5.1 – Tillfredsställande


Bildskärmen är sänkt, styrelsen har haft sitt första möte, vi eldar för fulla muggar och har gjort ett mycket vältajmat besök. Mia är innekatt.

bildskarmBildskärmen sänkt
Min syn har uppenbarligen förändrats med åren. När jag ställde bildskärmen på skrivbordet för snart 10 år sen behövde den en tjock telefonkatalog för att komma upp på rätt höjd. Katalogen försvann för ett par år sen men nu kändes höjden fel igen.

I tisdags hjälpte Husse mig att sänka den. Tack vare att skärmen står på en separat bordsskiva som är höj‑ och sänkbar lät det sig göras. Dock krävde det helst fyra händer eftersom man behövde lossa två skruvar i vardera änden av skivan. Skönt att slippa vinkla nacken bakåt för att se vad som står överst. Tack igen Husse!

Årets första styrelsemöte
Igår eftermiddag hölls hembygdsföreningens första styrelsemöte för i år på Udden. På så sätt slipper vi höja värmen i Dragegården bara för några timmars vistelse och sparar lite på elkostnaden.

Det blev som vanligt ett gemytligt tillfälle med inledande kaffe och flera goda skratt innan vi började beta av agendan för dagen.

eldEldar för fulla muggar
Veden minskar i snabb takt, i synnerhet sen vi fick en ”köldbölja” närmare 20 minusgrader. Husse meddelade nyss att lövträdsveden ”längst bak” i lidret var för­bru­kad. Men det finns mycket kvar än i den sydvästra hörnan.

Kakelugnen sväljer en hög björkved varje kväll, så dom travarna minskar också. Fast det är ju det ved är till för eller hur?

Mycket vältajmat besök
Idag var det dax för proviantering i öns södra centrum. Vi hade redan på förhand bestämt att göra ett oväntat nerslag hos Husses goda vänner som bor i närheten av butiken. Som den gentleman vår Husse är, införskaffades därför också en blombukett utöver det som stod på inköpslistan.

Och kan ni tänka er – värdparet var inte bara hemma, utan hade alldeles nyss slagit sig ner vid mat­bordet! Vi blev omgående inbjudna att dela måltiden.

Jag var ganska så säker på att vi hade prickat in mattiden och tyckte det var lite pinsamt när jag såg att jag hade rätt. Men så klart tackade ingen av oss nej. I synnerhet inte jag som var hungrig redan på ditvägen. 😀

Efter kaffe med tilltugg och en stunds ytterligare pratstund tackade vi för oss och lämnade det trevliga paret. Hur paret ska lyckas kunna pricka in vår mattid är däremot en gåta med tanke på våra varie­rande mattider? Men som bekant finns ju alltid kaffe/te och skorpor att tillgå.

Vi (eller Husse?) tycks ha en inbyggd radar för kaffe‑ och mattider hos vänner och bekanta har jag insett. T ex vid flera besök hos föreningens kassör har det visat sig vara kaffetid varje gång. Också det en sympatisk egenskap han har. 🙂

Mia är innekatt
Kylan och det tunna snölagret har gjort Mia till innekatt. Behoven uträttas därmed på innetoan och utevistelserna begränsar sig till enstaka minuter. Resten av tiden fördriver hon med att äta och sova. Gärna i Husses famn.

mia-o-husse