Månad: november 2015

av

16.11 – Huskut artut*

Mia och jag har grattat vår byäldsta och haft långväga besök.

HöstglödGrattat vår byäldsta
Efter lunch i lördags tog jag på mig ytterkläder och stövlar, greppade paraplyet och fö­del­se­dags­blom­man. Just då höll det upp, men molnen hotade med mera regn.

Mia var genast redo att slå följe. I år var vi en dag för tidiga med gratulationerna beroende på att söndagen var reserverad för långväga besök. 91 år fyllde hon, vår byäldsta.

Jag hade räknat ut att mattiden var passerad men det visade sig att jag dök upp mitt i bestyren. Sovmorgon, en långsam frukost och butiksbesök hade skapat förseningar i tidtabellen förklarade yngsta dottern som var hemma och hälsade på över helgen.

Men jag var välkommen ändå och maten räckte nog till mig också tyckte de båda damerna. Jag för­säk­rade att jag var nyäten och nöjde mig med att hålla sällskap vid bordet. Mia föredrog att stanna utomhus.

Efter avslutat matintag dukades kaffebordet och så satt vi och pratade om ditt och datt tills skym­nin­gen började tränga sig på. Det fick mig att tacka för oss och bege oss hemåt. Mia hade nämligen infunnit sig så småningom och gått och lagt sig på övervåningen.

Långväga besök
Min jämtländska f d svägerska och svåger (bosatta i Uppsala) har besökt Udden en gång tidigare, men sen dess har det flutit mycket vatten under broarna, året var 2002. Senast sågs vi för ett tiotal år sen så det kändes både roligt och lite spännande när svågern ringde och aviserade besöket. Tänk om vi inte hade nåt att prata om?

Jag hade inte behövt oroa mig. Det uppstod inga som helst tysta pauser under den nästan 12 timmar långa vistelsen. Tvärtom pratade vi nästan i mun på varandra. Om oss själva, om våra döda anhöriga, om parets vuxna döttrar, om våra gemensamma bekanta och en mängd annat.

HusbilGårdagen avslutades med kaffe efter maten i ”södra salongen” som sig bör och framåt 23-snåret be­slöt paret dra sig tillbaka till sitt nattkvarter som stod parkerat vid tomtgränsen. Jag var välkommen till husbilen på frukost klockan åtta kom vi överens om.

Kvällskaffet gjorde att det var svårt att få sömn, så för säkerhets skull ställde jag telefonen på väck­ning kvart i åtta. Det var ju tur, annars hade jag nog missat frukosten.

Under och efter frukosten fortsatte vi förstås att prata och kom fram till att vi kunde ha fortsatt ett tag till, men det var dags att ge sig av. Med varma kramar tog vi avsked och paret kunde gott tänka sig att göra om besöket tyckte dom. ”För du åker ju ingenstans har vi förstått” sa svägerskan med ett brett leende.

Jätteroligt att höra hur alla gamla bekanta har det nuförtiden och vad som har hänt sen jag lämnade Jämtland. Det besöket lever jag länge på. 🙂

 

* husku: mycket, väldigt, jätte-. artut: trevligt, roligt

Obekant offer

Jaktbyte

Igår kväll kom Mia in med ett för mig helt obekant jaktbyte. Vid första anblicken trodde jag det var en lämmel, men teckningen stämmer ju inte och i Åbolands skärgård har vi väl ändå inga såna?

Längst fram var ryggen grå, i övrigt var kroppen ljusbrun och vit. Nån som kan upplysa mig om vilket djur det rör sig om?

av

13.11 – Gammalt, nytt och nygammalt

Jag har varierat fisksoppan, pensionerat en present, fått efterlängtad leverans och varit på studie­be­sök. Mia har haft ledig dag.

Varierat fisksoppan
För att få lite omväxling till den välsignade fisksoppan, tillredde jag soppa på ”skogskött” igår. Foster­mor har berättat att fru grannens farfars far använde den benämningen för svamp. Helt adekvat kan jag tycka.

Men idag blev det fisksoppa igen. Snart är den äntligen slut.

Rosa nallePensionerat en present
I samband med dagens städning i sovrummet kom jag fram till att min stora, rosa nalle i fort­sätt­nin­gen kan få samla damm hos nån annan. Lite vemodigt kändes det allt. Nalle och jag har hållit ihop i 26 år – sommaren 1989 fick jag den i present av min blivande fästman.

Fast jag är ingalunda utan nallar för det. I 50-årspresent fick jag en mjuk och go’ liten brun nalle av Tigern/Lejonet och senare har hon förärat mig en till. Längst upp på hörnhyllan i sovrummet sitter en annan brun nalle som jag fick av min f d sambo när jag flyttade så jag klarar mig gott. 🙂

BokEfterlängtad leverans
Ända sen jag såg att författaren till Shantaram, Gregory David Roberts (se inlägg 20.2 och 1.3.2013), skrev på en ny bok har jag väntat på att den skulle bli klar. Det blev den i år och sen dess har jag haft den häftade engelska utgåvan på bevakning hos Adlibris.

Idag hämtade jag bokpaketet med The Mountain Shadow. Och utbrast högljutt ”oj!” när jag såg hur tjock den var, hela 871 sidors läsning har jag att gotta mig åt framöver.

Studiebesök
Idag hade nya värdparet på Hostel Panget, (f d Dragsfjärds pensionat), kaffebjudning hela dan. Eftersom det var längesen jag senast besökte stället tyckte jag det kunde vara intressant att se hur det ser ut nuförtiden.

PangetUtsidan var sig lik, men inomhus kändes det nytt och fräscht. Den vänliga värdinnan utstrålade energi och engagemang så jag hoppas det blir en lyckad satsning. Enligt hennes önskemål plitade jag ner ett antal affärs­idéer och lämnade dom i tisplådan tillsammans med flera andra.

Förutom några f d kursdeltagare från Hitis och andra bekanta, stötte jag ihop med en bekant ättling till den ursprungliga fastig­hetsägaren. Hennes farmor och farfar byggde pensionatet 1930 berättade hon och mindes vilket sjå det var att putsa alla fönstren i det stora huset. Som brukligt på den tiden var fönst­ren spröjsade så det tog sin tid.

Mia har haft ledig dag
På grund av rådande väderförhållanen hade Mia ledig dag igår. Innan jag hann fram med en ren gungstolsmatta hade hon redan parkerat sig i korgstolen. Hon såg ut att ha det så skönt så jag inte ville störa henne.

Mia i korgstolen

av

11.11 – Från amalgam till böneflaggor

Igår var besök i ”stora” centrum av nöden, idag har jag frivilligt nöjt mig med det mindre och hängt upp mina böneflaggor.

Besök i stora centrum
Igår hade jag fått tid hos ”käftis” klockan 12 och infann mig i god tid. Jag hann bläddra igenom en hel National Geographic från 2010 och studera en gammal sjökarta på väggen innan det blev min tur.

Orsaken till besöket var att mina tänder håller på att förvittra. Det var kanske något överdrivet förres­ten, det rörde sig om två. Enligt tandläkaren rör amalgamet på sig när det eroderar, vilket i mitt fall innebar att det hade lossnat bitar från tandväggarna runt lagningen. Men det fixade den vänliga tand­doktorn lätt som en plätt.

MålarbokNästa besökspunkt var banken, det var dags att avsluta mammas konto. Därefter en kort promenad till FPA för att få en stämpel på ett levnadsintyg och så till Pappers­boden. Där blev jag längre än planerat. Dels för att jag ville ta en titt på konstutställningen och dels för att jag hittade en jätterolig bok: Målarbok för vuxna. Klart roligare än korsord.

På inköpslistan stod bland annat oljekritor, men efter att ha konsulterat delägarinnan blev det vatten­fasta färg­pennor i stället. En bra rekommendation har jag redan konstaterat. Det övriga på listan fanns också, så jag gick glad och nöjd därifrån.

Sista anhalten var S-Market. Bland det första jag fick syn på var en konstig frukt. Pitahaya stod det på en etikett. En sån har jag aldrig sett tidigare tror jag, än mindre smakat på. För att få reda på mer om den, bläddrade jag i informationspärmen som står lägligt intill fruktdisken. Den bara måste jag smaka på bestämde jag.

DrakfruktAtt den också kallas drakfrukt har jag läst mig till idag. Det förklarar naturligtvis varför jag drogs till den – så klart en Drake äter drakfrukt! 😀 Fast än så länge har jag inte smakat på den, bara avbildat den.

Besök i lilla centrum
Idag klockan 14 hade jag bokat tid hos Dalsbruks biltvätt. Det är ett år sen Silverpilen senast fick ett bad så det behövdes verkligen. På sina ställen hade algerna redan invaderat den.

Medan jag väntade tog jag en promenad till Ekocenter. Det öppnade redan i våras, men det här var mitt första besök. Det fiffiga konceptet påminner om Z-Rondellen i Östersund som fick ta hand om en stor del av det jag inte tog med mig i flytten.  Gammalt blir nästan som nytt när dom händiga hän­der­na har fått göra sitt.

Efter avslutad biltvätt gjorde jag några uppköp innan jag slutligen landade hos Trollkarlen för att få kaffe och en pratstund innan jag åkte hemåt i den skinande rena Silverpilen.

Böneflaggor
Med gårdagens post fick jag böneflaggorna jag hade beställt och efter hemkomsten hängde jag upp dom vid trappan. Mia var som vanligt behjälplig. 🙂

Inte så mycket av religiösa skäl – även om jag anser att buddhismen står mig närmast – utan mest för att visa min solidaritet med ett ockuperat land som vi ytterst sällan hör talas om, nämligen Tibet.

BöneflaggorDet finns förstås flera länder och områden som lider under Kinas förtryck, men av nån an­led­ning klappar mitt hjärta speciellt varmt för Tibet. Kanske för att jag har läst så mycket om landet och dess folk och följer med vad som händer via ett par sidor på FB.

Inte för att flaggorna gör nån som helst skillnad, men det känns ändå bra på nåt sätt. Om jag bara kunde, skulle jag ovillkorligen beordra kineserna att ge sig av ögonaböj och låta ett fredligt folk ha sin kultur i fred.

av

9.11 – Nöje och nytta

Jag har frossat, meckat, firat jubileum och fått en ny funktion.

Frossat
Igår kl 14 var det då dags att kasta sig över Fars dags-buffén i Labbnäs i trevligt sällskap. Ett eget litet bord fick vi, fint dukat med vit linneduk och levande blomma i vasen. Det vankas inte så ofta på Udden minsann.

Fars dagstårtaJag tappade nästan räkningen på alla slags sillinläggningar. Minst ett halvdussin tror jag. Dessutom förstås en massa andra, både kalla och varma läckerheter som smälte i munnen. Mums filibabba!

Som kronan på verket fanns ett digert urval läckerheter till kaffet/teet, varav Fars dags-tårtan var den ståtligaste. Ojojoj, så mätta och belåtna vi var när vi lämnade stället efter dryga två timmar.

Meckat
Idag fick dammsugaren tjänstgöra. Fast det gick inge’ bra i början… Jag gnodde nästan hål på mattan utan att lyckas få bort allt som låg på den, suget var bedrövligt dåligt. Kunde dammsugarpåsen möj­ligen vara full?

VerktygJodå, det var den, men ett byte hade ingen inverkan på sugförmågan. Alltså var det stopp i röret eller i slangen. Igen.

Både mejsel, flaskborste och tång kom till an­vänd­ning innan maskinen äntligen gluf­sa­de i sig vad det nu var den här gången. Sen gick städningen som en dans och det känns lättare att andas igen.

Firat jubileum
En dag för sent har jag firat jubileum. I jakt på nåt annat råkade jag få syn på ”En utvandrares vedermödor” i MoF Diverse-pärmen idag och kon­sta­te­rade att det redan har hunnit gå åtta år sen dess.

Den 8 mars 2007 skrev jag mitt första blogginlägg. Då bodde jag fortfarande på Fältjägargränd i Östersund. Blogg­por­talen jag registrerade mig på är numera nerlagd, men jag har sparat och skrivit ut alla inlägg fram till flytten den 19 maj.

Första bloggenJag kunde inte låta bli att läsa igenom dom 28 sidorna för att se vad jag hade skrivit om flytt­be­styren och allsköns admini­stra­tion som krävdes innan jag äntligen kunde låsa dörren för gott. Det framgick klart att jag verkligen var uppe i varv och kände hur stressnivån steg ju närmare flyttdagen kom. Skönt att aldrig mer behöva uppleva det. 🙂

Hittat en ny funktion
I samband med nån av dom senaste upp­da­te­rin­garna för Office 2010 har en ny funktion dykt upp i Outlook: Ignorera. I stället för att ange oönskade mejl som skräppost och därefter tömma mappen för skräppost, kan jag i stället ignorera.

Det funkar så att det markerade mejlet tas bort direkt och eventuella kommande mejl från samma avsändare förhindras. En suverän funktion tycker jag!

Senaste tiden har jag nämligen fått en massa reklammejl från olika företag i Australien, förmodligen på grund av att jag tidigare i år shoppade på en australiensisk sajt som säljer sina produkter på etsy.com. Men nu är det slut med den reklamen.

Fars dag

Fars Dag

Idag har många pappor, mor­‑ och farfäder firats. Jag har också mints mina fäder. Omedvetet pla­cerade jag fosterfar som bild nr ett – pappa borde givetvis ha varit först om man tänker sig den kronologiska ordningen i mitt liv. Men fosterfar kommer alltid att vara på första plats i mitt hjärta.

Styvfar nr 1 (till höger) kände jag bara i fem år, därefter tog styvfar nr 2 vid. Honom har jag ingen bild på längre. På vigselfotot var han förstås med, men jag klippte bort honom omgående. Det säger ju en del om vår relation.

Så om jag hade kunnat välja vem av alla mina pappor jag firade idag, skulle det utan tvivel var dom två första. 🙂

av

7.11 – Fått till det

Jag är nybliven elefantägare, har forskat i slam, haft datorstrul, blivit biten, testat och kockat.

ElefanterElefantägare
I torsdags hade jag ”ärendedag” – 9 ställen stod på listan. Det blev sist och slutligen bara sju för jag hade så klart glömt att ta med mig det jag skulle till två av ställena.

Första anhalten blev hos elefantsäljaren. Efter lite rundsnack hade jag med mig fem små por­slins­ele­fanter i en liten påse när jag gick ut.

Jag behöver verkligen inga fler dammsamlare, men dom här var så söta så jag gjorde ett undantag när jag hittade dom på Bytesbörsen på FB.

Forskat i slam
I veckans Annonsblad fångade en av artikelrubrikerna genast mitt intresse: ”Kimitoöns Vatten höjer avgifterna”. Att avgifterna höjs var ju inte oväntat, men en formulering angående slamhanteringen tedde sig mycket märklig tyckte jag.

Enligt vattenverkets vd ”… steg slamhanteringskostnaderna kännbart i oktober när slammet enligt miljö­tillståndet måste köras till effektivare behandling.” Ett par frågor uppstod genast i mitt huvud. Har slamhanteringen hittills varit olaglig? Tog man aldrig reda på vilka krav som ställdes innan man ansökte om tillstånd?

Svaren kanske finns i protokollet från vattendirektionens senaste möte? Jag har inte lusläst det än så länge, men om inte, kommer vd att få ett mejl med begäran om förklaring ifall jag inte får klarhet av Bygg- och miljönämndens ordförande eller via ÅUs lokalreporter innan dess.

Carbonite 2Datorstrul
I torsdags följde jag uppmaningen jag fick i Carbonites nyhetsbrev där det meddelades att jag inte hade den senaste klientversionen. Det borde jag aldrig ha gjort. Efter det meddelade Carbonite ”Waiting for registration to complete…” resten av dagen.

Samma meddelande visades hela dagen igår och idag, ända tills jag avinstallerade och om­in­stal­le­rade för tredje gången. Vad pjutt man blir på sånt. I ärlighetens namn ska medges att jag först igår gjorde den ändring som krävdes i inställningarna för brandväggen, men bara den åtgärden hjälpte alltså inte. Men nu så funkar allt finfint igen. 🙂

Blivit biten
I brist på roligare sysselsättning löste jag korsordet i pensionärstidningen igår. Det måste vara mer än 10 år sen jag löste korsord senast, men nu blev jag biten igen. ÅUs lördagskryss väntar härnäst.

Testat
Idag laddade jag ner Tor, webbläsaren som Edward Snowden förordar och som låter oss surfa anonymt. Kommunikationen går via en mängd andra datorer, vilket gör det omöjligt att spåra trafiken. Bl a FB stöder den så jag använde den där att börja med. Trafiken gick via tre länder på tre olika kontinenter kunde jag konstatera, men lustigt nog är läsaren ändå minst lika snabb som de andra webbläsarna jag använder.

Jag har för all del inget att dölja, men tyckte det kunde vara roligt att vara helt anonym för en gångs skull. Jag håller mig för all del ändå alltid till incognito-läget oavsett webbläsare. Dels för att minska på skräpposten och dels för att om möjligt undvika intrång och skadliga program. Fast det enda riktigt säkra är förstås att låta bli internet helt och hållet.

Fisksoppa 2Kockat
Idag lyckades jag övertala mig själv att göra nåt med (den vacuumpackade) fisken jag köpte i tors­dags. Inspirerad av kocken som bjöd på fisksoppa förra veckan beslöt jag också tillreda en. Soppa passade bra en mulen och regnig dag som denna.

Eftersom fisken var hel, beslöt jag filea den. Om proffsen hade sett hur jag bar mig åt, skulle dom ha kräkts. Men det blev ju två (konstiga) filéer till slut. Ena filén åkte in i frysen för att gravas senare och på resten kokade jag basen till fisksoppan.

Den utökades så småningom med en påse djupfrysta sopprötter med potatis, rikligt med fisk och dill plus grädde. Inte alls så pjåkigt. 🙂 Fast nästa gång ska jag nog ersätta dom djupfrysta in­gre­dien­ser­na med färska.

av

4.11 – Tacksamt

Jag har gjort avstämning, hittat hösttröjorna, anmält mig till fortsättningskurs och krattat löv. Mia har hittat en ny väntplats.

Avstämning
Den 29.10 hade samtliga vägandelsägare betalat sin vägavgift. Förfallodagen var visserligen den 15.10, men den förseningen måste man kanske räkna med? Annars upplever jag att man i Finland har klart bättre betalningsmoral än i Sverige (för åtta år sen).

Nu gällde det att stämma av debiterat totalbelopp mot kontoutdragets summa för inbetalningar. Diffen på 40,50 € kom jag snart på. En andelsägare betalade sin avgift redan den 31.7. I övrigt stämde beloppen överens. 🙂

PlastbackHittat hösttröjorna
För några veckor sen letade jag efter en av mina hösttröjor men hittade den inte i klädskåpet så jag antog att den hade gått till klädinsamlingen. I måndags saknade jag en annan tröja som jag säkert visste att jag har kvar, men den stod heller inte att finna. Mysko tyckte jag.

Operation lådkontroll vidtog. Som bekant förvarar jag kläder i plastbackar under sängen. Det har två stora fördelar förutom utnyttjandet av tomt utrymme: Dammet lägger sig på locken i stället för på golvet och backarna fungerar som isolering mot golvkylan vintertid.

I backen längst bort med grönt lock hittade jag dom saknade tröjorna. Jag hade givetvis glömt för länge sen att jag bytte innehåll i den backen när det nu var? Tidigare låg det gardiner i den och därför har jag förstås inte brytt mig om att titta i den tidigare. Det är som sagt livsfarligt att flytta på grejer för min del numera.

Anmäld till fortsättningskurs
I förmiddags tog jag en titt i dokumentationen för sista kursavsnittet och beslöt på sittande stjärt att anmäla mig till fortsättningskursen i Lär känna din digisystemkamera den 9.2.2016. Det är aldrig tungt att bära på kunskap och man kan alltid bli bättre på det man gör (om man vill).

Den dagen jag inte längre är vetgirig och slutar utvecklas är det lika bra att stänga locket över mig brukar jag påstå.

NykrattatKrattat löv
Vid det här laget har de flesta träd och buskar på Udden fällt mestadelen av sina löv. Tack vare dom svaga eller obefintliga vindarna har dom inte yrt omkring så i år är det inga drivor. Men självfallet kändes det ändå påkallat att snygga till framför ”paradingången”. Nån annan har jag inte. 😀

Vädret kan jag då inte klaga på! Lika fint idag som igår om än inte fullt lika varmt. Fast efter nån timme åkte jackan av ändå tills solen försvann bakom trädtopparna.

Jag håller med sommargrannen psykologen. I samband med sin snabbvisit i måndags konstaterade hon att krattning är en form av meditation. Om man är fullt fokuserad på det man har för händer slipper man höra sina tankar.

Mia har hittat ny väntplats
Ibland ställer jag mathämtningskorgen på skostället vid dörren tills jag har annat ärende ut i ve­ran­dan. Det tycker Mia är en utmärkt väntplats tills jag öppnar dörren och släpper ut henne. 🙂

Mia i matkorgen