Månad: januari 2017

av

30.1 – Lyx‑ och vardagsliv

Jag har fått frukost på säng, haft besök och ominstallerar W10. Mia har fått en present.

frukostFrukost på säng
Ända sen jag flyttade hem har en liten skylt med texten ”Väntar på frukost på säng” hängt vid in­gången till sovrummet. När jag städade i torsdags ramlade den ner, så jag la den åt sidan. Men hör och häpna, i söndags morse blev jag bönhörd.

Vid 8-snåret vaknade jag av att Husse stod vid sängen med en frukostbricka och sa ”God morgon älskling” så snart jag slog upp ögonen. Visst är det ett giltigt kärleksbevis? ❤

Jag tog för givet att han hade sett texten på skylten, men se det hade han inte alls det. Han ville bara göra mig glad. Och det lyckades han förstås med.

Besök
I eftermiddags hade jag besök av en driftig och idérik dam som jag försökte värva till hembygdsföre­ningens kommande styrelse. Det lyckades tyvärr inte. Möjligen nästa år lät hon förstå.

Det hindrade oss inte från att skissa på en arbetsgrupp som hon åtog sig att leda för en specifik aktivitet. Hon lovade också hjälpa till på annat sätt om det fanns behov, så besöket var ändå givande.

Ominstallerar W10
Vad gör man när Windows Explorer (Utforskaren) slutar fungera? Jag har försökt lösa problemet med ett flertal metoder, men ingen av dom har lyckats så idag fattade jag beslutet att ominstallera Windows 10 på min bärbara dator.

Som bekant är det en lång och tidsödande process. Men nu har jag i alla fall äntligen kommit till installa­tions­fasen så inom en timme ska det väl vara klart hoppas jag.

kattmatMia har fått en present
Förra veckan kom Husse bärande på en stor kartong. Den var laddad med 48(!) påsar kattmat så det är då ingen risk att hon svälter!

Med tanke på hennes matvanor (och en generös matte) är det för övrigt ytterst osannolikt. 😀 Tack igen snälla Husse!

av

28.1 – Bland mjuk‑ och hårdvara

Jackan är avhämtad, Husse har trampat på ett lik, vi har fått vedleverans, firat en födelsedag, ”samdiskat” och haft tebesök.

sidenJackan avhämtad
I början på 1970-talet köpte jag tre meter råsiden i en knallcerise färg. Tygbiten har följt med i alla flyttningar utan att jag har låtit sy nåt av den men i tisdags kunde jag äntligen ta på mig en färdig ”produkt”. Bättre sent än aldrig.

Det bidde en tunn jacka, egenhändigt designad i kinesiskt stil. Till min stora glädje lyckades jag över­föra min idé till den händiga ”verkställaren” på Lillrödjan så hon förstod hur jag tänkte mig resultatet. Riktigt fin blev den.

Husse har trampat på ett lik
Under natten till onsdag vaknade vi av att Mia fångade en mus i sovrummet. Jakten fortsatte en stund i köket, sen blev det tyst tills jägaren ”anmälde sig” nedanför sängen.

Vis av tidigare erfarenhet tände jag lampan. Precis som jag misstänkte, hängde en död mus mellan tänderna på henne. Hon blev tillsagd att låta bli att hoppa upp i sängen och lydde faktiskt. I stället började hon tugga i sig bytet och vi somnade om.

Exakt var hon hade lämnat resterna visade sig då Husse steg upp och trampade på dom i mörkret. Barfota förstås. Men han klarade den pärsen också, lika väl som att Mia nån timme senare kräktes på täcket i min sänghalva. Han är tuff vår Husse som tur är. 🙂

vedVedleverans
Igår förmiddag fick vi vedleverans. Husse har med jämna mellanrum beklagat sig över att veden minskar oroväckande och tog ett resolut beslut att beställa mer av en bekant. Fem kubik klabbad björkved tippades utanför vedlidret i en mycket prydlig hög.

Han föreslog att vi omgående skulle få in den under tak så jag bytte raskt – om än en smula ovilligt – ut morgonrocken mot arbetskläder och så satte vi i gång. Två timmar och en kvart senare var all ved inomhus och skräpet bortstädat. Bra jobbat eller hur?

Firat en födelsedag
Efter rengöring och klädbyte infann vi oss vid kaffetid hos f d grannen som firade sin födelsedag. En av mina trogna bloggläsare (tack för det!) var redan på plats och så småningom utökades skaran med fler gratulanter.

Samdiskat
För första gången i mitt liv ”samdiskade” jag efter middagen. Eller nåja, Husse diskade och jag sköljde och ställde in i torkskåpet. Klart mycket roligare än att göra jobbet ensam!

diskPå Udden råder numera nyordning. Jag har anammat Husses diskmetod, vilket innebär att man GENAST diskar bort efter förtäring. De’ ni! Det går alltså visst att lära gamla hundar sitta.

Tebesök
Förra veckans tebesök blev inställt på grund av annat program, men idag vid lunchtid ångade stora Fården in till parkeringen på välkänt manér. Halkrisken var akut men chauffören klarade sig oskadd.

Husse passade på att elda bastu under tiden, så vi filosoferade på tu man hand som vi brukar. Mycket väder blev det, plus en hel del annat av gemensamt intresse innan jag liftade till Tallbo försedd med badattiraljerna.

I morgon är vi bjudna på födelsedagskaffe i öns södra centrum, så dagsprogrammet är därmed spikat.

av

Tänk så fel man kan ha

Dom senaste 15 åren har jag bestämt och envist hävdat att jag aldrig mer skulle kunna tänka mig att bo i hop med en man igen. Tänk så fel man kan ha!

Sen några månader gör jag just det… Fast tillvänjningsprocessen har för all del inte varit smärtfri. Om den nya mannen i mitt liv hade tillhört kategorin genomsnittsmän – förutsatt att det finns en sån? – hade jag fortfarande varit ensamboende. Men lyckligtvis gör han inte det. 🙂

Eftersom jag är allergisk mot alla former av krav och ytterligt mån om min själv­stän­dig­het har det krävt att han har stor förmåga att ta hänsyn. Det har han. Men fortfarande uppstår missförstånd då och då. Jag (miss)upp­fattar i bland hans förslag som ”diktatorfasoner”, vilket får mig att reagera på ett negativt sätt.

hjarta

Av de män som sen länge tillhör kategorin ex har ingen någonsin accepterat mig som jag är fullt ut eller ens på allvar försökt lära känna mitt rätta jag känns det som. Det gör den här mannen utan tvekan. Varför just han är så annorlunda funtad vet jag inte, men oändligt glad för!

Mina fördomar har också kommit på skam när det gäller djupsinnighet. Jag har för det mesta bara känt män som är ”enkla varelser” som nöjer sig med mat, sex och sömn för att uttrycka det lite småelakt. Att prata om känslor och diskutera värderingar har aldrig varit aktuellt. Det gör den här mannen.

Att han dessutom är uppriktig, omtänksam och generös gör förstås det hela ändå bättre. Han har givetvis många andra egenskaper som jag också uppskattar. Faktiskt kan jag inte komma på en enda som jag har svårt för eller som jag ogillar? Just därför är han an­tag­li­gen den sista stora kärleken i mitt liv. 🙂

av

23.1 – Från jul till jubileum

Julen är över, viktiga ärenden avklarade och livet förlängt, isen inspekterad och jubiléet firat. Mia är en godismarodör.

amaryllisJulen är över
För exakt en vecka sen städade jag bort julen. Nu åter­står bara den ljuvliga amaryllisen som jag fick av f d grannen och den är det verkligen ingen brådska med att städa bort. Den andra stängeln har nyligen öppnat sin knopp och slagit ut nya blodröda blommor.

Viktiga ärenden avklarade
Förra veckan präglades av ett antal viktiga uppdrag och ärenden. Efter avslutat möte med kommu­nens kultur‑ och fritidschef i onsdags, styrde vi kosan mot guld­sme­den och som avslut på dagen snickrade vi till föreningens budget för 2017.

Torsdagen gick åt till mötesförberedelser och nuvarande styrelsens sista möte för att planera års­mö­tet. På fredagen komponerade vi en bidragsansökan innan kvällens förlustelser tog vid.

revyLivet förlängt
Att skratta så tårarna rinner händer alltför sällan. Fredagskvällens nöje och livsförlängning bestod i att se Skrattkamarön, revyn som Kimito ungdomsförening satt upp. Några av sketcherna var hejdlöst roliga, men alla töjde på smilbanden. Se den om du har möjlighet!

Isen inspekterad
Hela lördagen gick åt till föreningsadministration, men efter en god söndagslunch i Tallmo och ett kort möte i valkommittén sken solen fortfarande, så jag föreslog en sparktur på isen när vi kom hem. Det visade sig att sparkföret inte var det bästa – vi tog till apost­la­häs­tar­na i stället.

Första anhalten utgjordes av en liten rundtur på Flottholmsudden. Där kunde vi bland annat beundra  gamla älghorn övervuxna av lysande grön mossa, ett av mina favoritbildmotiv.

husse-pa-isenSen gick vi vidare i maklig takt mot Långholmen. Där hade Husse inte satt sin fot dom senaste 60 åren sa han, så vi gick i land för att uppliva gamla minnen. Därefter gick vi över till holmens andra sida och fortsatte sen långsamt hemåt. En skön liten tur i aftonsolens sken.

Jubiléet firat
Igår hade vi jubileum igen. Det hade gått tre månader sen vi ”officiellt” blev ett par. Förra jubiléet hann vi inte fira på nåt speciellt sätt, då stod julen för dörren och vi tänkte mest på julmat. 😀

Det tog vi igen med råge den här gången… Fast halva flaskan skumpa återstår så om korken håller tätt kan vi avnjuta den på nytt om en månad.

Godismarodör
Till jul köpte Husse några askar Geisha-konfekt. Alla gick inte åt, så nu frossar vi i dom som återstår. Det har inte gått Mia spårlöst förbi.

Härom dagen pillade hon ut ett par ur asken, men puttade sen ner hela asken på golvet. Möjligen i protest mot att dom åtråvärda bitarna var inslagna i papper och kändes oåtkomliga? 😀

mia-godismarodor

 

av

16.1 – Borta mer än vanligt

Jag har blivit överraskad, behandlad, haft tebesök, glaserat syltlök och besökt Åbo(!).

overraskadÖverraskad
I torsdags kväll var jag sysselsatt med att lägga undan julpynt i vardagsrummet till högljudda toner av musik. Jag tyckte jag hörde ett frasande ljud från köket men tänkte inte mer på det.

En kort stund senare knackade nån mig på axeln. Jag hoppade högt av pur förskräckelse och när jag vände mig om stod Husse framför mig med ett brett leende på läpparna.

Det var knappt jag trodde mina ögon. Då han åkte förra sön­dagen räknade han med att återkomma först i slutet av veckan, men nu stod han ju här, livs levande. Så glatt överraskad och varm i hjärtat har jag inte blivit på oändligt länge!

Behandlad
I fredags hade jag tid hos min ”jäsenkorjaaja” som enligt Institutet för språk och folkminnen översätts till svenska med muskel- och ledbehandlare eller muskel- och ledkorrigerare. Så nu vet vi det.

Husse gjorde mig gärna sällskap sa han och satte sig bakom ratten till ”stora kärran” när det var dags att åka. Jag hade således både sällskap och privatchaufför och fick dessutom åka ståndsmässigt.

Behandlingen var klar på ca en timme den här gången. Sen åkte vi hem igen försedda med diverse rökta produkter från Perniön saunapalvi som vi hann ta en tur till före behandlingen.

På hemvägen vek vi in till f d bonuspappan för att han skulle få en bit palvad (rökt) skinka. På grund av sjukhusvistelsen hade han inte fått det i julas talade han om vid vårt förra besök så nu skulle han få smörja kråset tyckte vi.

tekoppTebesök
I lördags hade Udden sedvanligt tebesök medan Husse värmde bastun i Tallmo. Samtalsämnena för dagen varierade stort som dom ofta brukar. Däremot saknades kanske djupet i viss mån, men sånt sätter vi oss över ibland.

När vi hade avslutat veckans palaver liftade jag med stora Fården till Tallmo, så det blev repris både på sällskap, privatchaufför och ståndsmässig åkning.

Glaserat syltlök
Efter bastun var det tänkt att vi skulle äta middag med glaserad syltlök som tillbehör. Anledningen var att vi blev serverade det på nyårsafton och blev förtjusta.

Det kommer jag aldrig att försöka mig på igen! Att hitta ett recept var ju inte svårt, men att få till rätten visade sig vara en knäckfråga – bokstavligen. När anrättningen ser­ve­ra­des stelnade den nämligen snabbt till en stenhård massa och om man lyckades få loss en syltlök smakade den vidbränt. Usch, vilken katastrof!

abo-slottBesökt Åbo
Ja, du läste helt rätt – igår lämnade jag faktiskt ön några timmar. En av Husses yngre släktingar firade sin konfirmation med kaffebjudning i Åbo.

Turen gick via Reso för att uträtta ett ärende och tack vare modern teknik tog vi oss därefter till rätt adress i rikets före detta huvudstad. Huset var redan välfyllt då vi anlände och kaffebordet stod dukat så det var bara att hugga in på alla go’saker.

Många ansikten var nya för mig, men flera hade jag träffat redan i julas så jag kände mig inte helt vilse i pannkakan. Att Husse dessutom höll sig tätt intill kändes tryggt.

Hur som helst innebar den långa resan att vi idag var så utmattade att vi huvud­sakligen tillbringade dagen till sängs. 😉

av

11.1 – Nästan makalöst

Det är luftigt på Udden, jag har hål i väggen, har rekonstruerat, mixtrat och blivit lyckönskad.

Luftigt
Vi har det väldans luftigt på Udden för närvarande. Fördelen är förstås att jag inte behöver vädra och att det drar ut i köksspisen trots att draget är stängt.

hal-i-vaggenHål i väggen
Härom kvällen upptäckte jag en svart blaffa på väggen ovanför kylskåpet och försökte skrapa loss den med en lång linjal. Det gick inge’ bra. Det visade sig att blaffan är ett hål i den målade väggpappen!

Det förklarar ju varför vi så tydligt hörde ett skrapande ljud tidigare en kväll. Mina ”husdjur” på över­våningen har tydligen nu så trångt att dom har beslutat expandera. Snart ser jag väl en nos sticka ut för att rekognosera. :-/

Rekonstruerat
I stället för att göra nåt nyttigt igår, skrev jag historik över Husses och min bekantskap. Historiken sträckte sig från mitten av mars 2016 till årets slut och avslutades med en kärleksförklaring.

När Husse hade läst den undrade han oroligt i vilket forum jag eventuellt tänkte publicera den? Jag försäkrade att den bara ska läsas av oss två. Fast med tanke på att jag skickade den via mejl, kan den förstås fångas upp på vägen eller läsas av mejlförmedlaren.

Det känns otroligt att ett sammanträffande för nio månader sen har lett till vårt nuvarande för­hållande… Och att mitt medlemskap i Dragsfjärds hembygdsförening skulle innebära ett kärleksför­hål­lande hade jag förstås ingen aning om. Tänk vad mycket man kan få för medlemsavgiften!

Så i fall du vill chansa på att träffa din tillkommande, kan jag redan nu tipsa om att vi har årsmöte den 16.2 kl 18:00 i Kärra café och att vi välkomnar nya medlemmar. 😀

TV-antennMixtrat
Igår kväll blev jag riktigt sur. Jag hade tänkt se tevenyheterna men hade ingen bild på någon av kanalerna. Att Digita har möblerat om frekvenserna visste jag förstås om och har därför gjort flera kanalsökningar för att slippa varningstexten längst upp i rutan. Men utan resultat. Igår var ommöbleringen verkställd och därmed slut i rutan för min del.

Jag mejlade genast till killen från Comtech som jag anlitade senast. Han lovade återkomma idag, vilket han också gjorde. Heder åt leverantörer som håller vad dom lovar!

Klockan elva i förmiddags var han på plats, mätte upp signalerna, gjorde en kanalsökning och packade därefter i hop verktygsväskan och gick. Det var alltså inget fel på mot­tag­ningen.

Va?! Jag som kollade senast igår kväll och då hittades 0 tjänster!! Nu fanns helt plötsligt alla 28 som tidigare. Förklara det om ni kan?

Den enda möjliga och tänkbara förklaringen är att kabeln mellan ”mottagningsdosan” och antennen glappade eller hade glidit ur. Hur det i så fall kunde komma sig har jag ingen aning om, den har jag på heder och samvete inte pillat på!

Vid det här laget borde jag ju ha lärt mig att all felsökning börjar med att kolla kablaget! Grrr.

Lyckönskad
Idag har jag blivit lyckönskad av tre personer. Först av ”mat-Kerstin”, sen av en bekant som jag stötte på i butiken och därefter via mejl av vår ledare i Lustläsar-gruppen. Alla var jätteglada över att jag haft lyckan att hitta en Husse.

Att glädas över andras lycka är inte alla förunnat, så det värmde gott att höra. 🙂

av

9.1 – Julrester och vardagsinledning

Vi har hälsat på bonuspappan, bastat och ätit lutfisk. Idag sovmorgon, tvättdag, förenings­ärenden och födelsedagsplanering. Mia är en kelgris.

Hälsat på bonuspappan
I fredags hälsade vi på hos bonuspappan. Han har varit krasslig, men såg piggare ut och skojade som han brukade, så vi hoppas han snart blir helt återställd.

bastuBastat
I lördags vågade jag mig faktiskt på ett bastubad. Förhoppningsvis svettades jag ut alla orenheter och det sista av förkylningen. Men speciellt skönt är det då inte. Om jag inte haft sällskap skulle jag garan­te­rat ha avstått.

Lutfisk
På Udden är det jul ett tag till. Därför passade det utmärkt att äta julfisk i lördags. Också en av mina favoriträtter. Som tur är Husse av samma åsikt.

Sovmorgon
Klockan hann nästan bli elva innan jag och Mia äntligen masade oss upp idag. Det kändes inte ett dugg roligt att stiga upp då Husse inte var på plats. Han lämnade oss igår efter­middag för åtaganden på annat håll några dar framöver.

Tvättdag och föreningsärenden
Trots min håglöshet blev tvätten omhändertagen och ett par föreningsärenden åtgärdade. Protokollet från mötet fick jag till och skickade till styrelsen tillsammans med ett nytt korrektur på trycksaken som är under beställning, men så mycket mer än så har jag inte uträttat.

Födelsedagsplanering
Snart fyller Trollkarlen jämnt så det gällde att fråga hur och var han tänkte fira. ”Öppet hus hemma” fick jag som svar. Fast tidigast kl 8:30 var man välkommen påpekade han. 😀

Mia är en kelgris
Vädret har blivit betydligt mildare men Mia tilltalas ändå inte av några längre utevistelser. Med jämna mellanrum är hon kelsjuk och parkerar sig omgående i en famn när hon får chansen. I fall hon inte får den uppmärksamhet hon vill ha, går hon och lägger sig.

mia-i-famn

av

5.1 – Tillfredsställande

Bildskärmen är sänkt, styrelsen har haft sitt första möte, vi eldar för fulla muggar och har gjort ett mycket vältajmat besök. Mia är innekatt.

bildskarmBildskärmen sänkt
Min syn har uppenbarligen förändrats med åren. När jag ställde bildskärmen på skrivbordet för snart 10 år sen behövde den en tjock telefonkatalog för att komma upp på rätt höjd. Katalogen försvann för ett par år sen men nu kändes höjden fel igen.

I tisdags hjälpte Husse mig att sänka den. Tack vare att skärmen står på en separat bordsskiva som är höj‑ och sänkbar lät det sig göras. Dock krävde det helst fyra händer eftersom man behövde lossa två skruvar i vardera änden av skivan. Skönt att slippa vinkla nacken bakåt för att se vad som står överst. Tack igen Husse!

Årets första styrelsemöte
Igår eftermiddag hölls hembygdsföreningens första styrelsemöte för i år på Udden. På så sätt slipper vi höja värmen i Dragegården bara för några timmars vistelse och sparar lite på elkostnaden.

Det blev som vanligt ett gemytligt tillfälle med inledande kaffe och flera goda skratt innan vi började beta av agendan för dagen.

eldEldar för fulla muggar
Veden minskar i snabb takt, i synnerhet sen vi fick en ”köldbölja” närmare 20 minusgrader. Husse meddelade nyss att lövträdsveden ”längst bak” i lidret var för­bru­kad. Men det finns mycket kvar än i den sydvästra hörnan.

Kakelugnen sväljer en hög björkved varje kväll, så dom travarna minskar också. Fast det är ju det ved är till för eller hur?

Mycket vältajmat besök
Idag var det dax för proviantering i öns södra centrum. Vi hade redan på förhand bestämt att göra ett oväntat nerslag hos Husses goda vänner som bor i närheten av butiken. Som den gentleman vår Husse är, införskaffades därför också en blombukett utöver det som stod på inköpslistan.

Och kan ni tänka er – värdparet var inte bara hemma, utan hade alldeles nyss slagit sig ner vid mat­bordet! Vi blev omgående inbjudna att dela måltiden.

Jag var ganska så säker på att vi hade prickat in mattiden och tyckte det var lite pinsamt när jag såg att jag hade rätt. Men så klart tackade ingen av oss nej. I synnerhet inte jag som var hungrig redan på ditvägen. 😀

Efter kaffe med tilltugg och en stunds ytterligare pratstund tackade vi för oss och lämnade det trevliga paret. Hur paret ska lyckas kunna pricka in vår mattid är däremot en gåta med tanke på våra varie­rande mattider? Men som bekant finns ju alltid kaffe/te och skorpor att tillgå.

Vi (eller Husse?) tycks ha en inbyggd radar för kaffe‑ och mattider hos vänner och bekanta har jag insett. T ex vid flera besök hos föreningens kassör har det visat sig vara kaffetid varje gång. Också det en sympatisk egenskap han har. 🙂

Mia är innekatt
Kylan och det tunna snölagret har gjort Mia till innekatt. Behoven uträttas därmed på innetoan och utevistelserna begränsar sig till enstaka minuter. Resten av tiden fördriver hon med att äta och sova. Gärna i Husses famn.

mia-o-husse