Författare: Uddmor

av

Vårtecken

I dag gick jag på jakt efter flera vårtecken. Redan den 3 mars började dagliljan titta upp och snö­droppsbladen var en bra bit ovanför marken. Flera vårtecken den 15 mars kan tyckas väl optimistiskt, men de senaste dagarnas soliga och relativt varma väder ingav hopp.

På västra sidan av huset kunde jag konstatera att videkissarna har knuffat bort sina vinterhöljen och visar sin silverglänsande päls.

Några blåsippsblad gick ännu inte att upptäcka, det var bara smultronbladen som lyste gröna. Däremot lyste små blåa knoppar bland syrenerna. Scillan har definitivt bestämt att det är vår.

Det har också påskliljorna. Små ljusgröna fingrar sticker upp runt ormbunken där dom håller till. Bästa årstiden håller på att få sin början. Det bekräftas också av de ljusnande kvällarna och fågelkvittret som hörs igen. 😊

av

Oförlåtligt

Sexuella övergrepp och våldtäkter på barn och unga är i mina ögon fullständigt oförlåtligt! Lika oförlåtligt som våldtäkter överhuvudtaget. Att prästvigda män gör sig skyldiga till övergreppen och våldtäkterna är ändå mer oförlåtligt och avskyvärt. Hur kristen är man då?

(Understrukna ord i texten länkar till källor med mera information.)

I går såg jag filmen Spotlight som handlar om tidningen Boston Globes avslöjande om brotten som begåtts av katolska präster i Boston. Mer än 1.000 barn och unga blev deras offer. Efter filmens slut rullade listor med andra fall som upptäckts världen över.

De här vidrigheterna har på vissa håll pågått sedan 1930-talet, men fort­farande dyker det upp nya fall. Omfattningen är hårresande. Katolska kyrkan har gjort sitt yttersta för att mörklägga övergreppen och har mutat offren till tystnad med miljonbelopp.

Kravet på celibat anses vara en förklaring till den utbredda pedofilin. Citat från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands kyrkliga ordlista: ”Celibat betyder sexuell avhållsamhet. En person som lever i celibat förverkligar inte aktivt sin fysiska sexualitet utan riktar sin sexuella energi till exempel till kristet barmhärtighetsarbete. I den katolska kyrkan måste alla präster leva i celibat.”

Så varför blir man då präst om man inte klarar kravet på celibat undrar jag? Eller är övergreppen så ”normaliserade” och vedertagna att man inte bryr sig? Och varför kan man inte frångå kravet på celibat i stället för att fortsätta förstöra livet för oskyldiga barn och unga människor?

av

Intressanta nyheter

I veckan har jag läst en del intressanta nyheter. Till dom äldsta nyheterna hör ett 146.000 år gammalt kranium som grävts fram i Kina och som man tror tillhör en ny människoras. Det skulle innebära att neandertalmänniskan inte längre är vår närmaste släkting. Nyheten hittade jag hos illvet.se, där du kan läsa mer om fyndet om du är intresserad.

En annan intressant artikel läste jag i Newsweek. Man har kommit fram till varför Machu Picchu byggdes på den plats det ligger och hur byggmaterialet kunde hanteras så precist. Anledningen till placeringen anses vara att platsen ligger ovanför en tektonisk spricka och att byggmaterialet består av material som bildats till följd av förkastning.

Lite nyare nyheter hittade jag i Good News Network. En ny metod för att återvinna plast på 20 minuter i rumstemperatur så att den kan återvinnas flera gånger. Nuvarande återvinningsmetod är långsam och gör materialet skörare för varje återvinningsprocess.

Samma källa rapporterar om en ny form av cancerbehandling som på sex dagar tar kål på tumörer i äggstockar, tjock- och ändtarm.

Några dåliga nyheter vill jag inte rapportera om. Det finns det så många andra som gör.

Vänligt bemött

I dag blev jag bekant med två charmerande kattherrar. Den yngre i svartvit ”kostym” var väldigt nyfiken men höll sig på behörigt avstånd. Hans äldre kollega bevärdigade mig knappt ett ögonkast och utstrå­lade en avmätt hållning.

Den här gången klarade jag mig alltså från rivsår. 😀

av

Damning, skräckmiddag, brev och sista intervjun

Damning
Den som har gott minne kommer ihåg att jag skippade dammtorkningen i samband med städ­ningen den 6.2. Men i går tog jag mig äntligen i kragen. Punktvis åtminstone – alla ytor och föremål i sovrummet fick sig en välbehövlig överhalning.

Faktiskt höll inspirationen i sig så länge att alla småprylar på hyllan under vitrinskåpet också blev befriade från dammlager. Innan jag fick nog torkade jag också av skänken under skåpet.

På skänken står bland annat en fruktskål, så Husse undrade om jag hade dammat av frukten också. Tänk så lustig man kan vara. 😀

I dag var det knipholkens tur att bli städad. Fast när vi hade tagit ner den såg bomaterialet torrt och fint ut, så det fick vara kvar i förhoppning om att en knipdam vill ruva sina ägg i det. I fjol verkade det inte bebott vad vi kunde upptäcka.

Skräckmiddag
Stackars Husse … I dag fick han halvstekt grisbog med överkryddad sås till middag. Han åt visserligen med god aptit – när han väl fått en tillräckligt vass kniv – och tyckte såsen var smaklig, men i mina ögon var det en skräckmiddag.

Den överkryddade såsen tog bort alla andra smakförnimmelser, det var knappt att jag kände smaken av ättiksgurkan. Suck. Akta dig för att bli bjuden på middag på Udden! ☹

Brev
I dagens post låg ett brev från ÅUCS (Åbo Universitets Centralsjukhus). Det var väntat. Ett år har gått sen den senaste kollen av mitt opererade bröst så snart är det dags igen.

Det känns tryggt med den årliga kontrollen, jag uppskattar uppföljningen. Före besöket ska det tas en del prover, men det kan jag göra på vår hälsocentral. I Åbo görs en ny mammografi. Förhoppningsvis är allt som det ska.

Sista intervjun
I morgon gör jag sista intervjun med dom byggföretag jag valt ut för Annonsbladets bilaga, Bygga & Bo. Alla byggföretagare har välvilligt tagit emot mig och delat med sig av sin information. Och oj, vad mycket nytt jag har lärt mig!

Förmodligen kommer jag aldrig att behöva mina nyvunna kunskaper, men kunskap är inte tung att bära som bekant. Jag gillar att lära mig nya saker, oavsett om jag har nytta av dom eller inte. 😊

av

Grupptryck

Tjugo av mina vänner på FB har ändrat motivet på sin profilbild så att man också ser Ukrainas flagga. Nästan lika många har valt en fredsduva. Jag förstår idén, men kan inte se att det ändrar på sakernas tillstånd.

Att visa sin solidaritet med ett krigsdrabbat land är visserligen fullt förståeligt och försvarbart, men jag upplever att jag kan göra det utan symboler. Beror motivvalen möjligen på att kriget är nära oss den här gången? Jag har då inte sett några andra krigsdrabbade länders flaggor i profilbilderna tidigare, trots att det finns ett otal att välja mellan.

Så jag böjer mig inte för grupptrycket, men anser givetvis att invasionen och kriget ska fördömas. Vad jag tycker om personen som kränker ett lands suveränitet lämpar sig inte för tryck. ☹

av

Helgflit

Den gångna helgen har bestått av fler aktiviteter än vanligt.

Intervju
På fredagen hade jag avtalat tid för en intervju med ett byggföretag kl 13.30. Vi skulle träffas på Strandhotellet i Dalsbruk, så jag knallade in där några minuter före utsatt tid.

När jag tog av mig ytter­kläderna kom jag på att jag inte hade en aning om hur mitt inter­vju­ob­jekt såg ut! Eftersom personalen var samlad runt ett bord, frågade jag om nån visste hur NN såg ut. ”Ja, han sitter där borta” fick jag till svar.

Jag gick fram till bordet där han satt och hejade på honom. ”Jag har jobbat åt dig” utbrast han omgående. Då visste jag vem han var trots att jag inte kände igen honom till utseendet.

I augusti 2000 satte hans byggföretag nytt tak på Udden. Tillfället finns på bild, därför vet jag när det var. Men hur i all världen kunde han minnas mig?! På den tiden hade jag en helt annan hårfärg –  och färre rynkor.

Av allt att döma hade jag hur som helst gjort ett bestående intryck. Jag tordes inte fråga hur det kom sig att han mindes mig. Jag kanske hade varit en ovanligt besvärlig kund? Eller var det möjligen tvärtom? 😀

Skrivlördag
Äntligen kunde Skrivlördagsgruppen träffas IRL (In Real Life)! Senast sågs vi i december i fjol. Det blev förstås ett glatt återseende i Antikvariat Kojan (skymtar längst till höger bakom busskuren om du klickar på bilden). Skrivövningar varvades som vanligt med diskussioner och vår ”fröken” tipsade om läsvärda författare.

Söndagspyssel
På söndag eftermiddag satt Husse och jag och knappade på var sin dator. För min del bestod knappandet en god stund av att lösa problem med min backup som hade slutat fungera. Sen renskriva inter­vjun och mejla den till mannen med det goda minnet.

Därefter proto­kollet från väglagsstyrelsens möte i torsdags och förberedelser inför morgon­dagens års­möte i hem­bygds­föreningen. Innan det var dags att börja med middagen, hann jag också lämna in två bidragsansökningar.

Så förflöt den ”vilodagen”. Veckan har börjat i liknande tecken och innehåller intervjuer och aktiviteter till och med lördag. Så på söndag har jag tänkt mig en riktig vilodag! 😊

Vändagen / Alla hjärtans dag

I Finland firas vändagen i dag. Och just i dag meddelade en av mina äldsta och käraste vänner att hon kommer på besök i sommar. Bästa nyheten på länge!

I år har vi varit vänner i 25 år, men eftersom vi numera bor i var sitt land har vi inte setts sen 2009 då hon senast var på besök, så vi har en hel del att ta igen! 🙂

av

Premiärer, blixthalka och sårläkning

Premiärer
I går hade jag memmapremiär. Jag vet att det är ett bra tag till påsk, men memma tillhör mina smak­favoriter, så jag brukar köpa den så snart den dyker upp i butiksdisken.

I dag tog jag en första tur på isen. Solen gjorde mig sällskap, men förmådde inte värma upp snål­blåsten. Av spåren att döma var jag inte den första. Både skridsko‑ och skidspår syntes förutom en del tassav­tryck.

Jag stannade till vid vasskanten och beundrade vassvipporna som böjde sig i vinden innan jag förevigade dom på bild.  Sen fick jag en idé. Några stjälkar skulle passa bra i vasen med resterna av nyårsbuketten, så jag slet av en liten bukett.

Innan jag gick in igen tog jag en tur längs skogsstigen till soptunnan som vi delar med herr och fru grannen. Också det premiär för i år. Husse sköter den detaljen annars, men nu beslöt jag vikariera.

Blixthalka
I skogen var det som vanligt mindre halt än annanstans. På tomtens alla stigar råder blixthalka, så om man ska besöka Udden ska man ha olycksfallsförsäkringen i skick. Gärna också livförsäkringen. ☹

Runt gamla fotspår glittrade ”isfransar”, ni vet såna där som bildas på kanten av spåren då solen har tinat snön och nattkylan har fått dom att frysa till igen. Förnämliga små konstverk, men nu hade jag inte kameran med mig så klart.

Sårläkning
I går kväll dök han upp igen, min fyrbenta ”antagonist” rapporterade Husse när han var ut en sväng på kvällen. Mia hängde på, men stannade på tröskeln och fräste innan hon bytte till ”passa dig för mig”-låten.

Ljudet fick matte att skynda sig ut, mota in Mia och stänga luckan till hennes ingång. Några kattslagsmål vill jag inte vara med om!

Mina rivsår har läkt fint och sårskorporna börja successivt lossna. Bandaget åkte av redan efter ett par dar för att såren skulle få luft. Jag inbillar mig att dom läker fortare då. Största avståndet mellan rivsåren är hela 4 cm, vilket säger en del om tasstorleken.

Ha en skön helg! 😊