Vardagsplock

Ny huvudkategori 2.7.2014

av

5.8 – Repriser och omtag

Dasset är åter i bruk, jag har haft dubbelmorgon och bytt telefon. Vi har haft besök och bastat, Husse har stekt fjärilar och Mia gillar vintergrönan.

Dasset åter i bruk
Morgonnöjet har återgått till det normala. Getingboet på dasset är stendött.

Efter att ha hållit utkik och försiktigt öppnat dörren några dar, har vi konstaterat att getingarna antingen har storknat i hettan eller flyttat. Jag saknar dom inte ska jag villigt erkänna.

I morse såg jag en ensam geting som satt på utsidan av boet då jag öppnade dörren. Den rörde sig inte trots att jag kom, så troligen satt den och sörjde sina kamrater.

Dubbelmorgon
I torsdags blev det en dubbelmorgon igen. Mia väckte mig kl 6.10 (Husse var inte hemma) för att hon ville gå ut. Jag tyckte det var lika så bra att stiga upp och äta frukost och njuta av morgonsvalkan, termo­metern visade bara 18,7 grader.

Tio i nio beslöt jag gå och lägga mig igen och sov gott till ca 11.30. När jag vaknade låg Mia bredvid mig. Jag hade inte ens märkt att hon hoppade upp.

Bytt telefon
Min fuktskadade relik från 2006 (se inlägg den 1.8) tycks tyvärr ha sagt upp bekantskapen. Den har legat på tork i solen och blåsten men vill inte återhämta sig, så jag har bytt till mammas C2 som jag senast hade i gång 2015 noterade jag.

Jag sörjer faktiskt min gamla trotjänare lite grann. Den hade gott kunnat få fylla 20 år tycker jag.

Besök
På fredag eftermiddag hade vi bett Husses moster och morbror på eftermiddagskaffe. Med sig hade dom nyplockade, stora jordgubbar från en lokal odlare. Färskare än så kan dom nästan inte bli.

Det kändes en aning svalare utomhus, men vi satt mer än gärna i skuggan på trappan efter kaffet. Husses moster ville också ta en titt i stranden så vi knallade ner och satt på bryggan ett tag. Så dags var solen inte längre lika intensiv men det blev snart för varmt ändå trots sjöbrisen.

Bastat
Igår var det bastudag i vanlig ordning. Med tanke på hur mycket vi har svettats den senaste tiden kändes det inte värst angeläget för min del, men eftersom Husse nu hade gjort sig besväret att elda gjorde jag honom sällskap.

När vi hade tvättat och torkat oss och fått på kläderna var vi genomsvettiga igen.

Husse har stekt fjärilar
Idag tjänstgjorde Husse vid spisen. Eftersom vi snart ska få lära oss att äta insekter skulle vi få fjärilar till middag. Nä, så illa var det inte, det rörde sig förstås om laxfjärilar och dom ville han antagligen steka själv för att dom skulle bli bra. 😉

Vid middagsbordet visade det sig att dom ändå inte var riktigt bra. ”För dåligt kryddade” tyckte kocken. Dessutom saknades dill och citron. Det höll jag inte med om, möjligen kunde dom ha varit något saltare, men det var ju enkelt att ordna. Visst är det lustigt att man sällan är nöjd med sitt eget kockande?

Mia gillar vintergrönan
Idag har vi äntligen haft optimalt sommarväder igen – sol, ca 24 grader och lagom vind. Men att vistas i solen om man har svart päls är förstås inte optimalt.

Eftersom gräset är knastertorrt på dom ställen där Mia oftast brukar ligga har hon upptäckt att man kan svalka sig i vintergrönan under rhododendronbusken i stället. 🙂

 

av

1.8 – Uppfriskande och svettigt

Jag har haft tidig väckning, upplevt ett sällsynt fenomen, tappat glasögonen och sköljt av telefonen. Och svettats i floder!

Tidig väckning
I fredags bad jag Husse väcka mig när det var dags att vittja kräftburarna (hela 3 st) men lovade inte stiga upp. Motvilligt gjorde jag det ändå.

Termometern stod på 17,3° så roddturen kändes klart uppfriskande. Och fångsten då? Jodå, nio kräftor fick följa med i land, två fick växa till sig tyckte vi. Så nu har vi haft kräftskiva igen. 😀

Sällsynt fenomen
Tro det eller inte men i söndags fick vi regn! Ett sällsynt fenomen den här sommaren – nästan en hel millimeter påstod regnmätaren. Med undantag av den 3.7 och några enstaka droppar, har vi fått nöja oss med 12 mm under resten av juli.

Det innebar att siktdjupsmätningen företogs i synnerligen lätt klädsel. Husse nöjde sig med kalsonger och jag använde som vanligt mitt tunna ”skynke” – i stort sett det enda plagg jag har behövt i sommar.

Tappat glasögonen
På måndagen fyllde Husses dotter år och bjöd på födelsedagskaffe med nybakat till. Det var inget stort kalas, bara fem personer och två hundar.

Efter kaffet väntade nästa programpunkt som inte kändes särskilt lockande i hettan. Höet på Dragegården (hembygdsgården) skulle sättas på stör.

Via FB hade vi informerat om att alla var välkomna att hjälpa till och att vi skulle samlas kl 17. Men kan du tänka dig, inte en endaste själ dök upp. Skämt å sido, vi hade nog inte haft värst höga förhoppningar så det var ingen överraskning precis.

När vi hade fyllt två störar och var på väg att åka hem inom kort, kom jag på att jag inte hade glas­ögonen på mig längre… Eftersom jag använder glasögon kon­ti­nuer­ligt visste jag att jag inte hade lagt dom ifrån mig.

Jag visste också att jag hade haft dom på mig när jag började räfsa hö. Så vart hade dom tagit vägen? Långt inne i höet på en av störarna? Eller på marken nånstans?

Efter bara några minuter sa Husse: ”Där är dom ju!” Och visst, där låg dom i gräset, bara ett par meter i från oss. Vilken himla tur! I värsta fall hade nån av oss trampat på dom.

Sköljt av telefonen
Idag inträffade en ny malör. Jag hällde vatten över telefonen.

Eftersom jag inte mäktar med att uträtta nåt under den hetaste tiden på dagen, beslöt jag göra lite nytta när det blev svalare. ”Uppstickarna” i stranden, dvs dom nya vasstråna behövde decimeras.

Eftersom det var hyfsat skuggigt under alen började jag där. Nu var det inte bara vasstrån, utan flera sjok med hornsärv också. Jag fyllde nästan halva båten innan jag var nöjd.

Efter att ha lyft upp växterna på land beslöt jag skölja bort rester och annat skräp ur båten. Jag hade lagt telefonen på en av bänkarna för att snabbt kunna svara i fall den ringde, men hade ingen tanke på det när jag hällde en skopa vatten nedanför relingen. Alltså fick telefonen sig också en dusch.

Jag slängde genast i land den i gräset och hoppades den skulle överleva. Det gjorde den också till all lycka. Eller åtminstone ser det så ut att döma av displayen, så jag hoppas den funkar som den ska!

av

25.7 – Mer eller mindre angelägna aktiviteter

Vi har bärgat ”sjögräs”, besökt Udden mittemot, genomfört en föreningsaktivitet och ätit kräftor. Tevesignalen försvinner och Husse har haft ett ”rörande uppdrag”.

Bärgat ”sjögräs”
Förra onsdagen upptäckte vi stora mängder ”sjögräs” (hornsärv om jag inte är helt fel ute) som flöt omkring i stranden. Med hjälp av fiskhåven gick det bra att få upp den i båten för vidare forsling i land.

Dagen därpå såg det nästan likadant ut igen, så det blev nya tag med håven. Min teori är att före­komsterna är rester från massinvasionen 2015. Fast då var min strand en av få som inte drabbades.

Besökt Udden mittemot
Förra fredagen var vi bjudna på eftermiddagskaffe på Udden mittemot. Just den dagen hade väder­kontoret bestämt sig för att öppna vattenkranarna lite lätt, så vi tog på oss regnkläder och rodde över i regnet.

Fördelen med regnet var att vi fick nygräddad rabarberkaka till kaffet! I samband med inbjudan påpekade värdinnan att hon inte tänkte baka i den här hettan, men tack vare regnet och något svalare temperatur ändrade hon sig alltså. Ibland har man tur. 🙂

Föreningsaktivitet
Vid lunchtid på lördag samlades hembygdsföreningens styrelse för att ställa i ordning dagens aktivitet i Dragegården. De två första besökarna dök upp 13.50 utrustade med picknickkorg som tänkt.

Övriga besökare nöjde sig med kaffe, te eller saft och nybakt bulle, köpte lotter och tog en titt på den rara damen som demonstrerade knyppling. På grund av regnet dagen innan blev det inget av med att sätta hö på stör dess värre, men ingen verkade lessen för det.

Ätit kräftor
Att kalla fem kräftor för kräftkalas är ju att ta i, men lite festligt kändes det allt att äta årets första fångst. Tack vare vatten­ägarens fångstlov fick Husse chansen att lura in dom i burarna.

Tevesignalen försvinner
Idag har jag fått vatten på min kvarn. Jag har nämligen påstått att vädret inverkar på tevesignalen, men ingen har trott mig.

I förrgår och igår behagade teven meddela att signalstyrkan var svag eller saknades för vissa kanaler. Just en av dom vi hade tänkt se på förstås. Jag tog för givet att det hade uppstått nåt tekniskt fel och ringde tevereparatören som återkom idag.

Han talade då om att Digita (som ansvarar för signalöverföringen) hade meddelat att problemen kommer sig av rådande väderlek. Tack för det! Då hade jag alltså rätt.

Vid storm och regn på höstarna, dvs vid lågtryck, beter sig teven på samma sätt. Det är med andra ord inget fel på vare sig antenn eller signalförstärkare. I förmiddags funkade alla kanaler igen.

Ett ”rörande” uppdrag
Igår hade Husse ett ”rörande” uppdrag. Förutom teveproblemet fick vi nämligen ett till. Det blev nästan helstopp i avloppet till tvättstället i badrummet.

Jag började med att kolla vattenlåset, men det var juste, så jag tömde underskåpet och lät Husse ta vid. Efter en del handgripligheter fick han loss avloppsröret och konstaterade att gängorna i till­hö­ran­de delar var väldigt slitna. En ny rörsats behövdes.

Men före det hade han eliminerat stoppet genom att spola avloppet med vatten under tryck. Innan det var rensat fick han tyvärr stå ut med en dusch avloppsvatten på överkroppen, men det gick förstås att skölja bort.

Vilken himla tur att Husse är så händig! Nu är rörsatsen utbytt och vattnet rinner ner igen som det ska. 🙂

av

18.12 – Semesternöjen för pensionärer

Hettan har accelererat, vi har gjort en semestertripp, Jules är avpolletterad, vi har ätit ugnsstekt gädda och skördat körsbär.

Hettan har accelererat
De senaste fyra dagarna har hettan accelererat… Från en morgontemperatur på 22,4° (ca kl 9) till dagens 25,9°. Dagstemperaturerna är därefter, igår kl 13.30 31,3° och idag ett liknande värde. Uddens tidigare värmerekord är därmed slaget.

Lyckligtvis har vi nära till svalkande bad. Fast vid det här laget är vattnet vid bryggan nästan lika varmt som luften: 27° vid dagens mätning! Just nu, kl 21.08 lokal Udden-tid, är det fortfarande drygt 25°.

I morgon utlovar MI något svalare, ”bara” 26°, men det ska visst ändå kännas som 30 på grund av den svaga vinden.

Semestertripp
Tja, det kanske var att ta i förstås. 😀 På söndagen beslöt vi nämligen att ha picknick ute på Hästholmen efter siktdjupsmätningen.

Alltså rodde vi (= Husse) först ut till Långholmen och därefter till Hästholmen där vi packade upp medhavd matsäck. På grund av hettan höll vi till i skuggan under tallarna.

Efter simtur och ”bränslepåfyllning” tog vi en promenad till andra änden på holmen innan vi åter­vän­de till hemhamnen. Lyxigt att bo på en semesterort. 😉

Jules avpolletterad
I måndags levererade vi min gamla kontorsstol Jules och övriga bidrag till Labbnäs-loppisen. Idag besökte vi loppisen och åt den traditionella laxsoppan med rabarberpaj som dessert.

Soppan och loppisen har arrangerats ända sen 1990 fick vi veta av en dam som var med från början. En sån tradition är väl värd att uppehålla tycker jag. Och trots hettan blev besökarantalet säkerligen närmare ett par hundra i år också.

Ugnsstekt gädda
Igår vågade jag mig på nåt nytt: Tillaga ugnsstekt gädda. Husse lyckades fånga en liten gädda som vi tyckte kunde vara lagom för oss två. Det var den också.

Eftersom jag aldrig har tillrett ugnsstekt gädda tidigare, botaniserade jag bland recepten på nätet för att hitta ett som var enkelt nog för mig. Det visade sig riktigt lyckat, förutom att kombinationen olja i botten på formen och grädde blev en besynnerlig gröt.

Till all lycka tycker Husse att smaken är det viktigaste, inte utseendet, så han åt med god aptit. Jag också för den delen. Ett bra recept med andra ord.

Skördat körsbär
Min lilla körsbärsbuske – som aldrig blir nåt träd på grund av hungriga djur – vittjades idag på sina bär. En liten skål blev det ju i alla fall. Fast värst söta är dom inte, kanske inte en sån sort?

av

14.7 – Underverk, histaminpåfyllning och tropiska nätter

Att sova på saken gjorde underverk, jag har fått en histaminpåfyllning, svettas i tropisk värme och får snart skörda körsbär.

Underverk
Tro det eller inte, men det lönade sig att sova på saken (se Windows strular i föregående inlägg)! Visserligen fortsatte jag igår att på alla upptänkliga sätt försöka lösa problemen i Windows, men idag på eftermiddagen fungerade plötsligt allt som det skulle igen. 🙂

Fråga mig inte hur det kom sig. Möjligen gick det i väg en automatisk felrapport som nån hygglig tekniker tog på allvar?

Histaminpåfyllning
Innan vi skulle åka i väg till Tallmo idag behövde jag göra ett besök på dasset. Jag öppnade dörren försiktigt som jag brukar för att inte störa hyres­gäs­ter­na (getingarna) mer än nödvändigt och gick in. Det var inte alls populärt!

I ett huj hade jag en hel armé runt mig… Nu hade dom definitivt fått nog av att jag störde dom flera gånger om dan. Straffet bestod givetvis i att dom tävlade om att få sticka mig varhelst dom kom åt.

Ett halvdussin stick hann det bli innan jag hade avlägsnat mig på betryggande avstånd. Jag stack(!) genast ner armarna i vattentunnan, vilket lugnade smärtan omgående.

Sticket på näsan, kinden och ankeln lugnade jag med Etono, ett alldeles utmärkt medel som jag rekommenderar varmt! För säkerhets skull tog jag också en antihistamintablett.

Otack är världens lön. Jag som har varit så hänsynsfull och snäll mot de små liven.

Tropiska nätter
Enligt väder-förstå-sig-påarna har vi tropiska nätter att se fram mot, dvs minst 20° nattetid. Den svaga vinden och dags­tempe­ra­tu­rerna på 28° innebär att svetten lackar redan dagtid.

Men, vi ska inte klaga, snart nog gnäller vi över att det är så himla kallt. Mest synd är det som sagt om växtligheten, inte minst skördarna som torkar bort.

Snart körsbärsskörd
Körbärsskörden närmar sig. Tack vare nätet som hindrar tjuvarna får vi snart njuta av de mogna bären. 🙂

av

12.7 Från bersåslitage till kärleksförklaring

Bersån är i flitig användning, stövlarna har torkat, loppisen förberedd, årsmötet avverkat och Windows strular. Udden visar sin kärlek.

Bersån i flitig användning
De senaste dagarnas varma och soliga väder har gjort att bersån har varit i flitig användning. I lördags fick vi oväntat sällskap då vi satt där och drack vårt kaffe och på söndagen hade vi besök av Husses dotter och hennes kusin med sina två hundar var.

Idag drack vi eftermiddagskaffet där och satt kvar och njöt ett bra tag. Och fler tillfällen lär det bli om väderprognosen slår in.

Stövlarna har torkat
Jag borde ha förstått att det inte skulle gå vägen. I mån­dags tog jag på stövlarna eftersom jag skulle städa i stranden. Dess värre förivrade jag mig och lyckades få in vatten i den ena stöveln.

Eftersom skadan redan var skedd, fortsatte jag städningen tills den andra stöveln också var vatten­fylld. Lyckligtvis torkade solen och vinden dom på ett par dar. Men nästa gång återgår jag nog till crocsen.

Loppisen förberedd
I år har jag beslutat bidra till loppisen i Labbnäs den 18.7. Hopplocket har skett successivt, men i tisdags tyckte jag att jag var färdig.

Tyvärr syns det inte att prylarna har minskat utom i ett av skåpen, så jag var som vanligt onödigt försiktig i urvalet.

Årsmötet avverkat
Igår kväll hölls väglagets årsmöte i Solbacka. Utöver styrelsen, en verksamhetsgranskare och en suppleant infann sig två(!) andra vägandelsägare.

Dåligt tycker jag, men antagligen tycker alla att vägen är i bra skick och att styrelsen sköter sitt uppdrag som den ska?

Windows strular
Idag fick jag en Windows-uppdatering som har ställt till det. En del program startar trögt eller inte alls, det går inte att komma åt Windows Update eller ställa in standardprogram, etc, etc. Surt.

Omstart har inte löst problemen. System­åter­ställ­ningen misslyckades också liksom system­fils­kon­trollen, så nu vet jag inte vad jag ska ta mig till…? Att börja med ska jag sova på saken tror jag.

Till all lycka fungerar alla Office-program utom Outlook. Och så kan jag förstås använda min Zenbook, annars hade abstinensen blivit svår. 😉

Udden visar sin kärlek
Att mitt hjärta tillhör Udden är väl allom bekant. Härom dagen upptäckte jag att Udden besvarar min kärlek – en bit av berget vid husgaveln har formen av ett hjärta.

Troligen har den torra mossan krympt så mycket att formen nu framträder. Eller så har jag inte noterat kärleksförklaringen tidigare? För det kan väl aldrig föreställa en korsett?

av

6.7 – Variation

Jag fick min önskan uppfylld, har slipat och målat, besökt fastlandet, gjort skansrent och haft otur med vädret.

Uppfylld önskan
Min önskan om 20 mm i regnmätaren (se föregående inlägg) blev uppfylld! Det blev till och med mer: 22,5 mm.

Slipat och målat
I höstas beklagade jag mig över att min blomställning i var­dags­rum­met tar så stor plats och att jag saknar fönsterbrädor. Då föreslog Husse att jag kunde få överta en blombräda som han inte längre har använd­ning för.

Jag tackade gladeligen ja och fick den efter hans nästa besök i stan. Sen dess har den stått ute i boden och väntat. Den var nämligen lackad och jag ville ha den vit, men hur länge den än stod där blev den aldrig det. 😀

I förrgår slog inspirationen till. Nu skulle den slipas och målas. Husse lånade ut sin slipmaskin så jag kom undan med minimal arbetsinsats.

Sen kluddade jag på vit färg på undersidan att börja med. I och med att färgen måste torka minst ett dygn har jag inte slutfört jobbet än, men i morgon kan det kanske bli av?

Besökt fastlandet
Igår, medan färgen fortsatte torka, tog Husse och jag en (lång) tur till fastlandet. På mitt initiativ, hör och häpna. Jag ville nämligen visa honom Kalliolaakson Linna, en fantastisk skapelse gjord för hand under 25 år.

Blev han imponerad? Nä, inte ett dugg. Eller åt­min­sto­ne verkade det så. Han har antagligen sett mycket mer imponerande byggnadsverk under sina resor runt om i världen.

Efter intagen lunch och en rundvandring i utrymmena åkte vi vidare. Eftersom vi hade bestämt oss för att åka färja tillbaka till ön, fortsatte vi till Salo. Efter en kort avstickare in till stan fortsatte resan hemåt via Kokkila, där vi tog färjan över till Kimitoön.

Skansrent
Dagens program inkluderade inte målning. Just när jag hade tänkt mig att öppna målburken kom det en regnskvätt. För att slippa målfläckar på oönskade ställen vill jag nämligen hålla till utomhus.

I stället tvättade jag badrumsmattorna och torkade golvet. När det var dags att hänga mattorna på tork hade solen hunnit övermanna regnmolnen.

Otur med vädret
Vid kaffetid dök ”skyddslingen” upp som avtalat. Husse anslöt strax därefter och vi gick ut i bersån för att avnjuta eftermiddagskaffet i det vackra vädret.

Tyvärr höll det inte i sig, men vi hann i alla fall avsluta kaffet innan regn­drop­parna tvingade oss att flytta inomhus. Det blev inte värst många droppar den här gången heller, så mattorna blev inte ens våta innan jag tog in dom.

För i morgon utlovar MI dock stabilt bersåväder.

av

3.7 – Vattenorienterat

Vi har åkt färja, bekantat oss med fiskeredskap, haft middagsgäster och besökare. Äntligen regnar det!

Åkt färja
Förra torsdagen hade vi bestämt att 70-års­pre­sen­ten till Råttan/Väduren skulle levereras. Vid halv sex-snåret hämtade vi henne och hennes man för avfärd. Dess värre hade jubilaren redan listat ut vart hän det bar av när vi var på väg mot Kasnäs, så det planerade över­raskningsmomentet uteblev.

Min barndomsvän fyllde jämnt redan i april och blev utlovad middag på ett ”fashionabelt” ställe som present när hon kom till Finland. Nu var vi på väg till Farmors café på Högsåra med halv sju-färjan från Svartnäs.

Det blev en trevlig utfärd och maten smakade utmärkt! Nåt annat hade vi heller inte väntat oss, Farmors café har vad jag vet inga missnöjda gäster. Lagom till sista färjan kl 21.45 hade vi ätit klart och pallrat oss tillbaka till färjfästet.

Bekantat oss med fiskeredskap
I förrgår gick Fiskets dag av stapeln kl 14-16 på sportplanen i Kärra. Som arrangör stod Dragsfjärds Fiskargille. Den ville vi gärna vara med på.

Vi fick bland annat höra hur notfiske går till, se hur man byxar en abborre och lappar nät. Dessutom kunde vi bekanta oss med ett antal fiskeredskap av olika modell och årgång. Intressant och lärorikt.

Middagsgäster
Gårdagskvällen var vikt för middag i samma sällskap som på Högsåra. Husse hade lovat visa sitt rökrör och bjuda på rökt lax innan ”turisterna” lämnade ön för den här gången.

Den var lika god som alltid och följdes av kaffe med glasskaka och konjak i ”södra salongen”. En trevlig kväll igen i trevligt sällskap.

Besökare
Dagens första besök var planerat. Eftersom det var ett bra tag sen vi senast träffade Vik Husse hade vi bestämt att idag skulle besöket bli av. Det blev en hel del fisk‑ och väderprat utöver de senaste nyheterna.

Dagens andra besök var en glad överraskning. En barndomsvän det också, men en som jag inte har sett på nästan 10 år! Av förståeliga skäl hade vi en hel del att ventilera.

Äntligen regn
I juni fick vi för all del en del regn, men efter den långa torkan innan behövdes en rejäl påfyllning. Idag har det regnat till och från hela dagen, så vi niger och tackar väderkontoret å växternas vägnar.

Med lite tur kan vi tömma 20 mm ur regnmätaren i morgon bitti.

av

27.6 – Idogt arbete

Kvist‑ och häcksax har kommit till användning, parabolen är nermonterad och takrännorna putsade. Idag träff med ”skrivarkollegerna”.

Kvist‑ och häcksax i användning
I förrgår tog jag i tu med oönskad växtlighet. Både kvist‑ och häcksax kom till användning. Kvistsaxen rådde på början till allsköns buskar och plommon­träd, häcksaxen gjorde effektivt slut på nya skott.

Igår fortsatte nermejandet. Oönskade alskott och lönnkvistar stod i tur. Och nästa sommar är det givetvis dags igen.

Parabolen nermonterad
Mitt abonnemang hos Canal Digital upphörde för flera år sen, men parabolen har hängt kvar på väggen. När det har stormat som värst har jag hört den kvida.

Men nu är det slut med det. Igår eftermiddag åtog sig Husse att plocka ner den. Nu väntar den på sin sista vila på sopstationen i Genböle.

Takrännorna putsade
Eftersom stegen ändå var framme, kom jag på att jag kunde passa på att putsa takrännorna. Men se det fick jag inte, Husse insisterade på att göra jobbet.

Tack vare den fiffiga sprutmojen som Husse skaffade till trädgårdsslangen räknade han ut att det skulle gå elegantast att spola bort innehållet – förutsatt att slangen nådde så långt.

Det visade sig att den nådde mer än halva längden på huset och strålen var kraftig nog att rengöra hela rännan, så det gick betydligt smidigare än när jag har rengjort dom tidigare.

”Hur är det med rännan på andra sidan av huset då?” undrade Husse när han var klar. Jag erkände att den aldrig har blivit putsad sen den kom upp för 18 år(!) sen. ”Där finns ju inga träd som fäller löv” påpekade jag, men det argumentet bet inte alls. Han skulle prompt upp och kolla.

Eftersom vildvinet växer inne i början på rännan hade en hel del gegga fastnat där förstås. Efter en del krafsande och spolande var han nöjd och konstaterade sen att resten av rännan var tom.

Trots att det var min idé bestod min enda insats av att dra ut slangen, koppla på och stänga av vattenpumpen. Tänk så orättvist livet kan vara ibland. 😀

Träff med ”skrivarkollegerna”
Strax före tre i eftermiddags parkerade jag och en skrivarkollega samtidigt utanför dagens mötes­plats. Min skrivarkollega bodde på 80-talet i huset vi skulle in i och kom fortfarande i håg en del av sina grannar.

På andra våningen stod dagens värdinna i dörr­öpp­ningen och hälsade oss välkomna. En ung gentle­man på fyra ben ville också välkomna oss. Inga fler i gruppen dök upp, så vi satte oss vid kaffebordet och lät samtalet flöda medan vi försåg oss med tilltugg.

Eftersom det inte finns nåt givet ämne eller tema för våra träffar, handlade samtalet om vitt skilda ämnen innan vi kom in på vårt respektive skrivande. Båda mina skrivarkolleger hade påbörjat större skrivprojekt.

Jag blev tvungen att medge att mitt än så länge bara finns i huv’et. Frågan är om det nånsin kommer ut i textform? Självkritiken är hård. :-/

av

24.6 – Bröllop, getingar, korsord och Mia

Vi har bevistat ett midsommarbröllop och ätit brunch. Jag har retat jordgetingar och löst korsord med  Husse. Mia är så gott som återställd.

Midsommarbröllop och brunch
Strax efter två i fredags ljöd orgeln i Dragsfjärds kyrka. Efter brudnäbbar, tärna och marskalk skred brudparet in i kyrkan och intog sina platser vid altaret.

Förutom prästens ord fick vi lyssna till sång och recitation innan brudparet växlade ringar och svarade ja på den viktiga frågan. Dryga 40 minuter senare var vi på väg till festlokalen.

Som festlokal hade brudparet valt Solbacka, dvs martha­före­ningens hus här i byn. Efter flera dagars förberedelser stod festsalen redo för de inbjudna gästerna.

Vårt bordssällskap var välbekant, så samtalet flöt lätt under middagen och efterföljande kaffe/te med en maffig bröllopstårta. Efter det följde en del program och sen var det dags för bröllopsvalsen.

Gästerna uppmanades att haka på och kan du tänka dig, Husse bjöd upp till vals! Jag som har tjatat om att jag så gärna ville dansa en gång med honom, hittills för döva öron. Men nu blev jag bönhörd. 🙂

På min begäran var vi dom första gästerna som bröt upp. Vi hade ju en konvalescent som behövde tillsyn förklarade jag. Och faktiskt tror jag inte att vi gick miste om nåt väsentligt.

Dan därpå serverades brunch på samma ställe. När vi dök upp vid tolv-snåret var det ingen rusning, det gick fint att förse sig. Vårt bordssällskap från föregående kväll råkade också vara på plats så vi kunde fortsätta samtalen.

Retat jordgetingar
Efter brunchen blev jag inspirerad att ansa bergenian som håller till på berget vid norra husgaveln. Arbetet förlöpte utan problem tills jag kom halvvägs, men sen ryckte varningspatrullen ut.

Inne bland/under bergeniabladen bor tydligen en jordgetingfamilj. Jag fann mig plötsligt omgiven av synnerligen irriterade getingar. Med tidigare möte (2016) i färskt minne backade jag genast. Att bli stucken igen ingick inte i planerna!

Jag valde att fortsätta arbetet från den andra änden av planteringen i stället. När jag kom fram till det känsliga stället hade getingarna tydligen insett att jag inte tänkte inkräkta på deras område. Bara ett par ”vaktsoldater” visade sig för säkerhets skull så jag inte skulle ta mig några friheter.

Löst korsord
Idag medgav väder och vind vistelse i bersån igen, så efter en liten promenad längs ”djungelstigen” slog vi oss ner med ÅUs korsord. Eftersom Husse är proffs gick det fort att lösa idag också.

Mia så gott som återställd
Veterinärbesöket i torsdags utmynnade i en noggrann undersökning efter att Mia hade blivit sövd. Den unga veterinärvikarien trodde att såren i tassen kom sig av bett under ett slagsmål, men kollade att det inte fanns några främmande föremål i såren.

Värkmedicin i ett par dar och en veckas anti­bio­tika­kur skulle nog återställa henne. Visserligen fick hon en uppvakningsspruta, men trots det var hon nog så groggig resten av dagen, så vi turades om att hålla henne under uppsikt.

Men på fredagen var hon sig själv igen även om tassen fortfarande ömmade. Vid det här laget syns det knappt att hon haltar och hon är sitt vanliga jag igen. 🙂