Mia

av

26.5 – Suveränt!

Vedhögen är puts väck liksom disken, jag har beställt ett ryggstöd och sett en intressant nyhet. Mia har installerat sig i verandan.

SågbockVedhögen puts väck
Vid lunchtid idag mullrade stora Fården uppför backen lastad med en rätt unik sågbock. I söndags erbjöd sig nämligen Fårdens husse att stå till tjänst med sin egenhändigt uppfunna och hopsnickrade sågbock. Den sväljer många trädstammar till skillnad från mina sågbockar.

Det hade förstås underlättat om stammarna hade varit raka och lika långa, men det är ju ganska sällsynt som bekant. Arbetet förlöpte riktigt smidigt ändå. Som vanligt stod jag bredvid och tittade på. Fast bara tills klabbarna var klara, sen fick jag bidra med att trava upp dom i vedlidret.

På 1,5 timme var vedhögen puts väck. Det som skulle ha tagit mig flera veckor minst, med tanke på hur effektiv jag är när det gäller den här typen av arbete. En guldstjärna i himlen fick han den hjälp­samme mannen.

Nu är frågan bara hur många muggar te han har till godo? Nån annan ersättning skulle han inte ha, det kändes bara bra att kunna hjälpa till sa han.

Disken puts väck
Sen Fården rullat nerför backen, befriade jag diskfaten från spindelväv och damm. 😉 Det var slut på rena teskedar igen. Det arbetet löpte också smidigt.

Ryggstöd
Tack vare ett tips på FB från Syster Mia, provar jag ett rygg-/svankstöd. Redan när jag satte mig i tevefåtöljen igår kväll kändes stödet jätteskönt. Känslan har kvar­stått sen dess så jag har beställt ett exemplar. Imponerande att lite plast och några stålfjädrar kan ha sån effekt.

ÄgghusIntressant nyhet
Rubriken ”Enstöringens dröm…” fångade mitt intresse i dagens nyheter från IDG. Klart godkänd uppfinning! Det enda jag undrar över är hur sophantering och avloppssystem fungerar? :-/

Installerad i verandan
Mia har återtagit sin sommarviloplats i verandan. Eftersom ytterdörren i regel står öppen sen vi vaknat, har hon full koll om vi får besök och kan gå ut och in som hon vill utan att matte behöver bry sig.

Och när hon blir hungrig ringer honpå dörrklockan för att bli insläppt och få mat. Ganska bekvämt liv eller hur?

Mia i verandan

av

24.5 – Hädelse, konfrontation och annat

Jag har hädat, medförsvarat Mia, haft besök, klätt av hammocken och njuter av doften i verandan.

Hädat
Om mamma hade levt hade hon antagligen kommenterat mitt val av tvättdag. Dels vilodag och dessutom Pingstdagen. Men här långt-bort-i-byn är det liten risk att nån blir störd av mitt hädande. Vädret var idealiskt för att hänga ut tvätten på tork så när jag väl spänt upp tvättlinan fyllde jag den med lakan, handdukar och örngott som nu doftar härligt. 🙂

Till medförsvar
Strax innan dagens besökare anlände råkade jag vara ute så jag hörde Mias ”kampljud”. Ljudet hördes nerifrån flyet, så jag klappade i händerna för att skrämma eventuella fiender och sprang genast till backkrönet för att se efter vad som pågick.

Mia blötMia var på väg uppför backen, låg i ryggen med sänkt svans, och på väg åt andra hållet såg jag en ”pälsmössa” som lubbade i väg och vek av mot sommargrannens före detta brygga. Det för­kla­ra­de saken. Vem som överraskat vem vet jag ju inte, men tydligen kände Mia sig hotad.

När hon kom närmare såg jag att hela undersidan av kroppen var blöt och tassarna leriga. Av allt att döma hade hon varit så trängd att hon tagit vägen genom vatten och lera.

I samband med att jag hjälpte till att torka henne, kollade jag eventuella skador, men upptäckte inga så jag utesluter en sammandrabbning. Om hon känner vittring av mårdhund brukar hon genast reagera och söka skydd, men möjligen blev hon eller mårdhunden överraskad den här gången.

Så, återigen: Att mårdhundar är i gång bara i skymningen är rent nys. Klockan var några minuter över två.

Besök
En kort stund senare dök vår besökare upp. Efter att ha hälsat på oss drog han upp en torkad fisk till Mia så hon glömde genast dom tidigare obehagligheterna.

KlipplägeDå den n:te muggen te var urdrucken ”tvingade” jag honom att ta en titt på den nya gräsklipparen för att höra om han var av samma åsikt som jag. I mitt tycke stod klippläget högst upp, vilket han genast bekräftade.

Men att ändra på läget lyckades ingendera av oss (jag har försökt tidigare). Hur i alla glödheter kan man spänna fjädrarna så hårt att det inte går att ändra läget med handkraft?

I morgon ska jag ta en tur till in­köps­stället och kolla om samma klippare säljs i år. Om ja, får personalen demonstrera hur läget ska ändras, i annat fall får jag väl ta till kofoten eller nåt annat brutalt verktyg. 😦

Klätt av hammocken
Hittills har hammocken stått i ”vinterpäls”, dvs delvis under presenning. När jag tog ner tvätten konstaterade jag att vindstyrkan var som gjord för att vika presenning. Minsta lilla vindpust omöjliggör som bekant alla vikningsförsök om man är ensam (eller inte ids hämta tyngder).

Under pälsen befanns hammocken ha kraftig slagsida. Då den blåste omkull i en av stormarna loss­nade tydligen upphängningen på ena sidan. Men det gick bra att hänga upp den igen så nu är det bara att hoppas på vila-ute-värme.

EneVäldoft i verandan
Igår kväll kom herr grannen junior med ”locken” jag hade beställt. Som regn­skydd på sta­ket­stol­parna hade jag nämligen tänkt mig skivor av ene och junior lovade fixa till dom. Med sig hade han en stor påse, mer än hälften bestod av skivor av äppelträ, övriga av ene.

Äppelträet var inte lika torrt som enet (heter det verkligen så?) så det får hålla till på trappan, men i verandan doftar det härligt gott av enskivorna. Om vädret tillåter ska dom limmas fast i morgon. Herr grannen avrådde nämligen från att spika eftersom det då kommer in fukt i träet. Tur att det finns dom som kommer med goda råd, så långt hade jag ju inte tänkt. 🙂

av

18.5 – … och fläsksås

Jag känner mig befriad, har slut på whisky, är klar med en över­sätt­ning, hör humlorna, samlar fästingar och har till­freds­ställt min längtan. Mia söker alternativ.

Befriad
I lördags beviljade årsmötet ansvarsfrihet för den avgående styrelsen i Daphnia. Det känns befriande. Mitt sista uppdrag bestod i att fungera som sekreterare för mötet, vilket innebar att söndag förmiddag gick åt till protokollskrivning. Idag har jag lämnat en utskrift till den ena protokoll­jus­te­raren.

WhiskySlut på whisky
På kvällen kom sommargrannen psykologen på besök. Hon fick välja mellan te eller whisky och valde det senare. För ovanlighetens skull gjorde jag henne sällskap med samma sort.

”Nu är det sommar!” sa hon med belåten min när vi skålade. Då vi hade pratat bort första drinken fanns det bara en liten skvätt kvar i karaffen så jag föreslog att vi skulle tömma den, vilket vi gjorde. Sen var klockan ”dags att gå hem”. En trevlig avslutning på dagen. Och karaffen. 🙂

Översättning
Öns planktonanalytiker (tillika kund hos Din Konsult) nämnde när vi sågs på mötet i lördags att hon behövde hjälp med översättning av programmet till Havet och vi-evenemanget i Dalsbruk den 13.6. Jag lovade givetvis hjälpa till.

Sent i går eftermiddag skickade hon den finska texten och två timmar senare fick hon över­sätt­ningen. Det tyckte hon var snabb leverans. Jag också.

Humlorna har flyttat in
Sen ett par dar hör jag igen ”det mystiska ljudet” ovanför fönstret i köket. Det surrande ljudet åter­kommer varje år och som jag har nämnt i tidigare inlägg har jag kommit fram till att det måste vara humlorna som har sitt bo där. Så då är det nog sommar, precis som sommargrannen konstaterade i lördags.

Fästing 2Samlar fästingar
Idag har jag utökat fästingsamlingen igen. Den 16 april läste jag nämligen en artikel i ÅU där vi upp­ma­na­des skicka in fästingar för DNA-analys under tiden maj-september. Forskarna vill ta reda på om taigafästingen har nått också den här delen av landet. Det hjälper jag gärna till med. Eller rättare sagt gör Mia det. :-/

Längtan tillfredsställd
När jag var klar med protokollet igår tog jag en liten fotorunda i environgerna och efter den tillredde jag nåt jag har längtat efter ett tag – stekt fläsk med löksås. Oj, vad gott!

Dess värre var potatisen så utväxt och skrumpen att jag inte ville koka den, men det gick lika bra med uppvärmt rotmos och kokt broccoli. Idag blev det dock Ginströms goda Matilda-potatis efter besök i närmaste mat­butik.

Mia söker alternativ
Jag antar Mia har tröttnat på kirskålen eftersom hon ser ut att leta efter alternativ. 😉

Mia undersöker

av

11.5 – Utejobb, lilla Elvira och dålig affär

Igår hade jag vilodag, idag utejobb, lilla Elvira är ”utslagen” och jag har gjort en dålig affär. Mia är delvis vegetarian.

Vilodag
Igår hade jag antagligen vilodag…? Eftersom jag inte längre minns vad jag gjorde så var det säker­ligen inget nyttigt. 😀

Utejobb
I morse väckte Mia mig (andra gången) tio över åtta. Solen sken och fåglarna kvittrade, det var inte alls svårt att lämna sängvärmen.

NyklipptÖverst på agendan låg gräsklippning och ‑trimning så att deko­ra­tions­sta­ke­tet kommer till sin rätt. En förbipasserande i lördags trodde förresten att konstruktionen bestod av plaströr ända tills han kände på ett. Plast hade förstås varit 100 % underhållsfritt, men den tanken slog mig aldrig, trä ska det förstås vara!

Min lilla gräsklippare trilskades en stund, men till slut gick den i gång så jag kunde verkställa mina planer. Sen ut med kabelvinda, skarv­sladd och trimmer. Klippning, trimning och efterarbete tog ett antal timmar i anspråk men det var det värt. Oj, vad fint det blev!

ElviraLilla Elvira är utslagen
Härom dagen noterade jag nåt rött i ögonvrån när jag gick ut. Då jag vände på huv’et såg jag till min stora förtjus­ning att lilla Elvira har slagit ut sina bedårande, djupröda blommor. Visst är hon tjusig?

Dålig affär
Hösten 2009 köpte jag en högtryckstvätt. Idag sålde jag den för mindre än inköpspriset. Men hellre det än att den inte kommer till användning.

Min ursprungliga tanke var att koppla den till vattenröret i borrbrunnen, men vid närmare eftertanke kom jag underfund med att det inte var en särskilt bra idé med tanke på vattentrycket och av­bry­ta­ren. En högtryckstvätt bör ha ett jämnt vattenflöde föreställer jag mig.

Alltså bjöd jag ut den på öns bytesbörs på FB igår och fick genast två napp. Ingendera ville betala begärt pris på 80 € så jag blev tvungen att pruta en tia för att få göra affär. I eftermiddags kom nya ägaren och hämtade den så därmed är den dåliga affären avslutad. Nypriset ligger på 169 € och uppåt så köparen gjorde definitivt ett klipp.

Delvis vegetarian
Mia har delvis blivit vegetarian. Förra veckan fångade hon ett mellanmål och tillhörande sallad, idag blev det en repris. Tydligen föredrar hon kirskål som grönsak. 😀

Mia delvegetarian

av

5.5 – På papper, bildskärm och kompost

Jag har bytt lektyr, justerat animeringen och beställt mera visitkort. Mia har ny jaktplats.

Bytt lektyr
Efter att ha slukat ”Science and the Akashic Field” av Ervin Laszlo, ligger nu Susan B Martinez’ ”Delusion in Science & Spirituality” på nattduksbordet. Båda innehåller en hel del kosmologi och presenterar delvis olika uppfattningar, men överlappar också varandra delvis.

LaszloLaszlos ambition är att presentera ”en integrerad teori om allting”, vilket han lyckas väl med tycker jag, även om det har hänt en del i forskarvärlden sen boken pub­li­ce­ra­des (2007). Fast egentligen inget som omkullkastar hans teori.

Martinez vill metodiskt avliva det hon anser är myter och lögner inom vetenskapen. Till exempel avfärdar hon bestämt Big Bang- och evolutionsteorin. Så långt är vi helt överens och längre än så har jag inte kommit i boken. Men det ska bli intressant att läsa vad hon har att säga om istider och klimatuppvärmning.

Jag har också bytt ut National Geographic mot Språkbruk och avslutat prenumerationerna på PC för alla och Time Magazine. I stället prenumererar jag på What Doctors Don’t Tell You, en tidning om alternativ hälsa. Illustrerad Vetenskap behåller jag däremot troget, den har jag prenumenerat på ända sen den kom ut i början på 80-talet.

Justerat animeringen
I eftermiddags la jag sista handen vid presentationen jag ska visa och prata till i morgon kväll. Nu är alla inne­hålls­punk­ter animerade på alla bilder.

I söndags fick jag frågan om deltagarna ska ha med sig sina datorer. Jag besvarade frågan med ett nej och skämtade: ”Ni ska bara sitta bekvämt tillbakalutade och njuta medan jag håller monolog.” Svaret fortsatte givetvis med en saklig motivering till att datorerna inte behövs.

VisitkortMera visitkort
Jag har tydligen gjort av med 250 visitkort i det närmaste. Värst vad fort dom gick åt? Som tur ligger korrekturen kvar på mitt konto hos Vistaprint så det är enkelt att efterbeställa.

Det företaget har en ypperlig affärsidé. Först lockas man med gratisprodukter och när man väl är kund och har designat ett antal tryck­sa­ker är man ju på kroken eftersom det är enklast att beställa där originalen finns i stället för att göra om jobbet och betala för nya original. Fast då är prisbilden lite annorlunda.

Men jag ska inte klaga, jag är säker på att jag skulle bli tvungen att betala mer än 0,13 €/st (för 500) om jag beställde på annat håll så jag klagar absolut inte. Bra kvalitet och snabb leverans har dom också. 🙂

Ny jaktplats
Mia har kommit underfund med att komposthögen är ett bra tillhåll för jakt. Än så länge har jag inte börjat använda dasskomposten, så det finns tidvis ätbart där för Mias jaktbyten. Antingen sitter hon på dasstrappan eller ligger uppe på kompostbehållaren.

Mia spanar

av

1.5 – Sent och förgånget

Jag har blivit grundlurad, besökt hembygdsgården och botaniserat i gamla fotoalbum.

Grundlurad
Igår kväll hade jag turen att bli bjuden på middag hos herr och fru grannen. Mia föredrog att stanna inne när jag gick, men blev utsläppt efter ett par timmar.

Vid elva-snåret slog hon sig till ro i min famn så jag tog för givet att hon hade gjort kväll, men oj vad fel jag hade. En timme senare betedde hon sig som om hon var akut kiss- eller bajsnödig och såg ut som om hon letade efter kattsandsfatet i badrummet.

Mia gosarDå jag erbjöd henne det (det står ute i ve­ran­dan) bevärdigade hon det inte ens en blick utan gick raka spåret till ytterdörren. Tja, vad gör man… Jag släppte ut henne, men gick genast in och drog på mig en jacka för att kunna följa efter. Precis som om hon visste att jag tänkte följa med henne satt hon och väntade vid vinbärsbuskarna.

Sen sprang hon före och visade vägen. Hon rundade vedlidret och gick över till sommar­gran­nens, svängde ner mot sjön en bit och så försvann hon. Jag chansade på att hon hade sneddat över terrassen och mycket riktigt fick jag nästan genast syn på henne. Hon satt och kurade vid en stor buske.

Då gick det äntligen upp för mig att hon hade grundlurat mig. Hon ville bara ut och jaga i mån­skenet, nödig var hon då inte alls. Jag hörde ett svagt prassel från busken tidvis, så jag förstod att hon skulle bli sittande där ett tag.

Jag stod ändå kvar en stund och njöt av månskenet och vågskvalpet som hördes från stranden tills vinden började kännas kall. Sen talade jag om att jag tänkte gå hem tillbaka. ”Gå du bara” kan jag tänka mig att hon tänkte.

Det dröjde bara en knapp timme innan hon ville in igen, så framåt halv två kunde vi äntligen lägga oss för natten. Nästa gång ska jag inte vara lika lättlurad. Tror jag?

Dragegården

Besökt hembygdsgården
Från och med idag slipper jag skämmas. Jag har änt­li­gen besökt vår hembygdsgård, Dragegården.

Det var ju verkligen på tiden. Den byggdes 1970 läste jag mig till på infobladet som man fick ta åt sig och hembygdsföreningen grundades 1962.

Det var ett fint litet museum. Faktiskt påminde huset mig om Offerdals hembygdsgård. Byggstil, inredning och föremål avspeglar av allt att döma ungefär samma tidsperiod.

Och tänk att jag hade den fantastiska turen att vinna på två av lotterierna! Två batteridrivna ljus, en liten godisförpackning och en keps. Dom hemlagade munkarna, kaffet och mjödet satt också fint. 🙂

Besökarantalet kunde gott ha varit högre, men för min del passade folkmängden utmärkt. Många av dom som var där samtidigt var välbekanta så det kändes trivsamt.

FamiljefotoGamla fotoalbum
När jag kom hem letade jag efter ett gammalt foto som jag tänkte dela med mig av till FB-gruppen Vi som har rötterna i Dragsfjärd. De äldsta fotona i albumen är från 1900-talets början, så dom har några år på nacken.

Bland de nyare fotona råkade jag få syn på ett familjeporträtt där min fostermor (också kallad Uddmor på äldre dar) och fosterfar flankerar mig ute på trappan en solig sommardag. Jag kan tänka mig att jag är 3 eller 4 år på fotot så det är med andra ord taget i mitten av 1950-talet. Nuvarande Uddmor i miniformat. 🙂

av

15.4 – Nytt och ålderstiget

Jag har skickat ett utkast, fått leverans och varit yngst. Mia har bråda tider.

Utkast
Igår fixade jag utkast till Daphnias årsmöteskallelse och skickade till styrelsen för godkännande. Ord­föranden hade omgående vissa synpunkter, men uppmanade övriga ledamöter att också tycka till så jag avvaktar ett tag med redigering och översättning.

Leverans
Som avtalat dök kylskåpsleveransen upp strax efter tio i förmiddags. Det nya kylskåpet kän­des lättare än det gamla, men det kanske var av pur lättnad över att slippa det gamla?

InstruktionI måndags frågade jag försäljaren vad som ingick i priset? ”Lite paff och styrox och en kopp kaffe” fick jag till svar. Bortsett från kaffet fick jag just det. Men hyggligt nog behövde jag inte ta reda på em­bal­laget.

Jag hade redan fyllt skåpet innan jag tog en titt i instruktionen. Aj då, jag borde ha monterat en medföljande ”bakre distanshållare” och torkat det invändigt innan jag tog det i bruk läste jag. Till min stora för­våning såg jag att kylskåpet också inrymmer en ugn?!

I stället för freon innehåller kylaggregatet kolväten. Det låter inte värst hälsosamt, men är för­hopp­nings­vis skonsammare mot ozonlagret än freon. Jag tänker för all del varken släppa ut eller fylla på några kolväten. Åtminstone inte medvetet.

Varit yngst
Det händer alltmer sällan att jag är yngst i sällskapet, men det fick jag njuta av i cirka en halv timme i eftermiddags när jag uppvaktade byns 87-åring. Sen anlände dess värre hans yngsta dotter som är hela tretton år yngre än jag. Men det är smällar man får ta. Jag fick övergå till att njuta av go’sakerna på kaffebordet i stället.

Bråda tider
Sorkar, näbbmöss och ödlor avverkas på löpande band – Mia har bråda tider. Men det är förstås som det ska va’ om man är utekatt. 🙂

Mia jagar 3

av

11.4 – Bland fågelkvitter och humlesurr

Jag har ändrat uppfattning, pysslat om rosorna, fått oväntad gödsel, ”rebootat” kylskåpet och assisterat Mia.

Ändrat uppfattning
Jag är ju inte sämre än att jag kan ändra mig när det gäller. Idag gällde det. Hittills har jag nämligen ansett att lövblås är en fjantig manick, nåt som stadsbor tar till för att dom inte orkar kratta, men nu har jag ändrat mig.

LövblåsFörutsatt att det torra gräset inte är för långt och att löven är torra funkar den ypperligt. Med stor framgång blåste jag i väg det mesta över till rågrannen. Jag hade dessutom tur med vind­riktningen, dom virvlade villigt i väg nästan ända till vägkanten närmast skogen.

Tanken slog mig att jag också kanske kunde använda den inomhus så jag slapp dammtorka, men insåg sen att det var en dålig idé. 😀 Däremot kom jag på att den går bra att putsa fälgarna med i brist på tryckluftsaggregat. Det ska jag minsann testa vid tillfälle!

Pysslat om rosorna
Idag var vädret extra sympatiskt – strålande sol och tvåsiffriga plusgrader. Tranplogen som flög över Udden trumpetade ljudligt vårens ankomst och måsarna skränade ute på sjön, småfåglarna kvittrade och humlorna surrade. Den bästa årstiden har börjat!

Nu var det hög tid att ta i tu med ”rosenrabatten”, dvs dom tre återstående klängrosorna vid tomt­gränsen. Jag var helt säker på att dom ännu inte hade börjat röra på sig, men där hade jag helt fel. Små röda utskott syntes redan på alla grenar så jag tog det väldigt försiktigt med sekatören. Min närgångenhet bestraffades som vanligt med diverse rivsår, men nu skulle löv och torrt gräs bort runt buskarna innan jag gödslade. Det var här lövblåsen fick göra en insats.

Oväntad gödsel
Jag hann gödsla klart och förflytta mig till vinbärsbuskarna innan jag hörde röster uppifrån skogen. Mia hörde dom också och flyttade sig närmare mig för säkerhets skull. Inom kort dök två tjejer på var sin häst upp på skogsstigen. Dom hejade artigt när dom passerade.

GödselPå väg nerför backen hörde jag den ena tjejen säga nåt så jag tittade upp. Hästen tyckte det var lämpligt att lämna av ett gödsellass på vägen men det tyckte tydligen inte ryttarinnan. Hyggligt nog klev hon av och sparkade undan ”lämningarna” så man slipper gå eller köra i dom.

Här hade jag nu pinfärsk hästgödsel i stället för dom hästgödselpellets som jag nyss spridit ut runt rosorna… Nästan så jag fick för mig att högre makter behagade skämta med mig.

”Rebootat” kylskåpet
En ”reboot” eller omstart gör man när datorn har ”hängt sig”, dvs slutat fungera. Tydligen funkar det också på kylskåp?!

I morse var smöret lika löst som om det stått framme över natten men jag skyllde kallt(!) på att Valio hade blandat i för mycket olja i just den här burken. Inte förrän vid lunchtid kom jag på att det var alldeles för varmt i kylskåpet.

Just så, alla elavbrotten hade förstås tagit kål på det resonerade jag men rattade ändå på termostaten till nolläge och så tillbaka till läget jag brukar ha. Döm om min förvåning när jag hörde att kom­pressorn satt i gång! Fast det kunde ju förstås ändå vara fel på kylningen insåg jag.

Lite kyligare har det blivit efter hand, men +14 innebär att det är kallare ute i verandan. Inte alls konstigt att kompressorn har gett upp förresten, den har nog mer än 20 år på nacken.

Assisterat Mia
En stund innan jag gjorde kväll hade Mia fångat en stor skogsmus, men den luringen kutade in under pumphuset som står en bit ovanför marken. Jag var säker på att den redan hade rymt, men Mia hade förstås full koll och envisades med att försöka komma åt den bakom kruknarcisserna som jag har planterat i en balkonglåda och ställt vid väggen.

Till slut lyfte jag bort blomlådan, träbiten den stod på och vips sprang musen iväg och gömde sig bland bergenian i stället. Hur kunde jag nånsin tro att hon inte visste var den höll till? Bilden är tagen från ett något senare jaktmoment.

Mia jagar 2

av

23.3 – Från torra löv till torr kundtjänst

Jag har ägnat mig åt en skum aktivitet, läst fängslande fakta, hissat vimpeln, hittat en fästing, haft privatundervisning och fått veta att det är fel på lagret. Mia har innedag.

Skum aktivitet
Innan jag hade återinstallerat mig på Udden efter lördagens styrelsemöte började det redan skymma, men med tanke på väderprognosen fann jag för gott att ställa in skottkärran under tak. Fast då skulle ju löv‑ och gräshögen bli våt… Alltså forslade jag bort den stora högen i två omgångar och SEN ställde jag in skottkärran i boden. Vid det laget var det verkligen ”skumt”. 😉

Sunny o PeterFängslande fakta
Hur klarar man av att vara oskyldigt dömd och fängslad i mer än 16 år?? För ett par dar sen läste jag ut ”Stolen Time” av Sunny (Sonia) Jacobs. Hon blev oskyldigt dömd till dödsstraff för mord 1976 och har på ett fängslande(!) sätt skrivit om sitt öde och sina nästan 17 år i fängelse innan hon äntligen blev frigiven.

En verkligt stark och modig kvinna! Numera är hon bosatt på Irland och lever i hop med en man som också blev oskyldigt dömd. Att få till en intressant bok på drygt 500 sidor om nåt så en­for­migt som en fängelsevistelse är också en beundransvärd bedrift kan jag tycka.

Igår kväll läste jag ut en annan verklighetsbaserad bok: ”Till himlen och tillbaka” av Eben Alexander. Boken beskriver hans upplevelser under den veckolånga koma han drabbades av p g a en svår bakteriell hjärnhinneinflammation och hans mirakulösa tillfrisknande.

Sen många år tillbaka är jag fast övertygad om att vår själ är odödlig och att vårt medvetande inte dör med kroppen. Därför var jag inte alls över­raskad av hans berättelse, men tack vare att den skilde sig från andra nära-döden-upplevelser jag har tagit del av blev den intressant.

Intressant var också hans självutlämnande och hans fullständiga omvärdering av såna här upp­le­vel­ser. Som forskare och läkare hade han alltid bestämt avfärdat sånt här som nys och flum tidigare.

Vimpeln hissad
Vårdagsjämningen var ju redan i lördags, men då hade jag, som jag nämnde, annat för mig så vim­peln fick vänta till igår. En sprillans ny vimpel dessutom eftersom den förra var blek och trasig. Där får den hänga tills det blir vintertid igen.

FästingSäsongens första fästing
Den milda vintern har förstås gynnat fästingarna. Den första rapporten läste jag för bra länge sen, men har inte upptäckt någon själv förrän igår morse. Möjligen kan den ha satt sig på kläderna i lördags kväll eller så har Mia haft med sig den in. Nu är den i vilket fall dränkt.

Privatundervisning
Tio över tio i förmiddags knackade han på, min privatelev. Det han behövde få lära sig i Excel redde vi ut på en dryg halv timme, men han trodde att han kanske behöver återkomma längre fram. Det får han förstås gärna göra! Förutom att han är snabblärd är han också jättesympatisk. 🙂

Fel på lagret
Idag ringde jag Ellos kundtjänst. För att komma till den svenskspråkiga servicen, ringde jag växel­numret, knappade in en tvåa för svenska och om jag hade annat ärende än beställning skulle jag ringa ett 090-nummer. Jag ringde alltså 090-numret.

Jag gillar Sloggis dra-på-behå och har nu i tre omgångar beställt storlek B80 i deras nätbutik. Varje gång har jag fått A80. Därav påkallat behov av kundtjänst.

Enda förklaringen/ursäkten jag fick var att ”det måste vara fel på lagret”. Inte ett ord om att man beklagar sin tafflighet och att man genast ska rätta till saken. Damen skulle återkomma sen hon pratat med lagret sa hon, men uppenbarligen blir det inget svar idag åtminstone. Ingen värst imponerande kundservice tycker jag. :-/

Mia har innedag
Iskall blåst och snöblandat regn har avskräckt Mia från jaktbestyr idag. Antingen ligger hon på min säng eller i korgstolen i köket. Förnuftig kisse.

Mia har innedag