Mia

av

7.7 – Bland tamt och vilt

NävaJag har hittat en näva(?), tömt en karaff, kört över en ”skyddsväg” och sjasat bort en mårdhund. Mia har hittat vattensnoken.

Hittat en näva
När vi senast hade möte i Dragegården upptäckte jag en liten näva (tror jag?) som blommade mellan trapp­stenarna vid ingången. Jag har sett en sån tidigare, men vet inte namnet på den?*)

Enligt de källor jag hittat på nätet finns det 430(!) arter så det finns ju att välja på… Om du råkar veta vilken det är (klicka på bilden för större storlek) vore jag tacksam för namnet!

Tömt en karaff
Igår hade jag anledning att tömma konjakskaraffen. Den återstående skvätten räckte precis till oss som inte var chaufförer. Min f d klasskompis och hans sambo hedrade nämligen Udden med ett besök i bersån igår.

PresentDen tjusiga blombuketten och den roliga presenten upp­skat­tades storligen. I fortsättningen lever vi på stor fot på Udden. 😀

Under samtalets gång kom jag på att vi tidvis lät precis som tidigare generationer som förfasat sig över nutidens ungdom. Är det ett mönster som alltid har upprepats månntro?

Upphöjd skyddsväg
Jag kanske har orerat om upphöjd skyddsväg tidigare, men jag gör det igen eftersom jag råkade se skylten på nytt idag. Vad i fridens namn är en skyddsväg?

Om jag låter min fantasi skena är det en extra säker väg för vilt som ska ta sig över livligt trafikerade vägar. Men så är be­vis­li­gen inte fallet eftersom dom vitmålade ränderna antyder att det är frågan om ett övergångsställe för människor.

Har trafikverket i det här landet aldrig hört talas om övergångsställen? Rena rama språkmiss­handeln uppfattar jag det som. Grr.

MårdhundsvalparSjasat bort en mårdhund
Årets mårdhundsvalpar är nu utslängda från boet och ungefär i samma storlek som Mia. Idag (kl 13:10) över­raskade jag en valp som sökte ätbart på sop­hö­gen bland syrenerna.

Trots att jag högljutt sjasade i väg den, gjorde den sig ingen brådska. Människor uppfattas förstås inte som fiender. På trappan satt Mia och klappade i tassarna, hon gillar dom ju lika lite som jag.

Mia har hittat vattensnoken
I förrgår stökade Mia med nåt bakom skostället i verandan, men jag antog det var en näbbmus eller en ödla. En stund senare hade jakten flyttats inom synhåll och då blev det fart på matte.

Mia och snokenHon hade olyckligtvis hittat vattensnoken, förmodligen den jag skrev om i inlägget den 26.6. Jag skyndade mig att pytsa över den i ett tvättfat och frakta den till stranden. Där är det mindre chans att Mia hittar den räknar jag med men jag vet ju inte var hon hittade den så det är ingen garanti.

Som tur är snokar – kanske andra ormar också? – specialister på att spela döda. Dom ligger absolut blickstilla och öppnar gapet har jag märkt. Varför dom öppnar gapet vet jag inte men det verkar tillhöra simuleringen.

Förhoppningsvis får den lilla snoken leva fridfullt resten av sitt liv. 🙂

*) Tack vare kunniga vänner på FB har jag fått svar på frågan: Stinknäva heter den lilla örten.

av

2.7 – Nytt från arbets- och nöjesfronten

Jag har sett en raritet, haft julafton, redigerat protokoll, klippt gräs och varit på kalas. Mia håller siesta.

Cheva -56Raritet
I samband med post- och butiksärenden i förrgår passade jag på att slänga papper vid sopstationen i kyrkbyn. Intill sop­tun­norna stod en raritet – en Chevrolet av årsmodell 1956 fick jag veta när jag frågade mannen som rattade den.

Den såg ut att vara i finfint skick, men tyvärr hade den strejkat talade han om. Det var alltså inte chauffören som var ägare till bilen, men dö’läcker att se på var den. Eftersom jag hade andra foto­uppdrag den dagen passade jag på att fotografera den (med chaufförens tillåtelse).

Julafton
När jag kom hem hade jag rena rama julafton. Både kompressor och slipmaskin packades upp.

Kompressor 2Kompressorn var jag mest nyfiken på så jag testade den genast på vattenpumpen. Sen läste jag till min stora för­skräckelse i anvisningarna att manometern inte var kalibrerad! Just så. :-/ Men nästa gång jag åker till macken ska jag kolla däcktrycket och jämföra med min egen manometer så ska det nog ordna sig.

Slipmaskinen, eller rättare sagt en kombinerad smärgel-slipmaskin (för torr- eller våtslipning) har jag inte provkört. Först behöver nån kunnig person lära mig hur jag slipar rätt. Jag har en sån i åtanke, en som också råkar vara den som tipsade om var jag kunde köpa mackapären.

Redigerat protokoll
En del är vrålsnabba på att justera protokoll… Igår kl 10:30 skickade jag protokollet från hem­bygds­före­ningens styrelsemöte och redan samma dag hade mötesordföranden några ändringar. Bra med folk som är på alerten. Den nya versionen gick i väg samma dag kl 20:28. Det gällde att inte vara sämre. 🙂

Klippt gräs
I förrgår nåddes vi av en värmebölja. Högt upp på att-göra listan stod gräsklippning men jag valde som sagt protokollredigering igår tills värsta hettan var över. Skönt att kunna välja.

Skillnaden blev märkbar, så nu är det fint på ”paradsidan” igen nån vecka. Andra hälften återstår att klippa men idag hade jag nåt mycket roligare för mig.

KalasPå kalas
Klockan tre var jag inbjuden till kalas hos El-Tigerns fru som firade sin 60-års dag i efterskott. Riktigt hur stort kalaset var fattade jag inte förrän jag såg antalet bord och sitt­platser som stod utplacerade på gräsmattan… Jisses.

Hon hade verkligen lyckats med vädret. Vid ankomsten sken solen från molnfri himmel och i skuggan stod termometern på 25° så vi som satt i solen behövde verkligen inte frysa. Senare drog ett mörkt molnsjok förbi, men lyckligtvis blev det inget regn.

Hon hade lyckats väldigt väl med resten också förresten. Stående bord med diverse smaskiga rätter och efter maten kaffe med en lika smaskig jordgubbstårta till. Avec till påtåren saknades inte heller för den som var hågad. Idag behövde jag inte fundera vad jag skulle ha till middag insåg jag.

Det där med stora sällskap är ju inte min grej som mina trogna bloggläsare vet, så jag bröt upp som förste man(?) efter fyra timmar. Och oj vad skönt det kändes att komma hem till tystnaden och Mia igen!

Mia håller siesta
Värmen gör att Mia håller siesta dagtid. Hon är ut en sväng på morgonen men är i regel tillbaka efter ett par timmar. Sen tar hon ledigt tills det är dags för kvälls­passet som börjar då solen står lågt på himlen.

Mia har siesta

av

29.6 – Slutet gott, allting gott

Veckan började vimsigt, jag har fått VIP-service och lunchat rekordtidigt. Det har varit synd om Mia.

Vimsig början
I måndags låste jag ytterdörren kl 12.42 och ställde mig på trappan för att invänta skjutsen som var aviserad till kvart i ett, men ingen dök upp. Jag väntade fem minuter över tiden, sen ringde jag chauf­fören för att kolla om jag missför­stått?

UrtavlaJo, det hade jag visade det sig. Kvart över ett hade vi kommit överens om påpekade min syssling. Just så. Tydligen hade jag knäck i lurarna när vi avtalade tiden.

Nästa fadäs inträffade vid utflyktsmålet (se inlägg 27.6). När jag skulle betala mina inköp, kom jag på att plånboken låg i bilen… Men i fel bil. I Kimito bytte vi nämligen bil och chaufför. Det löste sig tack vare att min andra syssling ställde upp och betalade, men det kändes ändå retfullt.

På hemvägen återgick vi till den första bilen, men eftersom jag inte hade tillräckligt med kontanter bad jag få sätta in pengarna på sysslingens konto. Det gick så bra så tyckte hon.

När vi nådde Udden igen upptäckte jag att ytterdörren stod på vid gavel?! Mia vaktade visserligen ingången, men antingen hade nån tagit sig förbi eller så hade jag glömt att stänga och låsa. Givetvis gällde det senare alternativet.

I och med att chauffören kom in och hämtade mig blev jag tillräckligt distraherad för att glömma stänga och låsa. Jag hade ju redan låst en gång tyckte min hjärna antagligen. En helvimsig dag. 😀

FrisyrVIP-service
Min rara frissa Gisela har fått en stjärna i himlen. Hennes arbetsdag börjar normalt efter nio, men igår fick jag komma redan klockan åtta för att hon inte hade andra tider att erbjuda. Det kallar jag VIP-service!

Till saken hör att jag alltid bokar ny klipptid i samband med besöket men den här gången hade jag tydligen tänkt fel. Delvis beroende på att hon har semesterstängt två veckor i juli. Från den 27 maj till den 22 juli skulle innebära åtta veckors intervall, vilket jag till min stora fasa insåg för några dar sen. Men som sagt, tack vare hennes fina service ordnade det sig. 🙂

Rekordtidig lunch
Gårdagens rekordtidiga klippning följdes idag av en rekordtidig lunch. Mia tyckte det var dags att kliva upp tio över sju, vilket innebar att jag var vrålhungrig klockan tio. Som tur hade jag en halv portion mat kvar att värma så hungern var snabbt avhjälpt.

Synd om Mia
Det är bara en gång per år vi behöver besöka veterinären om inget oförutsett inträffar, men det är lika fullt en lång och utdragen plåga för oss båda varje gång. Idag hade vi tid för vaccinering kl 12.15.

Mia coolar 2Jag hade inte hjärta att hålla henne instängd tills det var dags att åka, så hon fick gå ut och in som vanligt ett par gånger, men efter nio vågade jag inte chansa längre. Igår morse var hon försvunnen i fem timmar!

Det gick bra att distrahera henne en timme, men sen försökte hon tala om att nu MÅSTE hon gå ut. Lyck­ligt­vis är hon så duktig så hon går fram till duschkaret när hon är nödig så jag ställde genast ner ett tvättfat och hällde i kattsand som en improviserad innetoa.

När hon hade tömt tarmen blev hon lugn igen en stund. Sen kom jag på att vi kunde vila en dryg timme för att fördriva tiden. Det fungerade bra, vi slumrade till båda två.

Att gå in i buren var inte alls tilltalande och att åka bil är ändå värre men det gäller att stål­sätta sig inför hennes miss(!)nöjesläten. Tyvärr har jag varit dålig på att träna henne att åka bil och lider alltid när hon lider även om det egentligen inte går nån nöd på henne. Men slutet gott, allting gott. 🙂

av

26.6 – Midsommar och andra nöjen

Jag har brutit mot flaggförordningen, skippat sillen, haft besök, blivit betittad och nyttjat myggolja. Mia har sett en mårdhund i vitögat.

FlaggaBrutit mot flaggförordningen
Det där med flaggning är nog inte min grej. Som en eftergift åt konventionen beslöt jag hissa flaggan till midsommar men oj vad fel det blev.

Enligt flaggförordningen (som jag läste efteråt) ska flaggan tydligen hissas på Midsommarafton kl 18 och halas Midsommardagen kl 21.

På Udden var flaggan i topp redan kl 10 på förmiddagen. Men det är ju inte så värst många som såg mitt brott så jag slipper högst antagligen efterräkningar. Jag lycka­des i alla fall hålla halningstiden.

Skippat sillen
När flaggan var hissad och midsommarstädningen avslutad chockade jag kroppen med en grönsallad. Alla ingredienser utom vitlöken bestod av lokalt odlade produkter. Det kändes fräscht och nyttigt. Ingen sill och potatis med andra ord. Ingen nubbe heller för den delen.

Besök
Igår anlände ”veckans gäst” som vanligt med bullpåse vid lunchtid.  Förmiddagen var mulen, men efter hand skingrades molnen så jag dukade i bersån. Temperaturen var riktigt sommarlik.

Dagens diskussionsämnen sträckte sig från åldrande och död till djur och natur. Däremellan av­handlades aktuella politiska ämnen i ytterst korta ordalag.

Ett par timmar efter att han åkt, tittade sommargrannen psykologen förbi. Hon hade tänkt ösa båten men det hade ”hamnkaptenen” redan tagit hand om talade jag om för henne. Vi tog trots det en tur till stranden för att kolla läget.

SnokBlivit betittad
Faktiskt fanns det ändå lite vatten att ösa. När jag var klar ställde jag mig på bryggan. Plötsligt fick jag syn på ett litet huvud och en hals som stack upp mellan bräderna. Vi var iakttagna av en nyfiken liten snok.

”Men hej lilla vän, vad roligt att se dig!” sa jag högt till snoken. Sommargrannen trodde det hade slagit runt fullständigt innan hon också fick syn på vårt sällskap.

”Tycker du ormar?” undrade hon. Jag förklarade att jag inget har emot dom, speciellt inte snokar, och att det är nyttiga djur. Det höll hon med om, men var inte lika förtjust som jag.

För snart 100 år sen när jag var barn bodde det alltid en snok i stranden, men jag har inte sett till nån på många, många år så det var en glad överraskning. Hoppas bara att Mia låter den vara ifred.

MyggoljaNyttjat myggolja
I flera veckor har jag kliat och skrapat mina fötter och ben och klådan sitter i längre än vanligt upplever jag. Är dom ovanligt giftiga  i år eller har jag plötsligt blivit känsligare?

Idag fick jag nog. Den fuktiga värmen fick insekterna att formligen kasta sig över mig medan jag (klädd i bikini) klippte bort blomställningarna på dom utblommade lupinerna, så jag gick in och smorde benen med myggolja. Det var faktiskt effektivt. Efter det bet dom mig på låren och överkroppen i stället. 😦

På flaskan står det Mygg och fästing. Av allt att döma gillar fästingarna preparatet för jag hittade nyss en fästing som kröp på vristen. Vintern har trots allt en del fördelar!

Mia och mårdhunden
I onsdags kväll hörde jag ett konstigt läte. Nästan som en kråka, men mer utdraget. Sen blev det tyst.

Mårdhund 2För att stilla min nyfikenhet gick jag ut och tog en titt. En bit från vedhögen såg jag en vuxen mård­hund som stod och tittade stint på Mia som låg i gräset och tittade lika stint tillbaka. Hon var själv­fallet beredd att försvara sitt revir föreställer jag mig.

När mårdhunden såg att jag närmade mig tyckte den att det var säkrast att dra. Mia kom tacksamt(?) fram till mig och vi gick in båda två.

Tidigare har Mia undvikit mårdhundarna så snart hon fått vittring på dom, men den här situationen var ju lite annorlunda. Eller så har hon vant sig vid deras lukt? Hur som helst slutade mötet lyckligt för alla parter den här gången.

av

14.6 – Träligt

Jag behöver ingen bastu, har glömt och saknar kompressor. Mia och jag har varit osams.

BastuBehöver ingen bastu
För min del behövs ingen bastu. Svetten lackar lika effektivt av att kärra ved och klippa gräs.

En kort stund kände jag mig frestad att svalka av mig i sjön efter avslutat arbete igår, men kom snabbt på andra tankar då jag kollade vattentemperaturen: bara 18°. Minst 20 ska det va’ som sagt.

Glömt
Hur kan man glömma att klippa gräset överallt där det var tänkt? Efter att ha lyft in gräsklipparen upp­täckte jag en oklippt triangel vid rhododendronbusken igår. Stigen till avloppstanken var också oklippt. Hur i all världen kunde jag missa det?

Troligen fick jag syn på nåt annat ställe som jag hade tänkt klippa…? För att ge ryggen en paus i ved­kärrandet idag rättade jag till saken, så nu är alla bevis på min tabbe undanröjda.

KompressorSaknar kompressor
Jag har redan tidigare kommit fram till att det vore bra med en egen kompressor men har inte gjort slag i saken. Igår blev det akut då jag flyttade på pirran och konstaterade att ena däcket var tomt.

Efter ett SMS till herr grannen ordnar det sig den här gången, men om och när jag behöver fylla på luft i andra däck eller till vattenpumpen uppstår behovet igen. Varje hushåll borde faktiskt ha en kompressor inser jag. Nästa gång jag är i närheten av nån affär som säljer såna ska jag nog ta en titt på alternativ och prislappar.

Osams med Mia
I morse fick Mia ett ”tokryck”. Det började väldigt oskyldigt med att hon parkerade sig på mina fötter när jag var ute i fotoärenden. Jag kelade och busade med henne en stund men tänkte sen flytta på mig.

Mia i närkontaktDå anföll hon på fullaste allvar och upp­re­pa­de manövern trots att jag hade fyat henne första gången. Sånt beteende tolererar inte matte! Jag morrade åt henne så högt och hotfullt jag kunde och gick därifrån.

En liten stund senare kom hon in, tittade forskande på mig och gick till mat­skå­len. När hon satte sig nedanför ”godisskåpet” frågade jag om vi var vänner igen och det var vi tydligen. Förutsatt att jag bevisade det med några go’bitar verkade hon tycka.

Undrar vad som utlöser hennes plötsliga aggression? Såvitt jag minns, händer det alltid utomhus? Inomhus är hon väldigt försiktig med klorna och försöker aldrig bitas annat än på lek. Vi borde kanske konsultera en kattpsykolog? 😉

av

3.6 – Naturnära

Jag har hört en intressant nyhet, träffat en mullig kompis, mätt och klippt. Mia övervakar mig.

UtterIntressant nyhet
Igår kväll ringde Lingongrannen och hade en synnerligen intressant nyhet att förtälja. Han hade stött på en utter i närheten av udden mittemot Udden.

Han nämnde att han sett spår efter en redan i vintras, men förstås inte kunnat avgöra om den var stationär eller bara på besök. Bevisligen har den/dom(?) bestämt sig för att hålla till i våra vatten. Förhopp­nings­vis låter den bli sjöfågelungarna. Dom har redan mer än tillräckligt med fiender.

Undrar förresten hur bisamråttan och uttern kommer överens? Bortsett från vattenväxter har dom tydligen samma kostvanor. Hur som helst vore det spännande att få se den livs levande. 🙂

LarvTräffat en mullig kompis
Arbetsdagen började med breddning av stigen ner till sjön. Alla växter och buskar gör sitt bästa för att förhindra fram­kom­lig­he­ten.

På ett blad i bondrosenbusken fick jag syn på en liten grön filur med liknande figur som min. Vilken sorts fjäril det blir av den vet jag inte men mat har den i alla fall gott om.

Mätt
På Daphnias årsmöte blev jag övertalad att bidra med sikt­djups­mät­ningar igen. Jag påpekade att jag har återlämnat secchiskivan men det skulle ordna sig sa ordföranden.

I onsdags hämtade jag en skiva hos Daphnias sekreterare och efter sjösättning av båten idag rodde jag ut till Långholmsudden för att mäta: Svag vind, molnfritt, 24° kl 13:10 och siktdjup 3,9 m. Ett mycket bra resultat. Fram till den 31.8 mäter vi siktdjupet varannan vecka på tre olika ställen i sjön.

Klippt
Gräset växer så det knakar… På stigen ner till stranden var gräset onödigt långt igen tyckte jag idag när jag travade av och an för att hämta båttillbehören men hade ingen lust att klippa det under hetaste tiden på dagen.

Mia övervakarFramåt fyra i eftermiddags kändes det svalare och vinden hade friskat i så jag baxade fram stora gräsklipparen med självdrag. Mina muskler kved vid minnet av vilken ansträngning det var att använda den lilla som saknar det.

Jag hade tänkt nöja mig med ett mindre område men hur det nu var klippte jag i stort sett överallt. Resten tar jag med lilla klipparen som är smidigare att hantera runt buskar och träd.

Mia övervakar mig
Efter gräsklippningen behövde jag ett dopp, det andra för dagen. Mia övervakade min simtur och sa genast till om jag simmade för långt ut. 🙂

av

29.5 – Brister och tillgångar

Jag har levt på kredit, tittat in hos storkfamiljen, köpt en bänk, varit mötesordförande och haft te­be­sök. Mia har tagit ett sista farväl av stolsmattan.

Levt på kredit
När jag steg ur bilen vid Panget i fredags och skulle ta med mig plånboken hittade jag den ingen­stans. Det var bara att erkänna för f d klasskompisen och hans sambo som jag hade lunchträff med. Sambon skrattade och sa skämtsamt: ”Då får du vara utan mat.”

KreditLyckligtvis ställde dom upp och betalade för både min lunch och en hämtportion. Revbensspjällen smakade ypperligt så jag ville ta med mig en portion hem.

Efter lunch hade jag tid hos frissan och började förstås med att tala om att jag hade glömt plånboken. ”Inga problem” sa min rara frisörska, ”det ordnar sig nog”. På återbesökslappen noterade hon konto­numret jag kunde betala till.

Hur hade det här gått till nu då? Jo, jag hade jag redan hunnit låsa ytterdörren när jag kom på att jag hade glömt en grej, så jag la plånboken på stolen på trappan medan jag gick in och hämtade grejen. Sen hade jag redan glömt att jag la den ifrån mig.

Plånboken var det första jag såg när jag kom hem, den låg kvar på stolen där jag hade lämnat den. Varken första eller sista gången misstänker jag. :-/

Tittat in hos storkfamiljen
I gårdagens ÅU fanns en artikel om webbkameror i Estland som filmar fåglar och andra djur. Att vänta på att grävlingen skulle dyka upp hade jag inte tålamod till så jag tittade in hos storkfamiljen i stället. Här kan du höra och se vad som händer i boet (rulla ner tills du ser bilden): http://www.looduskalender.ee/n/en/node/247#cam.

Köpt en bänk
Av gårdagens telefonsamtal med Trollkarlen framgick att han hade kommit på andra tankar än att bygga en bänk till mig. Jag förstår honom. Med tanke på allt han har för sig blir det svårt att få tiden att räcka till.

TrappbänkHan tipsade om några leverantörer som kunde tänkas ha en som jag gillade. Men si, det hade dom inte. Det fanns visserligen flådiga soffor av typ parkbänk, men en sån skulle ju inte passa på trappan. Inte få plats heller för den delen.

Jag övergick till att googla på ”puupenkki” (träbänk) och hittade ganska snart en som föll mig i smaken, hade rätta måtten och som dessutom såldes med 30 % rabatt och fraktfritt. Som hittat! Den beställde jag omgående och får leverans inom 14 dagar om leveranslöftet håller.

Mötesordförande
På Daphnias årsmöte igår valdes jag för en gångs skull till mötesordförande, annars brukar jag självsvåldigt agera ordförande när jag tycker att mötestekniken fallerar alltför mycket.

På hemvägen kritiserade jag mig själv. Det hör till mötesordförandens uppgift att samman­fatta vad man beslutat/kommit fram till, där missade jag flera gånger. En av dom bästa ordförandena jag hört i aktion här på ön är ordföranden för Västanfjärds byaråd. Hennes möten är det verkligen ett nöje att följa.

Tebesök
Den här veckan blev tebesöket också ”fel” dag. Så är det med strängt upptagna pensionärer. Men det gick faktiskt lika bra. Teet gick åt och samtalet löpte lika smidigt som det brukar.

Mias sista farväl
Innan det fanns plats att lägga ner stolsmattan i tvättkorgen låg den ovanpå ett tag. Hon passade då på att markera att den verkligen är hennes och ingen annans. 🙂

Mia på tvättkorgen

av

14.5 – Läsning och andra viktiga göromål

Jag har läst ut en vidrig bok, tömt en vrå, provkärrat ved och haft tebesök. Mia har snott chips.

Mao-bokenEn vidrig bok
Drygt 10 års grävande i hemliga arkiv och ett stort antal personintervjuer resulterade i boken Mao – Den sanna historien på modiga 709 sidor, författad av Jung Chang och Jon Halliday. Nu har jag läst ut den.

Det är en fullkomligt vidrig bok innehållsmässigt. Huruvida författarna är sakliga till 100 % är jag inte kompetent att ta ställning till, men boken lämnar knappast någon oberörd. Mao beskrivs som en maktgalen tyrann och massmördare utan den minsta tillstymmelse till empati.

Av alla världens ledare har han rekordet i att ta död på sina landsmän. 78 miljoner kineser dog under hans tid vid makten. I den siffran ingår både hans anhöriga och hans lojala medarbetare som han utan tvekan offrade när de hade misshagat honom.

Inte ens under sina sista levnadsdagar kunde han uppbåda någon annan känsla än självömkan. Jäm­fört med honom var Hitler och Stalin amatörer.

Massmördare

Tömt en vrå
Igår beslöt jag göra plats för veden jag fick lite oväntat den 10.4 (se inlägg 12.4). Den vrån i vedlidret har jag hittills förträngt, vilket innebar att jag gjorde diverse fynd från tiden när fosterfar levde, dvs på 60-talet.

Tanken var att nyttja dom stora lastpallarna Vik Husse har varit vänlig nog att förse mig med, men min mått­tagning visade sig vara lite fransk om man får säga så. Om jag hade mätt på smalaste stället hade jag genast sett att en lastpall på 120 cm aldrig skulle få plats. Det fick bli lite improvisation och pusslande med småpallar i stället.

Sommarved 2Provkärrat ved
För att se hur ”möbleringen” fungerade, kärrade jag in några vedlass och konstaterade att Vik Husse har rätt igen. Hela vedhögen kommer aldrig att få plats där jag tänkte mig om jag inte bygger upp den väldigt högt. Nåväl, det lilla problemet löser sig nog så småningom.

Tebesök
Idag har jag i vanlig ordning haft ”karl för en dag”. Vik Husse anlände i vanlig tid med sin vanliga skaffning plus en nyhet och drack sitt vanliga te medan vi som vanligt surrade om ditt och datt.

Nyheten bestod i en Pågen-produkt som inte föll mig på läppen. Efter att ha läst inne­hålls­de­kla­ra­tio­nen tilltalade den mig ännu mindre. För att inte såra min generösa och goda vän, påpekade jag att jag är svårflirtad ibland.

Mia äter chipsMia har snott chips
För att få potatischipsen att minska hällde jag upp dom i en skål och ställde fram den till kaffet/teet. Chipspåsen fick jag nån gång vid jultid av en besökare, men dom chipsen föll mig inte heller på läppen så den har blivit liggande i skafferiet.

Åtgången var minimal, så resten åkte ner i det nytömda slaskfatet. Den doften fick Mia att omgående hoppa upp på diskbänken och nappa åt sig ett chip som hon lät sig väl smaka.

Eftersom jag har väldigt svårt att tro att potatischips är nyttigt för katter fick hon nöja sig med ett enda.

Undrar vem som har lärt henne gilla chips? 😀

av

12.5 – Lätt och mindre lätt

Jag har köpt fel sort, hängt ute, levererat sista överraskningen, vunnit, städat och målat. Mia föredrar vintermattan.

Köpt fel sort
Häromdagen började jag på en ny ost. Det var inget fel på smaken, men konsistensen var gummi­aktig. Jag anade genast oråd… Mycket riktigt, jag har i misstag köpt ost med bara 17 % fetthalt. Dessutom en stor bit.

Men den går nog ner den också. Nästa gång ska jag kolla förpackningen lite noggrannare. Minst 20 % fetthalt ska de’ va’, gärna mer.

TvättorkningHängt ute
Igår hängde jag ut tvätten på tork för första gången i år. Det är nästan lite högtidligt. Och ett sant nöje att borra näsan i plaggen när de har torkat. Bättre parfym finns inte. 🙂

Levererat sista överraskningen
Jag hängde också ute igår förresten. På eftermiddagen levererade jag den tredje och sista utlovade över­rask­nin­gen. Vi satt på terrassen i Holmbergs café där solen nådde oss.

Överraskningen skulle ju bestå av fiskburgare och kaffe, men damen i fråga avböjde, hon hade nyss ätit sa hon. Efter lite trugande tog hon en kanapé i stället och tackade ja till ett glas likör. En tom kopp kaffe var ju inte mycket att bjuda på tyckte jag.

Vunnit
Fantastiskt vilken röta jag har haft på sistone! Först vann jag en tia på lotto, därefter ett burk­öpp­nings­set i Röda Korsets lotteri och slutligen 1 € på en skraplott jag fick som tack för att jag besvarat en undersökning. Inte alls illa.

GungstolsmattaStädat
Igår, äntligen, tog jag mig för att städa. Dammsugaren har stått i vardagsrummet i minst en månad för att jag tänkte städa där härnäst.

Det blev en längre och grundligare städning än vanligt, vilket också var av nöden. Jisses vilket dammlager jag hade fått till ovanpå bokhyllan i ”kontoret”! Flera andra ställen också för den delen. Mattorna blev minst en nyans ljusare och det känns faktiskt lättare att andas.

Jag bytte också till den handvirkade sommargungstolsmattan och la på en ren dito på korgstolen. På trappan blev det också sommardörrmattor så nu är Udden redo för sommar.

Målat
I morse var jag handikappad. Ryggen talade om att gårdagens övningar var i värsta laget. Så i stället för att ta i tu med veden beslöt jag måla klart trappräcket.

TrappräckeLängsta tiden gick åt till förberedelser. På ena sidan sitter två kanter av räcket tätt intill husväggen och den ville jag gärna ha kvar originalfärgen på så det blev till att skydda den på alla sidor med målartejp.

Efter en dryg halv timmes målning var jag klar. Nu ser ingen längre att det ena trappräcket är nytt, men det var guld värt att få det utbytt. Ett stort och varmt tack än en gång till Vik Husse som åtog sig uppdraget!

Mia föredrar vintermattan
När jag hade dammat av stolsmattan till korgstolen vek jag i hop den och la den tillfälligt på trapp­stolarna. Det hade Mia minsann koll på. Hon snusade först på den för att vara säker på att det var ”hennes”, sen hoppade hon upp och la sig på den.

Den rena stolsmattan har hon än så länge inte godkänt. Den doftar förstås ”fel”. 🙂

Mia på stolsmattan

av

8.5 – Ovanligt stimmigt

Jag har haft besök, varit på födelsedagskalas, gratulerat mammor, kombinerat datorsupport med mat och njutit av konsert i bersån. Mia är lättlockad.

TekoppBesök
Igår hade jag som vanligt tebesök. Mia begåvades med en hel kartong torkad fisk och bullpåsen saknades inte heller. Sommarvädret håller i sig så vi satt och filosoferade i bersån medan vi intog varma drycker med dopp.

Ett tag halkade vi ner i dystra framtidsutsikter… Hur ska vår planet överleva? Vad resulterar konti­nen­tal­för­skjut­ningen i? Hur länge är det tills solen dör? Men vi tog oss upp igen och pratade snart om gladare ämnen. T ex mössöron, ugglor och annat naturnära. Som vanligt ett trevligt besök.

Födelsedagskalas
Både händige släktingen och fru grannen fyllde år igår. Tillsammans blev det hela 125 år. Eftersom jag hade missat inbjudan på byns anslagstavla, nöjde jag mig med att gratulera händige släktingen på distans, men knallade över till fru grannen efter avslutat tebesök.

Till all lycka bjöd hon bland mycket annat på en smaskig paj. Vid det laget var jag vrålhungrig så den satt fint. Fint var också hennes nyuppförda växthus! Till skillnad från mig är hon begåvad med gröna fingrar och odlingskunskap så om nån månad ser vi säkerligen resultat.

PåskliljorGratulerat mammor
Eftersom jag ändå skulle passera kyrkogården idag, beslöt jag föra några påskliljor på mina mammors grav dagen till ära. Praktiskt att ha två mammor i samma grav.

Datorsupport och mat
När jag kom fram till min destination gratulerade jag också en mamma. Daphnias ordförande behövde hjälp med en fil som fått fel format och inte gick att öppna.

Under tiden jag fixade med filen anlände hennes dotter och svärson in spe för att laga mat. Dator­supporten inkluderade mat den här gången. Både en fiskrätt och en kötträtt. Undrar när jag åt stekt gädda senast?? Som pricken över i serverades örter från egen odling och rårörda lingon. Jätte­mumsigt!

Konsert i bersån
Vi hade kommit överens om att dricka kaffe och te på Udden så vi bänkade oss förstås i bersån efter avslutad husesyn. Idag var det nämligen också sommar.

DragspelEftersom ordförandens dotter och svärson är skickliga musikanter blev det underhållning på dragspel och fiol när vi hade druckit ur. Just idag berörde musiken mig mer än vanligt. Vilken härlig känsla att få sitta ute i den grönskande naturen och lyssna till välljudande musik!

Mia är lättlockad
Igår kväll ville Mia prompt gå ut en sväng trots att jag insisterade på att det var läggdags. Gissa om hon fick som hon ville?

Efter en halv timme kände jag mig sugen på en macka och bredde mig en. Och så fick jag en idé. Jag gick ut och lockade med ”Kom så får du smörgås”. Det lockropet fungerade klockrent! Hon kom genast trippande och följde gärna med in.

Jag kan mycket väl förstå om hon känner igen ordet smörgås. Det ordet hör hon rätt ofta och vet att det innebär att matte delar med sig. 😀

Mia på diskbänken