10 – Pyssel

Jag har bytt lösenord, haft tebesök, uppdaterat räkenskaperna, skrivit ut broschyrer och förevigat höstfärger.

Bytt lösenord
Bland fredagens IT-nyheter fanns ett par artiklar om intrång hos Adobe och i lördags uppmanades jag byta lösenord. 2,9 miljoner kunder tros vara drabbade.

Vad jag kan minnas finns inga kontokortsuppgifter lagrade på mitt konto, så jag känner mig inte orolig men jag har givetvis hörsammat uppmaningen. Den här gången fick LastPass generera ett nytt, krångligare lösenord än det förra.

TeTebesök
Igår på förmiddagen frågade jag hux flux om Filosofen hade lust att komma på eftermiddagste. Efter att ha övertygat honom om att vi inte var nyduschade på Udden heller så han inte behövde gå i bastun innan, tackade han ja.

Med sig hade han en stor kartong med eldstände för att han – till skillnad från mig – kom ihåg att jag hade sagt att jag har snålat på det jag fått tidigare. Nu behöver jag definitivt inte snåla. Tack än en gång! 🙂

Uppdaterad bokföring
Det har ju inte hänt speciellt mycket i firmans räkenskaper dom senaste månaderna men för att ha ordning i veri­fi­kat­pär­men skrev jag ut sammanställningar för dom månader som saknades.

Jag konstaterade att firman är skyldig mig ett fyrsiffrigt belopp vid det här laget. Inte mycket till affärs­man med andra ord.

Broschyrer
I morse fick jag beställning på utskrifter av Daphnias broschyr, både finsk- och svenskspråkiga så skrivaren har gått varm idag. Jag skrev också ut ett antal till mig själv, så snart får byborna oväntad post.

BenvedHöstfärger
För varje dag som går blir trädens bladverk allt glesare men färg­prakten på återstående löv är lika tjusig som alltid. Min favorit nummer ett är benveden som har vuxit upp igen efter att ha varit mer eller mindre utplånad sen avloppstanken grävdes ner 2008.

Jag tog mig också friheten att inkräkta på granntomten för att fånga höstfärgerna där. Dom träd och buskar som före detta grannen och hennes man har planterat bjuder på en kaskad av nyanser, allt från vinrött till limegrönt.

95 bilder hade jag i kameran när jag var klar, men dom är nu nerbantade till 57. Alla blir ju inte lyckade av ett eller annat skäl. Och ju längre jag håller på och fotograferar, desto mer kritisk blir jag, så om jag inte är helt nöjd åker bilden obönhörligen i papperskorgen.

av

5.10 – Två- och flerbenta

Jag har fyllt i fel blankett, besökt en god vän, hittat spindelnät i disken och bekantat mig med nyinflyttade. Mia har besök på reviret.

Fel blankett
Härom dagen ringde en dam från skatteförvaltningen och trodde att jag ville bli befriad från skatt. Det kanske var dumt att inte ta den chansen? 🙂 Min ansökan om momsbefrielse hade kommit till fel instans.

Igår ringde en man från samma myndighet och påpekade att min ansökan om momsbefrielse var gjord på fel blankett. En Y6 skulle det vara i stället och den kunde hämtas på en helt annan sajt än skattemyndighetens. Så nu vet jag det.

Spindelnät 3På besök
Vid kaffetid rullade jag i väg norröver för ett besök hos Grisen/Tvillingen. Där vankades äppelkaka och glass bland andra godsaker, förutom trevligt sällskap. Tiden gick så fort så jag nästan höll på att missa Mias mattid. Men bara nästan.

Spindelnät i disken
Det finns förstås gott om spindlar överallt i huset, men det händer inte så ofta att jag har spindelnät i disken. Igår hade jag det upptäckte jag när jag förberedde för att diska. Nätkonstruktören fanns också bland kärlen men för­flytta­des utomhus innan ”syndafloden” drabbade den.

Nyinflyttade
Idag kom Siri och hennes matte förbi vid lunchtid så jag hejdade matte och bjöd in henne på en ”rundtur”. Siri verkade uppskatta dofterna men fick snällt stanna ute medan matte tog en snabbtitt på insidan av huset. Mia syntes inte till men jag kan tänka mig att hon iakttog oss på avstånd.

När Siri och hennes matte hade gått beslöt jag hälsa mina nya sommargrannar välkomna till byn efter­som jag såg att dom var på plats. Jag möttes av ivrigt hundskall och två stora hundar när jag steg in. Bakom dom hörde jag värdinnan be mig stiga på.

Efter en stunds samtal fick den sympatiska och lättpratade damen en snabbtur på Udden hon också. Hon var nämligen intresserad av min avloppstank(!). Där fick hon genast flera pluspoäng. Om hon hade bett mig om stickmönster eller råd angående inredning hade det blivit minuspoäng. 😀

Mia bevakarAtt hon och hennes familj dessutom är djurvänner är extra mycket värt, då behöver jag inte vara orolig för att dom tar illa upp när/om Mia syns till på fel sida av häcken.

Besök på reviret
I förmiddags hördes hundskall på granntomten. Det fick Mia att förflytta sig inomhus men hindrade henne inte från att vara nyfiken. Hon hoppade upp och satte sig på köksbordet för att iaktta dom stora ”monstren” som rasade runt där ute.

Jag kan föreställa mig att hon tyckte att hon kommit ur askan i elden. I stället för en hund att hålla koll på fanns det nu två på hennes revir. Men mesta tiden slipper hon dom förstås så det går nog bra. Kvinnan i huset har ingen hund så det är bara när hennes son har med sig sina som det blir lite spännande.

av

3.10 – Nedrustning

Jag har ägnat mig åt lönnfällning, ätit gammalt kaffebröd och har höst på trappan. Mia har genomfört båtinspektion.

Lönnfällning
En av måndagens arbetsuppgifter var att såga ner lönnarna som har växt upp mitt bland plommon­träden i stranden. Jag fällde alltså inga träd i lönndom. 🙂

VerktygDet var inga som helst problem att få några timmar att förflyta. Alla tre träden var flera meter långa och ett satt krång­ligt till, men man är ju envis. Stammarna kvistade jag och bar upp till vedlidret, kronorna lämpades på en av mina ”kvistkyrkogårdar”.

Och nästa sommar kommer jag att ha en miljon nya skott runt stubbarna förstår jag.

Än så länge har jag inte bestämt vad jag ska göra med stammarna, men antagligen blir det ved om jag inte kommer på nåt fiffigare. Dom är jämnlånga och rätt så raka så jag kanske hittar ett använd­ningsområde så småningom. Eller nån annan i byn kanske har användning för dom?

Gammalt kaffebröd
Efter pensionärsfirandet för en månad sen blev det tre bitar kaffebröd kvar av en vetekrans. Jag har sett dom ligga i skafferiet men inte kommit mig för att städa bort dom förrän igår. Då tyckte jag att dom hade legat länge nog.

Jag förväntade mig att dom skulle vara täckta av mögel vid det här laget, men dom såg lika fräscha ut som för en månad sen. Sånt gör mig alltid misstänksam – vad innehåller brödet då? Bara för att testa åt jag en bit. Den smakade helt OK och var inte ens särskilt torr, troligen för att kransen innehöll en syltfyllning.

Om jag hade lusläst brödpåsen hade jag kanske hittat förklaringen men det brydde jag mig inte om. Bröd som inte möglar är skumt, oavsett vad det står eller inte står på påsen.

Höst på trappanHöst på trappan
Idag hade Mia och jag sovmorgon. Jag blev alldeles häpen när jag såg att klockan var halv nio när jag vaknade och hittade Mia sovande i fotändan.

Solen sken från knallblå himmel och termometern visade 8,3. Jäm­fört med gårdagens -2,8 var det en markant förändring till det bättre som inspirerade till utepyssel.

Jag beslöt att nådatiden för utemöblerna i bersån var till ända och bar in dom i boden efter att ha möble­rat om där för att ge plats. Stolsdynorna fick också inta vinterförvaret och när jag ändå var i farten tyckte jag det var lika bra att göra höst på trappan också.

Jisses vad tomt det blev! Nu finns det massor med plats för all snö som kommer dråsande så småningom.

Båtinspektion
När Mia hörde att jag höll till nere i stranden beslöt hon göra mig sällskap. Jag hade gått ner för att kolla båten. Nåt vatten fanns det inte att ösa men en del löv hade bestämt sig för att invadera den.

Medan jag plockade bort löven förnyade Mia sina doftspår och undersökte farkosten noga. Sen la hon sig i fören och såg ut som om hon kunde tänka sig att ta en vilopaus i solen, men kom på andra tankar när jag klev upp på bryggan.

Hon gick försiktigt ner i sommargrannen psykologens båt och inspekterade den också. Hållaren till årklykan var extra intressant så den prövade hon leka med och tugga på innan hon hoppade upp tillbaka på bryggan. Och ifall det blev bitmärken i metallen får hon själv komma överens med båt­ägaren om lämplig ersättning. 😀

Mia gör åverkan

av

Teknikstrul

Teknikstrul

Dom senaste två dagarna har det varit omöjligt att nå bloggen.fi, men av allt att döma är problemen nu åtgärdade. Jag börjar på allvar överväga att byta bloggportal. Så täta avbrott som vi haft senaste tiden känns inte alls förtroendeingivande. :-/

av

29.9 – Teknik och social samvaro

Gårdagen präglades av teknik och parasollet står under tak. Idag har jag fått en födelsedagspresent och varit social. Mia har fångat sin andra ekorre.

Blue screenDatorstrul
På Udden är det inte så mycket teknik som kan ”stärva” utom datorerna. Och det gör dom – förr eller senare. En stor del av går­da­gen gick åt till att försöka få den stationära datorn att bete sig som den ska och se till att det finns färska återställningsskivor vid behov.

Efter en systemdiagnos som gav mig en hel del huvudbry, påföljande systemåterställning och ominstallation av ett par program verkar jag ha lyckats. Ett par mindre problem åter­står, men dom kan jag leva med. Vid såna här tillfällen önskar jag att jag hade teknisk utbildning med tillhörande kompetens i stället för att tillämpa ”friskt kopplat, hälften brunnet-metoden”. 😦

Parasollet under tak
Risken för att parasollet behövs mer i år verkar obefintlig, så igår ställde jag in det i boden. Ute­möblerna fick lite nådatid, men idag plockade jag bort dynorna till hammocken också. Det är bara att inse att middagslurarna i hammocken är slut för i år förutsatt att jag inte vill klä mig i får­skinns­päls.

Men det bär förstås emot. För varje sommarpryl som ställs undan kommer vintern närmare känns det som. Å andra sidan är det ingen som tvingar mig att bo i det här klimatet, så jag ska inte gnälla.

Födelsedagspresent
Under tiden jag bytte om till ”gå-bort-kläder” SMSade sommargrannen psykologen att det stod en burk på bordet ute på trappan – en försenad födelsedagspresent. Hon ville inte knacka på ifall jag sov. Söta öde… Jag svarade omgående att människor alltid prioriteras framför sömn och tackade för burken.

Social samvaro
Tisdagens födelsedagsbarn firades ju idag i stället, vilket innebar en stunds social samvaro runt ett som vanligt dignande kaffebord. Samtalsämnena varierade från barndomsminnen och konkurser till dass och kommunal av­loppsanslutning. Det blev mycket ”skitprat” konstaterade herr grannen helt riktigt. 🙂

EkorrbyteAndra ekorren
För några dar sen kom en stolt jägare in med ett ovanligt stort byte. Mia hade fångat sin andra ekorre. Lyckligtvis var den död och fick landa i verandan så vi slapp infångningskalabalik i köket. När huv’et var uppätet fick ”städpatrullen” ta hand om resten.

Samma dag gick det tyvärr åt fyra fåglar också. Det tycker ju inte matte är så käckt så berömmet uteblir som sagt, men i Mias ögon är dom förstås ett byte vilket som helst. Kanske extra intressanta att jaga eftersom dom sällan går att få tag i på marken?

av

27.9 – Slut på veckan

Veckan är äntligen slut, jag har ätit onyttigt, räddat en trast, hållit föredrag och Silverpilen har fått tillökning.

Äntligen!
Det har varit en hektisk vecka, men nu är den äntligen slut! Tack vare att födelsedagskalaset flyttades till söndag fick jag en ”hemmadag” i tisdags, i övrigt har jag slitit på byvägen (och Silverpilen) varenda dag.

Vän av ordning invänder förstås att två dagar återstår av veckan. Båda är visserligen inbokade, men kräver inga förberedelser så jag betraktar dom som semesterdagar. Tack och lov är nästa vecka lugnare så jag får ägna mig åt höststädning på tomten.

ChokladtårtaOnyttigt
Gårdagens lunch bestod av pannkakor med sylt och idag blev det chokladtårta och kaffe… Kalori- och kolhydratrikt så det förslår, men inte speciellt nyttigt. Å andra sidan är min kropp inte bortskämd med nyttig mat, så den klarar sig säkert den här gången också.

Trasträddning
När jag kom hem igår eftermiddag hittade jag en panik­slagen trast i verandan. Den här gången var Mia oskyldig, den hade tydligen flugit in genom hennes ingång. Det är tredje fågeln på kort tid. Jag fattar inte varför dom flyger in där? Påminner hålet möjligen om en fågelholk?

Föredrag
Idag var det då dags att presentera Daphnias verksamhet för Åbolands fiskarförbunds styrelse. Jag hade blivit om­bedd att infinna mig i Labbnäs klockan två, men var på plats redan en halv timme innan.  Det gav mig tid att fånga dom vackra omgivningarna på bild.

Mötet drog dessutom ut till tjugo över två så jag hann också läsa ett par gamla Husis och titta på gamla fotografier längs väggarna medan jag väntade. På en av bilderna hittade jag tant Alda, mor­mors och fostermors faster. Hon är kännspak på bild – en reslig, rakryggad kvinna med en liten knut i nacken och händerna bakom ryggen. Jag kan tänka mig att fotot var taget från ett martha-möte nån gång i början på 60-talet av damernas klädsel att döma.

Före föredraget ville styrelsen gärna dricka eftermiddagskaffe. Jag blev också inbjuden och det var där chokladtårtan kom in i bilden. En jättemaffig tårta som innebar att en liten bit motsvarade en hel måltid för min del.

FöredragMedan åhörarna intog påtår underhöll jag dom med historik och fakta om Daphnias verksamhet. En del frågor och diskussioner uppstod under presentationens gång, vilket jag uppskattade. Det blir alltid mer dy­na­miskt då.

Jag vet inte vad min kontaktperson hade förväntat sig, men han tackade för en intressant och väl genomförd presentation när jag var klar. Han kommenterade också framförandet och tyckte sig se att jag hade en viss vana att framträda, så jag talade om att jag har övat i snart 30 år.

Eventuellt blir det en repris på föredraget den 20.11 i Dalsbruk och förbundet ställer gärna upp med rådgivning och föredragshållare vid behov blev jag informerad om. Så bra! Nya samarbetspartners är alltid värdefulla.

Tillökning
Det bor antagligen många spindlar i Silverpilen, men en av dom håller till i framsätet runt ratten och brukar komma fram och hälsa när jag sätter mig i bilen. Det gjorde den idag också, men tydligen har den förökat sig sen sist. Framför instrumentbrädan fanns nu flera pyttesmå, nästan vita spindlar som klättrade längs trådarna dom hade spunnit.

Jag kan undra hur dom överlever, det kan ju inte finnas speciellt gott om mat i en bil? Men dom kanske nöjer sig med kryp som mina ögon inte kan uppfatta?