Idag hade Udden ett fullkomligt sagolikt väder, ca 16° varmt, sol från knallblå himmel och en försiktig vind. Självfallet möblerade jag bersån och bjöd dagens besökare på eftermiddagskaffe utomhus.
När jag ändå var i farten, ställde jag också fram sommarbordet och min sommarstol på trappan. Det tyckte Mia var en utmärkt idé, hon annekterade den omedelbums. Efter en kort förhandling fick jag låna den i ungefär en kvart medan hon hade annat för sig. 🙂
Jag sätter stort plus i kanten, känner mig oroad, har fått gratis mat och haft besök. Idag har Mia namnsdag.
Stort plus i kanten
I torsdags hade jag också ärende till Pappersboden – och blev imponerad. Förra gången jag var där efterlyste jag en speciell sorts (plast)mapp men nån sån modell fanns inte. Men i torsdags fanns den!
När jag jublande glad hittade traven kunde jag inte låta bli att kommentera: ”Nu har du ju just en sån mapp jag ville ha!” ”Ja, det var en kund som ville ha såna” svarade delägarinnan med ett glatt leende och glimten i ögat. Sån service är verkligen värd ett stort plus i kanten!
Känner mig oroad
Det går utför med Uddmor… Efter duschen igår tog jag fram en ren ”vardagsbehå” och undrade varför jag bara hade en vit som var ren? Svaret fick jag på direkten när jag öppnade strumplådan. Överst på mina svarta sockor låg en vit behå. Va?! Det har då aldrig hänt tidigare! Skrämmande utveckling.
Gratis mat
För några dagar sen beställde jag mat från JusThai som skulle avhämtas i Dalsbruk i torsdags kl 17. Då jag infann mig, bad killen som levererade så mycket om ursäkt, rätten jag hade beställt hade tagit slut. Som kompensation fick jag en annan rätt gratis. Också det kundvänlig service.
Å andra sidan tyckte jag det var konstigt att rätten hade tagit slut trots att jag hade beställt flera dagar i förväg? Men det finns säkert nån bra förklaring till det.
Igår fick jag också gratis mat. El-Tigerns fru knackade på lite före tolv och undrade om jag ville äta kållåda hos henne om ett par timmar. Det ville jag förstås gärna.
Tack vare sonens födelsedag dagen innan serverades dessutom en lokal variant av sachertårta till kaffet. Fantastiskt vilken tur man har ibland. 🙂
Besök
Som brukligt på lördagar anlände Vik Husse strax efter lunch med sedvanlig bullpåse i näven och torkad fisk till Mia i fickan. Ja, och så Lottokupongen förstås.
Det soliga och ljumma vädret, hela 13,5°, fick oss att företa en del av diskussionerna i bersån på improviserade utemöbler. Jag hade lyft ut trappbordet och stolarna från verandan.
En stund efter att han hade åkt hörde jag en ringklocka och såg en cyklist komma nerför skogsstigen. Skyddslingen kom på ett sällsynt men välkommet besök. Eftersom han bor i Åbo ses vi inte så ofta.
Han konstaterade att det var lite ovanligt att fira Valborg hemma hos mor och far, men antog att det berodde på stigande ålder. Med tanke på att han nyligen fyllde 26 behöver jag verkligen inte be om ursäkt för mitt uteblivna firande! Det har varit festligt nog med välkomna besök.
Mia har namnsdag
Namnsdagen till ära fick Mia sovmorgon. I morse vaknade jag nämligen före henne. Några gratulationer har hon inte fått, bara dom gamla vanliga pussarna och kramarna. Och så den torkade fisken som Vik Husse bjöd på förstås. 🙂
Udden har haft snö, skatteverket har tagit god tid på sig, jag har haft antennproblem, blivit bjuden på lunch och städat parkeringsplatsen. Mia har gjort ett storkap.
Snö på Udden
Den 24.4 på kvällen var Udden täckt av blötsnö som låg kvar till lunchtid nästa dag. Jag tyckte synd om vårblommorna och insekterna men dom har säkert varit med om värre. Snopet var det hur som helst, men inte värst ovanligt så här års.
När jag hämtade tidningen morgonen därpå tänkte jag mig inte för, utan tog på vinter-Croqsen i vanlig ordning. Upp till postlådan gick bra, men på återvägen tappade jag fotfästet och ramlade handlöst. Mina inbyggda ”stötdämpare”, tjock vintermorgonrock och mjuk mossa under snön såg dock till att jag landade ganska varsamt. Jag fick inte ens ett blåmärke. 🙂
Besked från skatteverket
I två hela år har skatteverket räknat på slutskatten för dödsboet efter min mor. I förrgår fick jag beskedet. Det finns säkert en bra anledning till den långa väntetiden, men jag hade nog förväntat mig att dom skulle klara det på halva tiden.
Antennproblem
Samma kväll som det snöade försvann tevebilden på den kanal jag tittade på. När jag installerade om alla tjänster hade dom minskat från 21 till 9. Jag blev minst sagt sur och beslöt skriva ett elakt öppet brev till Digita i ÅU.
Nästa dag hade nerverna slutat dallra så jag beslöt att söka efter nya tjänster bara för att se vad som hände. Ha! Alla 21 kanaler hittades, men MTV3 hade flyttat till kanalplats 38. Den lilla förändringen stör mig inte alls, huvudsaken att den finns.
Alla gubbar som har försökt lösa mina antenn‑ och signalproblem ser ut som om dom tror att jag skämtar när jag säger att signalen blir sämre vid dåligt väder, men jag hävdar bestämt att så faktiskt är fallet. Hård vind, hällregn eller ymnigt snöfall betyder att bilden ofrånkomligt pixelerar och jag får meddelande om att jag ska kontrollera antennen.
Märkligt att vi kan landsätta farkoster på Mars och utveckla robotar med finmotorik men tevesignaler som når alla i vårt lilla land är tydligen omöjligt?
Bjuden på lunch
Idag hade jag stämt träff med min f d klasskompis och hans sambo i öns norra centrum för en sen lunch i samband med diverse andra ärenden. I och med att jag var så senfärdig med betalningen hade jag turen att bli bjuden på lunch. Att gräva länge i plånboken kan ha sina fördelar. Tack igen!
Städat parkeringsplatsen
Solen hade bestämt sig för att förgylla resten av dagen då jag kom hem. Det fick mig att ta på mig arbetsjackan och –handskarna. Tanken var att gödsla, vilket jag också gjorde, men det slutade med att jag städade parkeringsplatsen av alla ställen.
Hur knäppt som helst kan jag tycka – den är inte ens på min tomt. Men det är klart, rågrannen kanske uppskattar att jag håller snyggt? 😀
Mia har gjort ett storkap
Mia satt och spanade på kullen där avloppstanken ligger märkte jag medan jag var ute. Plötsligt gjorde hon ett riktigt rävskutt. Jag antog hon hade fått nys på en sork och fortsatte med mitt. Men när hon kom med sitt jättebyte i munnen blev jag nyfiken. Vad i fridens namn hade hon nu fått tag på?
Det visade sig vara en välvuxen hanne av modell vattensork. Lika lång som min arbetshandske (storlek 8,5) om man räknade med svansen. Verkligen maffig.
Den bars in i verandan och lades på mattan utanför dörren men lockade henne tydligen inte som måltid. Hon gick i stället och hämtade en åkersork som hon åt upp. Den tredje för dagen. Undrar varför vattensorken inte dög?
Jag har ätit nyfångad fisk, uträttat ”hembygdsuppdrag” och sett en svanstipp. Mia uppskattar vårstädningen.
Nyfångad fisk
I lördags förmiddag kom han igen, den rara fiskar’n från byn. Med sig hade han två dagsfärska sikfiléer och några strömmingar till Mia.
Han bad om ursäkt för filéerna, dom var inte så proffsigt fileade tyckte han. Jag såg då inga fel på dom och tröstade honom med att han ska vara glad över att inte ha sett mina.
I söndags mumsade jag på siken och Mia fick en färsk strömming. Lyxigt att få nyfångad fisk till middag tyckte vi båda. 🙂 Tusen tack igen!
Hembygdsuppdrag
Gårdagens väder passade mig utmärkt. Dimma och regn var som gjort för att verkställa uppdragen jag fick på hembygdsföreningens möte.
Protokoll, utdrag, infoblad, medlemsbrev och anmälan till PRS (Patent- och registerstyrelsen), respektive Hembygdsförbundet. Dessutom två annonsutkast som ska presenteras på nästa möte. Det blev nästan en åtta-timmarsdag innan jag var klar och hade fått godkännande från korrekturläsarna.
Idag fortsatte uppdragen. Eftersom protokolljusterarna var på väg att lämna orten inom kort, var det bråttom att få underskrifter på protokoll och utdrag. Strax före ett åkte jag därför till församlingshemmet för att träffa den ena. Hon skulle nämligen delta i pensionärsföreningens månadsmöte som hölls där.
Därefter till den andra protokolljusteraren som efter underskriften bjöd på husesyn och så vidare till ordföranden. Nu återstod bara kassören. Hon behövde protokollsutdraget för att kunna uträtta föreningens bankärenden.
Eftersom jag var före i tidtabellen hade kassören inte hunnit hem, men jag blev vänligt välkomnad av gårdsvakten, en strävhårig tax. Han kände igen mig efter lite snusande och släppte in mig på tomten. Den hade jag god tid att ”inspektera” tills ägarna dök upp.
Sett en svanstipp
I förmiddags såg jag alldeles tydligt en svanstipp som snabbt försvann in i en öppning i golvlisten i verandan när jag öppnade dörren. Mia såg den också, men kunde förstås inte göra så mycket annat än snusa där den försvann.
Det var omöjligt att avgöra om det var en mussvans eller nåt annat. Jag fick för mig att det kanske kunde vara änden på en orm? Men dom bor väl inte under husgolv? Jag har visserligen bara stött på ett par ormbon tidigare, men båda låg utomhus i stenrösen. Nåväl, svanstippen kanske får sin förklaring så småningom.
Mia gillar vårstädningen
Så snart jag hade avslutat krattandet längs grannens häck intog Mia en plats på den frilagda remsan. Hon såg definitivt ut att uppskatta min städning. 🙂
Tack vare kalasvädret sågs många ”första för säsongen” på Udden idag.
Första:
Citronfjärilen
Nässelfjärilen
Bina
Humlan
Flugan
Grodan
Huggormen
Utslagna scillan
Fjärilarna var förstås en vacker syn, men jag har då aldrig hört eller sett så många bin samtidigt i krokusarna! Det var formligen trängsel – tidvis fyra bin som alla försökte komma åt samma blomma. Den som hann först stod på huv’et i blomman för att komma åt nektarn.
Den första humlan var lite yrvaken och drumlade därför in i verandan, men hittade snart ut igen. Tyvärr kan jag inte säga det samma om den första flugan. Den satt envist kvar på fönsterrutan.
Att grodorna är i rörelse så här tidigt är lite ovanligt kan jag tycka? Min tidigaste observation från tidigare år är 20.4.2010.
Den här grodan var i alla fall pigg och alert där den satt på trappan och iakttog sin omgivning ett tag innan den hoppade in bland vintergrönan under rhododendronbusken.
Första huggormen upptäckte jag en bit från trappan då jag skulle gå in efter att ha krafsat lite i mina s k rabatter. Jag trodde först det var en snok eftersom den var helsvart, men av en närmare titt framgick att den låg på rygg så jag vände på den och konstaterade att det var en huggorm.
Den visade sig dessutom vara stendöd och sakna huvud. Således Mias första ormfångst för säsongen.
För att liksom påtala att det var hennes byte kom hon fram till den och började tugga på svansen medan jag stod där så jag kunde ju inte annat än berömma henne trots att jag anser att ormar tillhör nyttodjuren.
Den första utslagna scillan hittade jag invid syrenbusken som växer utanför sovrumsgaveln. Den får inom kort sällskap av ett stort antal kolleger vet jag av erfarenhet. Snart blir det ett blått hav som gömmer alla gamla löv. Våren är utan tvekan den allra ”bästaste” årstiden! 🙂
Så här kan man också fira påsk. 🙂
Jag har haft datorbesök, vilodag och tebesök. Tomten är lättskottad och Mia är utekatt igen.
Datorbesök
I torsdags kväll infann sig en dator med vidhängande ägare. Den här gången var önskelistan ganska kort, så vi klarade av den på ett par timmar efter inledande kaffe.
Som avslutning bjöds jag på Joe Cockers ”Unchain My Heart”. Med tanke på att samma datorägare sjöng ”Love Me Tender” för mig förra gången så förstår jag att nåt har hänt sen dess. 😀
Vilodag
Långfredagen på Udden blev kort och ”vilsam”. Dels hade Mia och jag sovmorgon och dels vilade vi middag. Däremellan hämtade jag ÅU i kyrkbyn (eftersom den inte delades ut på grund av helgdagen), åt middag och läste ut ”På liv och död” av Nien Cheng. Så förflöt den långfredagen.
Tebesök
Idag har vi haft tebesök och fått en trevlig pratstund om bland annat det fina med dill, oundvikliga gifter i mat och vådan av att lita på forskningsresultat.
Före avskedet tvingade jag vår ”ständige tedrickare” ta en titt i mitt välfyllda vedlider. Det ska bli kutym för alla besökare framöver tror jag. 😉
Lättskottat
Jag kan verkligen inte klaga på att tomten är tungskottad längre. Två små snöfläckar är det enda som påminner om den gångna vintern, men bara för ett par veckor sen fanns det ännu vita strimmor kvar.
De första tranorna har siktats enligt uppgift, svanparet har gjort flera lovar över viken för att ta den i besittning så snart isen har försvunnit och första krokusen har slagit ut, så nu har jag bestämt att det är vår på Udden.
Mia är utekatt igen
Den allvarliga snöbristen gör att Mia trivs som utekatt igen. Om man tittar riktigt noga, kan man ana sig till hennes höftben så motionen och de indragna måltiderna börjar märkas.
Utelivet innebär också frekventa tillskott i ”krematoriet”. Just nu väntar en sork och en näbbmus på sin förestående eldbegängelse.
Jag har fått ny antenn, köpt ved och påbörjat vårstädningen. Mia behöver banta.
Ny antenn
Igår förmiddags ringde TV-killen och undrade om det passade att han kom trots att det var söndag? På Udden gör vi ingen större skillnad på veckodagarna, så det passade förstås bra.
Efter kontrollmätning av signalerna var han helt överens med mig om att dom är svaga för en del kanaler. Signalförstärkaren och filtret som ska ta bort störningarna från 4G-signalen räcker alltså inte till.
Att flytta antennen visade sig också omöjligt. Var på taket han än mätte var signalerna ännu svagare. Sändaren i Fiskars gav heller inte högre styrka.
Den slutliga lösningen blev att investera i en ny antenn. Den har något högre signalstyrka än förstärkaren och är skyddad från 4G-signalerna som ligger strax intill på 800 MHz.
Och resultatet? Jodå, klart bättre än tidigare men inte 100 för alla kanaler, vilket han heller inte kunde garantera förstås. Enda sättet att få optimal signalstyrka är alltså att flytta huset. 
Köpt ved
Sista veden är snart uppeldad, så jag ringde samma leverantör som jag anlitade i fjol. Tyvärr hade han ingen torr ved att sälja så jag svalde min stolthet och ringde försäljaren från 2014.
Den minnesgode kommer säkert i håg att jag kritiserade hans klabbkvalitet, men tydligen finns det bara ett fåtal som har kort ved? Min köksspis sväljer högst 35 cm långa klabbar som bekant. Eller så är det kartellbildning också på det området?
Hur som helst slog jag till med 8 m3 björkved. På så sätt fick jag gratis hemtransport (värd 20 €) och har antagligen ved för två år framåt. På söndag får jag leverans.
Det innebär att jag har sysselsättning ett tag framöver. Om det tog drygt två timmar för två personer att få in 4 m3, kan jag alltså räkna med minst åtta timmar exklusive vilopauser. Två dagar förbrukar jag säkerligen.
Påbörjat vårstädningen
Jag borde visserligen prioritera städning inomhus, men det är mycket roligare att städa utomhus. I eftermiddags tog jag mig an ett litet område närmast huset och överdelen av ”sorkslänten”. Fram i juni går den i stället under namnet lupinslänten.
Det finns redan gott om livstecken bland fjolårslöven. Förutom snödropparna som står i knopp, har lupinerna börjat röra på sig, liksom gullvivorna och liljorna. Den första vårgrönskan är alltid lika glädjande och mirakulös tycker jag. 🙂
Mia behöver banta
I lördags fick jag skämmas. Vår ”lottobesökare” påtalade att Mia får för mycket mat. Lite motvilligt instämde jag, det gick ju inte att förneka hennes mulliga figur.
Jag gör nu mitt bästa för att få henne att minska i omfång. Men lätt är det inte, hon är lika matglad som matte. På bilden har jag slarvigt nog lämnat chokladkaka med vispgrädde kvar på bordet medan jag gick ut som hastigast. Den grädden försvann fort.
Jag har frivilligt deltagit i en kaffeövning, ofrivilligt ägnat mig åt gymnastik‑ och städövningar, frivilligt bytt avgassystem och frivilligt gjort veckans fotoövningar.
Frivillig kaffeövning
Igår eftermiddags bytte jag om till gå-bort-klädsel och kletade lite Osis (otur?) i håret. Jag var bjuden på eftermiddagskaffe hos sommargrannen.
Som välkomstdrink serverades ett glas gräddlikör, sen flyttade vi oss till kaffebordet och försåg oss av diverse tilltugg till kaffet. Efter kaffet blev det mera gräddlikör.
Därmed är måttet för gräddlikör rågat för i år känns det som. Den sista klunken var klart svår att få ner. Jag fattar inte varför jag inte tackade nej till påfyllningen?
Visiten i övrigt var riktigt trevlig. Vi hade inga problem att hitta samtalsämnen, bortsett från frågan om det har hänt nåt nytt i byn? Varje gång nån frågar mig det drabbas jag av tunghäfta. Även om jag vet nåt kommer jag inte på det just när jag får frågan.
Dessutom händer det nu inte så värst mycket i vår lilla by. Och i så fall får jag veta det sist av alla eftersom jag sällan rör mig i ”centrum” eller träffar byborna.
Ofrivilliga gymnastik‑ och städövningar
Igår kväll kom Mia in med ett levande byte. Det har inte hänt på länge, så jag antog dumt nog att skogsmusen som hängde mellan käkarna redan hade fått sätta livet till. Men så var ingalunda fallet, den var synnerligen pigg och alert.
Jakten i köket krävde tidvis mattes assistans i form av flytt på grejer som hindrade Mia från att komma åt den lilla rackar’n. Tyvärr tillhörde den här musen den där fiffiga varianten som lyckas hitta omöjliga gömställen. Under och bakom spisen, under bokhyllan, bakom tidningshyllan, under tvättmaskinen osv.
Jag har därför fått en hel del ofrivillig gymnastik och städat på ett antal ställen som jag annars inte bryr mig om. Min långa linjal och tumstocken har varit i flitig användning som skrämselverktyg.
Men nu har både Mia och jag gett upp. Efter 24 timmar varken syns eller hörs musen så jag har bestämt att den har tagit sig ut på nåt sätt.
Frivilligt byte av avgassystem
Oj, vad Silverpilen går tyst igen! Redan för ett år sen tyckte killarna på macken att det snart kunde vara dags att byta avgassystem, men först för ett par veckor sen började tomgången låta ovanligt högt. Idag byttes hela ”paketet” så nu spinner Silverpilen som den ska igen.
Tyvärr uppstod ett nytt hål… I plånboken närmare bestämt.
Frivilliga fotoövningar
Igår fick vi övningarna till femte kurstillfället på fotokursen. Den som har adekvat utrustning för att fota fåglar fick göra det, övriga – däribland jag – fick fota landskap.
I samband med dagens ärenden i Dalsbruk passade jag på att förse mig med bildmaterial. En gråmulen och disig dag som idag gjorde inte motiven rättvisa, men det kan inte hjälpas.
Jag ser fram mot resten av året, har sett en oförglömlig film och haft en strid ström av besökare. Mia tror hon är en blomma.
Ser fram mot resten av året
Apans år har nyligen börjat, den 8.2 närmare bestämt. För Draken blir årets utsikter följande: ”Drakar överträffar sig själva det här året. Efter att ha etablerat ett välförtjänt rykte som excentriker, sätter de under den nyckfulla Apans inflytande sina fantastiska planer i verket. Några av dessa vilda idéer kommer att ge utdelning.
Tyvärr har Draken blivit lite övermodig av sin goda tur och slösat därefter. Mot slutet av året finns det därför nästan inget kvar.”
År 2016 domineras av Den hängde enligt Tarot. Kortet råder att dra ett annat kort för vad som väntar mig sedan jag underkastat mig och släppt taget om mina förstenade tanke- och beteendemönster.
Kortet blev Döden. Jag är alltså redo att göra de nödvändiga förändringarna i mitt liv. Håll med om att det ska bli ett intressant år!
Sett en oförglömlig film
I tisdags kväll såg jag en film som jag hade svårt att släppa sen den var slut. Unthinkable beskriver dels ett olösligt moraliskt dilemma, men också vad en ytterst pressad situation kan få oss till.
Kärnfrågan är hur långt man är villig att gå för att rädda livet på 10 miljoner människor? Är alla medel tillåtna eller finns det en gräns? Var går den gränsen i så fall?
Om man vill reflektera över etik och moral rekommenderar jag filmen å det varmaste även om den är fullproppad med rått våld och hemskheter. Rollprestationerna är värda en eloge.
Strid ström av besökare
I förrgår hade jag en hel familj på besök. Den yngsta var knappt ett år gammal och den äldsta ungefär 20 år yngre än jag.
Barnbesök är verkligen inte vanliga på Udden. Den söta lilla tösen i blöjåldern skrämde nästan slag på Mia. När hon kom in genom dörren och fick se den lilla krypa på golvet reagerade hon som om hon sett ett vidunderligt monster. Hon reste ragg, blev stel som en pinne och svansen var tre gånger större än vanligt. Stackars Mia.
Under mitt ”beskydd” tog hon sin tillflykt till sovrummet där hon låg kvar tills familjen gav sig av. Ett av de äldre barnen hade gärnat velat gå in till henne, men jag nekade och förklarade att Mia inte var van vid barn och ville vara i fred.
Igår var El-Tigerns fru in på en snabbvisit och idag har jag haft två trevliga herrbesök. Den första kom efter lunch för att inspektera avverkningsönskemålen.
Kollegan som var här för några veckor sen ansåg sig inte kompetent att fatta beslut förstod jag, så han överlämnade det till chefen. Gärna för mig, chefen är mycket lättsammare att ha att göra med.
En timme senare kom väglagets ordförande som avtalat. Det är dags att lämna in ansökan om vägbidrag från kommunen. Ärendet var snabbt avklarat, sen drack vi kaffe och pratade bort en lång stund.
Mia tror hon är en blomma
Mia tycks ha räknat ut att det är OK att hålla till på köksbordet om det inte är upptaget av gäster. Utom i ett fall… Om Vik Husse är på besök anser hon sig ha rätt att sitta med på ett hörn. Så går det när man förser henne med mutor. 😀
Byggnadsvård med kulturhistoria.
annicaaktiv
när livet går runt i cirklar, ibland avigt men för det mesta rätt.
Livet i Thézan-les-Beziers, Languedoc, Södra Frankrike
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
utan bamse
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!
Uddmors betraktelser 