25.9 – Igår

Jag är snart momsfri, har fått julkort, planterat pepparrot och dammat av ett element. Mia har haft en mysdag.

Snart momsfri
Igår ansökte jag om att bli befriad från moms. Omsättningen har inte hittills, och kommer garanterat inte heller i fortsättningen att överstiga 8.500 €/år.

Egentligen begriper jag inte varför jag alls gick med på att bli momsregistrerad? Men för fem år sen visste jag ju inte hur framtiden såg ut… Dessutom blev jag informerad om att ifall omsättningen överstiger tröskelvärdet blir jag momsskyldig retroaktivt och det hade jag då ingen som helst lust att riskera. Men nu tar jag alltså risken utan att darra på manschetten.

JulkortFörsta julkortet
Igår fick jag årets första julkort. Avsändaren var dock ingen jag är personligt bekant med, utan en leverantör som ville sälja julkort med firmatryck. Att det råkade komma exakt den 24 var säkert en tillfällighet, men nu är det ju faktiskt bara tre månader till jul och efter det kan vi börja vänta på en ny vår igen.

Pepparrot
När jag var liten växte det pepparrot invid bärbuskarna, men den plantan försvann för snart ett halvsekel sen. Möjligen beroende på att nån körde över den med gräsklipparen eller så dog den av nån annan anledning?

I måndags fick jag nya rötter som jag petade ner i jorden igår så nu ska det minsann vankas peppar­rot på Udden igen. Kokt fisk eller länkkorv med pepparrotssås är jättegott. Råriven pepparrot sätter piff också på en del andra rätter – och rensar tårkanalerna om man är tillräckligt generös.

Till och med Mia gillar pepparrotssås upptäckte jag igår när jag såg att hon stod på diskbänken och försåg sig ur såskastrullen. Men hon är ju som bekant inte riktigt som andra katter.

Dammat av element
Igår kväll kändes det verkligt kyligt. Termometern stod på ynka +4,6 när vi la oss vid midnatt. Dagen var minsann inte så skön den heller, dessutom blåste en frisk vind.

Badrummet känns alltid svalt, alternativt kallt så här års, så jag beslöt koppla på elementet. Det var ju några månader sen sist så jag tog en borste och dammade av det. Jag tog ingen bild på mina ”fynd” men kan försäkra att dom var ”imponerande”. Ich!

Mysdag
Igår var Mia ”mysnödig” efter morgonrundan. Det är inte så ofta hon lägger sig på skrivbordet, men nu sökte hon kroppskontakt till varje pris så hon la sig bredvid tangentbordet för att bli gosad med. Enda sättet att få fysisk kontakt med matte. 😉 På tangentbordet vet hon att hon inte får hålla till, då blir det ett himla liv på både matte och datorn.

Mia myser 2

23.9 – För alla sinnen

Vissa krukväxter har fått sommar igen, jag har provsmakat gurkan, inlett en ruschig vecka, satt snurr på elmätaren och ätit kräftbete.

BlommigareSommar igen
Igår sa krukväxterna på trappan att det börjar kännas kallt. Petuniorna i balkong­lådan för­pas­sades till växt­kyrko­går­den, men träkorgen med ”silvertråd” och minicyklamen fick flytta in i verandan och blomställningen med invånare klämde jag in i vardagsrummet. Kry­san­te­mer­na sa inget så dom fick stå kvar ute.

Blomställningsväxterna njuter nu av sommarvärme igen, luftvärmepumpen är i gång och inställd på 20°. För­hopp­nings­vis blev omställningen inte för våldsam så dom kroknar? Eftersom jag inte har några fönsterbräden har jag hittills vintertid bara haft ett par krukväxter på en piedestal men nu är rummet klart ”blommigare”.

Tant Agdas gurkor
När jag ställde in den magra potatisskörden i källaren igår fick jag syn på gurkburkarna. Dom hade jag redan glömt… Definitivt läge att provsmaka, nu har dom stått i drygt tre veckor.

Jättegoda är dom! Tant Agda kunde minsann sin sak. Skyddslingen som var på besök gick med på att prov­smaka han också under förutsättning att man inte kände senapssmak. Jag försäkrade att smaken inte kändes och gav honom en liten bit.

Han tuggade och svalde utan att kräkas, men tyckte dom var (ättik)starka och ville inte ha mer. Jag kan också tycka att dom kunde ha varit något sötare för att mildra ättikan. Ändå ökade jag socker­mängden med 100 g jämfört med receptet, så om det blir några fler inläggningar ska det stå 400 g i stället. Ättika har förresten blodförtunnande verkan, så i stället för Waran eller nåt annat (rått)gift kan jag äta en gurka om dagen vid behov. 😀

Ruschig vecka
Den här veckan är ovanligt späckad. Idag inhämtade jag bakgrundsinfo och historik om Daphnias verksamhet hos vår ordförande, i morgon är det kursförberedelser och födelsedagskalas, på onsdag levnadsintyg och kurs, på torsdag veckoinköp och besök hos min ryska bekant och på fredag föredrag och eventuellt supportbesök hos min före detta granne. Jäktigt värre för en nybliven pensionär.

Tvätt på torkSnurr på elmätaren
Det är ca fem månader sen jag använde torktumlaren senast, men idag var det dags att sätta lite snurr på elmätaren. Optimist som jag är hängde jag ut en del av plaggen trots att himlen var grå­mulen, men fem minuter senare bar jag in dom igen då dom första regnstänken föll.

Kräftbete
När jag var barn dög sarv och mört enbart till kräftbete, men dom senaste åren har jag lärt mig att mört är en alldeles utmärkt matfisk. Filosofen gör en delikat mörtpastej, fru grannen på udden mittemot använder den i fiskbiffar och idag bjöd ordföranden på en holländsk variant som också smakade utmärkt.

I Holland skär man bort huvudet, rensar och fjällar fiskarna, snittar dom ner till ryggbenet i täta tvärgående snitt på vardera sidan och friterar dom hela. För att minimera oljestänken torkar man av fiskarna före fritering.

Fisken ska vara gyllenbrun på båda sidor innan den är klar och oljan ska vara så het som möjligt. Man kan slänga i en liten brödbit för att testa temperaturen. Om brödbiten blir brun har oljan rätt temperatur.

När den krispiga fisken är klar lägger man den på hushållspapper för att överskottsoljan ska sugas upp, saltar med strösalt och äter den direkt (med händerna). Allt utom ryggbenet äts upp. Jättegott, pröva själv får du se!

21.9 – Från olja till vatten

Jag har (nästan) fått oljeleverans, invigt nya filttofflor, gillar silikon, fått en sista klippning, tagit upp potatis och skurat båten.

Nästan oljeleverans
Igår förmiddag såg jag en människa skymta förbi det östra köksfönstret. En kort stund senare knackade det på ute vid ytterdörren trots att den stod på vid gavel så jag gick ut för att höra vem som ville vad.

En helt obekant man sa ett namn som jag inte kände igen så jag sa nej. Han fortsatte med en snabb harang på finska, varav jag uppfattade ”öljyä”. Ah, då ramlade tiocentaren äntligen ner. Han ville leverera olja till nån och trodde det var till mig.

Han undrade om inte det här var nummer 74 men jag upplyste honom om att han antagligen skulle till grannen. ”Varför står det då 76 på uthuset” undrade han. ”För att det är mitt” fick han till svar. Med det lät han sig nöja, tackade och knallade i väg.

Anledningen till att jag såg honom genom fönstret var förstås för att han letade efter ett rör som han kunde pumpa olja i. Vilken tur att han inte hittade nåt, annars hade jag fått ett oljehav under huset!

FilttofflorNya filttofflor
För några dar sen tog jag mina nya filttofflor i bruk. Den här modellen är av klart bättre kvalitet än dom förra. Filten är tätare, lästen bättre och så har dom gummisula och en extra innersula. Enda nackdelen är färgen. Kommunalgrått är inte min favoritfärg, men funktion går (oftast) före utseende tycker jag.

Trots att Alhon huopatehdas har egen nätbutik – där det förresten också finns röda tofflor! – handlade jag deras fabrikat på en annan sajt som verkar vara en för­sälj­ningsportal. Tyvärr var priset där mycket högre än hos tillverkaren kon­sta­terade jag när jag jämförde. Men då var köpet redan gjort. Slarvigt av mig att inte kolla närmare innan jag beställde.

Bra med silikon
Silikon kan som bekant användas till mycket. Efter att ha läst blogginlägget den 19.9, ringde händige släktingen och frågade om jag har silikonspray? Självfallet har jag det! Det har väl varje välförsedd kvinna? 😀 Senast använde jag det för att slippa höra gnisslet från årtullarna.

Då tyckte han att jag skulle spreja lådkanterna och ‑hållarna så skulle lådan säkert löpa bättre. Och det gör den. Finfint tips, tack igen för det! Att jag inte kom på det själv? Ibland tänder det lite långsamt.

Sista klippningen
Igår kväll fick jag sista klippningen hos frissan jag har gått hos sen sommaren 2007. Hon har bestämt sig för att sluta med salongen och eventuellt pensionera sig. Men först skulle hon ta ledigt ett tag sa hon.

Hm, undrar hur det går med det…? Om man har varit egen företagare sen 19 års ålder är det nog inte så lätt att lägga av. Fast hon oroar sig mest för att inte träffa folk. Om man gillar och är van vid att träffa en människa varje timme under 8-10 timmar per dag, fem dagar i veckan kan jag mycket väl förstå hennes oro!

PotatisskördPotatisupptagning
Idag var det ”pärontalko” på Udden. Mia hejade på och matte hackade. Eftersom stånden torkade bort redan för två månader sen hade jag inga större förväntningar. Faktiskt övervägde jag att strunta i att ta upp potatisarna men tyckte ändå att det vore lite intressant att se vad jag hittade.

Jag började i ”bättre änden”, dvs där dom sista stånden torkade. När jag var klar med halva landet hade jag lyckats hitta ett par, tre normalstora potatisar, resten var allt från ärt- till ministorlek. Men storleken har ju ingen betydelse som vi alla vet, åtminstone i det här fallet är det smaken som avgör.

Renaste båten i sjön
Med lite tur har jag fortfarande renaste båten i sjön. Efter siktdjupsmätningen bytte jag från ”po­ta­tis­stövlar” till ”strandstövlar” (med högre skaft) och beslöt mig för att skura båten innan det blir för kallt att klotta i vatten.

Små öar av blågröna alger ”prydde” vattnet på sina ställen. Hittills har min strand varit förskonad från dom men den friska vinden har säkerligen fört dom med sig från nåt ställe där dom har ”blommat”.

Ren båtNästan vindstilla och nästan 17 grader varmt kändes som idealiskt väder. Tyvärr tyckte myggorna det också. Dom hittade mig redan i potatislandet och sniffade snart upp mig i stranden. Fast det hindrade mig förstås inte.

Jag försåg mig med fem borstar i olika storlek och kvalitet för att kunna komma åt överallt. Nagel­borsten behövdes bara ett par gånger, i övrigt klarade jag mig med min ”allround-borste” och en av rotborstarna.

Mia höll mig sällskap här också. Mest beroende på att hon upptäckte ekorren som satt i alen ovanför båten (uppdragen på land under rengöringen). Jaktivern fick henne att ta sig uppför stammen och ut på en kvist, men då hade ekorren naturligtvis redan hoppat över till en liten björk som står intill så det hade hon inget för.

Vanligtvis brukar jag hålla efter och rengöra båten flera gånger per sommar, men i år har jag slarvat så det tog sin rundliga tid att bli av med alla be­lägg­ningar. När jag var liten har jag inget minne av att båten var grön och svart på insidan? Regnet och luften innehåller förstår mycket mera föroreningar nuförtiden. Men nu är den skinande ren. Duktig flicka. 🙂

19.9 – Ömsom vin, ömsom vatten

Jag har fått min första pension, träffat mina kursdeltagare, tömt regnmätaren och blivit satt i arbete.

Min första pension
Med posten i tisdags låg ett utbetalningsbesked från Pensionsmyndigheten. Igår fanns min första ”riktiga” pension på kontot.

PPMLite högtidligt kändes det allt. Och på nåt sätt oförtjänt, jag har ju inte gjort ett dyft för att få betalt känns det som. Fast när jag tänker efter har jag nog slitit en hel del under dom gångna åren!

Beloppet var faktiskt några hundralappar (svenska) högre än jag hade räknat med. Jag utgick i från att jag betalar särskild inkomstskatt (25 %) på summan av den allmänna pensionen och premie­pensionen, men tydligen är det inte så. Givetvis kan jag ringa och fråga hur skatteuträk­ningen sker, men det bryr jag mig inte om, jag är helt övertygad om att myndigheten kan räkna rätt.

Kursdeltagare
Ett halvdussin kursdeltagare infann sig i Rum Andersson i Villa Lande igår eftermiddag. Ett av ansiktena var bekant sen tidigare, vi har träffats på ett informationstillfälle om Facebook kom jag ihåg.

Datorerfarenheterna varierar stort i gruppen – en dam köpte sin dator för sex veckor sen och ett par andra har haft dator i flera år. Hur som helst var alla överens om att dom befann sig på rätt kurs. Av dom uppskattande kommentarerna att döma kommer dom gärna att dyka upp resterande fyra veckor också. Det kändes gott att höra. 🙂

LönnRegnmätaren tömd
I morse tömde jag regnmätaren, vilket påminner mig om att jag borde tömma båten också… Den innehöll två dagars regn som uppgick till 14 mm, så växtligheten har äntligen fått lite fukt.

Dess värre innebär det inte att grönskan ökar, utom möjligen på gräset, i övrigt antar växter och träd höst­färger på löpande band. Kronan på sommargrannens stora lönn lyser i en kaskad av färger som kontrast till lärkträdet och tallen som omger den.

Hittills har temperaturen legat runt 15 grader dagtid och bara ett fåtal grader lägre nattetid så än så länge har det räckt med sporadiska brasor i köks­spi­sen för att hålla värmen inomhus. Vindstyrkan har tärt på plusgraderna tidvis.

Satt i arbete
Idag satte händige släktingen mig i arbete. Tur att han hade med sig en dunk äppelmust som ”smörj­medel” annars hade jag kanske grymtat. Nä, förresten det hade jag inte, han har fortfarande många stjärnor till godo.

Jag började med att fråga om han råkade ha en hyvel med sig? Han undrade förstås vad jag skulle ha den till så jag förklarade mitt problem. På grund av fukten i verandan (som är ouppvärmd) har lådan i telefonbänken svällt så den inte går att stänga.

Det fixar du enklast med grovt sandpapper menade han. ”Ta nr 60 och så gnider du 25 gånger av och an.” Jag räknade för all del inte hur många varv jag slipade, men det närmade sig snarare 225 än 25.

Efter två timmars arbete går lådan att stänga, men löper som den ska gör den inte. Å andra sidan har den aldrig gjort det, troligen på grund av ett konstruktionsfel, så jag är ändå nöjd med tipset. Och stormförtjust i äppelmusten, överlägset godaste jag smakat hittills i år!

Windows 7Jag hade bara hunnit dammsuga bort slipdammet (jag slipade också ena lådhållaren) och få i mig lite mat så ringde min ryska bekant och satte mig i arbete hon också. Jag lovade undersöka om hon kan byta från Windows 8 till Windows 7 med gällande garanti och om inte, vad ett byte i så fall skulle kosta?

I en nätbutik som jag kollade kostar Windows 7 Home Premium 118,90 € inkl moms, vilket jag miss­tänker att hon får punga ut med. Jag skulle bli storligen förvånad om ett operativsystemsbyte ingår i garantin, den brukar i regel bara gälla hårdvaran. Inom 24 timmar utlovades svar på mina frågor enligt mejlbekräftelsen.

17.9 – Skönt

Jag har uppvaktat en blivande matte, stigit upp tidigt, kan bevisa att jag diskat, har förberett kurs­start och föredrag och eldar i spisen.

MatteBlivande matte
I söndags var jag inbjuden att fira en 20-åring i efter­skott, hon fyllde redan den 6.9. Den unga, söta damen är en sann djurvän och uppvuxen med hundar så det var ingen större över­raskning att höra att hon och hennes sambo har bestämt sig för att köpa hund. Hon var också klar över att det skulle bli en blandning mellan pudel och nån annan ras och visade oss diverse gulliga valpbilder på datorn medan vi försåg oss från kakfaten.

Uppe tidigt
Igår var det ovanligt tidig väckning igen. Mia skulle prompt ut kl 5:40, men jag förhalade till klockan sex och åt frukost strax därefter. En timme senare kom hon in och fick sin frukost hon också, sen gick hon ut igen.

Halv nio la jag mig på nytt men precis när jag hade somnat tyckte Mia att det var läge att komma in tillbaka. Lustigt nog gjorde hon mig sällskap i sängen och så sov vi båda två till klockan två, hör och häpna! Jag trodde inte riktigt mina ögon när jag såg urtavlan.

I morse skedde den fyrbenta väckningen redan 05:10, men så dags vägrade jag stanna uppe och hann sova en timme till innan Mia ringde på dörrklockan. Jag börjar förstå hur spädbarnsföräldrar har det… Skönt att kunna ta igen sömnbristen närhelst man vill.

KrysantemDiskvittne
Gårdagen blev således ovanligt kort, det var inte särskilt mycket väsentligt jag uträttade, mest blomstervård. Bland annat är petunian som hängde på dörren utbytt mot en fräsch krysantem.

Och så bestämde jag mig för att diska. Jag hade hunnit halvvägs då min före detta granne knackade på så hon kan intyga att jag diskade ifall det låter osannolikt. 😀

Förberedelser
I morgon eftermiddag börjar höstens första kurs. För­be­re­del­ser­na är synnerligen enkla eftersom det är en ny­börjar­kurs (för datoranvändare). Efter alla tidigare kurser sitter materialet i ryggmärgen. Då gick det mer tid åt till presentationen.

I slutet av nästa vecka är jag inbjuden att presentera Daphnias verksamhet för Åbolands fiskar­förbunds styrelse. Jag förväntas vara klar med pre­sen­ta­tio­nen på 20-30 minuter så det är inget långt föredrag, men eftersom materialet till stor del är nytt tog det sin tid att färdigställa. I och med att jag är ny i föreningen behöver jag också mer fakta om bakgrund och historik så en bild är tom än så länge.

Den svenskspråkiga upplagan av broschyren/faktabladet är klar bortsett från en sista korrek­tur­läs­ning, så en sån ska jag också dela ut. Skönt att vara ute i god tid för en gångs skull.

RådjurEld i spisen
Både igår och idag har vädret varit blåsigt och mulet och/eller regnigt så det kändes lagom att tända upp en brasa i köksspisen. Vilken lycka att ha en sån! Och ved att elda med förstås. 🙂

Fast rådjuren har inget emot vädret… Två graciösa varelser tog nyss en promenad över tomten. Bild­kvalitén är inte den bästa eftersom fotot är taget genom fönstret för att inte skrämma dom.

14.9 – Livat på Udden

Jag har förhindrat intrång, rådbråkat mina språkkunskaper, möblerat om och haft en helkväll. Bella har flyttat ut och Hilda har flyttat in.

Förhindrat intrång
I förrgår var det dags igen. Ett av Mias jaktbyten hade hittat det perfekta gömstället under telefon­bänken tack vare att det finns en smal öppning nertill på baksidan. Men nu är det slut med det. För att förhindra en upprepning kapade jag en smal list i lagom längd och spikade fast den. Mia tycker(?) det är juste av matte att ta parti för henne. 😉

Svårt med språket
I måndags frågade ordföranden om jag kunde skriva protokollet från mötet i söndags. Eftersom majo­ri­tetsspråket i styrelsen är finska, blev det till att rådbråka språkkunskaperna.

BlomställningI förrgår skrev jag således mitt livs första protokoll på finska. Det blev inte speciellt ledigt och lättläst. Jag kan tänka mig att språkbruket motsvarar en tredje­klassares, men det får dom ta.

Ommöblering
Igår möblerade jag om på trappan så snart jag hade fått leverans av blomställningen jag fyndade på Bytesbörsen på FB. Till det facila priset av 25 € fick jag en tredelad blomställning i rotting inklusive en tidningskorg i samma material.

Den lilla blomställningen i metall som jag köpte i somras är helt OK, men löjligt liten att ställa på trappan. Den här är klart maffigare och ger blommorna mera ljus. Ett bra köp tycker jag.

Helkväll
Klockan 17:21 anlände som avtalat kvällens kock, Filosofen, utrustad med ”sovel” och nödvändiga verktyg för tillagningen. Det skulle vankas nyfångad och nyrökt abborre till middag. Mums filibabba!

Min enda insats bestod i att tillhandahålla fyra tegelstenar (till eldhärden), potatis, bestick och porslin. Sen var det bara att vänta tills det ångande fatet bars in.

Rökta firrarAbborrarna var naturligtvis delikata. Snapsar­na likaså. När fyra firrar återstod var vi proppmätta och höll en liten paus innan vi fyllde på med te, respektive kaffe och avec.

Framåt halv fyra i morse var middagen ”sluffinitivt” överstökad och diverse världs­pro­blem lösta. Det kan man väl kalla en helkväll?

Den enda som inte var riktigt nöjd med tillställningen var Mia. Hon fick för lite uppmärksamhet tyckte hon.

Om det var i protest eller av misstag hon välte blomvasen på bordet i vardagsrummet lär jag aldrig få veta, men jag kunde ju inte bestraffa henne i efterhand. Det var nog ett misstag har vi bestämt oss för. 🙂

Ut- och inflyttning
Fordonsparaden på Udden satte nytt rekord igår – totalt sju fordon, varav två flyttbilar. Sommar­grannen flyttade ut. Fyra tillhörde mina besökare och den sjunde färdades sommargrannen i.

På förmiddagen idag hade två okända bilar dykt upp, så jag antog att flytten fortsatte, men det visade sig att den nya ägaren höll på att flytta in. Så i stället för Bella är det nu Hilda som bevakar reviret har jag fått klart för mig under dagen. Än så länge har jag bara sett baksidan(!) på en av de nya ägarna, men förr eller senare får jag antagligen se framsidan också.

11.9 – Naturligt

Jag har hittat kul kulor i skafferiet och lagt in gurkor. Naturen låter sig inte luras av sol och värme och jubi­leums­blommorna börjar vissna.

KulorKul kulor
För flera år sen placerade jag ett antal färgade kulor i en glasskål i verandaskafferiet utan att tänka mig för. Igår fanns det två kvar upptäckte jag när jag småstädade.

Jag hade ingen tanke på att dom runda kulorna kunde utgöra en frestelse för Mias jaktbyten, jag var övertygad om att dom var konstgjorda. Men våra långsvansade ”husdjur” lät sig inte luras, det här tyckte dom definitivt var ätbart.

När jag hade tömt hyllan hittade jag resten av kulorna längst in. Dom flesta hade gnagmärken och en av dom hårda frökapslarna hade dom faktiskt lyckats få hål på och antingen ätit upp nöten som låg i eller farit i väg med den. I fortsättningen får dom hungriga gynnarna fynda på avfallshögen.

Gurkinläggning
Om jag hade läst Tant Agdas recept till slut innan jag ställde i gång igår, hade jag nog valt ett annat. Varje gurka skulle få ett uppkok i lagen! Det betydde 22 uppkok… Dessutom var gurkorna så stora att jag var tvungen att dela dom för att alls få ner dom i burkarna. Men nu står tre stora burkar i källaren och förhoppningsvis är gurkorna ätbara.

RosenbukettSvårlurad
Trots sol, sommartemperatur, flygande trollsländor och fjärilar har naturen bestämt sig för att det är höst. Gräsmattan färgas dagligen av nerfallande gula löv och dom bruna nyanserna på växtligheten tilltar allt mer.

Naturen låter sig inte luras av lite värme. Konstigt vore det annars förresten.

Jubileumsblommor
Blombuketterna från förra veckans ”jubileum” har hållit sig ända till nu, men igår var jag tvungen att slänga en del. Dom ljuvliga dahliorna har stått ute på trappbordet så dom har klarat sig bra och en av rosenbuketterna är lika fräsch som när jag fick den. Helt fantastiskt!

 

9.9 – Ideellt arbete

Vi har fått väderfacit, gurkorna är i blöt, ett möte och en reklamation är avklarade. Sommarens ansträngningar har varit förgäves och jag har haft en låg dag.

Väderfacit
Jodå, det blev sommarvärme som utlovat (se inlägg 6.9). Dom senaste två dagarna och idag har termometern legat runt 20 graders-strecket och solen har gassat från morgon till kväll. Härligt så länge det varar!

GurkorGurkorna i blöt
Undrar vad tant Agda hade sagt om storleken på gurkorna? I hennes recept står det ”24 små gurkor”? I lördags rengjorde jag och la 22 gurkor i saltlake.

En åt jag upp till middagen och de åter­stående sex bamsegurkorna väntar på nån slags åtgärd. Det får ingå i morgondagens program.

Möte
Igår eftermiddag hade vi styrelsemöte i Daphnia. Uppslutningen var minst sagt svag, bara ordförande, jag och en suppleant. Två ledamöter var tillgängliga per telefon för att vi skulle kunna fatta beslut. En del befann sig på resa in‑ eller utrikes, andra prioriterade annan sysselsättning. Dåligt tycker jag men är inte förvånad.

Ideellt arbete är inte trendigt längre. Jag upplevde samma sak i Sverige. Enda sättet att få folk att ställa upp på mötena var att betala arvode. Tydligen är vår tid så värdefull numera att vi inte har råd att skänka bort den, inte ens för en god sak som vi engagerat oss för tillräckligt för att acceptera en plats i styrelsen.

Reklamation
I morse fortsatte jag idka ideellt arbete. Jag hade erbjudit mig att skriva en reklamation till Sonera för min ryska bekants räkning.

Att bredbandshastigheten man betalar för är en teoretisk siffra vet väl dom flesta vid det här laget, men att bara få drygt en tredjedel av den utlovade kapaciteten är under all kritik. Jag kan bara hålla med henne om att hon inte får vad hon betalar för. Det lär hon inte vara ensam om.

Fruktlösa ansträngningar
Det blir ingen ny våtmark i Söderby. Inte ens en reparation av den befintliga trots allt. Det förslag som lämnades efter senaste mötet med berörda parter godkänns inte av NTM-centralens sak­kun­niga. Åtgärderna gör snarare mer skada än nytta fick vi besked om idag.

HammockenDet känns tungt att konstatera att sommarens alla ansträngningar har varit förgäves, men inget att göra åt. Vi har i alla fall gjort vad vi har kunnat för att få till det på rätt sätt. Tyvärr är alla såna här insatser helt beroende av att markägare och tomtgrannar visar för­stå­else och välvilja och har respekt för expertutlåtanden.

Låg dag
Eftermiddagen har varit ”låg”, jag har känt mig matt och håglös. Ingenting har känts roligt att ta i tu med. Känslan har kommit och gått dom senaste dagarna.

Om det beror på värmen, begyn­nande höstdeppighet eller nåt annat vet jag inte. För att komma över ”lågstadiet” intog jag ryggläge i hammocken ett par timmar. Det är mitt sätt att fly. I morgon kanske blir en bättre dag?

6.9 – Från ättiksgurka till sommarväder

Jag har ”mådas” leta fram ett recept, undrar över mejlkultur och haft efter fest. Det luktar skunk i vardags­rummet och sommarvärme utlovas i helgen.

ReceptRecept
Igår letade jag rätt på ett recept och köpte ingredienser till ”Tant Agdas ättiksgurka”. En av pre­senterna i tisdags bestod näm­ligen av en kasse frilandsgurkor. Tänk vad kom kan hitta på, ”ungdomarna”. Sylta, safta och lägga in är ju inte riktigt min melodi, men nu är jag alltså tvungen.

Om dom blir ätbara, har jag ättiksgurkor för flera år framåt misstänker jag. Fast det är en stor favorit som tillbehör till diverse kötträtter så dom kommer nog väl till pass. Jag kanske ska göra gurksallad av en del kom jag på? Det är också gott.

Mejlkultur
Jag blir lätt frustrerad när jag inte får svar på mejl jag skickat. Troligen beror frustrationen mest på att jag blir osäker på om mejlet alls har kommit fram.

Även om innehållet i sig inte kräver det, är jag van vid att få åtminstone nåt slags svar. ”Noterat” eller ”OK” om inte annat. Men det kanske inte tillhör mejlkulturen i det här landet?

BlomlådaEfter fest
Idag var det en efter fest-dag på Udden. Och nej, jag har INTE drabbats av särskrivningssjukan. Efter­fest är ju nåt helt annat, idag hade det redan gått tre dar sen festen så då måste det bli efter fest eller hur?

Grisen/Tvillingen hade inte möjlighet att komma när det begav sig, så hon kom idag i stället. Hon var minst lika välkommen nu.

Vädret medgav bersåvistelse idag också, så vi satt där och pokulerade medan vi tuggade i oss skorpa och sörplade på vårt te, respektive kaffe. En lugn liten tillställning som motvikt till ”män­nisko­mas­sor­na” i tisdags.

Liklukt
Sen ett par dar tycker jag mig känna en svag liklukt i vardagsrummet uppblandad med den ljuvliga doften av rosor. Jag har noga undersökt rummet men kan för mitt liv inte härleda lukten?

Möjligen kan den komma underifrån men det skulle inte förvåna mig om det ligger ett muslik nån­stans med tanke på min tidvis rätt nonchalanta sambo. Det är ju bara två år sen jag hittade ett skelett ovanpå kakelugnen, så allt är möjligt.

VäderSommarvärme att vänta
Det har minsann inte funnits nåt skäl att klaga på vädret hittills den här månaden, men i helgen utlovas ändå bättre! Enligt gårdagens väderkille på TV får vi sol och 24° varmt både i morgon och på söndag. Dagens webbprognoser är mer moderata, vi får nöja oss med svalare än Östersunds-vädret.

I morgon får vi facit. 🙂

4.9 – Tillbaka till vardagen

Igår njöt jag i fulla drag, idag har jag tvingat min adept att äta tårta. Mia är åter i tjänst.

Full njutning
I förrgår hade jag en jäktig dag inför vad som komma skulle och var ovanligt effektiv. Upp 7:30, klar med tvätt och de flesta förberedelserna sju timmar senare. Bland annat strök jag 17(!) borddukar i varierande storlek. Man vet aldrig när ilet kommer på nästa gång så det var bäst att passa på.

Ett par minuter i tre igår anlände dom första gästerna. Jag höll Öppet hus 15-20 för grannar och goda vänner. Jag såg en bekant bil stå parkerad bredvid Silver­pilen men fortsatte med kaffekokandet eftersom jag antog att besökarna skulle komma in.

Det gjorde dom inte, så till slut gick jag ut för att se vart dom tog vägen. Dom hade bänkat sig i bersån och väntade på att jag skulle dyka upp. Så försynta gäster är jag inte van vid.

Efter hand fylldes gästantalet på och vi fortsatte trängas vid bersån. Ingen av oss kom på den ljusa idén att flytta det lilla bordet som stod vid pumphuset utan vi använde en pall som reservbord. En tillbyggnad till bersån hade behövts för att rymma alla.

Blomprakt

Vid sextiden dök det upp en bil till och inom kort kom en ung dam gående med en blombukett. Jag kände väl igen henne, men kunde inte för mitt liv begripa varför hon kom? Henne hade jag absolut inte bjudit?? Jag kan tänka mig att mitt ansiktsuttryck skvallrade om fullständig förvirring.

Det visade sig att hon ”bara” var blombud, men hon gratulerade ändå och överräckte en härlig bukett gula rosor – min favoritfärg på rosor. Av den anledningen var jag övertygad om att jag visste vem avsändaren var, mitt ex köpte alltid gula rosor till mig, men jag hade helt fel. På det lilla kortet i buketten stod ett helt annat namn. Härligt med såna överraskningar. 🙂

Det blev säkert närmare 30 kramar under dagen och kvällen. Både vid ankomst och avfärd i många fall. För att inte tala om presenter och blomsterhav! Man kunde tro att jag fyllde 90 minst, men nu var ju tyngdpunkten lagd på pensionärsfirande. Som jag redan konstaterat på FB, hade jag pensionerat mig för länge sen om jag hade vetat att det var så här trevligt!:D

Framåt halv sju började det kännas nog så kallt att sitta ute så vi flyttade in i ”södra salongen” och strax efter åtta gick dom sista gästerna. En fantastiskt trevlig eftermiddag och kväll. Tack för att ni förgyllde min tillvaro!

Tårta till adepten
Idag återgick livet på Udden till vardagen igen. Min ”adept” mejlade igår och undrade om jag kunde drilla henne i svenska inför en anställningsintervju som skulle ske på torsdag eftermiddag. Enda möjligheten var förstås idag.

Jag föreslog klockan fyra och höll på att göra i ordning kaffe då hon dök upp. Självfallet bjöd jag henne på gårdagens tårta, hon hade ingen större chans att protestera. Eftersom flera av dom inbjudna hade förhinder blev det en hel del kvar av den.

Dessutom tvingade jag henne mer eller mindre att ta med sig en bit till familjen då hon åkte. Hon har två små barn och en man som förhoppningsvis gillar gräddtårta. Resten får Mias jaktbyten slåss om så små­ningom.

Mia på strykbrädanMia åter i tjänst
I förrgår tyckte Mia att matte var ganska tråkig så hon påkallade uppmärksamhet på flera sätt. Dels la hon sig i tvättkorgen innan jag hade hunnit hänga upp all tvätt och dels hoppade hon upp på stryk­brädan när jag strök.

Igår hade hon fullt sjå att hålla koll på alla som kom och gick, nyfiken som hon är. Mestadels tror jag hon höll till på eller i närheten av tomten. Ett tag la hon sig uppe på taket till pumphuset. Där hade hon full koll på allt och alla.

Idag var hon tillbaka i tjänst igen. Vid lunchtid kom hon gående uppifrån skogen med en snok hängande i munnen och efter det har det också gått åt en fågel och en näbbmus. Nu är det snart dags att gå ut och hämta henne.