I går hämtade Husse Uddens senaste ”familjetillskott” som jag har fått ”ärva” av Husses son.
I dag provkörde jag mojängen och blev mäkta imponerad. Suget är så effektivt att det är risk för att korkmattan lyfter från golvet om man inte ökar luftintaget. 😀
Det har (nästan) blivit roligt att städa.
Den här dagen började med akutbesök hos veterinären. Mia hade fruktansvärt ont, jamade i högan sky och kunde knappt röra sig. Att sitta gick inte alls. Mest låg hon raklång på golvet. Hon fick genast en dos värkmedicin. Klockan åtta ringde jag veterinären som kunde ta emot oss klockan tio.
Veterinären konstaterade först att hjärta och lungor lät som de skulle. Så långt allt väl. Efter det dropp, följt av värkmedicin och antikräkmedel. Antikräkmedel fick hon för att förstoppningen kan medföra kräkning i stället.
Med oss hem fick vi en burk paraffinolja. Veterinären kom fram till att Mia hade förstoppning, vilket jag hade misstänkt av hennes beteende att döma. Antikräkmedel fick hon för att förstoppning kan medföra att hon kräks i stället när hon inte kan bajsa förklarade veterinären.
En dryg timme senare var vi hemma igen. Mia fick genast 6 ml paraffinolja insprutad i munnen. Sen gick hon raka vägen till matskålen och fick en portion mat. Tjugo minuter senare gick hon på kattlådan och bajsade. Så bra! Då fungerade allt som det skulle igen.
När Mia mår dåligt gör jag också det. Säkerligen är vi fler djurägare som reagerar likadant. Jag blir jättestressad, torr i munnen och händerna skakar innan jag har sett till att hon får hjälp.
Nu var jag lugn igen och gjorde i ordning en andra frukost, sen gick vi ut båda två. Mia satte sig vid sommargrannens tomtgräns och jag gick ner till strandkanten på Uddens västra sida för att plocka videkissar.
Vid husknuten upptäckte jag att krokusarna har slagit ut. Alltid lika glädjande att se vårblommor. 😊 Därmed var nästa uppgift given. Skära/riva bort dom vissna ormbunksbladen som låg över krokus och påskliljor som har börjat titta upp.
Där Husse röjde sly i början på månaden låg en mängd videkissar, så jag plockade en stor, fin bukett. Mia satt kvar på samma ställe och spanade efter byten då jag kom tillbaka.
Medan jag hämtade potatis i källaren hade hon lessnat och gått en sväng ner mot stranden. Där satt hon och spanade en stund innan hon passerade under köksfönstret och ville komma in. Fast hennes jamande sa mig att hon hade nåt i munnen.
Mycket riktigt, hon hade letat rätt på en ödla. Den fick hon hålla till med i verandan. Sen stod det inte länge på innan hon kom in med en sork.
Sork nummer två dök hon upp med nyss, så det är då inget fel på hennes mående längre. Skönt att hon är sig själv igen, min ögonsten. 💖
PS. Jag försöker förtvivlat lära mig hantera den s k Blockfunktionen. Det går hyfsat, men tyvärr vet jag inte hur jag får texten att flöda runt bilderna? Jag vill också slippa ramarna runt bilderna. Finns det nån bloggkollega som kan hjälpa mig? DS.
Det man inte gör på vardagarna får man göra på söndagarna. 😉 Inget av det jag har pysslat med behövde för all del göras just i dag, men när andan faller på är det bäst att ta vara på tillfället.
Således har jag tvättat två maskiner med tvätt och möblerat om i verandan. Den är för det mesta en mellanstation. Allt som är på väg in eller ut hamnar här ett tag.
Från och med i fredags används den också för placering av våra nyanskaffade sopsorteringskärl. Klart bättre än de pytsar och plastpåsar som tidigare belägrat skåpet.
Jag har också packat ner böcker och vikt tvätt. För middagen krävdes bara en enklare insats, Husse stod för sovlet. Före middagen skickade jag en artikel för granskning som avtalat.
Sen var dagen slut. Den gick snabbare än vanligt, troligen beroende på att jag steg upp klockan tio vintertid. Om jag hade fått ställa om klockorna hade den varit betydligt längre. Jag ställde nämligen klockorna en timme bakåt i stället för framåt. 😀 Som tur upptäckte Husse min fadäs.
Fast på Udden går vi inte efter klockan annat än när det gäller intag av föda och vissa teveprogram. Det är en av fördelarna med att vara ”passionär”, vi disponerar vår tid som vi vill.
Dagens höjdpunkt bestod i ett välkommet vårtecken. Två tranor gjorde nerslag i vår vik. Att ormarna redan har vaknat trodde jag inte förrän Husse rapporterade att han sett en huggorm mitt på vägen i backen närmast oss! Den var för all del ganska långsam, men drog ändå ihop sig till försvarsställning när han kom för nära.
Knipholken är nu klar att ta emot boende. I fredags la Husse sista handen vid inredningen. Förutom ett lager kaveldun ligger ett lager torrt gräs längst upp. Nu får vi bara vänta tills isen har töat bort och det frilagda vattnet lockar till sig våra sjöfåglar.
På lördagen genomfördes Skrivlördag på distans. Dess värre hade jag mentalt avbokat tillfället eftersom vi inte kunde träffas IRL. Det innebar att jag anslöt en timme för sent och att jag inte alls var på hugget att göra några skrivövningar.
Men jag blev snart varm i kläderna så timmarna gick fort, även om tekniken segade. Vi borde kanske ha valt ett annat forum än vår grupp på Facebook. När trådarna blev långa uppdaterades sidan inte som den skulle.
Tack vare att vi känner varandra så väl har vi inget behov av att ses i en videochatt, men att bara skriva kommentarer känns onekligen halvdant jämfört med att sitta runt samma bord och kommunicera verbalt. Hoppas verkligen att vi kan göra det igen så småningom.
I går hände nåt extra trevligt. Vi var på födelsedagskalas, hör och häpna! Det har inte hänt på ett halvår så det kändes extra roligt att få göra sig i ordning och ta på ”gå-bort-kläder”.
Vi uppvaktade i efterskott för att inte bryta mot sex personers-regeln som ännu är i kraft. Det kändes väldigt lyxigt att sätta sig vid dukat kaffebord med diverse go’saker och kunna samtala som ”förr i världen”.
Morgondagens program är också omväxling. Huruvida den är trevlig eller inte återstår att se. Klockan 10.30 ska jag infinna mig hos en sköterska på ÅUCS. En uppföljning av strålbehandlingen.
Resan kombineras med en del inköp och möjligen lunch om det går för sig. Eftersom jag blev sugen på fransk potatis för ett tag sen, föreslog Husse att vi skulle äta det i morgon på en mack som har servering.
Fransk potatis har jag inte ätit de senaste tio åren eller mer, så jag beslöt att köpa fryst och steka själv i ugn eftersom jag inte äger nån fritös. Det blev inge’ bra. Men med lite tur får jag alltså min längtan tillfredsställd i morgon.
Omväxling blir det också på torsdag. Då har väglagsstyrelsen möte, vilket betyder att jag får träffa ”mina gubbar” igen och kanske höra nåt nytt.
På fredagen har jag ett tidningsuppdrag som förstås är trevlig omväxling. Sen är veckan nästan slut och det drar ihop sig till deklaration. Omväxling det också, om än inte så trevlig. Siffror är inte min grej. Dom tycker inte om mig heller har jag märkt. 😉
Att avmaska en utekatt är otacksamt. I går fick Mia sista tabletten med avmaskningsmedel, i dag satte hon i sig ett nytt byte. Alla gnagare bär förstås inte på inälvsmask, men många gör det. Suck.
I går uträttade jag nåt nästan storartat – jag rensade i bokhyllan. Det blev flera högar som jag inte riktigt vet var jag ska göra av. Några exemplar var av intresse för vårt lokala antikvariat Kojan, men dom andra blir i värsta fall avpolletterade som brännbart avfall om jag inte kommer på nån fiffig lösning.
Den gångna veckan lyckades jag underligt nog göra lite nytta. Jag har länge tittat på vedspisen i köket med sorgsna ögon och konstaterat att den behöver putsas från rost och fläckar.
I onsdags slog jag till och köpte spissvärta och på torsdagen gned jag in spisen med den. Oj, så fin den blev! 😊
Dan därpå slog städivern till, under över alla under! Tyvärr tog den slut innan jag hade städat hela huset, men det är ju bra med ”boägg”. Sovrum och veranda står i tur härnäst.
Största anledningen till att jag inte städade sovrummet var att byte av sänglinne förestod på lördagen. Dumt att damma ner om rummet är nystädat.
Däremot dammade jag av stora skänken i vardagsrummet. Det var minsann inte en dag för tidigt. Jisses vilket dammlager det låg på den!
Framtill brukar jag dra av dammet då och då, men eftersom den är belamrad med fotoramar och andra prylar, undviker jag i det längsta att damma av hela. Förmodligen är det flera år sen sist. Men nu är det gjort!
På torsdagen ringde tidningschefen och beställde ett par artiklar som kräver personliga intervjuer, så veckan som kommer blir det jäktigt helt plötsligt. Tre aktiviteter var ju inbokade sen tidigare.
Skämt å sido, det ska bli roligt med lite omväxling. 😊
Den här veckan är jag onyttigare än vanligt. Förra veckan hade jag i alla fall tre aktiviteter i kalendern, varav en var både rolig och intressant. Jag intervjuade föreståndaren för Labbnäs semesterhem, mitt absoluta favoritställe i näromgivningen.
En tom kalender ger förstås tid över till sånt som är roligt att göra, men såna uppgifter är det också ont om. Fotografering förstås, men så här års är fotomotiven ännu inte så inspirerande. Roligast var att göra ”läxan” till Skrivlördag.
Uppgiften var att omarbeta en tidigare skrivövning. Den jag kände för hittade jag bland 2019 års övningar. Deadline för inlämning är 15.3, så jag var ute i god tid. Resultatet blev helt OK tyckte jag, sen får jag se vad vår ”fröken” tycker.
Tyvärr kommer vi inte att kunna ha vår planerade träff den 20.3. Enligt nu gällande restriktioner för Egentliga Finland är sammankomster med sex personer tillåtna, men vi är dess värre sju. ☹ Nåväl, vi kan ju ses i digital form.
Om våren hade hunnit lite längre kunde jag vara nyttig utomhus. Det är mycket roligare att städa ute än inne. Det senare börjar förresten bli högst aktuellt, men än så länge har inspirationen inte infunnit sig.
Nästa vecka är också lugn. Bara frissa och provtagning på vårdcentralen inför den kommande ”slutbesiktningen” på ÅUCS den 23.3.
Man kan förstås tillbringa tiden med att läsa, lösa korsord eller lägga pussel. Läser en del gör vi och löser korsord när vi känner för det, men pusslen som Husse hade med sig från stan i våras ligger fortfarande orörda. Kanske läge att ta i tu med dom?
Jag har ett hat-kärleksförhållande till alar, men så här års tar kärleken över. Färgen på hängena antyder att den gamla alen i stranden förbereder sig för blomning. Om en dryg månad brukar det vara dags.
Tittar man närmare ser man att blommorna är jättevackra. 🙂
“Kompromissa inte på din egen bekostnad. Du är allt du har. Det finns inget igår, inget imorgon, det är allt samma dag.” Janis Joplin
Lev och låt leva
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
& bamse
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!
Uddmors betraktelser 