28.7 – Från undran till samvetskval


Jag undrar över en sak, är handikappad, har monterat en hylla och fört anteckningar utomhus. Mia har orsakat en tragedi.

AlgerUndran
Som vanligt så här års är det gott om alger i sjön, fast än så länge ingen algblomning i nån större grad tack och lov. Då undrar jag över en sak: Hur kommer det sig att dom inte finns i kranvattnet? Bottenventilen kan inte sila bort dom så dom borde rimligtvis följa med upp i vatten­led­ningen när pumpen startar? Jag är för all del inte lessen för det, det är ju bara bra, men jag tycker det är undransvärt?

Handikappad
Man behöver väl aldrig lillfingret så ofta som när det är skadat… Den sista vassröjningen företogs i morse, men gick inte riktigt som smort.

F d grannen konstaterade igår när hon var på snabbesök att det är en fördel att vara två: En som ror och en som kapar men det hade inte gjort nån skillnad i det här fallet. Först tappade jag taget om lien så den la sig på bottnen. Som tur hade jag båtshaken till hands så jag lyckades fiska upp den efter lite trixande.

Nästa malör var värre. Jag fläkte upp lillfingret mot underkanten på relingen. Jag var tvungen att ta en paus och plåstra om det för att inte bloda ner båten mer än jag redan hade gjort.

Sen dess har jag slagit i lillfingret på det onda stället minst tio gånger under dagen så det har börjat blöda igen. Att skriva några ö:n på tangentbordet räckte senast. Det tycks jämt vara i vägen. 😦 Jag kanske ska pröva med att trä en fingerborg på plåstret?

Ha! Varför har jag inte kommit på det tidigare? Det funkar ju utmärkt! Bortsett från att det är lite utmanande att hitta rätt på tangentbordet förstås, men det är ju ett minimalt problem.

HyllaMonterat en hylla
Eftermiddagen tillbringades i skuggan på trappan med att montera en hylla. I Jotex senaste utskick hittade jag en som fick plats i min ”råddhörna” i köket och som jag kunde köpa för halva priset just nu. Att montera den krävde en viss slutledningsförmåga och innantilläsning av instruk­tio­nen så det tog sin tid och ett antal svettdroppar innan den var klar att bära in.

Att få in den i hörnan krävde en del fysiska an­sträng­nin­gar. Förutom att hörnan måste tömmas och städas, måste hurtsen och trådhyllan intill flyttas en aning. Ett tag övervägde jag att ”ringa en vän”, men sen tog jag till grytlappsknepet som förstås funkade. Det räckte med en grytlapp för att rubba hurtsen.

Självfallet kunde jag ha tömt hurtsen också men se det hade jag ingen som helst lust med. 😀

Fört anteckningar utomhus
Väglagets styrelsemöte ägde rum ute i det fria idag. Vi behövde inspektera ett åtgärdsställe så vi samlades på plats för att diskutera och fatta beslut. Mötesanteckningarna gjordes därför utomhus som omväxling. Inte alls dumt om än lite opraktiskt.

Mia skyldig till en tragedi
Igår kväll hörde jag konstiga ljud från trappan så jag gick ut och tittade. I knuten bakom ytterdörren utspelades en jakt. Baserat på dom fjädrar som stack ut antog jag att Mia hade fångat en skata.

SkogsduvaEn god stund senare hördes fortfarande ljud så jag gick ut igen och gluttade bakom dörren. Herre jösses, där satt en skogsduva! Ena vingen var tyvärr så illa sargad att den inte hade en chans att klara sig och den hade också en del andra sår så jag hade ingen chans att rädda den. Bara göra plågan kortare.

Kroppen la jag i skräptunnan tills vidare, men den hade Mia minsann tagit rätt på och släpat nånstans såg jag innan jag låste för natten. Fast jag begriper inte vart hon fört den, jag hittade den ingenstans i morse. Troligen har nåt annat djur fått sig ett skrovmål under natten.

Om duvor liksom svanar har samma partner tills döden skiljer dom åt var det här en tragedi i dubbel be­märkel­se. Härom dagen såg jag båda två sitta på elkabeln men nu är partnern alltså borta.

Jag tyckte mig höra ett sorgset och övergivet kuttrande i morse och fick nästan ångest när jag senare såg en ensam duva flyga över tomten. Och allt är givetvis mitt fel eftersom jag låter Mia vara utekatt. 😥