Hemvändare

Ersätter kategorin Finländare igen

av

14.5 – Oansträngande

Igår bytte jag bort en skottkärra, ägnade mig åt grafisk design och blomplantering. Idag har jag hjälpt en olycklig datoranvändare, haft semester och ätit grönt.

Bortbytt
I lördags beklagade sig värdinnan på udden mittemot över att skottkärran kändes för tung för henne så jag föreslog att hon skulle komma och ta en titt på mina. Jag var ju gu’bevars ägare till tre stycken sen jag skaffade den i rosa.

Igår på förmiddagen kom hon. Den äldsta och fulaste skottkärran tyckte hon blev bra och överräckte ett paket kaffe som ersättning. Jag hade liksom tänkt mig att byteshandeln skulle vara klar i och med att jag övertog en drös med skapelser i trä i lördags men det dög inte tydligen, så hon fick som hon ville trots mina protester.

MaskotGrafisk design
Grafisk design låter pretentiöst, men det är väl advekat uttryck om man bestämmer utseende och layout på ett vykort? Daphnias årsmöte beslöt nämligen låta fotografera och trycka ett vykort av vår maskot före­ställande ”sjöns härskarinna”. Maskoten har en lokal konstnär förärat oss.

Av fotografen fick vi tre bilder att välja mellan och styrelsen valde enhälligt bild nummer två (se bild). Min uppgift är att se till att det blir ett vykort av bilden. Sen jag vinkat av skottkärran gjorde jag i ordning tryckoriginalet och skickade baksidan till vår ordförande för godkännande.

I morse fick jag grönt ljus och idag har jag beställt ett provtryck för säkerhets skull så jag inte har missat nåt väsentligt. Att beställa och betala flera hundra kort som sen visar sig vara omöjliga att använda vore ju en katastrof!

Blomplantering
Efter lunch tog jag i tu med plantering och utplacering av sommarblommorna jag köpte häromdagen. Att designa vykort är roligt, men blomplantering är ett rent nöje! Framåt kvällen var jag klar med allt utom balkonglådorna och kom fram till att jag behöver köpa ett par, tre blommor till innan jag är nöjd.

Plantering 2Färgtemat för i år är ”frökenfärg”. Det fick jag lära mig av ägaren till Tallbo trädgård. En av hans kunder hade lärt honom att magenta/cerise heter så. Det passar alldeles utmärkt, jag är ju faktiskt en fröken. 😀

Olycklig datoranvändare
När man väljer Skriv ut och inget händer är det inte roligt, så den olyckliga dator­an­vän­daren hade min fulla förståelse. Felet var avhjälpt med ett par klick med musen, men så hade vi också pratat om att säkerställa att hans bilder finns kvar om datorn klappar ihop, så jag satt kvar ett tag till.

Semester
Den här gången hade jag beräknat tiden väl och kunde hålla utlovad tid till Grisen/Tvillingen. Jag hade lovat hämta henne eftersom hennes bil står hos bildoktorn den här veckan.

I nästan fyra timmar fick jag därmed semester, tack för det! Eftersom vi träffas ganska sällan har vi en hel del att ventilera. Idag blev det allt från växter till politik.

DuntravÄtit grönt
Hon hade sett ett TV-program (eller hört på radio?) om en ätlig växt så vi gjorde slag i saken och provsmakade. Färska skott av duntrav (rallarros) kan man äta råa eller kokta och dom smakar ungefär som sparris sades det. Dom var helt OK att äta råa så vi försåg oss med var sitt knippe från växt­platsen på husets västra sida.

Efter att jag hade skjutsat hem henne kokade jag några skott i saltat vatten ett par minuter och godkände dom även i den formen. Däremot ska man inte äta bladen konstaterade jag, dom var jättebeska.

Vi smakade också på kirskålen och tyckte den smakade helt OK den också. Kan användas som sallad, till soppa eller stuvning har jag lärt mig. Fast det slår ju inte laksoppa eller Kerstins köttbullar förstås! 🙂

av

12.5 – Fåglar, fisk och blommor

I lördags hörde jag göken och åt laksoppa, igår mätte jag siktdjupet, såg svalor och fick oväntat besök. Idag har jag understött min hovleverantör och LMF har fått sin första medlem.

Göken
När göken hörs börjar det kännas riktigt hoppfullt. I lördags gol den både i väster och öster. Antingen hade den svårt att bestämma sig för bostad eller så finns det två. 😉 Igår hördes den från väster igen. ”Västgök är bästgök.”

LakeLaksoppa
Dagens höjdpunkt bestod i en ”innestående middag” hos grannen på udden mittemot. Hur det kom sig att jag hade den innestående minns jag inte riktigt, men lyckligtvis hade grannfrun full koll.

Lake har jag inte ätit sen min exsvåger tillredde lakstuvning på svärfars 90-årsdag 1997, så jag såg verkligen fram mot måltiden! Varken maten eller antalet rätter hade några som helst likheter med middagarna på Udden kan jag med fog påstå!

Först lakrom med tillbehör som förrätt, därefter laksoppa och som dessert en jättesmaskig röra bestående av kvarg, vispgrädde och päron. Jättemumsigt alltihop. Jag var mätt ännu följande dag. Än en gång ett stort och varmt tack till kocken/värdinnan!

Siktdjupsmätning
På Daphnias årsmöte beslöts att pH- och sikt­djups­mät­ningar­na för säsongen börjar V19. Igår var alltså sista chansen om jag inte skulle göra bort mig.

Mia i båtenJag hade ju egentligen tänkt sätta båten i sjön och ro över till grannudden i lördags, men var tvungen att omprioritera. Men för att företa siktdjupsmätningen var båten förstås ett måste.

Mia övervakade givetvis arbetet och inspekterade båten noga under tiden som jag hämtade åror och bänkar. När jag sköt ut båten och klev ombord stannade hon kvar ombord, men blev allt oroligare ju längre ut från stranden vi kom så jag hopade till bryggan och släppte av henne där. Sen satt hon som vanligt och jamade när jag rodde i väg.

Flöte o sänkeI år hade jag med mig ett rejält flöte och ett sänke så jag kan vara säker på att jag alltid mäter på samma ställe. Enligt uppdrag ska mät­nin­gen göras ca 50 m från Långholmens södra udde. Att av­ståndet är rätt kan jag inte garantera men det är ju ingen som kollar. Tror jag? 🙂

Siktdjupet var 1,8 m kl 12:20 i svag vind och lätt molnighet. Det kan betraktas som medelmåttigt. Som mest har jag mätt siktdjupet till 2,2 m, men det har också varit mindre än gårdagens. Mät­nin­garna fortsätter varje vecka fram till slutet av augusti.

Svalor
En svala gör ingen sommar, men om man som jag, såg och hörde fyra stycken som kretsade över huset och kvittrade av hjärtans lust vet man säkert att det blir sommar. Lika välkomna gäster som tranorna och svanparet.

Oväntat besök
På eftermiddagen ägnade jag mig åt trädgårdsarbete. Att vistas ute (utan att frysa) och få påta i jorden inger alltid välbehag. Att jag saknar jordbruksgenen är inte så mycket att göra åt, men bara jag får pyssla om blommor är jag nöjd.

Framåt 17-snåret kom en okänd bil körande uppför backen. Jag antog att den skulle till sommar­grannen så jag blev väldigt häpen när jag fick syn på vilka som satt i den. Alla var välbekanta men bara en hade tidigare besökt Udden.

Jätteroligt med den överraskningen! I vanlig ordning företogs en guidad rundtur kring ägorna och inne i huset. ”Vad mysigt du har det här” tyckte chauffören. Jag instämde förstås helhjärtat.

Understött hovleverantören
Idag tog jag med mig min ”blomlista” och åkte till Tallbo trädgård, min hovleverantör i fråga om sommarblommor. Till skillnad från i lördags då jag var där för att köpa blomma till Mors dag, var jag enda kunden. Det innebar att jag fick VIP-service och en liten pratstund med ägaren.

PetuniaMånga blommor blev det – som vanligt. Att gå omkring i växthusen är för mig ungefär som att låta en en alkoholist gå runt på Alko. Helst skulle jag ta med mig en blomma av nästan varje sort.

LMFs första medlem
Idag har Lion Mountain Finland fått sin första medlem! Nemos matte var på besök på kvällskvisten och tvekade inte en sekund över att bli medlem sen hon fått höra vad före­ningen har som mål.

”Hjälp till självhjälp i Sierra Leone” är rubriken på broschyren, men startpunkten är en by som heter Fire Mambo utanför huvudstaden. Alla vandringar börjar med ett steg.

Igår skickade jag förresten vår broschyr till tryck och idag fick jag bekräftelse på att mitt tryck­ori­gi­nal var OK. Skönt att höra, då kan vi snart börja sprida den.

av

9.5 – Full rulle

Pumpen är fixad, jag har missbedömt, öppnat konto, fått dispositionsrätt, hållit mina löften och gjort rätt för mig.

Pumpen fixad
Idag var det väckning 07:30. Jag vaknade redan 06:37 och beslöt stiga upp, men somnade om innan jag kom ur sängen. Att morgonstund har guld i mun(d) kanske stämmer för andra men absolut inte för mig, även om min fyrbenta väckarklocka brukar få upp mig redan före sju för det mesta.

RörmokareMin favoritrörmokare hade ju sagt att han skulle dyka upp klockan åtta. Exakt 07:57 hörde jag bilen köra upp för backen. Jag berömde honom för att han är så duktig på att passa tider och hålla sina löften. Sånt är guld värt!

Halv nio var han klar och pumpen fungerade som den skulle. Det enda som behövdes var rengöring – partiklarna från sjövattnet hade fått givaren att sluta fungera. Med tanke på att pumpen installerades 2005 är jag inte ett dugg förvånad. Möjligen kan det finnas ett filter man kan sätta framför bottenventilen sa rörkillen. Han skulle under­söka och återkomma lovade han, så då gör han nog det.

För att provköra fyllde jag och startade tvättmaskinen. Pumpen fungerade utmärkt. 🙂

Missbedömning
Att hjälpa nån med datorn tar oftast längre tid än jag räknar med. Idag missbedömde jag grovt, eller rättare sagt upptäckte att jag behövde göra mer än jag hade planerat… Nästan två timmar gick åt och jag började känna mig stressad, det här var bara första ärendet av ett halvdussin till.

Öppnat konto
Helst hade jag åkt hem tillbaka och uträttat ärendena en annan dag, men jag hade avlagt tre löften som jag ville hålla. Bland annat hade jag lovat fixa ett insamlingskonto till LMF, så det blev full sula i riktning Kimito.

Så klart hann det in en gubbe på banken strax före mig. Han skulle lämna in dagskassan noterade jag så jag beslöt att jag gott och väl hann springa över till postlådan under tiden. Så småningom blev det min tur. När jag hade lämnat kopia på protokollsutdraget och skrivit under kontoavtalet knallade jag upp till konkurrentbanken.

Dispositionsrätt
Enligt beslut på det konstituerande styrelsemötet skulle jag överta dispositions­rätten till Daphnias konto efter den förra sekreteraren. Jag var första och enda kunden så det gick snabbt och smärtfritt.

KatsaKatsa-inköp
Efter bankbesöken åkte jag för att köpa katsan som jag hade pratat med försäljaren om tidigare och lovat hämta den här veckan. Jag nöjde mig med en mindre modell än den som vår ordförande i Daphnia har efter att ha hört vilka bekymmer hon har när den är full med fisk.

När den var instuvad i Silverpilen strök jag övriga ärenden på listan och åkte hemåt. Nu var det bara ett löfte kvar.

Gjort rätt för mig
Igår var jag in till Varu-Tjänst för att se den rosa skottkärran ”live”. I posten hade jag nämligen fått två rabattkuponger, dels på skottkärran och dels på en stamros. Båda tilltalade mig. I synnerhet den rosa skottkärran förstås. 🙂

Jag bad min favoritförsäljare lägga undan en till mig och lovade komma in och hämta den idag. Fast nu var det ju liksom fullt i bakluckan… Jag betalade båda varorna men tog bara med mig rosen och lovade hämta kärran i morgon i stället, jag har ju flera ärenden ogjorda så det går samtidigt.

Epilog
En ovanligt ruschig dag således. Den senaste tiden har jag känt att jag inte hinner med mina egna arbetsuppgifter. Det är jämt nåt som inkräktar och andras tid går före. Till all lycka har vädret gynnat innejobb, men nu börjar det snart bli bråttom med ”vårbruket”. Jag kanske ska ta semester en vecka så jag hinner med det jag helst vill och känner att jag behöver göra?

av

8.5 – Banksekretess och annat kul

I måndags och tisdags fick jag krupp på Swedbank igen. Igår fick vattenpumpen krupp och  jag skickade en kursbeskrivning. Idag har mamma fått pengar, jag har besökt en skola och medförfattat en ansökan.

Krupp på Swedbank
Vid det här laget kan jag en hel del om Swedbanks banksekretess och har lärt mig en oerhört viktig sak. Sekre­tessen är helt i klass med social- och sjukvårdens och byråkratin är fullt jämförbar. 😦

Swedbank-logoI måndags och tisdags var mejltrafiken tät mellan Swedbank i Jakobsberg och Udden – 10 mejl fram och tillbaka. Tjänstemannen på banken började med ett snorkigt svarsmejl på min fråga om dom fått bo­upp­teck­ningen och har ärendet under behandling? Hon upplyste mig om att såna här ärenden sköter man inte på distans. ”Vill du boka en tid?” slutade det med.

Att min mejladress slutade på .fi hade tydligen gått henne helt förbi. Eller så har hon ingen koll på lands­be­teckningarna? Hon hade inte värst mycket koll på mitt ärende heller visade det sig. I ett av tisdagens mejl konstaterade hon: ”Hemskt ledsen för allt strul, jag har aldrig varit med om en liknande situation, så ursäkta om det går lite trögt här borta. 😉”

Jag missuppfattade formuleringen och började redan skriva nåt i stil med: ”Nä, jag har heller aldrig upplevt maken…” men sen kom jag på att hon menade att hon var rudis (i det här fallet dålig/okunnig) på den här typen av ärenden.

Efter att jag hade styrkt min identitet via bankdosan och Swedbanks telefonbank kom hennes sista mejl igår: ”Jag måste dock ha ett papper ifall våra interrevisorer väljer att plocka fram just denna bouppteckning för kontroll, så vi får nog köra på papper ändå.”

Bankens jurister krävde nämligen ett intyg på att bo­uppteckningen är registrerad hos skatte­myndig­heten i Finland. Jag föreslog då att hon skulle kontakta vårt lokala skattekontor, men det uppfattade hon som en telefonkontakt och det räckte ju inte. Att hon kunde ha bett skattebyrån faxa intyget föll henne tydligen inte in. Då gav jag upp och mejlade till min jurist. Han skulle fixa det lovade han.

En oerhört viktig sak har jag lärt mig av den här till synes oändliga soppan… För att skona mina arvingars mentala hälsa ska jag till varje pris se till att avsluta mitt konto i ovan nämnda bank innan jag dör!

VattenpumpVattenpumpen fått krupp
Iförrgår hörde jag att vattenpumpen gick längre än vanligt. Och fortsatte gå och gå… Till slut visade tryckmätaren bortåt fyra kilopascal eller vad det nu är för mått på tryck? Jag såg framför mig att vatten­be­hål­laren skulle explodera när som helst så jag drog blixtsnabbt ur kontakten innan kata­stro­fen var ett faktum.

Jag räknade raskt ut vad felet berodde på och ringde min favoritrörmokare. När han hörde värdet på tryckmätaren bekräftade han min diagnos och lovade infinna sig under veckan men skulle ringa idag. Och pålitlig som han är, ringde han och meddelade att han kommer i morgon bitti klockan åtta. Där fick han en stjärna i himlen igen.

Jag förvarnade honom om att jag visserligen skulle vara vaken, men att han skulle få se mig i morgon­­rock. Det var OK bara han tog sig in och fick tillgång till pumpen svarade han diplomatiskt. Skönt, då slipper jag bekymra mig över det problemet nåt mer. Pumpen alltså, inte morgonrocken. 😀

Kursbeskrivning
Igår ringde rektorn för Vuxeninstitutet och hade en idé som jag också gillade. En timmes privat­under­visning per vecka i Dalsbruk för den som behöver det med start i höst.

På eftermiddagen skickade jag förslag till textformulering. Om det finns intresse innebär det att jag har en till två timmars arbete per vecka i sex veckor. Alldeles lagom för en nästan utsliten ”passionär”.

Återbetalning
I morse kollade jag mammas konto och blev glatt överraskad. Helsingfors stad hade återbetalt det resterande beloppet. Dessutom hade hon återfått insatsen från S-gruppen, hela 35 €. Så bra, då är dom ärendena avslutade.

SkolaSkolbesök
I eftermiddags besökte jag Brännboda skola tillsammans med min sekre­te­rar­kollega i Lion Mountain Finland rf. Skolan har varit nerlagd ett tag och kommunen var villig att donera en del av av dom gamla inventarierna till oss för vidare transport till Sierra Leone.

I skolan fanns inte så väldans mycket kvar, men av det som fanns fick vi gärna överta det mesta lovade kommunens förvaltningschef som visade oss runt. Så där ser man, kom­mun­tjänste­män har också ett gott hjärta. Åtmonstone en del av dom.

Medförfattare till ansökan
En av LMF rf:s ”hjälpgrenar” består i att samla in penningmedel. För det måste man ha polisens tillstånd och för att få det krävs att man fyller i en åttasidig(!) ansökan med bilagor. Snacka om om­ständigt! Och så måste man ange ett specifikt bankkonto för dom insamlade medlen läste vi oss till.

Efter skolbesöket satte vi oss ner vid sekreterarens köksbord och hjälptes åt att fylla i ansökan. Att göra en uppskattning av intäkter och kostnader för insamlingen var utan tvekan det svåraste. Hur ska man kunna veta sånt? Vi plitade i alla fall ner siffror för dom insamlingsmodeller vi ska praktisera och hoppas givetvis att dom är i underkant.

I egenskap av kassör är morgondagens uppdrag givet – jag ska i väg till banken och öppna ett nytt konto. Igen. Det blir tredje kontot inom loppet av ett par månader. Då måste jag väl räknas som VIP-kund i den banken åtminstone? 😀

 

av

5.5 – Återfall, piller och mundiarré

Jag har återfått en utsliten roll, utökat pillersortimentet och hindrat en ung man.

SekreterareÅter i sekreterarträsket
Just så. Det ante mig. Daphnias mångårige sekreterare ställde inte upp för omval, vilket innebar att lördagens årsmöte utsåg mig till hans efterträdare. Degraderad från vice ordförande till sekreterare känns ju inte bra om man är titelsjuk. Men det vill jag ju absolut inte vara, så det är helt OK.

Det påminner mig om vad en styrelseledamot påpekade för många år sen: ”Det är ju sekreteraren som har den egentliga makten.” Precis som politiker och tjänstemän med andra ord.

Eftersom föreningens förra sekreterare inte deltog i mötet, åkte jag på att skriva det protokollet också. En stor del av gårdagen gick åt till det eftersom jag ville skriva det både på finska och svenska. Vid 14:30-snåret var jag äntligen klar och kunde klä på mig. 😀

Det första årsmötesprotokollet jag nånsin har skrivit på finska för övrigt. Faktiskt fick jag beröm av ordföranden som tyckte att jag hanterar språket bättre än många som har det som modersmål. Sånt värmer att höra även om jag inte riktigt tror henne.

Utökt pillersortimentet
Än så så länge understöder jag inte läkemedelsindustrin, men väl kosttillskottsindustrin. Den är förmodligen lika stor misstänker jag om man tittar på utbudet av preparat och tillverkare.

Hur som helst har jag utökat mitt sortiment. Förutom alger, gojibär, hajbrosk (ett av arven efter mamma), glucosamin, magnesium, B-vitaminer, D-vitamin, kalk och Omega 3 har jag lagt till Spirulina. Kalla mig gärna kosttillskottsknarkare. 😀

Egentligen borde jag göra ett längre uppehåll i intaget bara för att se om jag märker nån försämring i hälsan/måendet? Kanske värt att pröva. Om inte annat skulle det vara en kostnadsbesparing.

ElevHindrat en ung man
Idag hade jag lektionsdag. Vid kaffetid dök min privatelev upp. Sen uppehöll jag honom med prat i en timme innan vi slog oss ner framför datorn. En timme senare såg jag att han började bli trött av all ny information så vi tog en paus.

På grund av allt mitt babbel om bildändamål, olika sorters fotopapper, skrivarmodeller, etc, ut­sträck­tes pausen till en dryg halvtimme. Därmed var lektionstiden förbrukad med råge trots att under­vis­ningen bara omfattade en timme i stället för två som planerat. Snäll, artig och be­le­vad som han är, lät han mig hållas. Usch, jag får verkligen skärpa till mig nästa gång!

av

2.5 – Kontorsdag

Jag har ägnat dagen åt datorunderhåll, översättning, administration och mammas deklaration. Mia är sällskapssjuk.

Datorunderhåll
Förutom ett par andra uppdateringar fanns också en ny version av Windows Live Mail att ladda ner idag. På den stationära datorn använder jag för all del Outlook 2010, men behöver ibland kolla inställningar och funktioner i Live Mail när det är nån som frågar. Motsvarande uppdateringar gjorde jag på den bärbara.

Ett tag var jag inne på att ta bort Photo Gallery och Movie Maker eftersom jag aldrig använder dom, men ångrade mig och blev nyfiken på Windows Live Writer. Ett fiffigt litet verktyg för att skriva och publicera blogginlägg,  men jag håller mig nog till det jag är van vid ändå.

ÖversättningÖversättning
Sen var det dags att ta i tu med över­sätt­ningen som jag åtog mig i början på april. Jag lovade att den skulle vara klar till årsmötet och det är i morgon, så det var verkligen hög tid! Typiskt mig att vänta till sista stund.

Daphnias stadgar skulle översättas till svenska tyckte en av styrelseledamöterna. Lyckligtvis har Patent- och registerstyrelsen en svensk mall som jag till stora delar kunde dra nytta av, annars är juridisk text inte särskilt lättöversatt.

Administration
En lång stund gick åt till diverse administration. Bland annat Helsingfors stads uträkning av mammas till­godo­havande. Jämfört med beloppet dom har återbetalat skiljer det drygt 500 € från den slutliga summan, så jag mejlade till damen jag har haft kontakt med tidigare och påpekade saken. Det är tydligen alltid upp till oss att kolla och dubbelkolla numera, det går inte att lita på att det blir rätt med en gång. 😦

Mia i famnMammas deklaration
Den 7.5 ska mammas deklaration vara inlämnad om man vill göra några ändringar. Jag antog att dom förtryckta uppgifterna stämde, men har som sagt lärt mig att det är bäst att kolla. Jag hittade inget jag behövde ändra så det jobbet var enkelt och fort gjort.

Sällskapssjuk
Både igår och idag tyckte Mia med jämna mellanrum att jag skulle ägna mig åt henne i stället för åt det jag höll på med. För att göra mig uppmärksam på sällskaps- och kelbehovet parkerar hon sig i min famn eller på skriv­bor­det.

Det budskapet går inte att ta miste på. 😀

av

1.5 – Alternativt 1 maj-firande

I år valde jag att fira 1 maj på ett lite annorlunda sätt. 😀

KlockaHålltid
Klockan 13 idag hade jag lovat infinna mig hos min privatelev. När jag startade Silverpilen 12:29 föll dom första regn­drop­parna och bränslet-på-upphällningen-lampan blinkade. Så klart hade jag tagit mig fram och tillbaka utan problem, men efter att ha blivit soppatorsk ett par gånger i mitt liv har jag absolut ingen lust att uppleva det igen och blir lite nojig när bränslelampan blinkar.

Eftersom det var helgdag var närmaste tankstället stängt (vid butiken i Kärra), så jag satsade på Neste i Björkboda eftersom jag var på väg åt det hållet. På vägen dit ringde jag min väntande elev och aviserade tio minuters försening. Det var inga problem sa hon, jag var lika välkommen då.

Först trodde jag macken var stängd i Björkboda också, men såg sen att lyset var tänt inomhus och några bilar stod parkerade utanför. För att inte slösa med tid beslöt jag tanka från en pump med kort­be­talning, men anade oråd då jag såg vita plastpåsar lindade runt handtagen. Jag backade och körde in till en ”kontantpump” i stället.

Men där fanns också vita plastpåsar virade runt handtagen? Dom kanske satt där av hygieniska skäl bestämde jag, klev ur och öppnade tanklocket. Just då öppnade tjänstgörande (som kände igen mig sen jag brukade besöka förra ägaren) ytterdörren till macken och sa: ”Bensinen är slut. Det har den varit i fyra veckor.”

BensinslangJust så. Först blev jag sur. Det innebar att jag var tvungen att fortsätta till Kimito och bli ändå mer försenad. Men sen veknade jag. Hon såg så uppgiven ut stackarn och sa att det inte kändes särskilt roligt att vara på jobb när läget var som det var. Jag svarade att jag förstod det innerligt väl och önskade henne trevlig helg trots allt.

Kimito nästa. Regnet tilltog allt mer i styrka. Medan jag körde satt jag och tänkte på mackägaren och att han troligen inte mådde så bra under rådande omständigheter. Att driva en mack och inte kunna förse den med bensin måste ju kännas förskräckligt.

Redan på första macken i Kimito hade dom lyckligtvis bensin kvar. Den 25.3 hade jag tankat förra gången noterade jag och betalade då 1,54 €/l på en bemannad mack mot 1,66 idag på en obe­man­nad. Ben­sin­priset har alltså gått upp.

Västanfjärd 10 km stod det på vägskylten i korsningen. Jag hade redan förbrukat mina tio extra minuter men beslöt att inte ringa en gång till utan stod på gasen i stället. 13:19 parkerade jag på destinationsadressen och knackade på.

Snabbundervisning och brainstorming
På min duktiga elevs önskelista fanns egentligen bara en konkret punkt och den var avklarad på några minuter, så vi fortsatte med konstruktion av webbsidor och ”brainstormade” runt utseende och inne­håll. Och vips var klockan 15, alltså dags att sluta arbetsdagen och åka hem till Mia.

EldHemkomst, värme och mat
Första prioritet var förstås att pussa och mata Mia. Hon hade varit instängd i tre timmar eftersom hon inte ville vistas ute när jag åkte.

Regnet, den kalla vinden och dom enstaka plusgraderna fick det att kännas skönt med en brasa i köksspisen. Fast då gällde det att hämta ved först, vedlådan var tom. Sagt och gjort. Mia gjorde sällskap.

Jag tände upp direkt när jag hämtat första satsen och kände stor skillnad redan när jag kom in med den andra. Spisen hade redan hunnit bli så varm så jag kunde värma min specialsoppa (se inlägg 30.4) på den.

Med en av mormors tallrikar halvfylld av het soppa slog jag mig ner framför datorn, kollade mejlen och satte i gång med det här inlägget. Det jag egentligen borde ha gjort lämnar jag till i morgon. Det är ju faktiskt helgdag även om den var lite udda. 😀

av

30.4 – Mat och annat nyttigt

Jag har kombinerat mat och datorsupport, fått en huvudlektion (igen), flyttat skottkärran, kokat soppa och är inte klar med påsken. Mia har namnsdag.

SikMat och datorsupport
I söndags blev jag förärad mörtsardiner som tack för hjälpen med datorhanteringen. Jag har tidigare ätit motsvarande i tomatsås, men den här gången valde jag inlagda i olja. Smakar också utmärkt!

Jag hade dessutom turen att vara bjuden på fiskmiddag. Med mörtburken fortsatte jag vidare till middagsstället. Där vankades nyfångad, stekt sik med diverse tillbehör. Jättegott! På bilden ses dock rökt sik, men fiskaren var den samma.

I utbyte hade jag lovat installera en skrivare, men slapp väldigt lindrigt undan för den var redan installerad. Jag behövde bara välja den som standardskrivare. Ibland har man tur på flera sätt. 🙂

SpårtyperHuvudlektion
I måndags ryckte händige släktingen ut. Han hade läst om min tappade skruv och ville bistå. Då han fick syn på skruven jag hade använt i stället höll han en liten monolog om skruvtyper. Nästa utläggning gjorde han när han fick syn på dom andra skruvhuvudena… Jag hade (givetvis) använt fel sorts mejsel.

På det följde en (repris)lektion i spårtyper och klarläggande av vilket slags bit som hörde till vad. Jag erkände utan omsvep att jag använt fel mejsel för att jag var för lat för att leta rätt på rätt sort. Skruv­dra­ga­rens batteri behagade nämligen inte vara med på slutet så jag tog till en vanlig stjärn­mejsel. Gissa om jag fick bannor! I  fortsättningen ska jag kanske låta bli att tala om när jag skruvar nåt? 😀

Skottkärran flyttad
Igår flyttade jag äntligen skottkärran tillbaka in i boden efter att jag hade fraktat bort dom sista löv­högarna. Drygt en vecka har den stått parkerad på nästan samma ställe. Fast då syns det ju att jag åtminstone har tänkt göra nåt. 😉

Att räfsa och kratta längs grannens häck känns egentligen onödigt, men det är enda sättet att hålla koll på häck­skottens framfart. Och tack vare sorkarna var det ställvis väldigt lättkrattat, tack för det.

Kålsoppa m korvSoppa
Idag har jag uppfunnit en ny soppa. Eftersom jag gillar både kål och korv blev det kålsoppa med korv. Mest för att jag hade kål över och gott om korv. Man tager vad man haver. Med tillsats av sopprötter, kryddor och kalvfond blev det en riktigt god soppa.

Hur jag ska orka äta upp fem liter soppa är en annan fråga? Det blev nämligen en full femliters kastrull när jag hade lagt i alla ingredienser! Men med lite tur får jag oväntade matgäster och plats i frysen med några portioner.

Inte klar med påsken
Från ägg och memma till mjöd och struvor. På Udden är vi inte klara med påsken än – minst en portion memma återstår. Men jag kanske kan uppfinna en ny kombination här också? Vad sägs om memma och mjöd?

Mias namnsdag
Förutom att det är valborgsmässoafton har Mia namnsdag idag. Eftersom vi inte är mycket för att fira på Udden så har vi inte firat det heller. Möjligen kan hon få ett par bitar mörtsardin ikväll.

Mia, namnsdagsbarn

av

26.4 – Mestadels trevligt

Jag är ren, har blivit glatt överraskad, antastat unga män och tror att jag har tappat en skruv.

Ren
Igår duschade jag och tvättade håret innan jag gav mig av norrut. Det var säkert på tiden för jag kom inte längre i håg när jag senast var i duschen? Men nu är jag ren igen ett litet tag.

PapperspåseGlad överraskning
Färden norrut hade Kimito centrum som mål. Längre norrut än så har jag ingen lust att bege mig. Efter en timmes ärende på banken gick jag in till apoteket som ligger nästan vägg i vägg. Mycket lämplig placering tycker jag. Ibland när man har varit på banken kan det gott tänkas att man behöver huvudvärkstabletter. 😀

Huvudvärkstabletter behövde jag inte av den anledningen utan för att dom jag har var på upp­häll­ningen. En halv aspirin per dag förhindrar blodpropp sägs det så jag tar det i profylaktiskt syfte. Det blev också ett par andra små askar innan jag var klar.

Till min stora överraskning stoppade biträdet varorna i en papperspåse! Jag berömde henne genast för miljöinsatsen och talade om att jag minsann ska nämna det på bloggen. Både hon och hennes kollega såg glada ut över kommentarerna.

Håll med om att det är ganska sällsynt att man får sina varor i papperspåse nuförtiden? I matbutiken kan man förstås välja papperskasse om man har glömt sin ”flergångskasse” hemma men i övrigt är det plastpåsar i alla tänkbara storlekar och varianter som gäller.

Antastat unga män
Efter bank och apotek gick färden till Zas Data för att köpa färgpatroner till skrivaren – dom fick jag i en plastpåse givetvis – och sen åkte jag till min favoritbutik så här års, dvs Multasormi. Jag gick runt med deras senaste utskick i handen och plockade på mig allt jag hade kryssat för. Det blev rätt många artiklar som vanligt.

När jag började lasta Silverpilen inträffade katastrofen. Den vänstra ”hissen” till bakluckan hoppade ur sitt fäste. Felet var helt och hållet mitt, jag tappade taget. Jag VET ju att jag måste hålla emot när jag öppnar luckan, annars riskerar jag att gångjärnen ger sig. Av nån anledning finns det inget stoppläge på manickerna.

Ung manFörst hämtade jag mitt jättekolli, sen stoppade jag en ung man som körde truck och frågade om han kunde hjälpa mig. Nä, han hade bråttom att flytta brädhögar, men hänvisade till en annan ung man som vänligt nog följde med mig till bilen för att se på eländet.

Han var lika tafatt som jag visade det sig. Ibland har jag för höga tankar om mäns tekniska förmåga. Men han hade en god idé. Han föreslog att jag kunde köra över till Autoasi som ligger granngårds, där kunde dom säkert hjälpa mig.

Jag antastade nu den tredje unge mannen i ordningen. Han var väldigt hjälpsam och hade dessutom både lämpliga verktyg och rätt handlag. Fast det tog några minuter för honom också att få till det, så helt enkelt var det inte.

När jag frågade vad jag var skyldig tyckte han att jag kunde lämna en femma i kassan, men dels hade jag ingen femma och dels tyckte jag att det var just han som skulle ha pengarna så jag gav honom en tia och tackade för hjälpen.

Några fler unga män antastade jag inte mer den dagen. Däremot en man i min egen ålder som fick äran att hjälpa mig lasta ur mitt ”bautakolli” när jag hade kommit hem. Män i den åldern är också trevliga och hjälpsamma. 🙂

Tappat en skruv?
Egentligen är jag inte helt säker på att jag har tappat en skruv? Det är också fullt möjligt att den har saknats från början?

Innan arbetsdagen var slut idag beslöt jag packa upp mitt bautakolli och montera delarna. Kollit innehöll nämligen delar till en driv-/planteringsbänk som jag också hittade i Multasormis utskick.

Nio större och 23 mindre skruvar fick jag på plats, men när jag skulle skruva fast sista gångjärnet saknades en skruv. Jag antog att jag hade slarvat bort den, men den fanns ingenstans så det är möjligt att påsen bara innehöll 23 skruvar trots allt.

Nåväl, jag är väldigt välförsedd också när det gäller skruvar, så det var inget stort problem även om det stör mig att den inte ser likadan ut som dom andra. Men det får jag stå ut med, huvudsaken att gångjärnen sitter fast. Riktigt fin blev den. Det tyckte Mia också. 🙂

Drivbänk

av

24.4 – Botemedel och skrivmaraton

Mia har lurats och fått vänta, jag har undertecknat, skrivit brev och är nybakad aktieägare. Idag blev det morgonrocksdag.

Lurig kisse
I tisdags hade Mia tid hos Smådjurskliniken kl 14:00 för att undersöka orsaken till klådan och den ställ­visa päls­uttunningen. Gissa hur det gick? Jo, hon gick ut kl 8:15 och dök inte upp förrän ca 13:30! Då hade jag redan ringt och ombokat tiden. Precis som om hon kände det på sig. 🙂

Mia undersökerEftersom vi ändå skulle hinna, kastade vi oss i väg och jag försökte ringa kliniken, men det var upp­taget ända tills vi nästan var framme vid stora vägen. Det visade sig då att dom redan hade tagit in ett akutfall med ormbett så vi höll fast vid den ombokade tiden och jag vände tillbaka hem. Det var nån annan som behövde tiden bättre än vi.

Lång väntan
Igår kl 10:00 hade vi fått ny tid. Nu tog jag inga risker, Mia fick finna sig i att vara instängd fram till avfärd. Men från 7:50 till 9:30 är lång tid att vänta för en kisse som är van att få gå ut och in efter eget behag. Och enda belöningen för den långa väntan blev att bli inföst i buren och tvungen att åka bil. Stackars kisse.

Inte förrän 11:15 fick hon sin frihet igen. Då var vi tillbaka hemma efter att veterinären hade under­sökt, tagit svamp­odlings­prov och gett henne första dosen mot ohyra. Det slutliga resultatet från labbet dröjer 2-3 veckor så veterinären tyckte det var bäst att gardera sig ifall det ”bara” är ohyra. Jag instämde helhjärtat.

Underskrift
Igår eftermiddag hade jag tid hos juristen för upprättande av bouppteckningen efter mamma. Själva bouppteckningsinstrumentet var en ganska kortfattad historia, men bilagorna desto fler. Efter en timmes genomgång var det klart att skriva under, ta emot dokumenten och fakturan förstås.

Brevskrivning
När jag kom hem satte jag mig så gott som omgående ner och skrev brev till ordföranden i Fredriks­bergs Marthakrets med anledning av gåvobrevet hon skickade i början på februari.

Jag påtalade att juristen ansåg gåvobrevet ogiltigt enligt lag och att han avrådde mig från att betala ut några pengar, men avslutade brevet med att tala om att marthakretsen trots allt skulle få halva beloppet. Därmed hoppas jag innerligt att den dusten är avslutad för gott och att jag slipper fler hotelser!

Nybakad aktieägare
Mamma talade för länge sen om att hon hade några Elisa-aktier, men det hade jag förstås glömt. Dessutom visade det sig att hon var aktieägare i Aktia, så nu ska jag delta i alla bolagsstämmor och ställa besvärliga frågor till styrelsen.

Nä, jag skojar, det ska jag inte alls det men jag tror bestämt att jag aldrig har varit aktieägare tidigare så lite skoj känns det. Tack för det mamma! 🙂

Morgonrocksdag
Skam till sägandes står skottkärran kvar på samma ställe där jag lämnade den i måndags… Vad jag hade för mig i tisdags minns jag inte längre, men igår var det ju en aning ”flöjigt” och idag har jag prioriterat Lion Mountain Finlands infoblad.

MorgonrockEfter fem timmar bakom tangentbordet kunde jag äntligen skicka i väg ett korrektur. Sen väntade en översättning skriven på finska av en limnolog som hade orddiarré och nästan satte rekord i långa meningar. Usch, vad träligt.

Jag har alltså knappt varit utanför dörren på hela dagen och sitter fortfarande i nattlinne och morgon­rock. Så kan det bli ibland – eller snarare då och då i mitt fall. 😀

Men i morgon kanske jag hinner ta i tu med högarna när jag är klar med mina viktigare ärenden?