Månad: december 2015

av

8.12 – Uppvisning på sjön

Strax före solnedgången bestämde jag mig för att släpa hammocken till sin rätta plats och räta upp den. När det var gjort gick jag bort och busade med Mia som satt i äppelträdet. I samma veva tittade jag ner mot sjön och såg att knölsvansparet befann sig på lagom avstånd för fotografering.

Mia ser svanarJag snabbade mig in för att hämta kameran, men precis som om dom visste vad jag tänkte hade dom dragit sig längre ut då jag var tillbaka. Jag beslöt att så tyst och försiktigt som möjligt gå ner till stranden i stället. Minsta ljud eller rörelse får dom att flytta sig på betryggande avstånd har jag lärt mig.

Just när jag var beredd att ta en bild kom Mia farande nerför backen i full karriär. Men lustigt nog verkade svanarna inte uppfatta henne som farlig? Inte ens när hon gick ut på bryggan. Dom låg snällt kvar och verkade iaktta henne nyfiket.

Dess värre uppfattade kameran att det var mörkaren än jag upplevde det, så bilderna blev varken ljusmässigt eller skärpemässigt så bra som jag hade tänkt mig. Jag borde förstås ha justerat inställ­ningarna men var så ivrig att plåta så mycket som möjligt.

NykomlingarDet var ingalunda slut på uppvisningen med det. Medan jag stod och tittade på det stiliga svanparet dök det upp flera svanar mellan Flottholmsudden och Hästholmen. Till slut räknade jag elva svanar totalt. Wow!

Nykomlingarna närmade sig så jag kunde se deras gula näbbar. Hur skulle det här gå? Uppfattade dom varandra som artfränder eller som inkräktare? Det hördes en del lågmälda läten, men inget jag uppfattade som varningsrop.

Sångsvansfamiljen beslöt passera knölsvansparet helt enligt alla sjötrafikregler. Mötande trafik på babords sida. Paret backade en liten bit, men bara så mycket att det fanns några meter fri vattenyta mellan dom och nykomlingarna. Lugnt och stillsamt.

SångsvanarJust då hördes gälla mårdhundsskrin uppifrån viken. Skrien slutade i ett utdraget plågoläte. Antingen en fajt mellan två mårdhundar eller ett lodjur som var i farten. Det var bara jag och Mia som tyckte det lät obehag­ligt, svanarna fortsatte lugnt vidare.

Mia tyckte det var säkrast att ta sin tillflykt till verandan och jag följde snart efter. Nu hade vi ju fått se hela den fina uppvisningen. 🙂

 

av

7.12 – Från elavbrott till nytt rekord

Elavbrottet blev kortvarigt, jag vann på lotto, har överraskat magen, rätat upp byggnader och hamnat i rusningstrafik. Mia har satt nytt rekord.

Kortvarigt elavbrott
Ca 10.25 blev det elavbrott på Udden igår. Jag hann redan tänka mig vilka åtgärder som krävs när dricksvattnet tar slut och värmen upphör. Men det blev lyckligtvis ett kort avbrott, 20 minuter senare var elen tillbaka.

Hammock 2Med tanke på dom imponerande hårda vindbyar vi haft dom senaste dagarna har vi klarat oss väldigt lind­rigt på Udden. Inga nerfallna träd och inga bortblåsta takplåtar. Det är bara hammocken som seglat i väg igen, flera meter den här gången så jag ser den från köksfönstret.

Vann på lotto
Ha! Lottokupongen jag fick av Vik Husse gav vinst! Och inte behöver jag dela med mig heller. 😀 Fyra rätt gav 10 € i utdelning.

Överraskat magen
Igår överraskade jag magen. I stället för den sed­van­liga rågbrödssmörgåsen fick den ta emot en grön­saks­smoothie. Eller snarare grönsakspuré eftersom jag var snål på tillsatt vätska. Det stod det nämligen inget om i receptet så jag visste inte hur mycket jag skulle ha i.

Rätat upp byggnader
Som väntat var gårdagens väder som gjort för självstudier i Photoshop Elements. Bland andra övningar in­gick att räta upp en byggnad. En fiffig funktion när man har fotograferat höga byggnader och ser att de lutar bakåt på bilden.

I rusningstrafik
Idag såg jag mig nödgad att ta en tur till kyrkbyn. Dels för att lägga fakturan i ordförandens postlåda, dels behövde jag köpa julkort och dels hade jag ett bokpaket att hämta.

RusningstrafikDitvägen var synnerligen lugn. Tror jag mötte en enda bil på hela vägen. Annat var det när jag kom hem tillbaka. På byvägen mötte jag hela tre bilar! Det händer minsann inte så ofta. Samtliga möten skedde som tur på vägsträckor där det går att mötas utan att man kör av vägen eller ner i diket.

Och just precis nu kom jag på att jag glömde ta ut bok­pa­ke­tet. Suck. 😦

Mia har satt nytt rekord
I förrgår kväll propsade Mia på att gå ut halv tolv på kvällen. Det händer ganska sällan, men eftersom det regnade och stormade visste jag att det skulle bli en kort tur så jag släppte ut henne.

Det hade jag räknat ut alldeles rätt, 20 minuter senare ville hon in igen. Det jag däremot inte hade räknat ut var att hon skulle hinna få tag i ett jaktbyte. Men det hade hon minsann – utanför köks­dör­ren låg en död skogsmus.

I vanliga fall brukar jakten pågå minst ett par timmar, men förmodligen gjorde hon processen kort på grund av det dåliga vädret och satte därmed nytt rekord. Det uppskattade matte som var mogen för sin lässtund i sängen. Vältajmad kisse. 🙂

Skogsmus 3

av

5.12 – Ambitiöst

Jag har väckt liv i en gammal ambition, fått ett meddelande, begåvats med en lottokupong och fakturerat väglaget.

Återupplivad ambition
För fyra år sen köpte jag Photoshop Elements 10 och installerade det men har knappt använt pro­grammet så jag beslöt avinstallera det i somras. Det var lättare sagt än gjort. Enligt ett felmeddelande saknades en nödvändig registreringsfil så jag fick ge upp.

PS Elements 10Sen dess har det legat och ”skvalpat” i datorn till ingen nytta. Igår kom jag på en fiffig lösning – jag skulle installera det på nytt för att kunna avinstallera. Ett exempel på kvinnlig logik. 🙂

Så snart jag satte i DVD-skivan och valde att installera, upptäcktes den tidigare installationen, vilket re­sul­te­ra­de i att valet automatiskt ändrades till avinstallera. Ett exempel på manlig logik?

Avinstallationen förlöpte smärtfritt och därefter kunde jag välja att installera. Fast nu var ju min ur­sprungliga ambition verkställd så… Jag ändrade mig plötsligt. Jag skulle visst ha programmet och fräscha upp mina förträngda kunskaper. Studiematerial finns i bokhyllan.

Längre än så har jag inte kommit men i morgon ska jag börja plugga har jag tänkt. Enligt prognosen är vädret som gjort för ändamålet.

Fått ett meddelande
När jag gick in på FB i morse hade jag fått ett meddelande: ”Hej! Läste din insändare med frågor till vattenverket. Det var bra frågor o du ska få svar i ÅU nästa vecka. Kan även förklara per mejl om jag får din epostadress. Vänlig hälsning Daniel Wilson ordf vattenverkets direktion.”

Så bra! Jag lämnade givetvis min mejladress för att få svaren levererade direkt till datorn.

LottoLottokupong
Dagens besök resulterade i en lottokupong – förutom kaffebröd och torkad fisk till Mia i vanlig ordning. Vik Husse tyckte att jag är värd att få behålla alla vinster under 10.000 €, större vinster delar vi fifty-fifty. Visst är det ett flott erbjudande? 😀

Jag som aldrig spelar annat än nån enstaka ”marjas”, kommer för en gångs skull att sitta som klistrad vid teven när det är dags för veckans lottodragning!

Fakturerat väglaget
Om det var lottovinsten eller nåt annat som påminde mig vet jag inte, men efter avslutat besök tog jag mig till att fakturera väglaget för de förbrukningskostnader som har tillkommit efter den 28.9. Om, utifall att, lottovinsten skulle bli oväntat mager får jag ändå en liten kompensation förutsatt att ord­föranden godkänner min fordran förstås.

av

4.12 – Administration och ullfrotté

Jag har betalat tull, avslutat medlemskap och gillar ullfrotté. Mia är rastlös.

TullBetalat tull
För nån dag sen fick jag meddelande från posten om att jag måste betala tull innan försändelsen från Kippy’s Kreations kan lämnas ut. Så då gjorde jag det. 18 € blev momsen för varan. Att handla utanför EU har sina sidor.

Jag har ytterligare en leverans att vänta, också den från USA, men av nån anledning har jag inte fått nåt meddelande om den än men det kommer väl så småningom. Lyckligtvis går också tull­deklarationer att göra på nätet numera.

Avslutat medlemskap
Jag konstaterade härom dan att jag gott kunde minska ner antalet föreningsmedlemskap och sa upp två stycken. Dels i Finlandssvensk samling och dels i SEY.

FiSS’ medlemsavgift är för all del bara 5 €/år, men så får man heller ingen som helst information om verksamheten annat än i årsberättelsen. Kommunikationen med medlemmarna är under all kritik, den enda information vi får är kallelse till årsmötet.

SEY skickar sin medlemstidning varannan månad (tror jag?), men den är till 99 % på finska så den orkar jag bara bläddra igenom. Verksamheten är givetvis behjärtansvärd, men tillsammans med alla övriga medlems­avgifter blir det till slut övermäktigt.

UllfrottéUllfrotté
Ullfrotté hade jag nästan glömt tills exsvägerskans och ‑svågerns besök påminde mig. Exsvågern hade nämligen en härlig cerise tröja i ullfrotté.

Då jag flyttade till Östersund 1989 hette företaget Triconor men alla infödingar pratade fortfarande om Vinetta minns jag. Fabriken höll till i Östersunds industriområde och hade en liten butik i samma hus, men nu finns dom tydligen i Orrviken läser jag mig till på webb­sajten och tillverkar enbart strumpor och trosor.

Det har flutit mycket vatten under broarna sen dess. Numera hittar man ullfrottéprodukter under namnet Woolpower. Distributör i Finland är Berner noterar jag.

En finsk webbutik som har färgalternativ är Outnorth. I övriga jag hittade fanns det bara svart eller grått. Inga billiga plagg, men ack så sköna att ha på sig, fleece kan slänga sig i väggen. I all synnerhet efter att jag läste om plastpartiklarna som lossnar i tvätten och kommer ut i naturen. 😦

Mia är rastlös
Gårdagens sol ersattes av regn och hårda vindar igen idag. Det innebär att Mia inte vill vara ute, men hon vill heller inte vara inne. Alltså har hon gått ut och in säkert 100 gånger. Tur att hon inte vet att vi får ha det så hela helgen enligt prognosen.

Mia leker

av

2.12 – Nu och sen

Jag får post igen, har avstått från en begäran och fullföljt en annan, idkat trädgårdsarbete(!) och fasar för framtiden.

PostbilPost igen
Nu var det slut på poststrejken. Det är riktigt roligt att gå till postlådan. Lyckligtvis har vi fått dags­tidningen som vanligt här i byn också under strejken i och med att den inte delas ut med posten, men många var inte lika lyckligt lottade.

Avstått från en begäran
Igår ringde f d grannen och hade ett par datorproblem så jag lovade dyka upp efter lunch idag. Det ena problemet var avklarat på en minut, men det andra förblev tyvärr olöst.

Hennes Windows 10-uppgradering har inte gått att genomföra och därmed inte heller den senaste uppdateringen med beteckningen 1511. Om felkoden hade stämt överens med nån av dom som jag råkade ut för hade jag kanske lyckats lösa problemet, men så väl var det inte. Jag rådde henne därför att anlita ett proffs.

Fullföljt en begäran
På besök hos f d grannen var El-Tigerns fru som jag nyss hade mejlat till angående hennes MS-konto som behövde verfieras, så vi kom överens om att jag skulle titta in på hemvägen. Det var en enkel och snabb operation som innebar att jag hann hem till Mias mattid. 🙂

VissenIdkat trädgårdsarbete
Som omväxling har solen nådigt lyst över oss hela dan. Det inspirerade mig till trädgårdsarbete. Det torde vara första gången jag ägnar mig åt det i början på december!

Efter en stund var det inte alls roligt längre. Solen hade redan försvunnit bakom trädtopparna, det frasade under fötterna av begynnande frost och blodtillförseln i fingrarna hade upphört kändes det som. Jag hade tappat all känsel i höger hand.

Men skam den som ger sig. Av den vissna tuvan med Praktlysing återstod nu bara några kvistar att klippa bort så jag tvingade mig att fortsätta och bar bort högarna innan jag gav mig. Det ska mycket till innan det blir fler såna idéer i år.

Fasar för framtiden
Idag fick jag syn på en rubrik i Ny Teknik som fick mig att haja till: ”Kina-fabrik hoppas klona människor”. I förrförra numret av Illustrerad vetenskap läste jag om en italiensk läkare som på fullaste allvar tänker genomföra en huvudtransplantation 2017. Nu räcker det tydligen inte med gen­mani­pu­la­tion längre, vi vill agera Gud fullt ut.

Det finns forskare och andra insatta personer som varnar för artificiell intelligens. Risken är att intelligenta robotar tar över. Redan nu testar man såna inom åldringsvården i Japan och i krigföring.

RobotTeknologiska framsteg har jag inget emot så länge de används till människors fromma, men det här överskrider alla etiska och moraliska gränser anser jag. Kalla mig gärna reaktionär, det hindrar mig inte. Jag kommer aldrig att godkänna att mitt huvud överförs till en robotkropp även om den gör mig odödlig.

Den livsskapande förmåga vi redan har räcker gott och väl till. Jag kan också acceptera att vi genom forskningsframsteg får längre och friskare liv, men inte till vilket pris som helst. Varje gång vi lägger oss i naturens gång skapar vi katastrofer. Om det var meningen att vi skulle vara odödliga, hade vi varit det för länge sen.

Men det är klart, när vi väl har lyckats göra planeten obeboelig är robotarna förstås ett bra alternativ. 😦

av

1.12 – Julbord i Labbnäs

(Reklamöverkänsliga och hungriga personer varnas för inlägget)

TomtenSå där ja, då var julmatsfrossandet (till största delen) överstökat för i år. Idag hade jag bokat bord i Labbnäs kl 13 för att kasta mig över kökets alla läckerheter.

Jag hade bara hunnit heja på tomten innan värdinnan kom och hälsade mig välkommen med ett leende. Det kändes hemtrevligt. Hon för­kla­rade att hon hade dukat två platser till mig – jag fick välja om jag ville se ut över sjön eller titta på övriga gäster. Jag valde så klart sjön.

 

Dukning

Medan jag hängde av mig ytterkläderna ställde hon frram en fylld mugg på ”glöggbordet” och bad mig ta för mig. Eftersom jag var lite tidig var all mat ännu inte framdukad så jag hann gå runt och ta några bilder på interiören. Varje rum har sin speciella prägel.

Interiör

I ett angränsande rum satt en samling människor som jag förstod kom från samma arbetsplats och vid andra änden av ”mitt” bord satt tre pensionärer. Fler än så var vi inte den här gången, vilket var ganska skönt tyckte jag.

Sen var det dags att förse sig av alla sillsorter och övriga fiskrätter. För min del var ström­mings­bullarna och sillkakan välsmakande nyheter som konkurrerade hårt med laxrulladerna, räk­salladen och den gravade siken.

Fiskrätter

Tallrik två fylldes med kallskuret och sallader. I en skål bakom skinkan hittade jag äppelmos trodde jag, men det visade sig vara en delikat senap. Stark och söt som den ska vara, utan den minsta bi­smak av ättika. I en annan skål hittade jag syltad(?) rödlök och till köttpastejen fanns ytterligare ett gott tillbehör.

Kallskuret

Efter en återhämtningspaus lastade jag varmrättstallriken. En köttbulle, en liten snutt av varje låda (tre stycken) och en sked stuvad grönkål fick plats på tallriken tillsammans med lite mera sallad. Den stuvade grönkålen smekte verkligen smaklökarna – nåt jag aldrig har ätit förr, men det lär inte bli sista gången!

Varmrätter

Trots att jag hade låtit bli bröd och nöjt mig med en liten potatis till sillen var jag nu proppmätt av för­ståeliga skäl. Det fick bli en ny paus innan jag tog i tu med desserterna. Fem läckra alternativ förutom ostbrickan och pepparkakorna, det ena smaskigare än det andra.

Desserter

Konstigt nog fick desserterna också plats. ”Det går i skarvarna” brukade fostermor säga. När jag hade druckit ur kaffet och tömt dessertfatet fanns det definitivt inga skarvar kvar!

Heder och tack till er alla som igen bidrog till en kulinarisk upplevelse! 🙂