Skönt

Svaret på blodanalysen (se föregående inlägg) kom faktiskt på lördagen. Veterinären konstaterade att inga värden var alarmerande på nåt sätt. Värdet på vita blodkroppar var dock under det normala, vilket jag tolkade så att Mia hade en infektion av nåt slag.

Enligt veterinärens råd skulle jag genast börja ge henne antibiotika. Men eftersom jag bara hade en liten mängd hemma och det var helg, så väntade jag till kvällen.

Klockan tre på natten mellan lördag och söndag hoppade hon upp i sängen, la sig mellan oss och spann för fulla muggar. Det hade hon inte gjort på nästan en vecka, så vi blev förstås jätteglada.

Sen dess har det bara gått framåt. Hon äter, dricker, går på toa och tigger mat precis som tidigare. Oändligt skönt att se henne i form igen! 🥰

I helgen hade vi ”sommarskrivkurs”. Det kändes inge’ bra att åka i väg på lördag eftermiddag (vi började 15.00), men jag kunde ju inget göra för att Mia skulle må bättre, så jag litade på att Husse skulle höra av sig om läget förvärrades.

På söndagen visste jag ju att hon mådde mycket bättre, men ringde ändå på lunchpausen för att kolla läget. Mia satt i Husses famn meddelade han och talade om att getingarna hade hittat/gjort ett nytt hål och försökt sig på ett nytt anfall. Med mera tejp hade han kväst invasionen.

Kolonin dör så småningom men med tanke på att drottningen övervintrar på frostfri plats, kan vi räkna med att hon bor kvar i vinter och bildar en ny koloni i vår om vi inte kan bli av med henne på nåt sätt. Raid-burken ligger nära till hands igen.

Resten av veckan är helt tom för min del. Husse har ett tand­läkar­besök, men inget annat inbokat han heller så det känns som rena semestern. Det känns verkligen skönt! 😊

Eländes elände

Mia är konvalescent igen. Sen i onsdags kväll har hon mått jättedåligt. Efter kräkningarna sent på onsdag kväll trodde jag hon skulle repa sig i fall hon ätit nåt olämpligt, men så enkelt var det inte. Eftersom jag upptäckte spolmaskar i spyorna fick hon maskmedel följande dag.

På torsdag förmiddag åt hon lite grann, men har varken druckit eller varit på sin innetoa. Eventuellt har hon uträttat sina behov utomhus eftersom hon mest legat ute.

I morse ringde jag veterinären och fick tid till i dag 12.30. Nu är hon groggy på grund av det lugnande medlet hon fick, men har ätit lite grann.

Veterinären tog temp, blodprov och gav henne dropp, men kunde inte hitta orsaken till hennes tillstånd. Han påpekade att hon var för fet för att kunna komma åt att trycka på hennes inre organ. (Helt och hållet mattes fel.)

I samråd med veterinären gav jag henne en första dos paraffinolja när vi kom hem i fall hon har för­stopp­ning igen. Blodprovet har gått i väg till ett labb (i Kuopio!) för analys och svaret kommer för­hopp­ningsvis redan i morgon.

Ett annat elände inträffade i går kväll. Plötsligt var vi omgivna av getingar i köket. Efter att ha släppt ut ett tjugotal upptäckte Husse varifrån dom kom.

Under väggfästet till gardinstången i köket fanns ett litet hål som snabbt fylldes på med nya getingar. Det förklarar prasslet och alla konstiga ljud som hörts i sommar. Dom har alltså sitt bo i innerväggen!

Snabbast möjligt pillade jag dit en bit häftmassa. Som hämnd fick vi var sitt stick. Husse fick ett mellan ögonbrynen och jag fick ett på överarmen. Tur att det finns Etono!

Eftersom mängden getingar blev övermäktig tog jag till slut till Raidflaskan trots att det bar mig emot. Prasslet i väggen fortsätter, så i dag klistrade jag tejp över häftmassan. Men antagligen är dom fullt sysselsatta med att göra ett nytt hål innan säsongen är slut. ☹

Alien?

Imponerande eller hur? Förrförra lördagen dissekerade jag det stora getingboet som hängde på dassdörren i fjol. Wow, vilket bygge! Med lite fantasi ser det ut som ett monster från en science fiction-film.

Att det fick sitta kvar till nu beror på att jag i min enfald trodde att getingarna inte skulle bygga nytt i år när dom såg det gamla boet, men där hade jag fel. Det avskräckte dom inte alls.

Jag tror dom har gjort tre försök på olika ställen inne i dasset, men sticken jag fick i fjol fick mig att ångra min gästfrihet så jag rev ner alla byggförsök. Nu har dom gett upp.

 

5.8 – Repriser och omtag

Dasset är åter i bruk, jag har haft dubbelmorgon och bytt telefon. Vi har haft besök och bastat, Husse har stekt fjärilar och Mia gillar vintergrönan.

Dasset åter i bruk
Morgonnöjet har återgått till det normala. Getingboet på dasset är stendött.

Efter att ha hållit utkik och försiktigt öppnat dörren några dar, har vi konstaterat att getingarna antingen har storknat i hettan eller flyttat. Jag saknar dom inte ska jag villigt erkänna.

I morse såg jag en ensam geting som satt på utsidan av boet då jag öppnade dörren. Den rörde sig inte trots att jag kom, så troligen satt den och sörjde sina kamrater.

Dubbelmorgon
I torsdags blev det en dubbelmorgon igen. Mia väckte mig kl 6.10 (Husse var inte hemma) för att hon ville gå ut. Jag tyckte det var lika så bra att stiga upp och äta frukost och njuta av morgonsvalkan, termo­metern visade bara 18,7 grader.

Tio i nio beslöt jag gå och lägga mig igen och sov gott till ca 11.30. När jag vaknade låg Mia bredvid mig. Jag hade inte ens märkt att hon hoppade upp.

Bytt telefon
Min fuktskadade relik från 2006 (se inlägg den 1.8) tycks tyvärr ha sagt upp bekantskapen. Den har legat på tork i solen och blåsten men vill inte återhämta sig, så jag har bytt till mammas C2 som jag senast hade i gång 2015 noterade jag.

Jag sörjer faktiskt min gamla trotjänare lite grann. Den hade gott kunnat få fylla 20 år tycker jag.

Besök
På fredag eftermiddag hade vi bett Husses moster och morbror på eftermiddagskaffe. Med sig hade dom nyplockade, stora jordgubbar från en lokal odlare. Färskare än så kan dom nästan inte bli.

Det kändes en aning svalare utomhus, men vi satt mer än gärna i skuggan på trappan efter kaffet. Husses moster ville också ta en titt i stranden så vi knallade ner och satt på bryggan ett tag. Så dags var solen inte längre lika intensiv men det blev snart för varmt ändå trots sjöbrisen.

Bastat
Igår var det bastudag i vanlig ordning. Med tanke på hur mycket vi har svettats den senaste tiden kändes det inte värst angeläget för min del, men eftersom Husse nu hade gjort sig besväret att elda gjorde jag honom sällskap.

När vi hade tvättat och torkat oss och fått på kläderna var vi genomsvettiga igen.

Husse har stekt fjärilar
Idag tjänstgjorde Husse vid spisen. Eftersom vi snart ska få lära oss att äta insekter skulle vi få fjärilar till middag. Nä, så illa var det inte, det rörde sig förstås om laxfjärilar och dom ville han antagligen steka själv för att dom skulle bli bra. 😉

Vid middagsbordet visade det sig att dom ändå inte var riktigt bra. ”För dåligt kryddade” tyckte kocken. Dessutom saknades dill och citron. Det höll jag inte med om, möjligen kunde dom ha varit något saltare, men det var ju enkelt att ordna. Visst är det lustigt att man sällan är nöjd med sitt eget kockande?

Mia gillar vintergrönan
Idag har vi äntligen haft optimalt sommarväder igen – sol, ca 24 grader och lagom vind. Men att vistas i solen om man har svart päls är förstås inte optimalt.

Eftersom gräset är knastertorrt på dom ställen där Mia oftast brukar ligga har hon upptäckt att man kan svalka sig i vintergrönan under rhododendronbusken i stället. 🙂

 

27.8 – Nästan livat

Jag har slitit på hammocken, träffat snoken, umgåtts med vattenvarelser, fått en present, städat arkiv och utmanat getingarna.

LektyrSlitit på hammocken
Både i tisdags och onsdags kunde jag vila middag i hammocken. Det är något alldeles speciellt med att ligga ute. Man känner värmen från vår närmaste stjärna, hör vindens sus, fågelkvitter och insektsurr. 🙂

Träffat snoken
På väg till siktdjupsmätningen i onsdags överraskade jag snoken som låg och solade på bryggan. Den fick förstås bråttom att flytta på sig så jag väntade tills den hade försvunnit utom synhåll.

Trots att den rör sig i vatten vill den tydligen inte ta sig vatten över huvudet. Vem vill det förresten? 😉 Den kunde mycket väl ha hoppat ner eller släppt ner kroppen i vattnet, men föredrog att åla sig ner längs bryggstolpen tills den fick vattenkontakt. Snokar kan kanske inte hoppa när jag tänker efter?

Mia var lyckligtvis inte på plats just då så vi slapp konfrontation. När hon dök upp hade snoken redan försvunnit.

SjökläddUmgåtts med vattenvarelser
Efter siktdjupsmätningen beslöt jag ta i tu med sommarens återstående projekt – röja vass i ”ham­nen”. Den här gången rustade jag mig i ärvda fiskarstövlar innan jag började umgås med skräddare, vatten­kvalster, sländor, cyanobakterier och allehanda andra vattenorganismer.

Arbetet löpte på bra ända tills jag upptäckte att den ena stöveln läckte, men jag lät mig inte hindras. När vattnet började sippra in ovanför stövelkragarna och jag blev blöt i ändan bestämde jag att det fick duga. Dom få stråna längst ut kan jag leva med eller klippa av från båten vid tillfälle.

Present 2Fått en present
I torsdags hade jag diverse Kimito-ärenden som avslutades med en träff med f d klasskompisen och hans sambo på Villa Lande över en kopp kaffe. Efter en stund drog sambon upp ett vackert omslaget paket och önskade mig en skön höst.

Jag blev alldeles gråtfärdig över gesten… Varför skulle jag ha en present? Jag minns inte vad hon svarade men tog förstås tacksamt emot paketet. Jag valde att inte öppna det men hörde att det kluckade när jag skakade på det så jag anade mig till innehållet.

Paketet visade sig innehålla en flaska med nyttig vätska: Brandy med honung. Jag var tvungen att genast smaka några droppar för att kolla om honungssmaken verkligen kändes. Det gjorde den faktiskt så den lär nog ”gå åt i hushållet” för att citera f d bonuspappan.

Idun 1912Städat arkiv
I måndags inleddes arkivstädningen/-inventeringen i Dragegården och fortsatte i går. Oj, vad många intressanta fynd vi gjorde! Det som imponerade mest på mig var ett exemplar av Pro Finlandia-adressen från 1918 (länken enbart på finska).

Inbundna exemplar av tidningen Idun från 1912 var onekligen också lite spännande även om jag inte bläddrade i dem desto mer just den här gången.

Utmanat getingarna
I eftermiddags beslöt jag utmana getingarna. Skottkärran stod och väntade på tömning och min lilla lie låg kvar där jag i panik hade slängt den (se inlägg 22.8).

När jag hade täckt in mig i skyddande kläder från topp till tå och tagit på mygghatten var jag beredd. Det blev en antiklimax, getingarna sågs inte till. Så då vräkte jag kvistlasset över deras bo som hämnd för deras stick förra gången.

Det satte lite fart på dom, men den här gången var dom inte alls lika aggressiva. Troligen märkte dom att dom inte hade en chans att komma åt mig. 😀

25.6 – Svettigt

Igår var det inget väder, idag har det varit desto mer. Boet är klart, julhyacinten blommar och på ålder­doms­hem behöver man inte diska. Mia stretchar på hög nivå.

MeddelandeMaxvärme
Igår hade vädersajten fått värmeslag eller nåt, idag har jag nästan också fått det. Redan klockan 10 stod ter­mo­metern på 25° och fyra timmar senare på 28°. På Hasselbacken där vi intog efter­mid­dags­kaffet nådde den 31° innan vi åkte hem. Långt över min smärtgräns.

Vilken tur att jag envisades med att klippa gräset igår kväll (efter en lång tupplur i hammocken) så jag slipper svettas av den anledningen. Inte ens vattnet svalkar längre – 24 grader enligt ter­mo­me­tern vid bryggan. Men det är förstås inget bestående, redan i morgon utlovas något svalare väder.

Boet klart
Om man är geting och bygger boet intill ett rör blir det automatiskt en viss storlek. Antingen var bygg­mästaren ovanligt smart eller så missbedömde han avståndet till röret.

Byggprocessen på dasset har i år försiggått sen den 19 maj och nu kolliderar boet med venti­la­tions­röret. Men det går förstås att bygga ut åt andra hållet.

Getingbo

Julhyacint
Krolliljan har slagit ut, liksom min röda kaprifol och pionen som jag har väntat på dom senaste 20 åren eller mer är också på väg att slå ut. Och så en av julhyacinterna. Fast den ser inte riktigt ut som i julas förstås. Den blå kompisen blommade också för ett tag sen med en lika liten blomma.

Tyvärr brukar dom inte klara vintern. Det är väl inte meningen, annars får blomförsäljarna inte sälja nya. Det finns förstås hyacinter som övervintrar men jag har inte brytt mig om att köpa några, det får räcka med alla andra knölar jag har stoppat ner.

Hyacint

Diskbefriad
Igår när mamma diskade (frivilligt) för tredje dagen i rad, påpekade hon att man inte behöver diska på ålder­doms­hem. Udden är alltså inte riktigt kvalificerat för titeln trots allt.

Det är ju förresten en ypperlig idé! Om jag flyttar in på hemmet slipper jag diska!! Undrar om dom har nån undre åldersgräns? 😀

Stretching
Mia är noga med att stretcha med jämna mellanrum. Oavsett på vilken höjd hon befinner sig.

Mia stretchar 2