Vardagsplock

Ny huvudkategori 2.7.2014

av

27.8 – Vardagligt, festligt och dystert

Jag har varit huslig och råkat ut för blodvite, vi har återintagit bersån och utökat radiolyssnandet, Husse saftar och hösten kryper närmare.

Huslig
Förra tisdagen gick åt till att koka kräftor och kapa grangrenar. Efter det slöade jag i hammocken med Mia på magen ett par timmar, men på onsdagen var jag riktigt huslig. Hela huset fick en välbehövlig städomgång.

Råkat ut för blodvite
På torsdagen provianterade vi det sista inför kvällens lilla tillställning och förberedde den. Strax före sex anlände gästerna som avtalat. Vi gick till bords på direkten, kräftfatet låg redan och väntade.

Att kräftknivarna var så in i vassen vassa hade jag ingen aning om förrän jag skar mig i tummen. Ett rejält jack dessutom, blodet strömmade ur såret en lång stund. Möjligen gjorde kräftlagen sitt till.

Lagom till kaffet hade blodflödet lugnat sig så jag kunde nöja mig med ett plåster. Men som alltid när man skär sig i fingrarna är man lätt handikappad och såren har svårt att läka.

Senast i morse upp­täckte jag blod på ostskivan jag hade lagt på smörgåsen, såret hade gått upp igen. Men det finns ju långt värre skador så jag har ingen anledning att beklaga mig!

Återintagit bersån
I fredags hade vi Vik Husse på tebesök. Bersån har av naturliga skäl varit obemannad under den hetaste tiden, men nu kändes det skönt att kunna sitta där igen.

Timmarna rann fort i väg medan vi avhandlade ditt och datt, bl a fiske och fiskar. Ett ämne som intresserar båda ”hussar”.

Utökat radiolyssnande
På fredagar ska man ju lyssna på Tongåvan men nu har lyssnandet utökats. På lördagar har Yle Vega ett musikprogram som heter Lördagsdansen eller nåt ditåt. Det ska man också lyssna på tycker Husse, så då gör vi det numera. Undrar vad det blir härnäst? 😀

Husse saftar
Som bekant är jag ingen som syltar eller saftar, mest för att jag nästan aldrig dricker saft och an­vänder små mängder sylt. I det avseendet är Husse och jag olika, så det är han som står för den produktionen.

Idag var det dags för första omgången saft. Saftmajan ställdes i gång i Tallmos källare ”för det är så klottigt jobb” visste Husse. Ett drygt jobb innan alla bär är förbrukade.

Hösten kryper närmare
På FB såg jag för ett tag sen nåt i still med: Januari, februari, mars, april, POFF, augusti, september osv. Så är det varje sommar känns det som. Den har knappt börjat innan den är slut.

Naturen börjar förbereda sig för sin vintervila, kvällarna mörknar allt tidigare och morgondaggen ligger kvar allt längre. Redan om några dagar är vi inne i första höstmånaden. Dystert. 😦

Om en månad har Udden fått höstfärger igen.

 

av

21.8 – Bland människor och djur

Hettan och torkan är förbi, vi har mätt kräftor, välkomnat besökare och varit beklämda.

Hettan och torkan förbi
Sen en vecka tillbaka är hettan förbi, tack och lov. Det går att röra sig igen och sova utan att svetten rinner. Under den gångna veckan har vi också välsignats med regnskurar, totalt ca 14,5 mm, så många växter har piggnat till igen. Förunderligt snabbt gör dom det.

Mätt kräftor
Husse har fortsatt kräftfångsten. Med tre kräftburar blir det inte så stora mängder, i synnerhet inte här i vår vik där botten inte stämmer överens med kräftornas önskemål. Å andra sidan har vi gott om näckrosor.

Enligt sajten fishinginfinland.fi/kraftfiske trivs dom bäst på stenig botten men håller också till där det finns näckros: ”Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) fångas på stenbotten i sjöstränder och vid grynnor. Platser med näckros och områden nära trädstammar som fallit i vattnet är bra fångstställen.”

Men av dom få som låtit sig luras är en del av imponerande storlek. Möjligen för att jag jämför med storleken på flod­kräftor? Den största han har fångat var 15 cm lång och hade klor på 7 cm. Fast rekordet är visst 15 x 29 cm, klor på 10 cm och vikt 166 gr enligt en uppgift jag hittade på nätet.

Välkomnat besökare
I lördags gick föreningens evenemang Solrosor och ”stoppakaku” av stapeln i Dragegården. Stoppa­kaku (tårta) är ingalunda lokal dialekt, ordet används mig veterligen bara i Österbotten och i östra Nyland, men vi räknade med att alla skulle förstå det.

Vi tyckte att programmet var magert – besökarna fick plocka en bukett solrosor för en femma och för en femma till fick dom kaffe/te med Husses egenhändigt bakade stoppakaku till. Men det blev ju succé!

Tack vare en generös jordbrukare fick vi fritt disponera solrosfältet, vilket tilltalade hela 40 personer. Eller nåja, om vi ska vara noga var det nog damerna som hyste största intresset, men lyckligtvis hade dom tagit med sig sina respektive. 🙂

Varit beklämda
Igår morse väckte Husse mig efter att ha vittjat kräftburarna. Jag hörde på tonfallet att det var nåt speciellt. Han bad mig komma ner till stranden och titta.

På vägen ner berättade han vad det gällde. Mia hade upptäckt och skrämt en gråhäger som satt hopkurad strax ovanför vasskanten, så han hade gått för att se vad som stod på.

Fågeln tycktes inte kunna flyga och verkade inte må bra. Jag kunde bara konstatera det samma. Att fånga den för att undersöka den närmare var en första tanke, men då vi närmade oss flyttade den sig utom räckhåll.

Vi beslöt rådfråga Naturväktarna på FB, men fick bara rådet att kontakta nån som tog sig an skadade vilda djur. Nån sån kände vi inte till så jag kontaktade kommunens veterinär. Hon kunde nu inte bidra med värst mycket hon heller, så vi beslöt se tiden an.

Enligt vad vi kunde bedöma var det en ungfågel, troligen från vårens kull, och av allt att döma hade föräldrarna övergett den. Kanske för att den inte var frisk?

Vi turades om att titta till den under dagen och kvällen, men det enda som hände var att den förflyttade sig längre upp på land. Innan vi somnade kom vi fram till att mårdhundarna för­mod­ligen skulle få sig ett skrovmål under natten.

I morse var fågeln borta. Man kan ju hoppas att den hade piggnat till och flugit sin väg, men så väl tror jag dess värre inte att det var. Snarare hade naturens lag fått råda.

av

14.8 – Vatten och ätbart

Jag har varit ”slö, slapp och likgiltig”, vi har gästat en holme, ätit ute och fått färska grönsaker. Min trotjänare fungerar igen och vi har kajkat i viken.

Slö, slapp och likgiltig
I torsdags låg temperaturen fortfarande på 28° så det blev inte mycket uträttat förutom att mäta taket på hammocken med Husses benägna bistånd. Det är dags att köpa nytt till nästa säsong men då måste man ju veta vilken modell och vilka mått som gäller.

Trots ökande antal blågröna alger tog jag ett dopp, vatten­tempe­ra­tu­ren hade nu sjunkit till 25°. Enligt algprovet som togs den 6.8 är dom av den giftiga sorten (Gloeotricha echinulata), men jag är inte överkänslig och svalde så klart inget vatten.

Gästat en holme
Fredagen var också en lat dag. Den avslutades med besök hos bekanta på en holme vid havet. Så nära havet har jag inte varit tidigare den här sommaren, så det blev en hel del havsmotiv i kameran.

Efter en god smörgåstårta, kaffe och andra drycker återvände vi till Udden dryga tre timmar senare. Mia hälsade oss som vanligt välkomna hem.

Ätit ute
I söndags hade vi kommit överens med herr och fru R att äta en sen lunch på Café Vivan, sommar­mat­stäl­let på Söderlångvik gård. Det var ett bra val, maten var både riklig och välsmakande.

I priset på 19,50 € ingick ett digert salladsbord, rökt och gravad fisk, räksallad, varmrätt och dessert förutom smör, bröd och vatten eller svagdricka. Klart prisvärt!

Färska grönsaker
Igår blev vi ombedda att svänga in till Husses moster och morbror i samband med butiksbesöket. Dom tyckte att dom ville ersätta oss för tidigare överlämnat ätbart.

Självfallet skulle vi också få kaffe på terrassen. Solen värmde skönt medan vi gick loss på det hem­bakta kaffebrödet (en av mina svagheter) och med oss hem hade vi både egenodlade tomater och gurka förutom två burkar inlagd gurksallad (en annan av mina svagheter). Stort tack igen!

Trotjänaren fungerar igen
Vid det här laget hade jag gett upp hoppet, men beslöt ändå att försöka få i gång min gamla telefon idag. Och se, den hade återhämtat sig helt efter duschen den 1.8! Då kan jag hoppas på att den får uppleva sin 20-årsdag trots allt. 🙂

Kajkat i viken
I söndags upptäckte jag några vita näckrosor när jag tittade ut genom köksfönstret. Fast Husse trodde mig inte förrän jag hade fångat dom på bild.

I eftermiddags föreslog jag att vi skulle ta en närmare titt på dom. Husse ställde genast upp som roddare. Ett drygt dussin räknade vi till, flera av dom var fortfarande i knopp.

Det är nåt speciellt med vita näckrosor. Dom gula är förstås också fina, men den vita slår dom med hästlängder tycker jag. Kanske för att dom inte är så vanliga och påminner om lotusblommor?

Vår roddtur fortsatte längst in i viken. Av pur nyfikenhet mätte jag vattendjupet ‑ bara 29 cm. Inte så underligt efter den långa torkan vi haft.

På dom ställen där det tidigare vuxit några vita näckrosor fanns bara en kvar. Roligt att se att dom har förökat sig på ny plats. 🙂

av

5.8 – Repriser och omtag

Dasset är åter i bruk, jag har haft dubbelmorgon och bytt telefon. Vi har haft besök och bastat, Husse har stekt fjärilar och Mia gillar vintergrönan.

Dasset åter i bruk
Morgonnöjet har återgått till det normala. Getingboet på dasset är stendött.

Efter att ha hållit utkik och försiktigt öppnat dörren några dar, har vi konstaterat att getingarna antingen har storknat i hettan eller flyttat. Jag saknar dom inte ska jag villigt erkänna.

I morse såg jag en ensam geting som satt på utsidan av boet då jag öppnade dörren. Den rörde sig inte trots att jag kom, så troligen satt den och sörjde sina kamrater.

Dubbelmorgon
I torsdags blev det en dubbelmorgon igen. Mia väckte mig kl 6.10 (Husse var inte hemma) för att hon ville gå ut. Jag tyckte det var lika så bra att stiga upp och äta frukost och njuta av morgonsvalkan, termo­metern visade bara 18,7 grader.

Tio i nio beslöt jag gå och lägga mig igen och sov gott till ca 11.30. När jag vaknade låg Mia bredvid mig. Jag hade inte ens märkt att hon hoppade upp.

Bytt telefon
Min fuktskadade relik från 2006 (se inlägg den 1.8) tycks tyvärr ha sagt upp bekantskapen. Den har legat på tork i solen och blåsten men vill inte återhämta sig, så jag har bytt till mammas C2 som jag senast hade i gång 2015 noterade jag.

Jag sörjer faktiskt min gamla trotjänare lite grann. Den hade gott kunnat få fylla 20 år tycker jag.

Besök
På fredag eftermiddag hade vi bett Husses moster och morbror på eftermiddagskaffe. Med sig hade dom nyplockade, stora jordgubbar från en lokal odlare. Färskare än så kan dom nästan inte bli.

Det kändes en aning svalare utomhus, men vi satt mer än gärna i skuggan på trappan efter kaffet. Husses moster ville också ta en titt i stranden så vi knallade ner och satt på bryggan ett tag. Så dags var solen inte längre lika intensiv men det blev snart för varmt ändå trots sjöbrisen.

Bastat
Igår var det bastudag i vanlig ordning. Med tanke på hur mycket vi har svettats den senaste tiden kändes det inte värst angeläget för min del, men eftersom Husse nu hade gjort sig besväret att elda gjorde jag honom sällskap.

När vi hade tvättat och torkat oss och fått på kläderna var vi genomsvettiga igen.

Husse har stekt fjärilar
Idag tjänstgjorde Husse vid spisen. Eftersom vi snart ska få lära oss att äta insekter skulle vi få fjärilar till middag. Nä, så illa var det inte, det rörde sig förstås om laxfjärilar och dom ville han antagligen steka själv för att dom skulle bli bra. 😉

Vid middagsbordet visade det sig att dom ändå inte var riktigt bra. ”För dåligt kryddade” tyckte kocken. Dessutom saknades dill och citron. Det höll jag inte med om, möjligen kunde dom ha varit något saltare, men det var ju enkelt att ordna. Visst är det lustigt att man sällan är nöjd med sitt eget kockande?

Mia gillar vintergrönan
Idag har vi äntligen haft optimalt sommarväder igen – sol, ca 24 grader och lagom vind. Men att vistas i solen om man har svart päls är förstås inte optimalt.

Eftersom gräset är knastertorrt på dom ställen där Mia oftast brukar ligga har hon upptäckt att man kan svalka sig i vintergrönan under rhododendronbusken i stället. 🙂

 

av

1.8 – Uppfriskande och svettigt

Jag har haft tidig väckning, upplevt ett sällsynt fenomen, tappat glasögonen och sköljt av telefonen. Och svettats i floder!

Tidig väckning
I fredags bad jag Husse väcka mig när det var dags att vittja kräftburarna (hela 3 st) men lovade inte stiga upp. Motvilligt gjorde jag det ändå.

Termometern stod på 17,3° så roddturen kändes klart uppfriskande. Och fångsten då? Jodå, nio kräftor fick följa med i land, två fick växa till sig tyckte vi. Så nu har vi haft kräftskiva igen. 😀

Sällsynt fenomen
Tro det eller inte men i söndags fick vi regn! Ett sällsynt fenomen den här sommaren – nästan en hel millimeter påstod regnmätaren. Med undantag av den 3.7 och några enstaka droppar, har vi fått nöja oss med 12 mm under resten av juli.

Det innebar att siktdjupsmätningen företogs i synnerligen lätt klädsel. Husse nöjde sig med kalsonger och jag använde som vanligt mitt tunna ”skynke” – i stort sett det enda plagg jag har behövt i sommar.

Tappat glasögonen
På måndagen fyllde Husses dotter år och bjöd på födelsedagskaffe med nybakat till. Det var inget stort kalas, bara fem personer och två hundar.

Efter kaffet väntade nästa programpunkt som inte kändes särskilt lockande i hettan. Höet på Dragegården (hembygdsgården) skulle sättas på stör.

Via FB hade vi informerat om att alla var välkomna att hjälpa till och att vi skulle samlas kl 17. Men kan du tänka dig, inte en endaste själ dök upp. Skämt å sido, vi hade nog inte haft värst höga förhoppningar så det var ingen överraskning precis.

När vi hade fyllt två störar och var på väg att åka hem inom kort, kom jag på att jag inte hade glas­ögonen på mig längre… Eftersom jag använder glasögon kon­ti­nuer­ligt visste jag att jag inte hade lagt dom ifrån mig.

Jag visste också att jag hade haft dom på mig när jag började räfsa hö. Så vart hade dom tagit vägen? Långt inne i höet på en av störarna? Eller på marken nånstans?

Efter bara några minuter sa Husse: ”Där är dom ju!” Och visst, där låg dom i gräset, bara ett par meter i från oss. Vilken himla tur! I värsta fall hade nån av oss trampat på dom.

Sköljt av telefonen
Idag inträffade en ny malör. Jag hällde vatten över telefonen.

Eftersom jag inte mäktar med att uträtta nåt under den hetaste tiden på dagen, beslöt jag göra lite nytta när det blev svalare. ”Uppstickarna” i stranden, dvs dom nya vasstråna behövde decimeras.

Eftersom det var hyfsat skuggigt under alen började jag där. Nu var det inte bara vasstrån, utan flera sjok med hornsärv också. Jag fyllde nästan halva båten innan jag var nöjd.

Efter att ha lyft upp växterna på land beslöt jag skölja bort rester och annat skräp ur båten. Jag hade lagt telefonen på en av bänkarna för att snabbt kunna svara i fall den ringde, men hade ingen tanke på det när jag hällde en skopa vatten nedanför relingen. Alltså fick telefonen sig också en dusch.

Jag slängde genast i land den i gräset och hoppades den skulle överleva. Det gjorde den också till all lycka. Eller åtminstone ser det så ut att döma av displayen, så jag hoppas den funkar som den ska!

av

25.7 – Mer eller mindre angelägna aktiviteter

Vi har bärgat ”sjögräs”, besökt Udden mittemot, genomfört en föreningsaktivitet och ätit kräftor. Tevesignalen försvinner och Husse har haft ett ”rörande uppdrag”.

Bärgat ”sjögräs”
Förra onsdagen upptäckte vi stora mängder ”sjögräs” (hornsärv om jag inte är helt fel ute) som flöt omkring i stranden. Med hjälp av fiskhåven gick det bra att få upp den i båten för vidare forsling i land.

Dagen därpå såg det nästan likadant ut igen, så det blev nya tag med håven. Min teori är att före­komsterna är rester från massinvasionen 2015. Fast då var min strand en av få som inte drabbades.

Besökt Udden mittemot
Förra fredagen var vi bjudna på eftermiddagskaffe på Udden mittemot. Just den dagen hade väder­kontoret bestämt sig för att öppna vattenkranarna lite lätt, så vi tog på oss regnkläder och rodde över i regnet.

Fördelen med regnet var att vi fick nygräddad rabarberkaka till kaffet! I samband med inbjudan påpekade värdinnan att hon inte tänkte baka i den här hettan, men tack vare regnet och något svalare temperatur ändrade hon sig alltså. Ibland har man tur. 🙂

Föreningsaktivitet
Vid lunchtid på lördag samlades hembygdsföreningens styrelse för att ställa i ordning dagens aktivitet i Dragegården. De två första besökarna dök upp 13.50 utrustade med picknickkorg som tänkt.

Övriga besökare nöjde sig med kaffe, te eller saft och nybakt bulle, köpte lotter och tog en titt på den rara damen som demonstrerade knyppling. På grund av regnet dagen innan blev det inget av med att sätta hö på stör dess värre, men ingen verkade lessen för det.

Ätit kräftor
Att kalla fem kräftor för kräftkalas är ju att ta i, men lite festligt kändes det allt att äta årets första fångst. Tack vare vatten­ägarens fångstlov fick Husse chansen att lura in dom i burarna.

Tevesignalen försvinner
Idag har jag fått vatten på min kvarn. Jag har nämligen påstått att vädret inverkar på tevesignalen, men ingen har trott mig.

I förrgår och igår behagade teven meddela att signalstyrkan var svag eller saknades för vissa kanaler. Just en av dom vi hade tänkt se på förstås. Jag tog för givet att det hade uppstått nåt tekniskt fel och ringde tevereparatören som återkom idag.

Han talade då om att Digita (som ansvarar för signalöverföringen) hade meddelat att problemen kommer sig av rådande väderlek. Tack för det! Då hade jag alltså rätt.

Vid storm och regn på höstarna, dvs vid lågtryck, beter sig teven på samma sätt. Det är med andra ord inget fel på vare sig antenn eller signalförstärkare. I förmiddags funkade alla kanaler igen.

Ett ”rörande” uppdrag
Igår hade Husse ett ”rörande” uppdrag. Förutom teveproblemet fick vi nämligen ett till. Det blev nästan helstopp i avloppet till tvättstället i badrummet.

Jag började med att kolla vattenlåset, men det var juste, så jag tömde underskåpet och lät Husse ta vid. Efter en del handgripligheter fick han loss avloppsröret och konstaterade att gängorna i till­hö­ran­de delar var väldigt slitna. En ny rörsats behövdes.

Men före det hade han eliminerat stoppet genom att spola avloppet med vatten under tryck. Innan det var rensat fick han tyvärr stå ut med en dusch avloppsvatten på överkroppen, men det gick förstås att skölja bort.

Vilken himla tur att Husse är så händig! Nu är rörsatsen utbytt och vattnet rinner ner igen som det ska. 🙂

av

18.12 – Semesternöjen för pensionärer

Hettan har accelererat, vi har gjort en semestertripp, Jules är avpolletterad, vi har ätit ugnsstekt gädda och skördat körsbär.

Hettan har accelererat
De senaste fyra dagarna har hettan accelererat… Från en morgontemperatur på 22,4° (ca kl 9) till dagens 25,9°. Dagstemperaturerna är därefter, igår kl 13.30 31,3° och idag ett liknande värde. Uddens tidigare värmerekord är därmed slaget.

Lyckligtvis har vi nära till svalkande bad. Fast vid det här laget är vattnet vid bryggan nästan lika varmt som luften: 27° vid dagens mätning! Just nu, kl 21.08 lokal Udden-tid, är det fortfarande drygt 25°.

I morgon utlovar MI något svalare, ”bara” 26°, men det ska visst ändå kännas som 30 på grund av den svaga vinden.

Semestertripp
Tja, det kanske var att ta i förstås. 😀 På söndagen beslöt vi nämligen att ha picknick ute på Hästholmen efter siktdjupsmätningen.

Alltså rodde vi (= Husse) först ut till Långholmen och därefter till Hästholmen där vi packade upp medhavd matsäck. På grund av hettan höll vi till i skuggan under tallarna.

Efter simtur och ”bränslepåfyllning” tog vi en promenad till andra änden på holmen innan vi åter­vän­de till hemhamnen. Lyxigt att bo på en semesterort. 😉

Jules avpolletterad
I måndags levererade vi min gamla kontorsstol Jules och övriga bidrag till Labbnäs-loppisen. Idag besökte vi loppisen och åt den traditionella laxsoppan med rabarberpaj som dessert.

Soppan och loppisen har arrangerats ända sen 1990 fick vi veta av en dam som var med från början. En sån tradition är väl värd att uppehålla tycker jag. Och trots hettan blev besökarantalet säkerligen närmare ett par hundra i år också.

Ugnsstekt gädda
Igår vågade jag mig på nåt nytt: Tillaga ugnsstekt gädda. Husse lyckades fånga en liten gädda som vi tyckte kunde vara lagom för oss två. Det var den också.

Eftersom jag aldrig har tillrett ugnsstekt gädda tidigare, botaniserade jag bland recepten på nätet för att hitta ett som var enkelt nog för mig. Det visade sig riktigt lyckat, förutom att kombinationen olja i botten på formen och grädde blev en besynnerlig gröt.

Till all lycka tycker Husse att smaken är det viktigaste, inte utseendet, så han åt med god aptit. Jag också för den delen. Ett bra recept med andra ord.

Skördat körsbär
Min lilla körsbärsbuske – som aldrig blir nåt träd på grund av hungriga djur – vittjades idag på sina bär. En liten skål blev det ju i alla fall. Fast värst söta är dom inte, kanske inte en sån sort?

av

14.7 – Underverk, histaminpåfyllning och tropiska nätter

Att sova på saken gjorde underverk, jag har fått en histaminpåfyllning, svettas i tropisk värme och får snart skörda körsbär.

Underverk
Tro det eller inte, men det lönade sig att sova på saken (se Windows strular i föregående inlägg)! Visserligen fortsatte jag igår att på alla upptänkliga sätt försöka lösa problemen i Windows, men idag på eftermiddagen fungerade plötsligt allt som det skulle igen. 🙂

Fråga mig inte hur det kom sig. Möjligen gick det i väg en automatisk felrapport som nån hygglig tekniker tog på allvar?

Histaminpåfyllning
Innan vi skulle åka i väg till Tallmo idag behövde jag göra ett besök på dasset. Jag öppnade dörren försiktigt som jag brukar för att inte störa hyres­gäs­ter­na (getingarna) mer än nödvändigt och gick in. Det var inte alls populärt!

I ett huj hade jag en hel armé runt mig… Nu hade dom definitivt fått nog av att jag störde dom flera gånger om dan. Straffet bestod givetvis i att dom tävlade om att få sticka mig varhelst dom kom åt.

Ett halvdussin stick hann det bli innan jag hade avlägsnat mig på betryggande avstånd. Jag stack(!) genast ner armarna i vattentunnan, vilket lugnade smärtan omgående.

Sticket på näsan, kinden och ankeln lugnade jag med Etono, ett alldeles utmärkt medel som jag rekommenderar varmt! För säkerhets skull tog jag också en antihistamintablett.

Otack är världens lön. Jag som har varit så hänsynsfull och snäll mot de små liven.

Tropiska nätter
Enligt väder-förstå-sig-påarna har vi tropiska nätter att se fram mot, dvs minst 20° nattetid. Den svaga vinden och dags­tempe­ra­tu­rerna på 28° innebär att svetten lackar redan dagtid.

Men, vi ska inte klaga, snart nog gnäller vi över att det är så himla kallt. Mest synd är det som sagt om växtligheten, inte minst skördarna som torkar bort.

Snart körsbärsskörd
Körbärsskörden närmar sig. Tack vare nätet som hindrar tjuvarna får vi snart njuta av de mogna bären. 🙂

av

12.7 Från bersåslitage till kärleksförklaring

Bersån är i flitig användning, stövlarna har torkat, loppisen förberedd, årsmötet avverkat och Windows strular. Udden visar sin kärlek.

Bersån i flitig användning
De senaste dagarnas varma och soliga väder har gjort att bersån har varit i flitig användning. I lördags fick vi oväntat sällskap då vi satt där och drack vårt kaffe och på söndagen hade vi besök av Husses dotter och hennes kusin med sina två hundar var.

Idag drack vi eftermiddagskaffet där och satt kvar och njöt ett bra tag. Och fler tillfällen lär det bli om väderprognosen slår in.

Stövlarna har torkat
Jag borde ha förstått att det inte skulle gå vägen. I mån­dags tog jag på stövlarna eftersom jag skulle städa i stranden. Dess värre förivrade jag mig och lyckades få in vatten i den ena stöveln.

Eftersom skadan redan var skedd, fortsatte jag städningen tills den andra stöveln också var vatten­fylld. Lyckligtvis torkade solen och vinden dom på ett par dar. Men nästa gång återgår jag nog till crocsen.

Loppisen förberedd
I år har jag beslutat bidra till loppisen i Labbnäs den 18.7. Hopplocket har skett successivt, men i tisdags tyckte jag att jag var färdig.

Tyvärr syns det inte att prylarna har minskat utom i ett av skåpen, så jag var som vanligt onödigt försiktig i urvalet.

Årsmötet avverkat
Igår kväll hölls väglagets årsmöte i Solbacka. Utöver styrelsen, en verksamhetsgranskare och en suppleant infann sig två(!) andra vägandelsägare.

Dåligt tycker jag, men antagligen tycker alla att vägen är i bra skick och att styrelsen sköter sitt uppdrag som den ska?

Windows strular
Idag fick jag en Windows-uppdatering som har ställt till det. En del program startar trögt eller inte alls, det går inte att komma åt Windows Update eller ställa in standardprogram, etc, etc. Surt.

Omstart har inte löst problemen. System­åter­ställ­ningen misslyckades också liksom system­fils­kon­trollen, så nu vet jag inte vad jag ska ta mig till…? Att börja med ska jag sova på saken tror jag.

Till all lycka fungerar alla Office-program utom Outlook. Och så kan jag förstås använda min Zenbook, annars hade abstinensen blivit svår. 😉

Udden visar sin kärlek
Att mitt hjärta tillhör Udden är väl allom bekant. Härom dagen upptäckte jag att Udden besvarar min kärlek – en bit av berget vid husgaveln har formen av ett hjärta.

Troligen har den torra mossan krympt så mycket att formen nu framträder. Eller så har jag inte noterat kärleksförklaringen tidigare? För det kan väl aldrig föreställa en korsett?

av

6.7 – Variation

Jag fick min önskan uppfylld, har slipat och målat, besökt fastlandet, gjort skansrent och haft otur med vädret.

Uppfylld önskan
Min önskan om 20 mm i regnmätaren (se föregående inlägg) blev uppfylld! Det blev till och med mer: 22,5 mm.

Slipat och målat
I höstas beklagade jag mig över att min blomställning i var­dags­rum­met tar så stor plats och att jag saknar fönsterbrädor. Då föreslog Husse att jag kunde få överta en blombräda som han inte längre har använd­ning för.

Jag tackade gladeligen ja och fick den efter hans nästa besök i stan. Sen dess har den stått ute i boden och väntat. Den var nämligen lackad och jag ville ha den vit, men hur länge den än stod där blev den aldrig det. 😀

I förrgår slog inspirationen till. Nu skulle den slipas och målas. Husse lånade ut sin slipmaskin så jag kom undan med minimal arbetsinsats.

Sen kluddade jag på vit färg på undersidan att börja med. I och med att färgen måste torka minst ett dygn har jag inte slutfört jobbet än, men i morgon kan det kanske bli av?

Besökt fastlandet
Igår, medan färgen fortsatte torka, tog Husse och jag en (lång) tur till fastlandet. På mitt initiativ, hör och häpna. Jag ville nämligen visa honom Kalliolaakson Linna, en fantastisk skapelse gjord för hand under 25 år.

Blev han imponerad? Nä, inte ett dugg. Eller åt­min­sto­ne verkade det så. Han har antagligen sett mycket mer imponerande byggnadsverk under sina resor runt om i världen.

Efter intagen lunch och en rundvandring i utrymmena åkte vi vidare. Eftersom vi hade bestämt oss för att åka färja tillbaka till ön, fortsatte vi till Salo. Efter en kort avstickare in till stan fortsatte resan hemåt via Kokkila, där vi tog färjan över till Kimitoön.

Skansrent
Dagens program inkluderade inte målning. Just när jag hade tänkt mig att öppna målburken kom det en regnskvätt. För att slippa målfläckar på oönskade ställen vill jag nämligen hålla till utomhus.

I stället tvättade jag badrumsmattorna och torkade golvet. När det var dags att hänga mattorna på tork hade solen hunnit övermanna regnmolnen.

Otur med vädret
Vid kaffetid dök ”skyddslingen” upp som avtalat. Husse anslöt strax därefter och vi gick ut i bersån för att avnjuta eftermiddagskaffet i det vackra vädret.

Tyvärr höll det inte i sig, men vi hann i alla fall avsluta kaffet innan regn­drop­parna tvingade oss att flytta inomhus. Det blev inte värst många droppar den här gången heller, så mattorna blev inte ens våta innan jag tog in dom.

För i morgon utlovar MI dock stabilt bersåväder.