7.4 – I med- och motgång

Jag har blivit anlitad, köpt Dalsbruksboken, tampats med elavbrott, har snövitt samvete och fått positiv feedback.

Blivit anlitad
”Du som kan sånt där” kan fortfarande smickra mitt ego och sätta mig i arbete… Fast den här gången var uppdraget synnerligen enkelt. Det behövdes ett kort protokoll för att kunna avsluta ett företags­konto i banken.

Kunden var den här gången Grisen/Tvillingen så vi förenade nytta med nöje. Hon är förresten värre än jag när det gäller att vilja göra rätt för sig. En tia skulle jag minst ha i ersättning. Och eftersom hon är lika envis som jag fick jag så lov att acceptera den.

Dalsbruksboken Köpt Dalsbruksboken
Redan då Dalsbruks byalag gjorde reklam för ”Från Sibirien till Honolulu” i samband med påsk­mark­naden beslöt jag köpa den. Om jag hade masat mig till mark­na­den hade jag sparat en femma, men nu blev det inte så.

Eftersom jag hade annat ärende till Stigs Kontor igår, köpte jag samtidigt boken. Jag är dåligt be­vand­rad i Dalsbruks­hu­sens historia och framför allt deras roliga namn, så den ska bli ett nöje att studera.

Tampats med elavbrott
Igår eftermiddag var elförsörjningen ovanligt darrig. Om det berodde på den tilltagande blåsten eller nåt annat vet jag inte? Jag har blivit aviserad om ett längre avbrott nästa fredag, men dom här tre korta avbrotten fick jag ingen förvarning om.

Igen en gång tackade jag för att jag har en fungerande UPS som ger mig tid att avsluta allt arbete och stänga datorn på rätt sätt. Egentligen är det inte spänningsbortfallet som är värst, utan när strömmen slås på igen – risken är då att belastningen får datorns komponenter att säcka ihop. Det första man ska göra när strömmen går är alltså att stänga av datorn.

Sista elavbrottet kom vid läggdags. Lyckligtvis varade det på sin höjd nån minut, så jag kunde fort­sätta läsa tills jag kände mig mogen för att somna.

SkatteverketSnövitt samvete
Idag har jag äntligen blivit klar med alla deklarationer ”på heder och samvete”. Lustigt nog tycker skatteverket att dödsboet fortfarande disponerar två aktieutdelningar trots att ägarskapet är överfört på mig för länge sen?

Min förtryckta privata deklaration saknade en del uppgifter och innehöll ett fel upptäckte jag så det rättade jag snabbt till. Det som däremot irriterade mig var att jag hade missat ett hushållsavdrag i fjolårets deklaration. Där fick staten ett oförtjänt tillskott på 270 €. Den summan hade jag fått många vindunkar för. Men så går det när man är glömsk. 😦

Sen var det dags för företagsdeklarationen som jag alltid gruvar mig för, men tack vare min eminenta lathund i Excel gick det ändå väldigt smärtfritt. Det som tar längst tid är att specificera kost­nads­sla­gen eftersom jag inte använder nån kontoplan, men den här gången var det fort gjort. Så nu är mitt samvete snövitt – åtminstone i fråga om beskattningen.

Positiv feedback
Fortsättningen på fotokursen var slut redan den 22.3, men igår fick jag helt oväntat feedback på öv­ningarna till kursvecka 7 som gick ut på att laborera med vitbalansen och kreera efter egen fantasi:
Wow vilka bilder du skickat! Nu äntligen kommer lite feedback 🙂

Katten är bra komponerad; bra centrerad i bilden. Första lite gulaktig, du fick till vitbalansen behagligt i den andra bilden i mitt tycke.

Påskkort 2Vilket vackert ”Glad påsk” kort! Det är ett konstverk. Precis som påskkort ska vara. När börjar du sälja dem?

Drömsk bildkvalite. De här bilderna ska inte vara riktigt superskarpa utan lite lätt suddiga för att skapa den drömska atmosfären. Just det har du lyckats med här.

Det sista paret. Båda är helt bra. Den andra bilden blir lite mer fantasi eggad medan den första känns verkligare.

Beröm är man ju inte bortskämd med, så det var en glad överraskning!. 🙂

 

 

Epilog
Ett nytt elavbrott inträffade under tiden jag skrev det här inlägget. Så är det att bo i glesbygd. :-/

9.3 – Frivilliga och ofrivilliga övningar

Jag har frivilligt deltagit i en kaffeövning, ofrivilligt ägnat mig åt gymnastik‑ och städövningar, frivilligt bytt avgassystem och frivilligt gjort veckans fotoövningar.

OsisFrivillig kaffeövning
Igår eftermiddags bytte jag om till gå-bort-klädsel och kletade lite Osis (otur?) i håret. Jag var bjuden på eftermiddagskaffe hos sommargrannen.

Som välkomstdrink serverades ett glas gräddlikör, sen flyttade vi oss till kaffebordet och försåg oss av diverse tilltugg till kaffet. Efter kaffet blev det mera gräddlikör.

Därmed är måttet för gräddlikör rågat för i år känns det som. Den sista klunken var klart svår att få ner. Jag fattar inte varför jag inte tackade nej till påfyllningen?

Visiten i övrigt var riktigt trevlig. Vi hade inga problem att hitta samtalsämnen, bortsett från frågan om det har hänt nåt nytt i byn? Varje gång nån frågar mig det drabbas jag av tunghäfta. Även om jag vet nåt kommer jag inte på det just när jag får frågan.

Dessutom händer det nu inte så värst mycket i vår lilla by. Och i så fall får jag veta det sist av alla eftersom jag sällan rör mig i ”centrum” eller träffar byborna.

Ofrivilliga gymnastik‑ och städövningar
Igår kväll kom Mia in med ett levande byte. Det har inte hänt på länge, så jag antog dumt nog att skogsmusen som hängde mellan käkarna redan hade fått sätta livet till. Men så var ingalunda fallet, den var synnerligen pigg och alert.

SkogsmusJakten i köket krävde tidvis mattes assistans i form av flytt på grejer som hindrade Mia från att komma åt den lilla rackar’n. Tyvärr tillhörde den här musen den där fiffiga varianten som lyckas hitta omöjliga göm­ställen. Under och bakom spisen, under bokhyllan, bakom tidningshyllan, under tvättmaskinen osv.

Jag har därför fått en hel del ofrivillig gymnastik och städat på ett antal ställen som jag annars inte bryr mig om. Min långa linjal och tumstocken har varit i flitig användning som skrämselverktyg.

Men nu har både Mia och jag gett upp. Efter 24 timmar varken syns eller hörs musen så jag har bestämt att den har tagit sig ut på nåt sätt.

Frivilligt byte av avgassystem
Oj, vad Silverpilen går tyst igen! Redan för ett år sen tyckte killarna på macken att det snart kunde vara dags att byta avgassystem, men först för ett par veckor sen började tomgången låta ovanligt högt. Idag byttes hela ”paketet” så nu spinner Silverpilen som den ska igen.

Tyvärr uppstod ett nytt hål… I plånboken närmare bestämt. :-/

Frivilliga fotoövningar
Igår fick vi övningarna till femte kurstillfället på fotokursen. Den som har adekvat utrustning för att fota fåglar fick göra det, övriga – däribland jag – fick fota landskap.

I samband med dagens ärenden i Dalsbruk passade jag på att förse mig med bildmaterial. En gråmulen och disig dag som idag gjorde inte motiven rättvisa, men det kan inte hjälpas.

Fotoövning

11.2 – Riddare men inga prinsar

Jag har hört ett nytt ljud, påbörjat fortsättningskursen, fått ha-begär, träffat min riddare i nöden, mumsat på rika riddare och fått en VIP-inbjudan.

SorkNytt ljud
Vet ni hur en gallblåsa låter när den spricker? Det vet jag.

Sorkarna har haft strykande åtgång sen snön för­svann och det enda som brukar bli kvar är gallan. En sån slängde jag in i elden härom kvällen och hoppade till när jag hörde en ljudlig knall. Alternativt fanns det sprängämnen i veden? 😀

Fortsättningskurs
Igår började fortsättningskursen i Lär känna din digisystemkamera. Liksom grundkursen är det en distanskurs och med samma ridderliga lärare som då. Det ska bli roligt att få lära sig mer. Kunskap är som bekant inte tungt att bära.

Ha-begär
Igår fick jag ha-begär. Just nu kan man köpa en trådlös hårddisk på 500 GB för 159 € hos ”riddare Clas”. Men jag hejdade mig lyckligtvis. Det får räcka med dom tre kabelanslutna jag har.

RiddareTräffat min riddare i nöden
Idag klockan två hade vi kommit överens om att färdigställa intressebevakningsfullmakten på full­mäktiges kontor. Vittnena infann sig också, trots min fadäs. Jag hade lovat påminna dom en timme innan, men glömde det och kom på det först en halv timme senare. Alzheimer light kallas det.

Min intressebevakare talade om att magistraten utser en in­tresse­be­va­kare om det inte finns någon befullmäktigad, men att den processen kan ta upp till ett år! Tjänstemännens förhoppning är väl att man ska hinna dö under den utdragna handläggningstiden. 😦

Rika riddare
Eftersom jag var i närheten bestämde jag mig för att köpa med mig Holmbergs fisksoppa hem. Det har dom alltid på torsdagar. ”Vill du ha dessert också? Den kostar 2 €.” undrade den unga damen bakom disken.

Rika riddareJag frågade förstås vad den bestod i och slog genast till när hon svarade ”fattiga riddare”. ”Med sylt och grädde?” ville jag försäkra mig om. Jadå det ingick.

Soppan hann inte ens kallna på vägen hem, så när jag hade slafsat i mig den, gick jag loss på rid­darna. Och voilà, under folien hittade jag rika riddare! Alltså gjorda på vetelängd i stället för fransk­bröd. Dessutom två sorters sylt – dels hallon och dels rårörda lingon. Stenrika riddare med andra ord. 🙂

VIP-inbjudan
Jag kan inte påstå att kontaktförfrågningarna på kontakten.fi haglar in precis, men faktiskt hade jag fått några igår. Bland annat en VIP-inbjudan från en 44-årig prins i Österbotten.

FB-bildFör att få läsa VIP-inbjudningarna är man tvungen att betala för minst en månad, men så klart var jag så nyfiken så jag gjorde det. Det kunde ju vara en riktig prins på sin vita springare.

Jag svarade aldrig på hans inbjudan. Dels för att jag inte vet hur man bär sig åt och dels för att han inte mot­sva­rade mina krav på drömprinsen.

Jag kanske ska ändra profilbeskrivningen (samma som på bloggen) och ange att mina intressen är astronomi, kvantfysik och ekologi och att jag har en buddhistisk livssyn. Undrar vad jag får för svar dådå? 😀