Igår slog kaprifolen ut sina första blommor. Blomdoften är ljuvlig tycker jag. Helt i samma klass som liljekonvalj, nattviol, syren, jersmin, gardenia, etc, etc.
5.6 – Veckoslut på Udden
Jag fryser, har haft besök, ätit nypotatis, städat datorn, räddat en talgoxe och förberett möten.
Fryser
Igår var vädret betydligt svalare, bara 12,3° kl 7. Som högsta temperatur under dagen noterade jag 17,1° så temperaturen har gått ner med 10 grader sen i förrgår och vinden är kall igen. Det känns, både ute och inne.
Besök
Veckans besök gick planenligt av stapeln igår. Dock försökte Vik Husse lite försynt påpeka efter ett tag att vi kanske skulle förflytta oss inomhus men jag blånekade.
Högst osolidariskt tog jag en sjal runt axlarna när kaffet slutat värma och solen tillfälligt gick i moln. Men i bersån skulle vi absolut sitta. 😀
Idag knackade väglagets andra verksamhetsgranskare på. Han hade kontrollerat räkenskaperna och återlämnade pärmen med verifikat.
Han hade inget att anmärka men ställde två frågor angående debiteringen av vägavgiften för två av vägandelsägarna. När han fått svar på dom erbjöd jag kaffe men han var på väg till butiken och frun satt ute i bilen och väntade så det fick bli en annan gång.
Nypotatis
Till min stora förtjusning såldes lokalt odlad nypotatis i Kärra-butiken i torsdags. Jag plockade givetvis åt mig några stycken och kokade dom igår med mycket dill.
Middagen bestod därmed av nypotatis och sill med ”dillspäckad” crème fraîche. Som dessert fick jag rabarberkräm gjord på egen skörd. En riktig sommarmåltid.
Städat datorn
Att städa datorn kan ju uppfattas på minst två sätt. Som en följd av en påtvingad avstängning på grund av blixtar och åskmuller tog jag fram dammsugaren och dammsög överallt jag kom åt. Resten, inklusive kablar, torkade jag med fuktig trasa.
Faktiskt fick skrivbordet också en städomgång. Det var väl några år sen sist.
Räddat en talgoxe
Idag hade Mia lyckats få tag i en talgoxe, men vid det här laget är matte snabb med att bända upp käkarna och plocka ut bytet.
Hon såg harmset på när jag släppte fågeln som tackade med ett litet tjirp då den flög i väg. Dagens goda gärning.
Förberett möten
Inför väglagets styrelsemöte i veckan hade jag en del att förbereda, men mesta tiden gick åt till att kolla adressregister och kopplingsdokumentet för årsmöteskallelsen.
I år får nästan hälften av vägandelsägarna kallelsen via mejl så det gällde att plocka bort dem från adressregistret och kolla att de fanns med i mejllistan. Att administrera ett väglag är minst lika tidskrävande som administrationen av en förening, delvis beroende på att jag är både sekreterare och kassör. Fast kanske inte så länge till? Om en dryg månad är det årsmöte och val av ny styrelse.
3.6 – Naturnära
Jag har hört en intressant nyhet, träffat en mullig kompis, mätt och klippt. Mia övervakar mig.
Intressant nyhet
Igår kväll ringde Lingongrannen och hade en synnerligen intressant nyhet att förtälja. Han hade stött på en utter i närheten av udden mittemot Udden.
Han nämnde att han sett spår efter en redan i vintras, men förstås inte kunnat avgöra om den var stationär eller bara på besök. Bevisligen har den/dom(?) bestämt sig för att hålla till i våra vatten. Förhoppningsvis låter den bli sjöfågelungarna. Dom har redan mer än tillräckligt med fiender.
Undrar förresten hur bisamråttan och uttern kommer överens? Bortsett från vattenväxter har dom tydligen samma kostvanor. Hur som helst vore det spännande att få se den livs levande. 🙂
Träffat en mullig kompis
Arbetsdagen började med breddning av stigen ner till sjön. Alla växter och buskar gör sitt bästa för att förhindra framkomligheten.
På ett blad i bondrosenbusken fick jag syn på en liten grön filur med liknande figur som min. Vilken sorts fjäril det blir av den vet jag inte men mat har den i alla fall gott om.
Mätt
På Daphnias årsmöte blev jag övertalad att bidra med siktdjupsmätningar igen. Jag påpekade att jag har återlämnat secchiskivan men det skulle ordna sig sa ordföranden.
I onsdags hämtade jag en skiva hos Daphnias sekreterare och efter sjösättning av båten idag rodde jag ut till Långholmsudden för att mäta: Svag vind, molnfritt, 24° kl 13:10 och siktdjup 3,9 m. Ett mycket bra resultat. Fram till den 31.8 mäter vi siktdjupet varannan vecka på tre olika ställen i sjön.
Klippt
Gräset växer så det knakar… På stigen ner till stranden var gräset onödigt långt igen tyckte jag idag när jag travade av och an för att hämta båttillbehören men hade ingen lust att klippa det under hetaste tiden på dagen.
Framåt fyra i eftermiddags kändes det svalare och vinden hade friskat i så jag baxade fram stora gräsklipparen med självdrag. Mina muskler kved vid minnet av vilken ansträngning det var att använda den lilla som saknar det.
Jag hade tänkt nöja mig med ett mindre område men hur det nu var klippte jag i stort sett överallt. Resten tar jag med lilla klipparen som är smidigare att hantera runt buskar och träd.
Mia övervakar mig
Efter gräsklippningen behövde jag ett dopp, det andra för dagen. Mia övervakade min simtur och sa genast till om jag simmade för långt ut. 🙂
Premiärdopp
Idag var det så varmt att till och med fjärilarna svettades… Värmen fick Uddmor att ta sig en titt på vattentemperaturen vilket ledde till ett premiärdopp. 23° visade vattentermomern. Klart tolerabelt med andra ord. 🙂
Framåt kvällen ”bullrade” åskan och just nu kommer det en regnskur så efter det lär det bli svalare. Inte mig emot, jag är inte gjord för tropisk hetta.
1.6 – Motivationsfaktorer
Sommarvärme, födelsedag, ny matta och skadedjur har hög motivationsfaktor.
Sommarvärme
I måndags var sommarvärmen tillbaka – på Udden hade vi 25° kl 14. Perfekt torkväder för tvätten. Mitt i värsta hettan fick jag för mig att ett dött plommonträd skulle sågas ner. För hand beslöt jag. Det verkade besvärligt att dra fram motorsågen bara för en sån sak.
Det räckte för att framkalla svettpärlor. Och eftersom jag ändå var svettig kunde jag passa på att bära ut dynorna till hammocken tyckte jag.
När den var färdiginredd såg den så inbjudande ut att jag tog senaste numret av Illustrerad Vetenskap och la mig att läsa tills jag somnade i vanlig ordning. Att sova i tält är bland det värsta jag vet men i hammocken går det ypperligt.
Födelsedag
I tisdags var jag högeligen motiverad att fira Grisen/Tvillingens födelsedag. Efter grundlig rengöring klädde jag mig i mina blommiga kortbyxor, linne och spetsponcho. Sommarvärmen höll i sig.
Utrustad med kort och paket infann jag mig på utsatt tid. Många gäster var redan på plats och fler dök upp efter hand, så kaffet och de dignande kakfaten hade strykande åtgång.
Efter ett par timmar tyckte jag att det var dags att bege sig hemåt. Jag hade ett par ärenden jag behövde uträtta på hemvägen och dessutom närmade det sig Mias mattid. 🙂
Ny matta
Mattan i ”förmaket” har sett sina bästa dagar konstaterade jag för ett tag sen. Om jag minns rätt köptes den 1992 när exet och jag flyttade in på Fältjägargränd i Östersund så den har ju några år på nacken.
Hos min ”hovleverantör” Klingel hittade jag nyligen en i rätt färg som föll mig i smaken och som hade lämpliga mått. Dessutom till ett klart överkomligt pris.
Den har legat och väntat på att få komma på plats nån vecka eftersom jag var tvungen att städa och torka golvet först. I förmiddags kände jag mig motiverad och satte i gång. Mia hjälpte till så klart.
Bortsett från lite fågelspillning, blodfläckar, musbajs och en hoptorkad ödlesvans var golvet till min stora förvåning inte alls speciellt smutsigt. Men nu är det definitivt rent ett (litet) tag.
Mia godkände nya mattan omgående vilket framgår av bilden. Egentligen är den lite för ”fin” för min veranda, snarare en hallmatta, men den kanske motiverar folk att torka fötterna ordentligt innan dom kliver på? För att höja intrycket ytterligare dammsög jag också mattan på trappan.
Fast nu passar ju inte vaxduken på bordet längre… 😀
Skadedjursbekämpning
Rosenstritarna har redan gett sig på den odlade syrenen konstaterade jag för nån dag sen. Efter städningen tog jag fram vattenslangen och besprutade dom med 4-gradigt vatten efter tips från en trädgårdsmästare i förhoppning om att det skulle göra verkan.
Tydligen tyckte dom att det bara var skönt med en kalldusch. Dom jag såg kröp i alla fall omkring som om inget hade hänt. Såpvatten har dom heller inget emot, så nu får det bli medlet jag införskaffade i fjol. Frågan är bara hur man besprutar en stor och hög buske?
Blomprakt och väldoft
Syrenerna på Udden har bestämt sig för att slå ut, den första rhododendronblomman likaså. I morse stod den ännu i knopp. Liljekonvalj, getrams och vallört har gjort sällskap. Vi njuter av blomprakt och väldoft. 🙂
29.5 – Brister och tillgångar
Jag har levt på kredit, tittat in hos storkfamiljen, köpt en bänk, varit mötesordförande och haft tebesök. Mia har tagit ett sista farväl av stolsmattan.
Levt på kredit
När jag steg ur bilen vid Panget i fredags och skulle ta med mig plånboken hittade jag den ingenstans. Det var bara att erkänna för f d klasskompisen och hans sambo som jag hade lunchträff med. Sambon skrattade och sa skämtsamt: ”Då får du vara utan mat.”
Lyckligtvis ställde dom upp och betalade för både min lunch och en hämtportion. Revbensspjällen smakade ypperligt så jag ville ta med mig en portion hem.
Efter lunch hade jag tid hos frissan och började förstås med att tala om att jag hade glömt plånboken. ”Inga problem” sa min rara frisörska, ”det ordnar sig nog”. På återbesökslappen noterade hon kontonumret jag kunde betala till.
Hur hade det här gått till nu då? Jo, jag hade jag redan hunnit låsa ytterdörren när jag kom på att jag hade glömt en grej, så jag la plånboken på stolen på trappan medan jag gick in och hämtade grejen. Sen hade jag redan glömt att jag la den ifrån mig.
Plånboken var det första jag såg när jag kom hem, den låg kvar på stolen där jag hade lämnat den. Varken första eller sista gången misstänker jag. 
Tittat in hos storkfamiljen
I gårdagens ÅU fanns en artikel om webbkameror i Estland som filmar fåglar och andra djur. Att vänta på att grävlingen skulle dyka upp hade jag inte tålamod till så jag tittade in hos storkfamiljen i stället. Här kan du höra och se vad som händer i boet (rulla ner tills du ser bilden): http://www.looduskalender.ee/n/en/node/247#cam.
Köpt en bänk
Av gårdagens telefonsamtal med Trollkarlen framgick att han hade kommit på andra tankar än att bygga en bänk till mig. Jag förstår honom. Med tanke på allt han har för sig blir det svårt att få tiden att räcka till.
Han tipsade om några leverantörer som kunde tänkas ha en som jag gillade. Men si, det hade dom inte. Det fanns visserligen flådiga soffor av typ parkbänk, men en sån skulle ju inte passa på trappan. Inte få plats heller för den delen.
Jag övergick till att googla på ”puupenkki” (träbänk) och hittade ganska snart en som föll mig i smaken, hade rätta måtten och som dessutom såldes med 30 % rabatt och fraktfritt. Som hittat! Den beställde jag omgående och får leverans inom 14 dagar om leveranslöftet håller.
Mötesordförande
På Daphnias årsmöte igår valdes jag för en gångs skull till mötesordförande, annars brukar jag självsvåldigt agera ordförande när jag tycker att mötestekniken fallerar alltför mycket.
På hemvägen kritiserade jag mig själv. Det hör till mötesordförandens uppgift att sammanfatta vad man beslutat/kommit fram till, där missade jag flera gånger. En av dom bästa ordförandena jag hört i aktion här på ön är ordföranden för Västanfjärds byaråd. Hennes möten är det verkligen ett nöje att följa.
Tebesök
Den här veckan blev tebesöket också ”fel” dag. Så är det med strängt upptagna pensionärer. Men det gick faktiskt lika bra. Teet gick åt och samtalet löpte lika smidigt som det brukar.
Mias sista farväl
Innan det fanns plats att lägga ner stolsmattan i tvättkorgen låg den ovanpå ett tag. Hon passade då på att markera att den verkligen är hennes och ingen annans. 🙂
26.5 – Från ödla till bloggläsare
Ödlan har hittats, ett minne har dykt upp, jag har uppträtt i bikini, postat föreningsbreven, har fått tröst och en ny bloggläsare.
Ödlan hittad
I måndags slarvade jag bort en liten ödla som Mia hade släppt ner i min crocs-doja. Jag hade för avsikt att släppa ut den i frihet, men innan jag verkställde planen hade den rymt och fanns ingenstans att hitta.
Igår förmiddag fick Mia först syn på den, sen jag. Den hade tydligen bott under köksspisen men hade tröttnat på sin trista tillflyktsort. Snabbt som ögat fångade jag den innan Mia hann få tag på den, bar ut den och släppte den bland rhododendronkvistarna. 1-0 till matte (den här gången).
Ett minne
När jag rotade i skoputslådan härom dagen fick jag syn på en välbekant logo. SIF stod det på en vit burk som innehöll snabbputs. Den lilla plastburken som jag antagligen fick på nån facklig kurs tog mig tillbaka till mitten av 1990-talet.
På min dåvarande arbetsplats beslöt personalen under rådande turbulens att bilda en egen SIF-klubb och valde mig till ordförande för den. Att mina kolleger hade det förtroendet för mig värmer än.
Hos arbetsgivaren blev jag förstås mindre populär och uppfattades som ytterst besvärlig när jag framförde personalens synpunkter och önskemål. Sen började förhandlingarna.
Tänk vad en liten plastburk kan åstadkomma. 🙂
Uppträtt i bikini
Igår var det utan tvekan bikiniväder. Numera försöker jag låta bli att visa mig i en sån, men gav efter för frestelsen. Med tanke på min lugna omgivning och inga aviserade besök räknade jag med att inte bli sedd.
Där räknade jag fel. När jag var på väg upp till vedlidret för att hämta en pryl kom sommargrannen farande uppför backen. Det var bara att lyfta handen till hälsning och se glad ut.
Det ville sig inte bättre än att jag blev upptäckt en gång till. Medan jag var nere i stranden hörde jag en traktor köra upp och stanna motorn. Några ögonblick senare hörde jag nån som visslade och förstod att jag hade besök så jag knallade upp. ”Vägmästaren” hade ett ärende.
Eftersom jag behövde konsultera väglagets pärminnehåll passade jag på att dölja mina ”kärlekshandtag” i ett skylande plagg när jag hämtade pärmen.
Postat föreningsbreven
Igår skrev jag ut 72 föreningsbrev som jag kuverterade och klistrade porto på i bersån. På Udden är arbetsplatsen (nästan) valfri. Idag postade jag kuverten så nu är jag ledig från föreningsuppdrag ett tag.
Fått tröst
Nån bänk av stockpanel bidde det nu inte. Varu-Tjänsts leverantör hade ingen sån panel fick jag besked om idag. När jag lät Trollkarlen få höra det tråkiga beskedet fick jag genast tröst. ”Jag ska fixa en designad bänk till dig” lovade han. En del vänner är värda sin vikt i guld.
Ny bloggläsare
Idag hade jag en ny kommentar på Om bloggen-sidan (här i förkortad version): ”Sökte på pink kisses o hamnade här. Blev lite överrumplad av dina skrivelser o fina foton … Tack för en fin stund med dina upplevelser o funderingar, du skriver bra. Hälsningar Ingbritt”
Jag kunde först inte fatta hur ”pink kisses” kunde leda till min blogg, men efter kontrollsökning på bloggen ramlade 10-centaren ner. Den 23.5.2014 skrev jag ett inlägg där pink kisses nämndes. Tack vare just det inlägget har jag alltså fått en ny bloggläsare. Sånt blir man glad av. 🙂
Gammal är äldst
Alla Uddens äppelträd är äldre än jag, men det största och äldsta är förmodligen dubbelt så gammalt eller kanske äldre? Just nu är det helt översållat av blommor. När man går förbi kan man inte undgå att känna den ljuva doften och höra surret från alla insekter som förser sig från det dignande matbordet. 🙂
24.5 – Från det ena till det andra
Värmen tilltar, jag har fått hjälp, hittat nygammal information, haft besök och ägnat mig åt persedelbyte och ‑vård.
Värmen tilltar
Igår kl 12 visade termometern 18,1°, idag samma tid 20,4°. Det verkar som om den tidiga våren har övergått i tidig sommar. Men väderkontoret kan vara lite lurigt så det är bäst att inte ropa hej.
Fått hjälp
Mitt förslag om att skriva väglagets årsmöteskallelse på två språk vann gehör av ordföranden. Problemet var bara att jag kände mig osäker på vissa ord och formuleringar så jag frågade vår verksamhetsgranskarsuppleant om hon ville kontrolläsa.
Det gjorde hon och hade som väntat hittat en del fel. Vi kom överens om att jag skulle hämta det rättade exemplaret igår och om jag kom vid tre skulle jag få kaffe meddelade hon.
Det vankades inte bara kaffe utan också nybakad rabarberpaj som vi lät oss väl smaka innan vi tog i tu med det egentliga ärendet. Att förena nytta med nöje gillar jag.
Hittat nygammal information
Igår åt jag en glass utanför butiken i Kärra och gick runt husknuten för att beundra havsutsikten medan jag åt den. På en informationstavla som hänger på husgaveln fick jag en högst oväntad upplysning.
Förutom att berätta om skeppsbyggandet i början av 1900-talet fanns också en lista med aktieägare i Dragsfjärds nya varv Ab 1927. Några av namnen var bekanta och i all synnerhet ett: Einar Bergström, min fosterfar, var också delägare i varvet med tre aktier.
Tänk att det har jag aldrig hört talas om tidigare… Fast det är kanske inte så konstigt med tanke på att det var aktuellt 25 år innan jag föddes.
Haft besök
Idag dukades ”stående bord” i köket vid tolvsnåret. En halv timme senare dök dagens besökare upp ”beväpnade” med en jättefin knallröd pelargon. Grisen/Tvillingen hade med sig en Drake som gärna ville se hur jag bor. Vi har bara träffats hos Grisen tidigare några gånger.
När vi hade brett våra smörgåsar och fått innehåll i muggarna gick vi förstås ut och satte oss i bersån i det fina vädret. På en dryg timme hann vi med guidad tur på tomten och att dryfta allt från gamla hus till kosttillskott.
Persedelbyte och ‑vård
Med tanke på bikinivädret kändes det påkallat att byta ut vinterkläderna till sommardito. Efter en dryg timmes travande upp och ner från vinden var bytet verkställt.
Lika påkallat var att plocka undan vinterskodonen bestämde jag. Sagt och gjort. Jag behövde också putsa mina favoritskor. Sen en tid tillbaka var den svarta färgen bortsliten fram på tårna.
Skoputs och ‑borstar förvaras inte alls där man kunde tro, utan i ett överskåp i köket. Dom verktygen har inte varit i användning sen 2007 kom jag fram till så det var hög tid. Förr i världen var jag jättenoga med att putsa skorna, men när man bor på landet använder man ju inte pumps eller finare promenadskor så ofta.
Skorna blev som nya när jag äntligen hade bestämt mig för vilken borste jag skulle använda för slutfinishen. Det visade sig nämligen att ingen av skoborstarna var avsedd för svart skokräm. Grå, vinröd, blå eller brun hade jag att välja mellan. Det fick bli den bruna och det gick alltså bra. 🙂
Uddmors betraktelser 