trappan

av

Sommarmöblering

I dag, äntligen, fick trappan sin sommar­mö­ble­ring. I regel brukar den vara färdiginredd i maj, men i år har vindarna varit kyliga, vilket har gjort att inspi­ra­tio­nen lyst med sin frånvaro. Men nu så. 😊

När städning och möblering var klar efter fyra timmar kändes det som om ryggen höll på att brista. Alla som har slitna och hoptryckta ryggkotor vet hur det känns.

Efter halva tiden insåg jag att jag var på tok för varmt klädd. I synnerhet om fötterna. Vintercrocsen behövde bytas ut mot sommardito. Sagt och gjort. Fötterna blev genast gladare.

Den som är observant ser att det saknas en blomma i ”dörrkorgen”. Där har en Mors dagsros stått tidigare, men eftersom knopparna inte ville slå ut, tog jag in den i köket. Nu har dom slagit ut, så endera dagen får den flytta ut igen.

Då jag var nästan klar, kom Husse ut och undrade om vi inte skulle lyfta ut terrass­möb­lerna också. Jag svarade jakande, men la snabbt till ”men inte i dag”. Dels på grund av ryggen, dels för att det snart var dags att fixa dagens middag.

”Mañana es otro día” (direktöversättning: i morgon är en annan dag) tillhör mina favorituttryck. Det förutsätter för all del att man fortfarande är vid liv nästa dag. Och om man inte är det, lär det kvitta om man uträttade det man planerade eller inte. 😀

av

23.5 – I veckan som gick

Jag har tankat, inrett trappan, haft säsongspremiärer, fått fixat, jagat rotskott, löst korsord och redigerat. Mia har solat magen.

Tankat
Förra onsdagen tankade jag Silverpilen. Det var andra gången i år, vad sägs om det? Anledningen är förstås att jag numera liftar med Husse allt som oftast och däremellan kör väldigt sällan och bara korta sträckor.

Inrett trappan
I torsdags kändes det som om det var läge att sommarmöblera trappan som jag brukar. Husse undrade hur mycket jag egentligen tänkte ställa dit när han hjälpte mig att bära ut möblerna. Det är inte så konstigt, han har ju aldrig upplevt Udden sommartid.

Tajmingen var perfekt! Dagarna efter blev det sommartemperaturer och vi kunde inviga ”sommar­trappan”.

Säsongspremiärer
På fredagen verkställdes flera säsongspremiärer tack vare det plötsliga sommarvädret. Jag drack kaffe på trappan, gick barfota, klädde mig i kortbyxor och linne och begagnade dasset.

Den oväntade värmeböljan fick löven att spricka ut ögonaböj och gräset att skjuta fart. Det senare innebar att jag idag har haft säsongspremiär för gräsklipparen, men bara på utvalda ställen än så länge.

Fått fixat
I lördags fixade Husse fönsterblecket till ett av sov­rums­fön­stren. Det hade helt fel lutning och hade dessutom lossnat i ena kanten. I söndags fixade han ett nytt sikt till utgången på ”skvallerröret” och igår ett till för en ventilationsöppning i sockeln. Tack igen, min älsklingsgubbe! 🙂

Jagat rotskott
Efter frukosten i söndags gick vi ner till stranden för att njuta av det vackra vädret och sjöutsikten. Vi tog också en titt ner i vattnet och kunde konstatera att näckrosorna snart är på gång.

I samma veva fick jag syn på bitar av ”sjögräs” som flöt omkring på ytan och redan hade långa rot­ut­skott. Eftersom det finns mer än tillräckligt i vår vik, tog vi oss till att fiska upp dom. Husses fiskhåv kom väl till pass.

Löst korsord
Söndagen i övrigt gick i avkopplingens tecken som omväxling. Vädret var fortsatt behagligt på efter­mid­dagen, så vi satt i bersån och roade oss med att lösa lördagens korsord i ÅU. Det var fort gjort eftersom Husse är en hejare också på korsord.

Redigerat
Mellan varven har jag förstås fortsatt med korrekturläsning och redigering. Igår återstod slutet av en sista kontrolläsning, så efter mötet med damerna i föreningens projektgrupp satte jag i gång.

Jag hade lovat att hela kapitlet (36 A4-sidor) skulle levereras före midnatt. Med en halv timme till godo mejlade jag dokumentet och kunde med gott samvete krypa till kojs. 🙂

Mia har solat magen
Som vanligt tror Mia att den bekvämaste stolen på trappan är hennes. I söndags passade hon på att sola magen i den. 😀

av

8.10 – Kallt och kulturellt

Rattmuffen har kommit fram, jag har köpt tallriksskärvor, säljer böcker och vykort och har varit kulturell. Trappan är vinterbonad.

Rattmuffen har kommit fram
På väg till kursen i tisdags kväll insåg jag att det är läge för rattmuff. Jag hann ända fram till Västanfjärd innan jag hade värmt upp ratten. Inga handskar hade jag heller, så följaktligen var fingrarna stelfrusna innan jag var framme. Men igår åkte den på så nu kan jag köra utan handskar ett tag till.

Lauras VintageKöpt tallriksskärvor
På den här ön finns mängder av duktiga konstnärer! Och bredden är stor, allt från hantverk och konst till keramik och fotografering. Ett av företagen, Lauras Vintage, har spe­ciali­se­rat sig på att återvinna olika material och skapa nytt av dom. Mig veterligen är hon den enda här på ön som säljer tallriksskärvor omgjorda till smycken?

På företagets FB-sida fick jag syn på dom återanvända skärvorna och föll pladask för ett par blommiga kreationer (se bilden). Ju äldre jag blir, desto ”blommigare” blir jag har jag märkt.

Säljer böcker och vykort
För att finansiera mina (spontana) inköp har jag lagt ut böcker till försäljning i en FB-grupp och försöker via en annan FB-grupp bli av med åter­sto­den av vykorten jag sålde för några år sen. Ett par böcker har redan fått nya ägare och vykorten tycks också gå åt, så snart kan jag köpa nåt igen. 😀

Varit kulturell
Igår hade jag ärende till Dalsbruk och beslöt att samtidigt ta en titt på ett par utställningar. I ämbets­huset (kommunhuset) pågår en fotoutställning där mina forna kolleger i fotoklubben har ställt ut sina alster och i Rosala Handelsbod kan man se Det här vill jag säga.

Rosala hbAv fotona gillade jag bara ett fåtal eftersom jag föredrar naturbilder. Dessutom får dom i mitt tycke inte vara alltför ”behandlade” även om temat förtrollning kan locka fantasin.

Utställningen Det här vill jag säga var ett Norpas-projekt som har fått förlängd visningstid. Det är det värt! Ett antal män och kvinnor i 80-års åldern har intervjuats om sina liv. Samtliga bor på ön. Bland de intervjuade hittade jag till min överraskning två f d kurs­del­tagare.

Jag tillbringade säkert närmare en timme i handels­bo­dens övervåning innan jag hade tittat på allt och läst alla livs­historier (och fotograferat dom). Den hemtrevliga inredningen gör att man trivs och gärna förlänger besöket.

Trappan är vinterbonad
Dom senaste två nätternas minusgrader fick mig att raskt ta i tu med att städa bort sommaren. Både bersån och trappan tömdes på möbler och allt annat sommarjox som har legat framme.

Det enda som återstår är enstaka sommarblommor som ska ”pensioneras” och vattentunnan vid trappan. Efter två timmars kånkande och fixande beslöt jag spara resten till en annan dag.

Vinterbonat

av

29.5 – Förmiddagar, eftermiddagar och kvällar

Datorn har strulat, leveransen är verkställd, forskarna har fått brev, trappan är osynlig, jag har haft fyrfota besök, tagit farväl och fått en trimning.

Sjuk datorDatorstrul
Torsdagen inleddes med en systemåterställning. Egentligen hade jag kunnat lösa problemet på annat sätt, men valde för säkerhets skull att backa tillbaka ett dygn. Innan allt fungerade som det skulle hade förmiddagen övergått i lunch.

Leverans verkställd
Då var gårdagens förmiddag klart mycket trevligare. Syster Mia levererade dom två ryggstöden jag hade beställt. Vik Husse ville också gärna ha ett.

I den här delen av byn hade hon aldrig varit tidigare sa hon och tyckte att jag bodde fantastiskt fint – ”vilket härligt ställe!”. Det höll jag förstås helt med om. 🙂

Forskarbrev
I samband med eftermiddagens butiksbesök, postade jag ett brev adresserat till Fästingar, Zoologiska muséet i Åbo. I kuvertet låg tre fästinglik som Mia hade bidragit till.

Det har nästan tretusen andra också gjort läste jag i ÅU, så forskarna har nu sysselsättning ett halvår framåt. Det ska bli intressant att se/höra om taigafästingen redan har nått vår del av landet?

Trappan osynlig
Jag har länge och väl funderat på hur jag ska kunna göra trappan presentabel. Cementen är sliten och målningen har flagat för länge sen.

HeltäcktEn idé var att lägga trätrall över den, men då insåg jag att jag inte skulle kunna stänga ytterdörren längre. Avståndet mellan dörröppningen och trappan är (troligen?) för litet. Nästa idé var att riva bort hela trappan och ersätta den med en ny i trä. Det vore förstås den bästa lösningen, men också den arbetsdrygaste och framför allt dyraste. Så jag tänkte om igen.

För ett tag sen slog det mig att det faktiskt fanns en smidig och ekonomiskt fullt godtagbar lösning: Jag lägger ”heltäckningsmatta” på hela rasket! Trappan är nämligen förlängd i två omgångar och mäter nu 2,6 m på längden och 2,2 m på bredden.

Hittills har jag haft en utomhus-/terrassmatta i flera år som har täckt största delen, men den var miss­färgad av solen och tunnsliten. Alltså köpte jag en ny och la två bitar på tvärs i stället. Det blev mitt kvälls­jobb igår.

Jag har aldrig varit mattläggare och kommer heller aldrig att behöva bli det om nåt proffs får syn på mitt arbete, men det duger gott åt mig och Mia. Och det bästa av allt – jag slipper se den fula trapp­ytan i fortsättningen. 🙂

Fyrfota besök
Igår kväll kom Mia in och betedde sig som hon brukar när det är fara å färde. Jag förutsatte genast att vi hade besök på komposthögen, men kunde bara se en hackspett som säkerligen plockade i sig mask.

Mårdhund

(Bilden tagen genom fönstret, därav den dåliga kvalitén)

När jag gick tillbaka in i köket förstod jag varför hon reagerat. Nedanför köksfönstret lufsade en mård­hund i jakt på ätbart förmodar jag. Då jag knackade på fönstret tittade den upp med en min som närmast kan beskrivas som ”ja, vad vill du?”.

Först när jag öppnade fönstret beslöt den sig för att lomma i väg. Ich, nu är dom här igen. Och snart kommer det en ny kull. 😦

Tagit farväl och fått en trimning
I förmiddags tog jag farväl av en vän som inom kort beger sig till en sydlig kontinent och i eftermiddags fick jag en trimning hos frissan innan Vik Husse hämtade sitt ryggstöd, så det har varit en ”bråd” dag idag också. Men i morgon får jag vila igen innan det är dags för nya övningar.