8.10 – Kallt och kulturellt

Rattmuffen har kommit fram, jag har köpt tallriksskärvor, säljer böcker och vykort och har varit kulturell. Trappan är vinterbonad.

Rattmuffen har kommit fram
På väg till kursen i tisdags kväll insåg jag att det är läge för rattmuff. Jag hann ända fram till Västanfjärd innan jag hade värmt upp ratten. Inga handskar hade jag heller, så följaktligen var fingrarna stelfrusna innan jag var framme. Men igår åkte den på så nu kan jag köra utan handskar ett tag till.

Lauras VintageKöpt tallriksskärvor
På den här ön finns mängder av duktiga konstnärer! Och bredden är stor, allt från hantverk och konst till keramik och fotografering. Ett av företagen, Lauras Vintage, har spe­ciali­se­rat sig på att återvinna olika material och skapa nytt av dom. Mig veterligen är hon den enda här på ön som säljer tallriksskärvor omgjorda till smycken?

På företagets FB-sida fick jag syn på dom återanvända skärvorna och föll pladask för ett par blommiga kreationer (se bilden). Ju äldre jag blir, desto ”blommigare” blir jag har jag märkt.

Säljer böcker och vykort
För att finansiera mina (spontana) inköp har jag lagt ut böcker till försäljning i en FB-grupp och försöker via en annan FB-grupp bli av med åter­sto­den av vykorten jag sålde för några år sen. Ett par böcker har redan fått nya ägare och vykorten tycks också gå åt, så snart kan jag köpa nåt igen. 😀

Varit kulturell
Igår hade jag ärende till Dalsbruk och beslöt att samtidigt ta en titt på ett par utställningar. I ämbets­huset (kommunhuset) pågår en fotoutställning där mina forna kolleger i fotoklubben har ställt ut sina alster och i Rosala Handelsbod kan man se Det här vill jag säga.

Rosala hbAv fotona gillade jag bara ett fåtal eftersom jag föredrar naturbilder. Dessutom får dom i mitt tycke inte vara alltför ”behandlade” även om temat förtrollning kan locka fantasin.

Utställningen Det här vill jag säga var ett Norpas-projekt som har fått förlängd visningstid. Det är det värt! Ett antal män och kvinnor i 80-års åldern har intervjuats om sina liv. Samtliga bor på ön. Bland de intervjuade hittade jag till min överraskning två f d kurs­del­tagare.

Jag tillbringade säkert närmare en timme i handels­bo­dens övervåning innan jag hade tittat på allt och läst alla livs­historier (och fotograferat dom). Den hemtrevliga inredningen gör att man trivs och gärna förlänger besöket.

Trappan är vinterbonad
Dom senaste två nätternas minusgrader fick mig att raskt ta i tu med att städa bort sommaren. Både bersån och trappan tömdes på möbler och allt annat sommarjox som har legat framme.

Det enda som återstår är enstaka sommarblommor som ska ”pensioneras” och vattentunnan vid trappan. Efter två timmars kånkande och fixande beslöt jag spara resten till en annan dag.

Vinterbonat

17.4 – Jord- och strandnära

Jag har avstått från att bli frälst, sett och hört islossning, fått nytt avtal och slutar med vykorts­för­sälj­ningen.

Ofrälst
Igår kom två damer på besök efter lunch. Den ena hade en bibel i handen såg jag. Här gällde det att vara kortfattad och bestämd.

Damen med bibeln tyckte jag bodde i ett paradis, vilket jag ju villigt höll med om. Sen frågade hon om hon fick läsa för mig ur bibeln. Vänligt men bestämt tackade jag nej. Då undrade kollegan om jag inte trodde på kristendomen?

”Nej, jag har min egen tro” svarade jag. Den ville hon inte veta nåt om, utan började prata om till­ståndet i världen och hur jag såg på en lösning?  ”Det är helt upp till oss” fick hon till svar.

Där slutade frälsningsförsöket. Damerna insåg att jag var ett hopplöst fall. Dom log lite ansträngt, tackade och önskade mig en bra dag.

Islossning
Dom senaste två dagarna har jag ”bott” i stranden. Jag minns inte när jag röjde där senast, men det är minst ett par år sen så det behövdes sannerligen.

Igår fick jag uppleva islossning. Först hörde jag nåt som slog mot bryggan, vilket väckte både min och Mias nyfikenhet så vi gick och kollade.

Vinden hade satt det återstående tunna isflaket i rörelse. Ett frasande ljud hördes då isbitarna törnade mot varandra innan dom drev i väg. Nästan en religiös upplevelse.

Nytt avtal
Idag fick jag ett nytt avtal från Kimito Telefon på bredbandsanslutningen. Till och med den 30.4.2013 får jag behålla 8 Mbit till nuvarande pris, precis som jag önskade.

Jag kunde ha fått 24 Mbit till samma pris ett år framåt, men eftersom jag ännu aldrig har kommit upp i 8 Mbit vid nåt av TCP-testen så var det liksom ingen idé. Jag är fullt nöjd med den hastighet jag har.

Slut med vykort
Jag har beslutat avveckla vykortsförsäljningen. Dels för att min säljiver och ‑förmåga haltar, dels för att jag än en gång har konstaterat att glädjen och lusten försvinner när man gör en hobby till arbete. Jag avskyr att känna att jag ”måste” ut och fotografera och då blir bilderna heller inte bra.

En annan nog så viktig anledning är att jag vill slippa subventionera verksamheten. Det enda jag har kunnat ta betalt för är tryckkostnaden, arbetstid och resor har jag bjudit på. Det hänger förstås i hop med att volymen per motiv är så liten. Hade jag tagit betalt för alla kostnader, skulle priset ha blivit det dubbla och det är ingen villig att betala förstår jag ju, oavsett hur lokala eller unika motiven är.

Resterande färdigtryckta vykort får gå till privat‑ eller loppisförsäljning. Mia har också fått nog av dom. 🙂