Författare: Uddmor

av

14.8 – Åska och bra affärer

Åskvädren har avlöst varandra, jag har införskaffat ett muskelstärkande redskap, blivit bjuden på lunch och gjort upp en affär.

Åskväder på löpande band
Natten till igår signalerade Mia åska kl 3.30. En timme senare hade den nått Udden och återkom ett antal gånger tills den äntligen upphörde 8.30. Den som har ett husdjur som är rädd för åska vet precis vad natten och morgonen innebar. Stackars Mia och stackars matte.

Uppehållet höll i sig till ca 17.50, sen var det dags igen fram till 21.30 och natten till idag blev tyvärr väldigt lik den föregående. Åska och hällregn från 4.15. Vid sextiden kom Mia in tillbaka och hade ro nog att lägga sig och somna bredvid mig tills vi gick upp 8.40.

Förklaringen till alla åskväder är enligt uppgift det varma havsvattnet. Hoppas det kallnar snart, det här är inte alls roligt. 😦

Ny gräsklippareMuskelstärkande redskap
Igår blev jag tvärförälskad i Dino 47B… En svart­lacke­rad skapelse som är alldeles utmärkt att träna arm­musklerna med. Benmusklerna också för den delen.

Jag har en längre tid saknat en liten, lätt och smidig gräsklippare. Inget ont om den stora, men speciellt smidig när man ska runda buskar och växter är den inte. När jag fick syn på Dino igår i Aha-butiken i Dalsbruk, smälte mitt hjärta direkt. Dessutom var prislappen helt i min smak. Det krävdes två starka karlar att baxa in den i Silverpilen, men bara en stark kvinna för att baxa ut den. 🙂

Illustrationen för hur man skulle montera handtaget var inte värst pedagogisk tycker jag, men jag fick till det som tänkt tror jag. Killen i butiken påpekade att jag skulle fylla på 4 dl olja som i praktiken visade sig bli 6 dl. Det ska jag minsann tala om för honom vid tillfälle.

Efter påfyllning av bränsle ville jag förstås provträna. På dom få platserna på tomten där det fort­fa­ran­de fanns grönt gräs hade det hunnit bli rätt långt så dom fick bli testobjekt.

Dino skötte sig utmärkt. Dock tyckte jag att motorn gick lite ojämnt och ”suckade” emellanåt men det kanske bara var ny­bör­jar­besvär? Alternativt taskig tändning eller bränsleförsörjning? Gräset blev i alla fall klippt och Dino fick klart godkänt.

Den var oändligt mycket lättare att hantera i svängarna och är dessutom smalare än ”gamlingen” så jag kommer åt på trånga ställen. Ett bra köp trots att det var spontant.

Bjuden på lunch
Dagens höjdpunkt bestod i en liten utflykt till Kasnäs tillsammans med f d klasskompisen och hans sambo för att äta lunch. Av nån konstig anledning ville dom inte klämma in sig i Silverpilen fast den är nystädad så jag parkerade den vid ”stora korsningen” och hoppade in i en ”Black Arrow” i stället.

Det märktes att säsongen är över – inga köer och glest med gäster vid borden men det störde ju inte oss det minsta. Enda felet med maten var att jag inte fick betala den. Sambon insisterade på att stå för måltiden trots att jag hotade med: ”Då vill jag åka hem!”. Repliken kom omgående: ”Du har ingen chaufför”. 😀

Stort tack än en gång för skjuts, mat och trevligt sällskap!

ClipUppgjord affär
För några dar sen fick jag frågan om var jag köpt clipsen jag hade givit Råttan/Väduren i födelsedags­present för nåt år sen? Han ville gärna köpa fler.

Dels hade jag glömt att jag gav dom och dels vari­från jag köpt dom. Däremot kunde jag tala om att jag kunde avstå 24 stycken eftersom jag fort­fa­ran­de hade kvar av dom.

När jag beställde dom läste jag slarvigt och trodde dom var förpackade styckevis så jag beställde därför så många jag trodde mig behöva, vilket resulterade i att jag fick fyra gånger så många efter­som det låg fyra i varje förpackning. Men nu kunde jag alltså bli av med dom överflödiga.

Sent i eftermiddags gjorde vi upp affären. Via tillverkaren fick jag en länk till Clas Ohlson och kunde därmed hitta priset. Jag försökte mig på att debitera 5,50/clip men se det gick han inte alls med på min ”kund”.

Tvärtom ansåg han att dom var gamla så han ville pruta. Men eftersom förpackningarna bevisligen var obrutna gick jag inte på den finten. Jag uppfattade prutförsöket mer som ett skämt och på­pe­ka­de att han slapp betala frakten så priset var de facto ett klipp.

Därmed avslutades affären och avrundades med ett par muggar te under samtal om ditt och datt. Ett trevligt avslut på dagen. 🙂

av

12.8 – Bland flora och fauna

Det är tidsödande att vara vetgirig, jag har planterat i sjön, kapat buskar och pratat med en groda.

NateTidsödande
I söndags satt jag minst i en timme och bläddrade i Småkryp, Våra vanligaste växter och Nordens flora för att hitta allt jag ville veta. Och när jag väl har hittat vilken växt eller insekt det är frågan om glömmer jag det lika fort. 😀

Min kompis i vattentunnan var i alla fall en virvel­bagge, det som jag har påstått är hornsärv är hår­slinga (jag hittade också hornsärv i sjön) och den fantastiskt vackra vatten­växten som jag har ”tappat på flaska” torde vara nära släkt med ålnate. Bladkanten på ålnaten ska vara fint tandad, men dom här bladen är då inte det, så det rör sig allltså om en annan sort.

Mitt bläddrande gav också namnet på en växt som jag hittade i strandkanten under min lilla ex­kur­sion. Fackelblomster heter den. Lite förvirrande är att det finns en annan blomma som har samma sorts växtplats men den heter strandfackla. Alltså kommer jag förmodligen att blanda ihop dom.

FackelblomsterPlanterat i sjön
Att plantera i vatten är inte det enklaste. Jag fick för mig att fackelblomstret skulle kunna trivas under alen i min strand och tog med mig ett par exemplar med rot. Får se hur det lyckas?

Kapat buskar
Det var dags att hyfsa till syrenerna på baksidan av bersån tyckte jag igår, alltså skred jag till verket. När jag var klar hade jag fyra högar att städa undan men då sinade entusiasmen som vanligt. Jag åt och la mig i hammocken i stället.

Det blev ingen lång siesta. Jag vaknade abrupt av att regnet slog mot taket på hammocken. Ha, så bra, då blev jag arbetsbefriad!

Den sista regnskuren kom kvart över fyra i morse. Regnsmattret mot taket gjorde att Mia prompt skulle ut så hon fick sin vilja igenom, men den här gången gick jag tillbaka och la mig ett par timmar till.

Dagens projekt var alltså att bära bort kvisthögarna. Så vad gjorde jag? Jo, jag decimerade borst­spirean i stället. Den växer i ena änden av bersån och har blivit synnerligen gles, så jag bestämde att den skulle jämnas med marken.

På så sätt fick jag två nya högar förutom dom fyra tidigare, men faktiskt städade jag bort allihop och sopade berget efter mig. Sen behövde jag ett svalkande dopp (i 24 gradigt vatten) och tog ledigt resten av eftermiddagen.

GrodaPratat med en groda
Jag är såå glad över varje groda jag får syn på. Utom dom som hoppar omkring på diskbänken för­stås. När grodorna försvinner betyder det att vattenkvaliteten är dålig. Dom är tydligen extra känsliga.

Då kan man ju undra varför dom föredrar att hålla till runt huset? Bland vintergrönan verkar dom trivas extra bra. Fast dagens stiliga groda låg för all del i gräset framför vattentunnan. Det var snudd på att jag trampade på den innan jag upptäckte den.

”Vad gör du här?” frågade jag men fick inget svar. Grodan låg kvar trots att jag gick runt den flera gånger. Det fick mig att tro att den var skadad (förlåt mig Mia) men när jag petade på den hoppade den vigulant i väg en bit.

Mia syntes lyckligtvis inte till annars hade den stackaren garanterat blivit jaktbyte. För att rädda den motade jag i väg den till vintergrönan, därifrån den troligen kommit. Då och då hör jag kväkanden därifrån. 🙂

av

10.8 – På land och till sjöss

Dom tidiga morgnarna fortsätter, jag har tillhandahållit datorstöd, fångat en groda, grillat en vatten­sork, kan sitta rak på dasset, jagat en rymling och tappat årorna samt inspekterat avföring.

Klocka 2Tidiga morgnar
Igår klev vi upp 4.45. Dimman låg tät över sjön, det var alldeles tyst, fullkomligt vindstilla och kyligare än på länge, bara 15,2°. I morse steg vi upp en kvart tidigare, fortsättningsvis tack vare/på grund av Mia. Men nu börjar jag vänja mig. Enda nackdelen är att jag somnar framför TVn redan innan jag sett slutet av 22-ny­he­ter­na.

Datorstöd
Efter lunch igår kom min ryska bekant med sin nya dator. Gratislicensen på antivirusprogrammet går snart ut så hon ville aktivera sin befintliga F-Securelicens.

Mesta tiden gick åt till att vara social. Fyra timmar närmare bestämt. Vädret medgav bersåservering så vi kunde sitta ute och ha det lagom varmt under parasollet.

Fångat en groda
Visserligen är luftfuktigheten hög, men att det skulle medföra grodor inomhus trodde jag inte. Det har för all del hänt tidigare, men aldrig nånsin har jag hittat dom uppe på diskbänken!!

Jag trodde inte mina ögon när jag fick syn på den lilla grodan som hoppade omkring bland kärlen igår kväll. Till slut lyckades jag fånga den och placera den i lite mer grodnära miljö. Mia var fullt upptagen med att hålla koll på Kasper, så jag slapp vara orolig för att hon skulle ge sig på den.

Hur den hade hamnat på diskbänken kan jag för mitt liv inte begripa? Min diskbänk kanske är så låg så den lyckades hoppa upp om den förirrat sig in? Mia tror jag är oskyldig den här gången, hon skulle nog ha hållit ett öga på den om den var ett jaktbyte. Verkligen mysko.

vattensorkGrillat vattensork
Gårdagens sista byte blev en maffig vatten­sork. Den här gången var den saligen avlivad innan den ”pre­sen­te­rades” för matte, vilket hon var tacksam för. 🙂

För att ”göra två flugor på smällen” beslöt jag grilla den (för att inte mata mårdhundarna) tillsammans med annat brännbart i morse. Det pyste fortfarande om den när det andra hade brunnit ner, men den var nog så förkolnad att jag inte be­hö­ver oroa mig för lukt eller larver.

Dasset rakt
Ända sen i våras har dasset lutat betänkligt och därmed också toabyttan. Min kropp går ju faktiskt att luta åt alla håll än så länge, men när jag såg att ventilationsröret hade blivit ovalt beslöt jag kontakta ”dassmakaren”.

I förmiddags SMSade han och undrade om det passade att han kom idag? ”Självfallet” fick han som svar. Ju förr desto bättre.

Det är en snabb, effektiv och behändig ung man. 🙂 Det krävdes en del trixande för att rätta till vink­larna, men efter en timme var både jag och han nöjd med resultatet så vi övergick till kaffe och glass i bersån innan han hastade i väg till nästa uppdrag, vilodagen till trots.

Och om det händer nåt under vintern var jag välkommen att höra av mig igen. Tänk om alla leve­ran­törer var lika tjänstvilliga! Jag kan varmt rekommendera Janne på ”Kemiön mökkipojat”!

Jakt på en rymling och tappat årorna
När min ”handy man” hade åkt, ringde jag upp Lingongrannen eftersom jag hade missat hans samtal igår kväll. Han hade hört att jag saknade flötet som märkte ut platsen för siktdjupsmätningen och visste berätta att det låg uppe vid Släts. Kors! Det var en minsann en bra bit från Långholmsudden!

Sen undrade han om jag hade sett det senaste i sjön? ”Nä, vadå” undrade jag? Jo, på holmen intill Hästholmen låg en massa avföring. Kunde det vara skarvträck undrade han? Jag lovade ta en titt i samband med dagens siktdjupsmätning och bad att få återkomma.

KartaVid 13-snåret rodde jag i väg. Bara några tiotal meter från bryggan tappade jag ena åran. På grund av motvinden tog jag i så att tappen åkte upp ur årtullen. 😦 Som tur hade jag med mig båtshaken så jag fick tag i åran innan båten drev i väg.

Jag började med siktdjupet. Bara 2,5 m idag, mest beroende på vinden/vågorna och molnen som just då täckte solen. Efter mätningen fortsatte jag i motvind halvvägs till Dalsbruk (se kartan och pilen) innan jag fick syn på ”rymlingen”.

När jag väl hade lyckats baxa upp stenen som skulle hålla flötet på plats (trodde jag i min enfald) lät jag båten driva längs strandkanten för att spana på lämpliga bildmotiv. När jag hittade ett ”tvärnitade” jag förstås. Och tappade ena åran igen! Förb—e j—a s—t-konstruktion sa jag högt.

Båtshaken fick tjänstgöra på nytt. Vinden var tillräckligt stark för att driva båten ett bra stycke från åran. Alltså får jag inte ta i allt vad tygen håller och inte heller tvärbromsa i fortsättningen. 😦

Bisamråtte-bajsInspekterat avföring
Det blev många bildmotiv och en del växt­pro­ver innan jag gav mig av mot Hästholmens grannholme. Av beskrivningen jag fått, rörde det sig om ”massor med skit”. Jag förväntade mig således att halva holmen skulle vara täckt av fågelspillning, men såg ingen alls förrän jag rundade holmen och kom till ”baksidan”.

Massor var kanske att ta i, men det fanns onekligen en hel del avföring. Dock inte från några skarvar utan från vår vän bisamråttan kunde jag snabbt konstatera. Såna där korvar hade jag ofta på bryggan för ett par somrar sen då den bodde i min strand. Men nu hade den alltså bytt bostad.

Strax intill bergsklacken såg jag ingången och musselskal på sjöbottnen som talade sitt tydliga språk. ”Jasså, är det här du bor nuförtiden” sa jag men fick inget svar. Det var nog ingen hemma just då.

I morgon ska jag ringa Lingongrannen och lämna det lugnande beskedet. 🙂

av

8.8 – Oväntat

Silverpilen är nystädad, Udden har drabbats lindrigt och jag har upplevt ovanliga väckningar.

Mia kontrollerarSilverpilen nystädad
Igår förmiddags kände jag mig för ovanlighetens skull inspirerad att städa Silverpilen, hettan till trots. Det behövdes verkligen – i fjol blev den aldrig städad. Mia kontrollerade i vanlig ordning att jag hade hade gjort jobbet ordentligt.

Utanpå är den lika smutsig som tidigare, men det ska också avhjälpas så småningom. Värsta dammet blev i alla fall avsköljt tack vare väderkontoret.

Lindrigt drabbad
På eftermiddagen igår hördes avlägset åskmuller och mörka moln började torna upp sig så jag övergav tanken på siesta i hammocken och förberedde mig på åskväder.

Vid halv fem dånade det både i väster och öster. Åskan i väster bestämde sig för att snika förbi Udden på sin väg norrut. Jag hann bara räkna till två mellan blixt och dunder när den var som närmast och himlen öppnade sig. 18 mm regn på en timme händer ju inte så ofta. Temperaturen sjönk givetvis också. Från dryga 28 till 18,6, men det kändes bara skönt.

SkyfallNär det regnade som värst drog sig Mia längre in på trappan, tittade på mig och sa nåt om ”vilket jäkla busväder” i gäll ton. Jag kunde bara hålla med. Regnet rann i floder ner mot trappan så den blev delvis översvämmad och båda vattentunnorna fylldes på nolltid.

Vi klarade oss ändå lindrigt vad jag har förstått av kommentarerna och bilderna på FB. Inga kullfallna träd och inget åsknedslag. Det tackar vi varmt för.

Ovanliga väckningar
Mia har dom senaste dagarna försökt få mig att släppa ut henne redan strax efter fyra på morgnarna. Troligen beror det på att hon på grund av hettan är passiv på dagarna och därför känner sig utvilad redan efter några timmar. Det vill nu inte matte så efter en del kontroverser brukar hon slutligen finna sig i att sova en timme till.

I natt var hon i farten vid två-tiden. Musen hon hade med sig i går kväll hade gömt sig bakom frysen, men nu hade den vågat sig fram och givetvis fått finna sig i att bli jagad igen. Jag hörde att Mia lockade på mig, men jag vände andra örat till och somnade.

Då gjorde hon slag i saken. Jag skulle absolut vara med på ett hörn jag också tyckte hon tydligen. Hon hoppade upp i sängen så jag makade på mig i tron att hon tänkte lägga sig, men kände plötsligt nåt som rörde sig nere vid vaderna.

SkogsmusJag försökte kasta av mig täcket och hann uppfatta att jag nu delade säng med musen. Mia satt lugnt vid sidan om och tittade intresserat på. I min iver att slippa sängkamraten snodde jag bara in den i täcket så jag rusade upp och skakade täcket för att bli av med den. Den landade lyckligtvis på golvet, vilket gav henne chansen att fortsätta jakten.

Så småningom blev det lugnt och tyst och jag somnade i förhoppning om att Mia kanske skulle ta sovmorgon efter nattens jakt. Icke då, hon var på alerten vid fyra-tiden igen, men blev tvingad att sova en timme till, sen släppte jag ut henne och ställde innerdörren på glänt så jag slapp gå upp när hon ville in.

Vid sex-tiden hörde jag hennes hejande läte och pipet av ett nytt jaktbyte. Jag förutsatte att jakten skulle försiggå i köket som vanligt, men Mia hade en annan idé. Med musen i munnen försökte hon hoppa upp på sängen, men den här gången var jag på hugget och avvärjde försöken.

Det gick förstås inte att somna om eftersom jakten nu fortsatte i sovrummet. Musen tog sin tillflykt bakom en byrå så jag beslöt assistera genom att pilla fram den med tumstocken. Ett utmärkt verktyg i såna här situationer.

Tilltaget lyckades och snart nog hade Mia fångat den och kalasat på halva. Då somnade jag om och tydligen Mia också eftersom hon låg bredvid mig när jag vaknade vid halv tio. Så började den här dagen på Udden. 🙂

av

6.8 – Intressant

Blompensionatet har stängt för säsongen, jag har fått intressant post, utökat mina kunskaper och träffat en danskavaljer.

BlompensionatBlompensionatet stängt
Igår hämtade byns invandrare sina krukväxter. Dom har tillbringat sin semester på Udden medan ”husse” var på besök i sitt hemland.

På min fråga om han hade haft en trevlig vistelse fick jag svaret: ”It’s been a hassle” och så fick jag en utförlig redogörelse av allt som inte hade varit bra. Allt från temperatur och släktingar till mat och landsmän i allmänhet. Nu skulle han inte åka förrän om två år hade han bestämt. Trist när man upplever det så.

Intressant post
I gårdagens post låg en brun påse och ett vitt konvolut förutom Illustrerad vetenskap. I den bruna påsen fanns min pH-mätare för jord och i konvolutet låg boken ”100 frågor om alger” som jag be­ställde från Finlands miljöcentral.

Jag tog genast i tu med pH-mätningen. Eftersom tomten till stor del är täckt av mossa har jag fått för mig att jorden är sur, men det var inte alls så illa som jag trodde. Åtminstone inte jorden i det s k kökslandet – pH-mätaren visade drygt 6.

Av nyfikenhet mätte jag också kompostjorden. Den fick en 7a, vilket var ungefär vad jag hade för­vän­tat mig, men båda värden anses alltså neutrala. Så bra, då trivs dom flesta växter på Udden.

Utökade kunskaper
På eftermiddagen kastade jag mig ivrigt över algboken som algexperten tipsade om i söndags. Den var faktiskt väldigt intressant och lagom uttömmande trots att den skrevs redan 1999. Tyvärr är den fortfarande aktuell.

När jag hade läst den dök fråga nummer 101 upp, dvs varför stiger algerna till ytan tidvis (s k algblomning)? Hittills har jag trott att dom gör det för att dom är döende/har dött, men så är det inte upplyste algexperten: ”Det finns gasbubblor i blågrönalger. När dom fyller gasbubblorna, kan dom flytta på sig lite i vattnet, en fördel (mera tillgång till mat) jämfört med många andra alger. Vanligtvis kan dom gå upp och ner, men när det finns mycket solsken och cellerna jobbar febrilt, kan det hända, att dom bara pumpar mera gas i bubblorna och det går inte att reglera mera. Och då flyter dom.” Så nu vet jag det också. Dom får alltså värmeslag.

DansMöte med en danskavaljer
Med tanke på mitt intresse för dans och min dansförmåga är det ett under att det finns några dans­kavaljerer i mitt liv överhuvudtaget. 😀 Men i tonåren var det ju ett bra sätt att bli bekant med det motsatta könet.

Idag träffade jag en av dom få i butiken – min danskavaljer från 1971. Han var på besök i fosterlandet några dar och tackade ja till eftermiddagskaffe i bersån.

Det blev en lång och trevlig pratstund. Han är en sån där härlig människa som man kan fortsätta prata med där man slutade senast, oavsett hur länge sen det var. Det var förresten drygt ett par år sen sist, så vi hade minsann en hel del att ventilera.

Ibland undrar jag hur mitt liv hade sett ut om jag hade svarat ja på hans frieri för ett otal år sen? Men det är ju onödigt att grubbla över eftersom jag gjorde ett annat val vid den tidpunkten. Hur som helst är jag glad och tacksam över att fortfarande ha honom kvar som en av mina närmaste vänner.

av

4.8 – Trevligt och svettigt

Arvsskiftet är verkställt, jag har blivit bjuden på middag, planterat forsythian, varit mötesvärd, haft trevliga besök och svettats floder.

Arvsskiftet verkställt
I stället för det väntade telefonsamtalet fick jag ett mejl från Swedbank på fredag förmiddag:
”Hej, Dödsboet är skiftat och avslutat, pengarna sitter på ditt konto xxxx-xxx.
Trevlig helg!”

Helt fantastiskt! För säkerhets skull kollade jag att pengarna faktiskt fanns på kontot innan jag skrev svar.

KasperBjuden på middag
I fredags kväll bjöd sommargrannen psyko­lo­gen på middag. Mia var också välkommen och hon följde förstås gärna med.

Stackars Kasper (hunden), han såg helt bestört ut när han skulle gå fram till mig och hälsa. Bakom mig fick han syn på Mia. Mia blev lika förvånad hon och burrade upp svansen, men när chocken lagt sig låg dom i varsin ände av rummet och slumrade obekymrat under middagen.

Forsythian planterad
I lördags grävde jag en grop nästan mitt i gräsmattan, fyllde den delvis med kompostjord, gödslade lätt, vattnade och satte ner forsythian som jag köpte till rabatterat pris hos Multasormi tidigare i veckan. Jag ser den redan fullväxt i full blomprakt framför mig, men det lär ju ta några år.

Sommar­gran­nen psykologen har en jättestor, fin forsythia som jag hade fått lov att ta skott från, men det här kändes lättsammare. Nu gäller det bara att hålla den fuktig så den rotar sig ordentligt.

Mötesvärd
Lördagen avslutades med LMFs styrelsemöte i bersån. Det blev i mitt tycke ett lååångt möte, men vi hade en del strategifrågor att diskutera.

VattenprovTrevliga besök
I går ringde öns expert på vattenorganismer och undrade om det passade med besök? Det har vi pratat om flera gånger men nu passade det henne tyckte hon. Jag blev glatt överraskad och önskade henne hjärtligt välkommen.

Hon ville gärna börja med kaffe i bersån så vi bänkade oss där med kaffe och glass. Innan vi hade hunnit förflytta oss ner till sjön kom ägaren till datorn jag städade med be­tal­ning för arbetet, så han fick göra oss sällskap med en mugg te.

Då datorägaren hade åkt tog vi en kort roddtur i viken, där min prominenta gäst mätte pH-nivån och konduktiviteten. pH-halten låg på 7,7 och konduktiviteten gav ett värde som hon blev positivt överraskad av. Om jag minns rätt sa hon 10?

Vid bryggan tog hon ett vattenprov för att jag skulle få veta vad dom gröna ”prickarna” är för nåt. I provkärlet vimlade det också av pyttesmå saker som rörde sig energiskt. Det var vattenloppor (Daphnier) förklarade hon.

Tillbaka i bersån packade hon upp sitt medhavda mikroskop och sen fick jag se den ena organismen läckrare än den andra. Dom gröna prickarna är helt normala och ofarliga grönalger fastslog hon, så nu vet jag det.

I skugganSvettigt
Idag utlovades nytt värmerekord. På Udden blev det lyckligtvis inget nytt rekord, men väl 30 grader igen. Till och med bikinin kändes för varm, så jag har gått omkring i ett florstunt ”skynke” sen jag var i väg och vattnade i Nemos mattes växthus. Vattnet svalkade så länge jag befann mig i det, men när jag hade gått upp från stranden var jag lika varm och svettig igen.

Lyckligtvis var den sydliga vinden väl tilltagen så jag parkerade mig i skuggan med vinden i ansiktet och underhöll mig med ”Einstein, kaos och svarta hål” under eftermiddagen. Nåt nyttigt har jag inte uträttat men jag har ju utökat mina kunskaper i fysik. 🙂

av

31.7 – Slutet gott, allting gott

Jag beskriver ”incidenten”, har lidit av akut minnesförlust och fått ett häpnadsväckande besked.

Mia uteIncidenten
Det är Mia som är orsaken till att gårdagens inlägg inte blev publicerat. Så här gick det till.

Efter simtur och te trodde Trollkarlen att jag säkert ville förlora en ”marjas”. Innan vi satte i gång gick jag ut och hämtade Mia eftersom klockan hade passerat hennes ingångstid. Hon sitter numera och spanar vid uthuset eller vid grannens garage, troligen efter fladdermöss.

När hon upptäckte att vi inte brydde oss om henne, skulle hon ut igen, men jag sa att hon snällt fick stanna inne. Efter det försvann hon så jag antog att hon hade gått och lagt sig i sovrummet.

När marjasen var klar – efter ställningen 12-12 förlorade jag avgörandet – gav sig Trollkarlen av vid halv tolv-snåret. Jag tyckte det var konstigt att Mia inte syntes till när jag öppnade dörren men tänkte inte mer på det förrän jag gick in i sovrummet. Då förstod jag vad som hade hänt.

Fönstret stod öppet så hon hade givetvis smitit ut den vägen, rackar’ns kattskrälle. Klockan närmade sig nu midnatt och hon var alltså fortfarande ute nånstans.

I en halv timme letade och lockade jag utan resultat så jag gick in igen och hoppades att hon skulle behaga dyka upp så småningom. Det gjorde hon också, men först klockan 00.40. Med sig hade hon ett litet byte som så småningom åkte ner i magen. Det renderade henne dubbelt beröm förstås.

Sen, äntligen, gick vi och la oss. Vid det laget hade jag fullständigt glömt det nästan färdigskrivna inlägget och somnade som en stock. Därav den försenade publiceringen. 🙂

Akut minnesförlust
När förmiddagens åskmuller och regnskur (6 mm) hade passerat beslöt jag att äntligen åka i väg till Kimito för att beta av min långa lista. Eller två rättare sagt, en för mat och en för annat.

Skrivarpappret jag ville ha fanns inte att uppbringa, men i övrigt fick jag tag i det jag behövde. Jag gjorde också en avstickare till byns nya Outlet, men hittade inte mycket av intresse. Sen blev det favoritbutiken, dvs Multasormi och kollegan S-Market.

Matinköpena var snart gjorda så jag åkte hemåt igen. Strax före Högmo slog det mig: Spelt­skor­porna! Dom fanns dess värre på fel lista och hade givetvis blivit glömda. Järnspikar, dom var ju en av dom viktigare anledningarna till att jag överhuvudtaget åkte upp!

Jag stannade vid nästa vägskäl och vände om. Skorporna skulle jag absolut ha! Det innebar en extra tur på ca 20 km förutom dom ordinarie 50. Suck. Det är dyrt att ha dåligt minne.

Häpnadsväckande besked
När jag sent i eftermiddags kollade dagens mejl höll jag på att ramla av stolen… Jag hade fått ett mejl från Swedbank av min kontakts ”stand-in” under semestern. Så här skrev han (min fetstil):
”Hej,
Ja det stämmer att jag har haft ärendet under bevakning, har nu fått svar om att vi avslutar och delar boet.
Vart befinner du dig? Har du ett telefonnummer jag kan nå dig på?”

FågelboHelt otroligt! Dom har slut på invändningar, frågor och ifrågasättanden och tänker faktiskt göra det dom borde ha gjort för flera månader sen!

Med tanke på antalet inblandade personer och all arbetstid som är nerlagd kan jag undra hur mycket det här ärendet har kostat banken – alldeles i onödan. Om jag hade fått alla frågor på direkten hade det här varit klart för länge sen.

Förhoppningsvis blir jag uppringd i morgon så jag kan fråga vad i all sin dar dom menar med ”delar boet”? Med vem har dom tänkt att jag ska dela det kan jag undra, eller vill banken dela det med mig? Nåväl, tids nog får jag veta.

Det är nästan så att jag överväger att skriva en insändare i ÅU andra till varning om hur komplicerat det kan vara. Men inte förrän ärendet är definitivt avslutat. 🙂