Den 9.5 tipsade en ung man om den här kortfilmen. Om alla tänkte som han och som i filmen, skulle det finnas gott hopp för mänsklighetens överlevnad.
11.5 – Utejobb, lilla Elvira och dålig affär
Igår hade jag vilodag, idag utejobb, lilla Elvira är ”utslagen” och jag har gjort en dålig affär. Mia är delvis vegetarian.
Vilodag
Igår hade jag antagligen vilodag…? Eftersom jag inte längre minns vad jag gjorde så var det säkerligen inget nyttigt. 😀
Utejobb
I morse väckte Mia mig (andra gången) tio över åtta. Solen sken och fåglarna kvittrade, det var inte alls svårt att lämna sängvärmen.
Överst på agendan låg gräsklippning och ‑trimning så att dekorationsstaketet kommer till sin rätt. En förbipasserande i lördags trodde förresten att konstruktionen bestod av plaströr ända tills han kände på ett. Plast hade förstås varit 100 % underhållsfritt, men den tanken slog mig aldrig, trä ska det förstås vara!
Min lilla gräsklippare trilskades en stund, men till slut gick den i gång så jag kunde verkställa mina planer. Sen ut med kabelvinda, skarvsladd och trimmer. Klippning, trimning och efterarbete tog ett antal timmar i anspråk men det var det värt. Oj, vad fint det blev!
Lilla Elvira är utslagen
Härom dagen noterade jag nåt rött i ögonvrån när jag gick ut. Då jag vände på huv’et såg jag till min stora förtjusning att lilla Elvira har slagit ut sina bedårande, djupröda blommor. Visst är hon tjusig?
Dålig affär
Hösten 2009 köpte jag en högtryckstvätt. Idag sålde jag den för mindre än inköpspriset. Men hellre det än att den inte kommer till användning.
Min ursprungliga tanke var att koppla den till vattenröret i borrbrunnen, men vid närmare eftertanke kom jag underfund med att det inte var en särskilt bra idé med tanke på vattentrycket och avbrytaren. En högtryckstvätt bör ha ett jämnt vattenflöde föreställer jag mig.
Alltså bjöd jag ut den på öns bytesbörs på FB igår och fick genast två napp. Ingendera ville betala begärt pris på 80 € så jag blev tvungen att pruta en tia för att få göra affär. I eftermiddags kom nya ägaren och hämtade den så därmed är den dåliga affären avslutad. Nypriset ligger på 169 € och uppåt så köparen gjorde definitivt ett klipp.
Delvis vegetarian
Mia har delvis blivit vegetarian. Förra veckan fångade hon ett mellanmål och tillhörande sallad, idag blev det en repris. Tydligen föredrar hon kirskål som grönsak. 😀
9.5 – Flöjut*)
Jag har presenterat och delat, köpt hundben, gjort en otrevlig bekantskap och Udden har fått en ny sevärdhet.
Presenterat och delat
I onsdags kväll var det då dags att presentera alternativa molnverktyg för en föreningsstyrelse. Intresset var minst sagt ljumt – fyra av ett tiotal inbjudna personer infann sig. Men det gjorde förstås tillfället väldigt familjärt.
För att underlätta utvärderingen av verktygsval erbjöd jag mig att vara provkanin fram till dess att styrelsen fattar beslut. Därmed har jag nu tillgång till protokoll, möteskalender och föredragningslista inför nästa möte som jag för övrigt kommer att vara åhörare på i studiesyfte.
Nya hundben
I torsdags hade jag tid hos bilsjukhuset för benbyte – Silverpilen behövde som bekant nya hundben. Medan jag väntade passade jag på att äta fisksoppa på Holmbergs café.
Två bekanta damer satt vid ett av borden så jag frågade om jag fick göra dom sällskap. Egentligen tror jag inte dom ville det, men kunde inte med att säga nej. En tredje dam sällade sig strax efter till sällskapet och jag fick förklarat för mig att alla tre bodde i samma hus.
Väntetiden förflöt under livligt samtal om åldrande, företagande och diverse annat. Innan jag gick bad jag om ursäkt för att jag trängt mig på, men övertygades om att det hade jag inte alls. ”Vi sa ju ja”. Och det kändes uppriktigt menat så jag slapp ha dåligt samvete.
På hemvägen försökte jag analysera om Silverpilen kändes annorlunda på nåt sätt, men märkte ingen som helst skillnad, inte ens i dom värsta guppen. Fast det kanske man inte ska göra?
Otrevlig bekantskap
När före detta grannen kom på besök i onsdags nämnde hon att hennes gamla dator hade blivit tröttare än vanligt, så vi kom överens om att jag skulle ta mig en titt på den i fredags direkt efter lunch. Det blev en lång titt.
När klockan började närma sig 16 bad jag att få ta med mig datorn till Udden för snart skulle staketkonstruktören dyka upp. Det fick jag lov till och pallrade mig i väg.
Framåt halv åtta gav sig byggmästaren av och jag fortsatte felsökningen. Båda webbläsarna kraschade så snart jag försökte starta dom men jag kom ändå ut på nätet. Mycket märkligt. Vid 23-tiden gav jag upp, det verkade vara fel på allting.
Innan staketjobbet fortsatte idag hann jag lista ut felet på datorn. Den hade drabbats av Dregol.com-viruset. Botemedlet hette SpyHunter som man givetvis betalade för om man ville bli av med dom infekterade filerna. Nerladdning och genomsökning var gratis.
43,39 € tyckte jag absolut det var värt så jag köpte en licens efter den två timmar(!) långa genomsökningen. Och vips funkade allt som det skulle igen. Utom e-postprogrammet, det försvann för gott. Det löste jag genom att skapa en genväg till operatörens webbmejlklient. Mejlprogram för Vista Home Premium och internminne på 500 MB växer nämligen inte på träd ska ni veta. 😦
Ny sevärdhet
Vid 14-tiden idag blev staketet klart. En ny sevärdhet på Udden! Fast egentligen är det inget staket. Oxen/Tvillingen träffade huvudet på spiken igår kväll när han gick förbi och konstaterade att det är en dekoration.
Jättefint blev det och precis som jag hade tänkt mig och ville ha det. ”Tack o himmel sa Landén” för händiga män än en gång och för att jag har den stora turen att känna såna! 🙂
*) jäktigt (enl Orlboka, oppflidd 2007/Bo Oscarsson)
På återseende…
5.5 – På papper, bildskärm och kompost
Jag har bytt lektyr, justerat animeringen och beställt mera visitkort. Mia har ny jaktplats.
Bytt lektyr
Efter att ha slukat ”Science and the Akashic Field” av Ervin Laszlo, ligger nu Susan B Martinez’ ”Delusion in Science & Spirituality” på nattduksbordet. Båda innehåller en hel del kosmologi och presenterar delvis olika uppfattningar, men överlappar också varandra delvis.
Laszlos ambition är att presentera ”en integrerad teori om allting”, vilket han lyckas väl med tycker jag, även om det har hänt en del i forskarvärlden sen boken publicerades (2007). Fast egentligen inget som omkullkastar hans teori.
Martinez vill metodiskt avliva det hon anser är myter och lögner inom vetenskapen. Till exempel avfärdar hon bestämt Big Bang- och evolutionsteorin. Så långt är vi helt överens och längre än så har jag inte kommit i boken. Men det ska bli intressant att läsa vad hon har att säga om istider och klimatuppvärmning.
Jag har också bytt ut National Geographic mot Språkbruk och avslutat prenumerationerna på PC för alla och Time Magazine. I stället prenumererar jag på What Doctors Don’t Tell You, en tidning om alternativ hälsa. Illustrerad Vetenskap behåller jag däremot troget, den har jag prenumenerat på ända sen den kom ut i början på 80-talet.
Justerat animeringen
I eftermiddags la jag sista handen vid presentationen jag ska visa och prata till i morgon kväll. Nu är alla innehållspunkter animerade på alla bilder.
I söndags fick jag frågan om deltagarna ska ha med sig sina datorer. Jag besvarade frågan med ett nej och skämtade: ”Ni ska bara sitta bekvämt tillbakalutade och njuta medan jag håller monolog.” Svaret fortsatte givetvis med en saklig motivering till att datorerna inte behövs.
Mera visitkort
Jag har tydligen gjort av med 250 visitkort i det närmaste. Värst vad fort dom gick åt? Som tur ligger korrekturen kvar på mitt konto hos Vistaprint så det är enkelt att efterbeställa.
Det företaget har en ypperlig affärsidé. Först lockas man med gratisprodukter och när man väl är kund och har designat ett antal trycksaker är man ju på kroken eftersom det är enklast att beställa där originalen finns i stället för att göra om jobbet och betala för nya original. Fast då är prisbilden lite annorlunda.
Men jag ska inte klaga, jag är säker på att jag skulle bli tvungen att betala mer än 0,13 €/st (för 500) om jag beställde på annat håll så jag klagar absolut inte. Bra kvalitet och snabb leverans har dom också. 🙂
Ny jaktplats
Mia har kommit underfund med att komposthögen är ett bra tillhåll för jakt. Än så länge har jag inte börjat använda dasskomposten, så det finns tidvis ätbart där för Mias jaktbyten. Antingen sitter hon på dasstrappan eller ligger uppe på kompostbehållaren.
Lyckat experiment
I fjol våras planterade jag en av julhyacinterna utomhus som jag brukar. Till min förtjustning lyckades experimentet den här gången. 🙂
3.5 – Fruktlöst och fruktbart
Jag har försökt bildsortera, letat efter stoppkod, stuvat palsternackor, haft besök och kört en Valborgsrepris.
Försökt bildsortera
Jag lever tyvärr inte som jag lär. På bildredigeringskurserna förordar jag att man sorterar sin bilder i motiv‑/ämnesordning, men själv tillämpar jag kronologisk ordning, vilket är helt förkastligt.
I morse fick jag för mig att jag skulle överge min befintliga ordning, men ångrade mig genast – jag har drygt 32.000 bilder i jpg-format och 1.000-tals i png-format! Om jag ska ändra lagrinsprincip får det bli från nästa år.
Utan att ”tagga” bilderna i Picasa, dvs förse dom med etiketter som kan användas som sökord, skulle jag aldrig ha en chans att hitta bilder jag söker. Om jag t ex söker ”blåsippor” får jag upp 82 bilder med det motivet. Sen gäller det förstås att komma i håg vilken etikett bilden har och att vara konsekvent.
Stoppkod
Finns det verkligen ingen vertikal tabulering i ordbehandlingsprogrammen längre? I en del program kallades det också stoppkod, men oavsett vilket begrepp jag söker efter i hjälpavsnitten kammar jag noll oavsett leverantör. Möjligen har funktionen fått ett snofsigare namn?
Så länge fältkoderna i Word var på svenska, syntes stoppkoden i dokumentet som ^C minns jag alldeles bestämt. Min kund från förra veckan skulle ha stor nytta av en sån i sin rapportmall konstaterade jag, men dess värre kan jag alltså inte hitta den.
Stuvat palsternackor
Min kompis i Göteborg brukade servera stuvade palsternackor till stekt korv. Det var en helt ny rätt för mig, men jättegod tyckte jag. Sen jag flyttade hem har jag inte gjort nån stuvning, men igår blev det äntligen av. Som vanligt blev det till halva byn, men det kanske går att frysa en del?
Besök
Igår kväll hade jag besök av ”den unge gentlemannen”. Han fick te och skorpor i brist på annat tilltugg, men påstod att det hade räckt med bara te. Tur att det alltid finns skorpor, ost och marmelad. 🙂
Repris på Valborg
Det var ju så roligt på Valborgsmäss så jag beslöt köra en repris idag. Skämt å sido, det var hög tid att stryka virket en andra gång eftersom konstruktören dyker upp till veckan om han inte ändrat sig. Skönt att stå ute med solen värmande i ryggen.
I och med att jag då också inventerade mitt målningslager visste jag att jag hade en påbörjad burk med träolja, så när jag ändå var i penseltagen strök jag staketet i bersån också. Golvet i bersån ska också åtgärdas så småningom, det är två år sen jag oljade det senast, men först ska det rengöras. Får se när jag blir inspirerad till det? 😉
1.5 – Sent och förgånget
Jag har blivit grundlurad, besökt hembygdsgården och botaniserat i gamla fotoalbum.
Grundlurad
Igår kväll hade jag turen att bli bjuden på middag hos herr och fru grannen. Mia föredrog att stanna inne när jag gick, men blev utsläppt efter ett par timmar.
Vid elva-snåret slog hon sig till ro i min famn så jag tog för givet att hon hade gjort kväll, men oj vad fel jag hade. En timme senare betedde hon sig som om hon var akut kiss- eller bajsnödig och såg ut som om hon letade efter kattsandsfatet i badrummet.
Då jag erbjöd henne det (det står ute i verandan) bevärdigade hon det inte ens en blick utan gick raka spåret till ytterdörren. Tja, vad gör man… Jag släppte ut henne, men gick genast in och drog på mig en jacka för att kunna följa efter. Precis som om hon visste att jag tänkte följa med henne satt hon och väntade vid vinbärsbuskarna.
Sen sprang hon före och visade vägen. Hon rundade vedlidret och gick över till sommargrannens, svängde ner mot sjön en bit och så försvann hon. Jag chansade på att hon hade sneddat över terrassen och mycket riktigt fick jag nästan genast syn på henne. Hon satt och kurade vid en stor buske.
Då gick det äntligen upp för mig att hon hade grundlurat mig. Hon ville bara ut och jaga i månskenet, nödig var hon då inte alls. Jag hörde ett svagt prassel från busken tidvis, så jag förstod att hon skulle bli sittande där ett tag.
Jag stod ändå kvar en stund och njöt av månskenet och vågskvalpet som hördes från stranden tills vinden började kännas kall. Sen talade jag om att jag tänkte gå hem tillbaka. ”Gå du bara” kan jag tänka mig att hon tänkte.
Det dröjde bara en knapp timme innan hon ville in igen, så framåt halv två kunde vi äntligen lägga oss för natten. Nästa gång ska jag inte vara lika lättlurad. Tror jag?
Besökt hembygdsgården
Från och med idag slipper jag skämmas. Jag har äntligen besökt vår hembygdsgård, Dragegården.
Det var ju verkligen på tiden. Den byggdes 1970 läste jag mig till på infobladet som man fick ta åt sig och hembygdsföreningen grundades 1962.
Det var ett fint litet museum. Faktiskt påminde huset mig om Offerdals hembygdsgård. Byggstil, inredning och föremål avspeglar av allt att döma ungefär samma tidsperiod.
Och tänk att jag hade den fantastiska turen att vinna på två av lotterierna! Två batteridrivna ljus, en liten godisförpackning och en keps. Dom hemlagade munkarna, kaffet och mjödet satt också fint. 🙂
Besökarantalet kunde gott ha varit högre, men för min del passade folkmängden utmärkt. Många av dom som var där samtidigt var välbekanta så det kändes trivsamt.
Gamla fotoalbum
När jag kom hem letade jag efter ett gammalt foto som jag tänkte dela med mig av till FB-gruppen Vi som har rötterna i Dragsfjärd. De äldsta fotona i albumen är från 1900-talets början, så dom har några år på nacken.
Bland de nyare fotona råkade jag få syn på ett familjeporträtt där min fostermor (också kallad Uddmor på äldre dar) och fosterfar flankerar mig ute på trappan en solig sommardag. Jag kan tänka mig att jag är 3 eller 4 år på fotot så det är med andra ord taget i mitten av 1950-talet. Nuvarande Uddmor i miniformat. 🙂
Dagens projekt
Eftersom vi inte är mycket för firande på Udden fick Mia nöja sig med en puss på sin namnsdag. I övrigt gick dagen i arbetets tecken – impregnering av rundstav och inventering av målningslagret.
Ha en gemytlig Valborgsmässoafton och en trevlig 1a maj!
29.4 – Kundbesök, väntetid och påsjakt
Jag har varit på kundbesök, fördrivit väntetid och inlett jakten på klädpåsar.
På kundbesök
Igår åt jag lunch på nytt ställe. En av mina favoritkunder och jag hade kommit överens om att äta lunch på Café Adéle i Sagalund innan ”allvaret” tog vid.
Det var en positiv upplevelse, inte bara för sällskapets skull utan också för matens, den var jättegod! Senast jag besökte stället serverades ingen mat, så det måtte vara bra länge sen, möjligen 2005?
Efter lunchen förflyttade vi oss till kundens kontor och fortsatte ”umgås” framför datorn i ett par timmar. Vid det laget var de aktuella frågorna besvarade och problemen med objekthantering och formatering lösta.
Fördrivit väntetid
Idag har jag ”gått i väntans tider”. En dryg timme skulle bytet av bromsskivor och ‑belägg ta sa killen när jag lämnade in Silverpilen, så jag traskade hukande under paraplyet i väg till en lämplig anhalt.
Först ut blev Rosala Handelsbod, jag behövde köpa en födelsedagspresent. När jag hade hittat en, kände jag för espresso och en bit morotskaka. Och lagom tills jag hade ätit och druckit ur var presentinslagningen klar. Café Holmbergs nästa.
Hos Holmbergs nöjde jag mig med att titta på frestelserna. Dels var jag ju nydrucken och ‑äten och dels hade jag annat i kikaren. Via FB hade jag fått veta att det skulle gå för sig att köpa hemlagad mjöd så jag siktade in mig på flaskorna framme vid kassan.
Det var minsann inga små flaskor. Ca 1,3 liter innehöll dom sa den unga damen i kassan. Och patentkork hade dom också, det gillar jag. Det enda jag inte såg till var russin? I min barndom skulle några russin stoppas ner i varje flaska. Om jag har förstått det rätt, kunde man då avgöra när mjödet var färdigjäst i och med att russinen steg upp till ytan.
Innan jag betalade fick jag provsmaka. ”Det smakar precis som förr” konstaterade jag belåtet. Sockerhalten var rätt så hög, men vi enades om att den gick att minska med lite färsk citronsaft.
Efter ett snabbesök hos Wahlstens (där jag sparade in 99 €) gick jag vidare till Kompis för att köpa ett par grejer. Då jag var klar hade klockan hunnit bli ”drygt en timme” så jag tog mina kassar och knallade tillbaka till macken. Redan på långt håll såg jag Silverpilens bakända skymta mellan ett par nyare och dyrare bilmodeller.
Inledd jakt
Jaha, så var det dags igen, mina klädpåsar är slut. Och ingen av dom butiker jag har besökt har några. Kan det verkligen vara bara jag som använder såna numera? Dess värre minns jag inte var jag köpte dom senast?
I Ikeas nätbutik hittade jag en variant med tre olika storlekar, men helst vill jag ha dom där tunna som har tre i förpackningen. Hoppet står till nån av butikerna i Kimito, men det känns himla onödigt att åka 50 km bara för några plastpåsar.
Nåväl, det är ett i-landsproblem. Om inte sopsäckarna luktade så infernaliskt illa kunde jag använda såna, men då gäller det alltså att hitta luktfria, annars börjar kläderna lukta lika illa. 
Uddmors betraktelser 