7.10 – Innedagar

Igår hade jag skrivbordsarbete och ”mina alger” lever än. Idag har jag träffat en ny kund. Mia tillstår att hon är en godisråtta.

Skrivbordsarbete
Den kalla och friska vinden lockade inte till utevistelse mer än nödvändigt igår så jag tillbringade det mesta av dagen vid skrivbordet och datorn. Fråga inte vad jag gjorde för det har jag redan glömt, men timmarna rann i väg utan problem. Och ingenstans syns några resultat, det är nackdelen med administration. 😦

CyanobakterierMina alger lever än
Dom flesta blågröna algerna (cyanobakterierna) jag hämtade i sjön inför stereoskoptestet lever än. Hur jag vet det? Jo, om jag rör på glaset med vatten som dom ligger i sjunker dom till botten, men kommer om några sekunder upp till ytan igen.

Det är ett utmärkande drag för blågröna alger har vår lokala planktonexpert på Firma Zwerver förklarat för mig. Andra alger kan inte förflytta sig, men det kan dom här.

I glaset finns också några andra organismer (mindre än algerna) som pilar omkring i vattnet ser jag. Dom ska jag undersöka härnäst innan dom svälter ihjäl.

Ny kund
Strax före utsatt tid idag ringde min nya kund på dörrklockan. Han hade utforskat vägen till Udden redan igår tillsammans med sin svärdotter talade han om. Det var nämligen hans svärdotter som hade tipsat honom om att vända sig till mig.

För att skoja med henne mejlade jag och tackade och meddelade att förmedlingsprovisionen kommer att dras av från nästa faktura. I somras pratade vi om att hon behövde datorassistans när tiden så medger, men än så länge har den inte det förstår jag.

DK-logoMin nya kund tyckte jag bodde på en fin plats. Det har han ju alldeles rätt i! Bästa stället på ön och i hela världen för min del. 🙂

Han behövde dels hjälp med att ta bort gamla an­vän­dar­upp­gif­ter på en begagnad mininotebook (med Windows 7 Starter) som han nyligen hade köpt och dels ta i bruk ett mobilt bredband. Meningen var alltså inte att jag skulle städa datorn helt och hållet, men jag tog ändå bort spel- och en del andra program som han sa att han inte använder. Som avslutning laddade jag ner och körde Ccleaner, en smuttig liten gratisprogramvara som raderar skräpfiler och städar registerfilen.

Att installera det mobila bredbandet var ju inte svårt, men dess värre visade det sig att SIM-kortet saknades i modemet. Hur det är möjligt vet jag inte? Inte han heller, han hade köpt det för länge sen sa han. Men han sa sig vara nöjd med hjälpen ändå och tackade flera gånger.

Medan han väntade fick han kaffe. Först tackade han nej, han ville inte uppta min tid, men jag över­talade honom och påpekade att jag inte debiterar för kaffedrickande. Kundservice kallas det.

Mia mäterMia (och matte) är en godisråtta
Idag fick jag mig ett gott skratt. Mia har ett visst läte när hon säger ja. Det tillämpar hon när jag frågar om hon vill gå ut eller ha mat. Däremot aldrig när jag frågar om hon vill ha en puss, hur det nu kommer sig?

Mitt belöningssystem har, som jag nämnt tidigare, övergått till att hon själv avgör när hon har varit duktig. Idag tiggde hon godis utan anledning så jag frågade om hon var en godisråtta? ”Ja” svarade hon genast.

Mest troligt kom det jakande svaret för att hon uppfattade ordet godis, men det fick mig ändå att skratta. Hon tittade lite undrande på mig men var förstås nöjd när hon fick som hon ville. Sådan matte sådan katt och vice versa. 😀

6.8 – Intressant

Blompensionatet har stängt för säsongen, jag har fått intressant post, utökat mina kunskaper och träffat en danskavaljer.

BlompensionatBlompensionatet stängt
Igår hämtade byns invandrare sina krukväxter. Dom har tillbringat sin semester på Udden medan ”husse” var på besök i sitt hemland.

På min fråga om han hade haft en trevlig vistelse fick jag svaret: ”It’s been a hassle” och så fick jag en utförlig redogörelse av allt som inte hade varit bra. Allt från temperatur och släktingar till mat och landsmän i allmänhet. Nu skulle han inte åka förrän om två år hade han bestämt. Trist när man upplever det så.

Intressant post
I gårdagens post låg en brun påse och ett vitt konvolut förutom Illustrerad vetenskap. I den bruna påsen fanns min pH-mätare för jord och i konvolutet låg boken ”100 frågor om alger” som jag be­ställde från Finlands miljöcentral.

Jag tog genast i tu med pH-mätningen. Eftersom tomten till stor del är täckt av mossa har jag fått för mig att jorden är sur, men det var inte alls så illa som jag trodde. Åtminstone inte jorden i det s k kökslandet – pH-mätaren visade drygt 6.

Av nyfikenhet mätte jag också kompostjorden. Den fick en 7a, vilket var ungefär vad jag hade för­vän­tat mig, men båda värden anses alltså neutrala. Så bra, då trivs dom flesta växter på Udden.

Utökade kunskaper
På eftermiddagen kastade jag mig ivrigt över algboken som algexperten tipsade om i söndags. Den var faktiskt väldigt intressant och lagom uttömmande trots att den skrevs redan 1999. Tyvärr är den fortfarande aktuell.

När jag hade läst den dök fråga nummer 101 upp, dvs varför stiger algerna till ytan tidvis (s k algblomning)? Hittills har jag trott att dom gör det för att dom är döende/har dött, men så är det inte upplyste algexperten: ”Det finns gasbubblor i blågrönalger. När dom fyller gasbubblorna, kan dom flytta på sig lite i vattnet, en fördel (mera tillgång till mat) jämfört med många andra alger. Vanligtvis kan dom gå upp och ner, men när det finns mycket solsken och cellerna jobbar febrilt, kan det hända, att dom bara pumpar mera gas i bubblorna och det går inte att reglera mera. Och då flyter dom.” Så nu vet jag det också. Dom får alltså värmeslag.

DansMöte med en danskavaljer
Med tanke på mitt intresse för dans och min dansförmåga är det ett under att det finns några dans­kavaljerer i mitt liv överhuvudtaget. 😀 Men i tonåren var det ju ett bra sätt att bli bekant med det motsatta könet.

Idag träffade jag en av dom få i butiken – min danskavaljer från 1971. Han var på besök i fosterlandet några dar och tackade ja till eftermiddagskaffe i bersån.

Det blev en lång och trevlig pratstund. Han är en sån där härlig människa som man kan fortsätta prata med där man slutade senast, oavsett hur länge sen det var. Det var förresten drygt ett par år sen sist, så vi hade minsann en hel del att ventilera.

Ibland undrar jag hur mitt liv hade sett ut om jag hade svarat ja på hans frieri för ett otal år sen? Men det är ju onödigt att grubbla över eftersom jag gjorde ett annat val vid den tidpunkten. Hur som helst är jag glad och tacksam över att fortfarande ha honom kvar som en av mina närmaste vänner.

28.7 – Från undran till samvetskval

Jag undrar över en sak, är handikappad, har monterat en hylla och fört anteckningar utomhus. Mia har orsakat en tragedi.

AlgerUndran
Som vanligt så här års är det gott om alger i sjön, fast än så länge ingen algblomning i nån större grad tack och lov. Då undrar jag över en sak: Hur kommer det sig att dom inte finns i kranvattnet? Bottenventilen kan inte sila bort dom så dom borde rimligtvis följa med upp i vatten­led­ningen när pumpen startar? Jag är för all del inte lessen för det, det är ju bara bra, men jag tycker det är undransvärt?

Handikappad
Man behöver väl aldrig lillfingret så ofta som när det är skadat… Den sista vassröjningen företogs i morse, men gick inte riktigt som smort.

F d grannen konstaterade igår när hon var på snabbesök att det är en fördel att vara två: En som ror och en som kapar men det hade inte gjort nån skillnad i det här fallet. Först tappade jag taget om lien så den la sig på bottnen. Som tur hade jag båtshaken till hands så jag lyckades fiska upp den efter lite trixande.

Nästa malör var värre. Jag fläkte upp lillfingret mot underkanten på relingen. Jag var tvungen att ta en paus och plåstra om det för att inte bloda ner båten mer än jag redan hade gjort.

Sen dess har jag slagit i lillfingret på det onda stället minst tio gånger under dagen så det har börjat blöda igen. Att skriva några ö:n på tangentbordet räckte senast. Det tycks jämt vara i vägen. 😦 Jag kanske ska pröva med att trä en fingerborg på plåstret?

Ha! Varför har jag inte kommit på det tidigare? Det funkar ju utmärkt! Bortsett från att det är lite utmanande att hitta rätt på tangentbordet förstås, men det är ju ett minimalt problem.

HyllaMonterat en hylla
Eftermiddagen tillbringades i skuggan på trappan med att montera en hylla. I Jotex senaste utskick hittade jag en som fick plats i min ”råddhörna” i köket och som jag kunde köpa för halva priset just nu. Att montera den krävde en viss slutledningsförmåga och innantilläsning av instruk­tio­nen så det tog sin tid och ett antal svettdroppar innan den var klar att bära in.

Att få in den i hörnan krävde en del fysiska an­sträng­nin­gar. Förutom att hörnan måste tömmas och städas, måste hurtsen och trådhyllan intill flyttas en aning. Ett tag övervägde jag att ”ringa en vän”, men sen tog jag till grytlappsknepet som förstås funkade. Det räckte med en grytlapp för att rubba hurtsen.

Självfallet kunde jag ha tömt hurtsen också men se det hade jag ingen som helst lust med. 😀

Fört anteckningar utomhus
Väglagets styrelsemöte ägde rum ute i det fria idag. Vi behövde inspektera ett åtgärdsställe så vi samlades på plats för att diskutera och fatta beslut. Mötesanteckningarna gjordes därför utomhus som omväxling. Inte alls dumt om än lite opraktiskt.

Mia skyldig till en tragedi
Igår kväll hörde jag konstiga ljud från trappan så jag gick ut och tittade. I knuten bakom ytterdörren utspelades en jakt. Baserat på dom fjädrar som stack ut antog jag att Mia hade fångat en skata.

SkogsduvaEn god stund senare hördes fortfarande ljud så jag gick ut igen och gluttade bakom dörren. Herre jösses, där satt en skogsduva! Ena vingen var tyvärr så illa sargad att den inte hade en chans att klara sig och den hade också en del andra sår så jag hade ingen chans att rädda den. Bara göra plågan kortare.

Kroppen la jag i skräptunnan tills vidare, men den hade Mia minsann tagit rätt på och släpat nånstans såg jag innan jag låste för natten. Fast jag begriper inte vart hon fört den, jag hittade den ingenstans i morse. Troligen har nåt annat djur fått sig ett skrovmål under natten.

Om duvor liksom svanar har samma partner tills döden skiljer dom åt var det här en tragedi i dubbel be­märkel­se. Härom dagen såg jag båda två sitta på elkabeln men nu är partnern alltså borta.

Jag tyckte mig höra ett sorgset och övergivet kuttrande i morse och fick nästan ångest när jag senare såg en ensam duva flyga över tomten. Och allt är givetvis mitt fel eftersom jag låter Mia vara utekatt. 😥