22.10 – Komplicerat, mer eller mindre

UPSen har lagt av, jag har undervisat, skickar brev till Banjul och förfasar mig.

UPSUPSen har lagt av
I morse hände det igen – elförsörjningen fick hicka och datorn dog. Och nu fattade jag äntligen att UPSen (= Uninterrupted Power Supply) har lagt av. Bara för att försäkra mig drog jag ur kontakten. I normala fall ska strömmen räcka i fem minuter, nu räckte den bara i ca en sekund.

Jag började genast undersöka prisbilden för en ny, men kom snart på att det kanske går att byta batteriet? Jag ringde genast Zas Data och fick positivt besked. Batterierna är i regel standard för alla modeller av UPSer så då hoppas jag kunna byta det i morgon.

Undervisat
En timme efter att skyddslingens syster hade fått sina bilder skannade kom min kund. Idag skulle vi ta i tu med kolumner i Word, vilket givetvis krävde tab-stoppar.

Jag har märkt att inte ens erfarna an­vändare har nån vidare koll på det, trots att det går att göra mycket enkelt. Fast då måste man ju veta hur man gör. 😉

Då vi var klara med det han ville ha gjort, fick han kaffe och så pratade vi växtlighet och skogsskötsel en liten stund innan han gav sig av. En synnerligen lättsam arbetsdag!

SniderierBrev till Banjul
Vid September Open-tillfället i Dalsbruk lät jag mig lockas av en mullig och gullig flod­häst i snidat trä. Försäljaren berättade att han härstammade från Gambia, men bodde i Åbo. Jag frågade om jag fick ta en bild på honom och de vackra sniderierna han sålde och lovade skicka bilden till honom om den blev lyckad.

Jag fick hans adress till Gambia, eftersom han skulle åka hem och hälsa på ungefär den här tiden så idag skrev jag ut bilden och postar den i morgon. Det är nog första gången jag skickar brev till Banjul tror jag bestämt.

Förfasar mig I
Vi har nyss passerat mitten på oktober men redan nu dräller det av kataloger och broschyrer med allt för julen. Usch, vad trött jag blir.

Jag förstår för all del att beställningarna tar tid att hantera men det borde väl ändå räcka med att skicka ut information om julsortimentet i början eller mitten av november? Innan det har hunnit bli jul står den redan en upp till halsen känns det som.

Förfasar mig II
Medan jag stod vid diskbänken och tuggade i mig finskt griskött, Ginströms potatis, Laaksonens morötter och grannens gurka slog det mig att jag ju faktiskt inte vet hur den finska grisen har det före slakten?

GrisuppfödningHärom kvällen såg jag en dokumentär om miljögifter som finns lagrade i vår kropp eller som vi får i oss via det vi äter. I inslaget nämndes t ex fisk som innehöll PCB. Det varnas också för allsköns växt­gifter på frukt och grönsaker, i synnerhet alla produkter som är importerade.

Redan för 20 år sen bojkottade jag (billigt) danskt griskött efter ha sett hur grisarna behandlas där, höns­upp­föd­nin­gen ger mig kalla kårar och fisken innehåller alltså miljögifter förutom kvicksilver.

Industriellt framställd färdigmat är orsak till ett flertal sjukdomar påstås det, nötkött belastar miljön och är skadligt för hälsan det också enligt en del undersökningar. Varningarna duggar allt tätare för varje år upplever jag, allergier och överkänslighet ökar stadigt.

Hur i all världen har det kunnat bli så illa på så kort tid? 😦

25.3 – ”Även solen har fläckar”

Jag har rättat till en tabbe, undervisat, blivit uppmanad till skärpning och bytt ut en fond.

Rättat till en tabbe
Igår eftermiddag återställde jag Daphnias mejlkonto som hade ”försvunnit” hos ordföranden. Dumt nog skickade jag inget testmejl för att se att allt var OK, vilket innebar att föreningens sam­ar­bets­part­ners fick ett mejl från dd62 i stället för från Daphnia.

Daphnia-logoHos en av mottagarna klassades det förståeligt nog som spam (skräppost) men dom övriga fick det förhoppningsvis i sin inkorg. Fort men fel är bland det värsta jag vet… 😦

Idag rättade jag till min tabbe. Och kollade att avsändaren verkligen hade rätt namn, så nu är allting frid och fröjd igen ett tag.

Undervisat
Igår kväll behövde en trevlig herre få lite bättre koll på webbklienten i Outlook. Att läsa inkomna meddelanden var förstås inga problem, men att vidarebefordra, respektive bifoga filer var obekant.

Efter ett par timmar frågade jag om hanteringen nu verkade klarare och fick ett jakande svar, så då hoppas jag att kunskapen håller i sig tills den behövs. Bara för att kolla har jag skickat ett uppfölj­nings­mejl för att se om jag får svar.

Silverpilen 4Skärpning
Idag var det dags att besikta Silverpilen. Att avgasröret har börjat rosta var ju ingen överraskning – det är aldrig bytt och bilden är av 2001 års modell, men att par­ke­rings­lam­pan på förarsidan var mörk hade jag inte märkt.

Bortsett från anmärkningen om lampan var be­sikt­nings­man­nen nöjd och tyckte jag hade en förnuftig bil. Det enda han var lite grinig över var att jag besiktade tre dagar för sent. Han slog uppfordrande med pennan på datumet för ibruktagande på registreringsbeviset: 22.3.2002.

Jisses, det hade jag ingen tanke på, jag är van sen mitt förra liv (i Sverige) att man har tre månader på sig att besikta, nåt specifikt datum har ingen nånsin påtalat! Men nu har jag lärt mig att det gör man i det här landet.

”Skärpning” upprepade han två gånger så jag skulle förstå att han menade allvar. Det finns ett bra jämtländskt ord för den här sortens människa: ”grinkjes”. Fast det sa jag inte till honom för i övrigt var han riktigt trevlig.

Fondbyte
I dagens post låg ett brev från Pensionsmyndigheten där jag uppmanades byta ut en av mina pen­sions­fonder. 3 % av pensionskapitalet har man nämligen fått placera på egen hand. ”Carnegie Fund Management Company S. A. har beslutat avregistrera Carnegie Fund –  Safety 90 Sverige Sub-Fund” stod det.

BörskursSenast den 13 april skulle jag verkställa ett byte om jag inte ville att andelarna ska överföras till AP7 (en fond som svenska staten förvaltar). Jag skred genast till verket, loggade in på pen­sions­myn­dig­he­tens sajt och klickade på Fondbyte. Sen var det stopp. För att komma vidare måste jag legitimera mig med något av tre alternativ.

Enda tänkbara alternativet för min del var Bank-ID. Problemet var bara att mitt ID har upphört gälla. Alltså måste jag först logga in på min svenska bank och beställa ett nytt. Och för att få ett nytt måste jag först ladda ner programmet för Bank-ID innan jag kunde registrera ett lösenord. Sen tillbaka till myndighetens sajt och fondbytet för att hitta en värdig ersättare till Carnegie.

Redan 2013 fanns det 826 fonder att välja mellan, så jag filtrerade genast fram en moralisk-etisk fond med moderat risknivå och valde nr 985895, BL – Equities Horizon, som verkar ge hyfsad avkastning och som inte hade så hög förvaltningsavgift.

Därefter behövde jag givetvis också ändra i min portfölj hos Morningstar för att få min veckorapport över fondutvecklingen. Deras verktyg är gräsligt knöligt tycker jag, men jag fick till det till slut.

Som avslutning kollade jag numret på fonden enligt numerologin (9+8+58+9+5=44, 4+4=8) och smålog förnöjt när jag såg resultatet. 8 står för ”ekonomisk och andlig frihet”. 🙂

23.3 – Från torra löv till torr kundtjänst

Jag har ägnat mig åt en skum aktivitet, läst fängslande fakta, hissat vimpeln, hittat en fästing, haft privatundervisning och fått veta att det är fel på lagret. Mia har innedag.

Skum aktivitet
Innan jag hade återinstallerat mig på Udden efter lördagens styrelsemöte började det redan skymma, men med tanke på väderprognosen fann jag för gott att ställa in skottkärran under tak. Fast då skulle ju löv‑ och gräshögen bli våt… Alltså forslade jag bort den stora högen i två omgångar och SEN ställde jag in skottkärran i boden. Vid det laget var det verkligen ”skumt”. 😉

Sunny o PeterFängslande fakta
Hur klarar man av att vara oskyldigt dömd och fängslad i mer än 16 år?? För ett par dar sen läste jag ut ”Stolen Time” av Sunny (Sonia) Jacobs. Hon blev oskyldigt dömd till dödsstraff för mord 1976 och har på ett fängslande(!) sätt skrivit om sitt öde och sina nästan 17 år i fängelse innan hon äntligen blev frigiven.

En verkligt stark och modig kvinna! Numera är hon bosatt på Irland och lever i hop med en man som också blev oskyldigt dömd. Att få till en intressant bok på drygt 500 sidor om nåt så en­for­migt som en fängelsevistelse är också en beundransvärd bedrift kan jag tycka.

Igår kväll läste jag ut en annan verklighetsbaserad bok: ”Till himlen och tillbaka” av Eben Alexander. Boken beskriver hans upplevelser under den veckolånga koma han drabbades av p g a en svår bakteriell hjärnhinneinflammation och hans mirakulösa tillfrisknande.

Sen många år tillbaka är jag fast övertygad om att vår själ är odödlig och att vårt medvetande inte dör med kroppen. Därför var jag inte alls över­raskad av hans berättelse, men tack vare att den skilde sig från andra nära-döden-upplevelser jag har tagit del av blev den intressant.

Intressant var också hans självutlämnande och hans fullständiga omvärdering av såna här upp­le­vel­ser. Som forskare och läkare hade han alltid bestämt avfärdat sånt här som nys och flum tidigare.

Vimpeln hissad
Vårdagsjämningen var ju redan i lördags, men då hade jag, som jag nämnde, annat för mig så vim­peln fick vänta till igår. En sprillans ny vimpel dessutom eftersom den förra var blek och trasig. Där får den hänga tills det blir vintertid igen.

FästingSäsongens första fästing
Den milda vintern har förstås gynnat fästingarna. Den första rapporten läste jag för bra länge sen, men har inte upptäckt någon själv förrän igår morse. Möjligen kan den ha satt sig på kläderna i lördags kväll eller så har Mia haft med sig den in. Nu är den i vilket fall dränkt.

Privatundervisning
Tio över tio i förmiddags knackade han på, min privatelev. Det han behövde få lära sig i Excel redde vi ut på en dryg halv timme, men han trodde att han kanske behöver återkomma längre fram. Det får han förstås gärna göra! Förutom att han är snabblärd är han också jättesympatisk. 🙂

Fel på lagret
Idag ringde jag Ellos kundtjänst. För att komma till den svenskspråkiga servicen, ringde jag växel­numret, knappade in en tvåa för svenska och om jag hade annat ärende än beställning skulle jag ringa ett 090-nummer. Jag ringde alltså 090-numret.

Jag gillar Sloggis dra-på-behå och har nu i tre omgångar beställt storlek B80 i deras nätbutik. Varje gång har jag fått A80. Därav påkallat behov av kundtjänst.

Enda förklaringen/ursäkten jag fick var att ”det måste vara fel på lagret”. Inte ett ord om att man beklagar sin tafflighet och att man genast ska rätta till saken. Damen skulle återkomma sen hon pratat med lagret sa hon, men uppenbarligen blir det inget svar idag åtminstone. Ingen värst imponerande kundservice tycker jag. :-/

Mia har innedag
Iskall blåst och snöblandat regn har avskräckt Mia från jaktbestyr idag. Antingen ligger hon på min säng eller i korgstolen i köket. Förnuftig kisse.

Mia har innedag

17.1 – Svavelos och planer

Svavellukten är borta, planerna ändrades och bild fem är klar.

NäsaSvavellukten borta
Ha, det känns ingen svavellukt längre när jag tappar upp dricksvatten! Om det beror på att det är slut på de förmultnande orga­nismerna eller på årstiden vet jag inte? Hur som helst slapp jag odören igår när jag fyllde på min vattendunk.

Gasen är på inget sätt skadlig, men att dricka vatten som luktar ruttna ägg är ju inte så smakligt så jag brukar lufta vattnet några timmar innan jag använder det. Lukten har förresten effektivt skrämt bort en person som behövde dricksvatten trots att jag förklarade orsaken och att gasen försvinner. Han talade efteråt om att han hade mått dåligt och fått huvudvärk efter att ha druckit av det. Vissa är känsligare än andra. 🙂

Bild 5Ändrade planer
Privatundervisningen som var planerad till igår flyttades fram till idag, vilket innebar att gårdagen gick åt till att fortsätta med innehållet till kursen. Innan eleven dök upp idag hann jag precis bli klar med de sista anteckningarna till bild fem i PowerPoint-presentationen. Längre än så hinner vi garanterat inte på 90 minuter.

Därmed har senare delen av eftermiddagen ägnats åt bildöverföring från telefon till dator, Nokia PC Suite och nerladdning från OneDrive. Fast vi började med kaffe och medhavda wienerbröd. En mycket civiliserad elev tycker jag.

Helt planenligt tar jag ledigt resten av kvällen. 🙂

5.5 – Återfall, piller och mundiarré

Jag har återfått en utsliten roll, utökat pillersortimentet och hindrat en ung man.

SekreterareÅter i sekreterarträsket
Just så. Det ante mig. Daphnias mångårige sekreterare ställde inte upp för omval, vilket innebar att lördagens årsmöte utsåg mig till hans efterträdare. Degraderad från vice ordförande till sekreterare känns ju inte bra om man är titelsjuk. Men det vill jag ju absolut inte vara, så det är helt OK.

Det påminner mig om vad en styrelseledamot påpekade för många år sen: ”Det är ju sekreteraren som har den egentliga makten.” Precis som politiker och tjänstemän med andra ord.

Eftersom föreningens förra sekreterare inte deltog i mötet, åkte jag på att skriva det protokollet också. En stor del av gårdagen gick åt till det eftersom jag ville skriva det både på finska och svenska. Vid 14:30-snåret var jag äntligen klar och kunde klä på mig. 😀

Det första årsmötesprotokollet jag nånsin har skrivit på finska för övrigt. Faktiskt fick jag beröm av ordföranden som tyckte att jag hanterar språket bättre än många som har det som modersmål. Sånt värmer att höra även om jag inte riktigt tror henne.

Utökt pillersortimentet
Än så så länge understöder jag inte läkemedelsindustrin, men väl kosttillskottsindustrin. Den är förmodligen lika stor misstänker jag om man tittar på utbudet av preparat och tillverkare.

Hur som helst har jag utökat mitt sortiment. Förutom alger, gojibär, hajbrosk (ett av arven efter mamma), glucosamin, magnesium, B-vitaminer, D-vitamin, kalk och Omega 3 har jag lagt till Spirulina. Kalla mig gärna kosttillskottsknarkare. 😀

Egentligen borde jag göra ett längre uppehåll i intaget bara för att se om jag märker nån försämring i hälsan/måendet? Kanske värt att pröva. Om inte annat skulle det vara en kostnadsbesparing.

ElevHindrat en ung man
Idag hade jag lektionsdag. Vid kaffetid dök min privatelev upp. Sen uppehöll jag honom med prat i en timme innan vi slog oss ner framför datorn. En timme senare såg jag att han började bli trött av all ny information så vi tog en paus.

På grund av allt mitt babbel om bildändamål, olika sorters fotopapper, skrivarmodeller, etc, ut­sträck­tes pausen till en dryg halvtimme. Därmed var lektionstiden förbrukad med råge trots att under­vis­ningen bara omfattade en timme i stället för två som planerat. Snäll, artig och be­le­vad som han är, lät han mig hållas. Usch, jag får verkligen skärpa till mig nästa gång!

22.10 – Problemlösning och äpplen

Jag har haft privatundervisning, provkört nya programmet, laddat för i morgon och skalat äpplen.

Privatundervisning
10.04 visade Silverpilens klocka när jag hade åkt ett par hundra meter på byvägen. Jag borde redan ha varit på plats enligt överens­kom­melsen, men hade aviserat tio minuters försening.

Ämnet för dagen var bildhantering. Överföra från kamera, bearbeta i Picasa och ladda upp på webben. Efter två timmar var både ”elev” och jag nöjda.

Provkörning
Mia väntade på trappan då jag kom hem. Det var dags för hennes lunch tyckte hon så jag serverade den och värmde gårdagens middag till mig själv. Sen tog jag i tu med TeamViewer för att utforska vilken nytta jag kan ha av programmet.

Förutsättningen för att fjärranslutningen ska fungera är givetvis att båda datorer är påkopplade, alltså måste jag ha hemdatorn och TeamViewer i gång om jag ska komma åt innehållet på distans. Den lilla procedur som krävs för att starta kommunikationen kräver bemanning insåg jag, båda dato­rer ska ange ett ID-nr och ett engångslösenord innan förbindelsen etableras.

Det var inge’ bra, hemdatorn är ju obemannad… Jag var redan på väg att lägga ner hela idén, men kollade ändå inställningarna och hittade en som var avsedd just för att komma åt en obemannad dator, så nu är det problemet ur världen. 🙂

Laddad för morgondagen
I morgon är det kurs i Hitis bibliotek. Nån datorprojektor finns inte på plats, så jag hämtade en låneprojektor idag. Jag behövde också få reda på om det finns en filmduk så jag ringde biblioteksföreståndaren på eftermiddagen. Nej, nån sån finns inte heller fick jag besked om. Följdfrågan blev given: ”Finns det en vit vägg som jag kan visa på?”. Det fanns det.

När jag hade avslutat samtalet kom jag på att jag hade glömt en annan viktig sak – finns det trådlöst bredband? Jag har inget mobilt bredband till Zenbooken, utan brukar anlita det öppna nätverket som finns på ön. Men frågan var alltså om det finns nån accesspunkt i Hitis?

Sedan anställningsintervjun hos Region Åboland (2006) kom jag i håg att jag hade fått en pre­sen­ta­tion av ett Wimax-projekt och googlade för att se om Hitis var inkluderat i det. Jag hittade en PowerPoint-presentation där det fanns en karta över utbyggnaden och kunde konstatera att så var fallet. Så bra, då var ett problem till löst.

Jag laddade också ner tidtabellen för Rosala II för att försäkra mig om att jag inte skulle missa avgångstiden från Kasnäs. Och för säkerhets skull skrev jag också ut en karta från Google Maps så att jag säkert hittar till biblioteket, så nu är jag rustad. Bara att stoppa ner datorn och det material jag behöver.

Äppelskal
Fallfrukten från kaneläppelträdet har väntat ett bra tag på att jag ska göra nåt med den. Det fick bli avrundning på dagen.

Det var drygt att skala äpplena och kärna ur dom – kärnhusen var nästan lika stora som äpplena. Men så småningom blev det några burkar äppelmos. Tre av burkarna ska jag ge bort, men en liten behåller jag. Min kon­sum­tion av äppelmos är minimal.

Det syntes knappt att jag hade minskat på innehållet i äppelkorgen. Där finns säkert minst fem kilo till, så det kanske blir fler burkar mos eller nåt annat med äpplen som stomme. Ugnsstekta äpplen med vaniljsås är ju en stor favorit så det kanske jag skulle slå till med?

29.3 – Sommarlov!

Jag har börjat sommarlovet, hissat vimpeln på nytt och agerat ”datorcoach”.

Tidigt sommarlov
I går kväll höll jag sista kurstillfället för den här terminen. Om chefen/rektorn inte hittar på några nya hyss, innebär det att sommarlovet har börjat. 🙂 I regel brukar mina kurser pågå till slutet av april, men den här gången hade jag/vi tydligen planerat annorlunda.

Det var nog fiffigt med tanke på att ”vårbruket” börjar snart och innan dess ska tomten röjas från alla vinterspår. På tal om det… I fall du har ett par kilo sättpotatis (helst Siikli) till salu så är jag intresserad!

Repris på hissad vimpel
Igår morse när jag gick ut för att hämta tidningen suckade jag tungt när jag fick syn på vimpeln som hängde på buskarna. En av mina knutar hade släppt och i och med det hade både vimpel och flagg­lina kasat ner.

Att ta ner flaggstången utan hjälp kändes oöverkomligt så jag räddade vimpeln och hoppades på att nån snäll människa skulle dyka upp vid tillfälle. Vid lunchtid idag kom en sån rar person på besök. 🙂

Trollkarlen behövde assistans med datorhanteringen, så vi bytte tjänster. Han påpekade att jag knappast hade haft kraft nog att få upp muttrarna till flagg­stångs­fästet så det var tur att jag inte ens försökte. Lätt och elegant tog han ner och reste stången på egen hand.

Efter att ha iakttagit mina valhänta försök att få till hållbara knutar runt vimpelfästet, tog han över jobbet och knöt med van sjömanshand ett par knopar som förhoppningsvis ska hålla. Om inte, så är det i alla fall inte mitt fel om vimpeln lossnar. Hihi.

Datorcoachning
Resten av eftermiddagen och början på kvällen gick åt till ”datorcoachning”. Det är ju trendigt med coacher av diverse slag, så jag kanske också ska anamma titeln? Det låter på nåt sätt mer konstruktivt än konsult, även om jag kan undra vad det är för fel på ordet tränare?

En parentes: För länge sen myntade jag en slogan på en av mina arbetsplatser: ”Vi lär dig allt vi kan”. Det låter väl bra? Jag kanske ska använda den i min egen marknadsföring? Eller vad sägs om: ”Din guide i funktionsdjungeln”?

Det är fortfarande lika roligt och belönande att se individer utvecklas tack vare nyvunnen kunskap och nya färdigheter. Själva tror jag inte dom märker vilka framsteg dom gör, men för mig är det uppenbart.

Ofta lär jag mig också nya saker tack vare användarnas frågor. Idag fick jag ett par såna som jag inte kunde svara på utan att testa först. Sån’t är kul. Kiva menar jag förstås. 😉