Om man kan säga att det våras borde man väl också kunna säga att det höstas? 🙂
Månad: september 2016
28.9 – Arbete och åter arbete
Helgen gick i arbetets tecken, datorn börjar likna sitt gamla jag och min feltrend verkar avta.
Helg i arbetets tecken
I fredags eftermiddag gjorde hembygdsföreningens vice ordförande och jag vårt bästa för att fylla i resten av en ny bidragsansökan och väglagets ordförande kom med ett längre tillägg till senaste protokollet.
I lördags inventerade hembygdsföreningens styrelse loftbyggnaden kl 11-14 och i söndags slet jag med bilagorna till bidragsansökan. På eftermiddagen kom väglagsordföranden för att granska protokollet innan han undertecknade det. Så gick den helgen.
Nästan sitt gamla jag
I måndags efter lunch hämtade jag min trotjänare. Nu försedd med en ny SSD-disk och ny strömförsörjning. Den rara teknikern på ZasData hade dessutom lagt ner mer jobb än han behövde och tipsade om ett par nyttiga grejer innan han bar ut min kära ”låda” och försiktigt la ner den i baksätet på Silverpilen.
Från 18:30 till 22:30 installerade jag om de största och viktigaste programmen. Det gick som smort, så jag la mig nöjd och belåten. Men igår sket det sig delvis.
Klockan 6:40 fortsatte arbetet. Till min stora glädje ”mindes” Picasa alla mina 42 fotoalbum upptäckte jag när jag hade installerat klart (trots att programmet inte finns längre!). Ett veritabelt mirakel kändes det som. Det är alltså inte alltid av ondo att vara övervakad av de stora leverantörerna.
Eftersom jag har en giltig licens på Plaxo Pro beslöt jag installera tillägget för att fortsätta synka kalender, uppgifter och kontakter i Outlook 2010. Innan jag lämnade in datorn upptäckte jag nämligen att synkningen inte hade fungerat på tre månader!
Det gick helt åt pepparn. Till slut kontaktade jag supporten. David A. Divino gjorde sitt bästa för att lösa problemet, men efter ett par timmars fjärrsession utan resultat gav både jag och han upp: ”…However I will be escalating this issue to our Level 2 support to check on this. I have taken note of everything that we’ve done. I will send a follow up email regarding this matter.”
Dock slutade dagen lika trevligt som den började. På kvällskvisten knackade Oxen/Tvillingen på och erbjöd nyfångad fisk till både mig och Mia. Hon fick en strömming och jag fick abborre och gösfilé. Tänk så snälla människor det finns! 🙂
Avtagande feltrend
Senaste tiden har jag tydligen befunnit mig i nåt slags negativt energifält. Förutom datorhaveriet har jag hört, sett, gjort och mints fel, jag har råddat värre än vanligt och nu senast har torkarbladen på Silverpilen fått fnatt.
Tendensen verkar dock vara avtagande så jag räknar med att allt återgår till det normala innan veckan är slut. Utom torkarbladen förmodar jag? 😀
Tröttsamt
Att fylla i bidragsansökningar är tröttsamt. 😀
23.9 – Från marknadsföring till HDMI-kabel
Jag har skickat offert, beställt nytt lager, träffat flitiga läsare och skaffat bibliotekskort, mött nya styrelsen och inlett höstens första kurs.
Skickat offert
I måndags när jag nyss hade lämnat in datorn hos ZasData för felsökning ringde en tidigare kund. Vi avslutade samtalet med att jag lovade skriva i hop ett förslag till önskad utbildning.
Inspirerad av förfrågan skissade jag på innehållet direkt när jag kom hem och verkställde löftet i form av en offert. Den här gången blev rubriken marknadsföring, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
Beställt nytt lager
Luftvärmepumpen har blivit högljudd med åren, så pass att mina gäster ibland undrar vad det är som låter. Efter att ha hört herr grannens förklaring i fjol, bestämde jag mig för att ringa leverantören och beställa ett nytt lager jag också.
Med tanke på att jag köpte den i januari 2009 är det kanske inte så konstigt att den börjar signalera ålderskrämpor. Det finns som bekant ingen evighetsmaskin.
Flitiga läsare och bibliotekskort
I förrgår infann jag mig i Dalsbruks bibliotek strax före 14. Lustläsarna hade sin första sammankomst för hösten.
Innan vi bänkade oss runt bordet hann jag fynda en liten bok om mårdhundar som fanns i en utförsäljningslåda och på en utlåningshylla fastnade min blick på ”Begrav mig stående – Zigenarna och deras resa” av Isabel Foneca. Den ville jag väldigt gärna läsa med tanke på att den handlade om mina avlägsna släktingar. Min farmors mor var zigenare.
Det förutsatte givetvis att jag hade ett bibliotekskort, vilket jag inte har. Men det gick enkelt att ordna vid utlåningsdisken. Mitt första bibliotekskort i det här landet.
Sen var det dags att sätta sig i Lustläsargruppen. Med risk för att avslöja mina fördomar, bestod den naturligtvis av enbart damer. Dom kände varandra sen tidigare, men jag blev varmt välkomnad som ny i sällskapet. 🙂
Att dela med sig av det man läst är ett bra sätt att få tips om läsvärda böcker och nya författare. Jag insåg snabbt att jag inte har en susning om moderna finländska författare och kände mig lite som en kulturanalfabet. Men det felet är ju enkelt att avhjälpa.
Träffat nya styrelsen
Som avslutning på dagen låg styrelsemöte i väglaget. Efter en expresstädning slängde jag i mig en smörgås och dukade bordet. Det var ordförandens tur att ”baka” så det räckte med kaffemuggar.
Eftersom jag dribblade bort mig på årsmötet (ordförandens kommentar) tillhör jag inte längre styrelsen men fick enhälligt förtroende att fortsätta uppdragen som sekreterare och kassör. 🙂
Höstens första kurs
Igår kväll var det dags för höstens första kurs och träff med en liten grupp på fyra personer. Samtliga var bekanta sen tidigare så det kändes bra.
Mindre bra var att datorprojektorn inte fick kontakt med min dator. Eftersom det i projektorn satt en HDMI-kabel i stället för den förväntade bildskärmskabeln var jag inte alls förvånad. Min bildskärmsadapter klarar mig veterligen inga HDMI-signaler.
Men, problem är till för att lösas. Nästa vecka ska det väl ha löst sig på sätt eller annat.
Rofyllt
Senaste dagarna har svanparet vistats i vår vik som dom brukar innan dom lämnar oss för varmare nejder. I eftermiddags lyckades jag ”fånga” dom borta vid Vidnäset där dom gled fram i maklig takt. 🙂
18.9 – Säsongsavslut
Det fina höstvädret fortsätter, jag har haft besök, fått upp båten och tömt bersån. Mia fick nygammal lekplats.
Fint höstväder
I början av september spådde jag att september skulle bli varm och torr. Så här långt har jag haft rätt, bortsett från natten till den 4.9 då Udden fick 7,5 mm regn.
Nätterna har blivit kyligare men dagarna mestadels soliga och vinden har hållit sig lugn. Riktigt skönt höstväder.
Besök
Igår infann sig vårt ”veckobesök” igen, fast nu var det två veckor sen senast. En smärre arbetsolycka la hinder i vägen förra veckan, men nu var vår Vik Husse återställd. Eftermiddagen försvann snabbt under livligt samtal och mumsande på både medhavd och ”lokal” skaffning.
Fått upp båten
I fredags förhörde jag mig om möjligheten att få anlita herr grannen junior igen för att hjälpa mig dra upp båten. Vi kom överens om att också sommargrannen psykologens båt skulle få samma behandling.
Sommargrannen psykologen med medhjälpare var redan på plats då fru grannen och junior dök upp på avtalad tid och sommargrannens båt var redan uppe på land när vi kom ner till stranden. Den behövde bara vändas och pallas upp.
Fyrhjulingen kom väl till pass för att smidigt få upp min båt och med hjälp av alla fem par händer var den snabbt och elegant vänd för vinterförvar. Tack igen alla som hjälpte till! J
Tömt bersån
När jag ändå var i säsongsavslutningstagen beslöt jag nyttja finvädret till att tömma bersån och flytta in en del prylar från trappan också. Bordet i bersån fraktade jag på pirran, övriga möbler var lätta nog att bära.
Golvet i boden fick samtidigt en omgång med sopkvasten och befintliga grejer stuvades om så det blev de facto bättre plats med sommarmöblerna inhysta än utan. Duktig flicka. 🙂
Mia fick nygammal lekplats
Mia var uppenbarligen lika lättad som jag över att båten var uppe på land igen. När jag gick för att hämta dom sista båtprylarna tog hon tillfället i akt att hoppa upp på den och med full frenesi fånga nerfallande löv.
16.9 – Tragiskt och tidsödande
Jag har en dödssjuk dator, är skuldfri och har fått en ansökan registrerad. Mia njuter av höstsolen.
Dödssjuk dator
Sen i slutet av augusti har min stationära dator haft illavarslande krämpor. För fyra dar sen blev dom högst akuta och idag gav den upp helt.
Som sista åtgärd försökte jag installera om Windows 10 i förmiddags trots att jag visste vad det innebär… Alla mina 60 program måste installeras på nytt.
Vid 40 % la datorn av. Efter att ha startat om den återgick den till befintlig installation som inte fungerar. Suck och stön.
Första dagarna nästa vecka lämnar jag in den hos ZasData. I bästa fall kan jag ha ”bara” ett minnesfel eller nåt annat hårdvarufel trodde teknikern jag pratade med. Hoppas det är så enkelt. I annat fall blir jag väl tvungen att investera i en helt ny ”burk”.
Till all lycka har jag min bärbara att tillgå, annars skulle jag få krupp. Allt jag gör utom utomhus‑ och hushållsarbete gör jag ju på datorn. Utan den är jag totalt pantad.
Skuldfri
Mellan datorhaverier och ‑strul har jag hunnit med hembygdsföreningens styrelsemöte i tisdags. Där var jag tvungen att låna pengar till ”födelsedagsskramlandet”, mina pengar räckte bara till kaffekassan. Dagen därpå återbetalade jag lånen så nu är jag skuldfri igen ett tag.
Ansökan registrerad
Hela eftermiddagen igår gick åt till att snickra på en bidragsansökan tillsammans med hembygdsföreningens vice ordförande. Nuförtiden används webbformulär som påminner om självdeklaration på nätet så det finns inget utrymme för fria formuleringar.
Idag fyllde jag i det sista och skickade in den. Ett par timmar senare fick jag bekräftelse på att den var registrerad så nu är det bara att vänta och se vad resultatet blir.
Mia njuter av höstsolen
Till skillnad från matte njuter Mia av höstsolen utomhus.
Lyckat
Titta så fin den är, klotkrysantemen jag fick till födelsedagen av Grisen/Tvillingen! Anledningen är att jag följde rådet jag fick av ”den unge gentlemannen” som också råkar vara trädgårdsmästare. Tack för tipset! 🙂
Märkligt
Den 6.9 på kvällen infann sig Mia i verandan med en nyfångad fladdermus. Den lyckades undkomma och tog givetvis sin tillflykt så högt upp som möjligt. Mina försök att få ut den misslyckades tyvärr så den fick hänga kvar över natten talade jag om för den.
På morgonen var den puts väck…? Antingen hade den hittat ut eller så låg den i Mias mage. Jag hoppas förstås på det förra.
10.9 – Till minne av en nära vän
Den 22.7 avslutade jag blogginlägget så här: ”Efter lunch dök en gammal god vän upp helt apropå. På Midsommardagen i år var det exakt 45 år sen vi blev bekanta blev jag påmind om. Jisses, det är ju ett halvt liv! Såna vänner har man minsann inte så många av.”
Nu finns den vännen inte mer. Det blev sista gången vi sågs. Idag på förmiddagen fick jag besked om att han dog igår kväll.
Jag förstår så innerligt väl att hans kropp inte orkade längre trots att livsviljan kanske ännu fanns. Han var alltid levnadsglad och positiv, även om han säkert hade sina mörka stunder precis som vi andra.
”Det är toppen!” svarade han alltid med ett brett leende när jag frågade hur det var med honom. Uttrycket hade han övertagit efter sin far har jag fått berättat för mig.
Trots den sporadiska kontakten, tidvis med flera års uppehåll, påverkades aldrig vår relation. När vi sågs pratade vi på som om vi hade skilts förra veckan eller dagen innan. Vi hittade alltid tråden.
Han var min äldsta och trognaste vän. En generös, varmhjärtad, humoristisk och utåtriktad person. En vän som jag kunde lita på i vått och torrt, anförtro mig åt och som alltid var sig själv i alla lägen. En god själ.
Det känns tungt och tomt att han är borta, men jag tröstar mig med att han har sluppit sina plågor och att han nu har det bra. Sorg är en känsla som bottnar i egoism påminner jag mig om.
Det gäller att i stället minnas alla glada skratt, roliga upptåg, gemensamma upplevelser och den trygga känslan av närhet och förtroende.
Men tomt och sorgset känns det likafullt.
Uddmors betraktelser 