Under(ligt)

Den gångna veckan lyckades jag underligt nog göra lite nytta. Jag har länge tittat på vedspisen i köket med sorgsna ögon och konstaterat att den behöver putsas från rost och fläckar.

I onsdags slog jag till och köpte spissvärta och på torsdagen gned jag in spisen med den. Oj, så fin den blev! 😊

Dan därpå slog städivern till, under över alla under! Tyvärr tog den slut innan jag hade städat hela huset, men det är ju bra med ”boägg”. Sovrum och veranda står i tur härnäst.

Största anledningen till att jag inte städade sovrummet var att byte av sänglinne förestod på lördagen. Dumt att damma ner om rummet är nystädat.

Däremot dammade jag av stora skänken i vardagsrummet. Det var minsann inte en dag för tidigt. Jisses vilket dammlager det låg på den!

Framtill brukar jag dra av dammet då och då, men eftersom den är be­lam­rad med fotoramar och andra prylar, undviker jag i det längsta att damma av hela. Förmodligen är det flera år sen sist. Men nu är det gjort!

På torsdagen ringde tidningschefen och beställde ett par artiklar som kräver personliga intervjuer, så veckan som kommer blir det jäktigt helt plötsligt. Tre aktiviteter var ju inbokade sen tidigare.

Skämt å sido, det ska bli roligt med lite omväxling. 😊

8.11 – Med nål, trasa, bil och dator

Arbetsbyxorna har fått rätt längd, spisen blänker och skvallret går antagligen. Jag har tillverkat ett födelsedagskort och föryngrat byns äldsta invånare.

Rätt längd
Tyvärr är jag ju lite för kort för min vikt och klädstorlek, så dom nyinköpta arbetsbyxorna behövde läggas upp. Eller så har alla män i storlek 52 längre ben än jag? Hur som helst är byxorna nu i rätt längd och klara att tas i bruk.

Spisen blänker
Bland inköpen jag gjorde i Kimito fanns också en flaska spissvärta. Idag fick jag för mig att jag skulle begagna den.

Efter att ha läst instruktionen satte jag i gång. I traspåsen i vindstrappan fanns ett pen­sio­ne­rat dynvar (örngott) som jag tyckte var lämpligt att riva i mindre bitar och använda.

Resultatet blev strålande, spishällen och ‑luckorna formligen blänker. Det samma kunde jag tyvärr inte säga om fingrarna när jag var klar. Nästa gång ska jag offra ett par handskar för ändamålet.

Risk för skvaller
Idag sågs jag i Dalsbruk i sällskap med en stilig herre. Det händer inte så ofta så jag kan tänka mig att skvallret nu går för fullt. Jag kan nästan höra dom upphetsade rösterna: ”Nu har hon fått tag på en karl också. Vet du vem han är? Han kan väl aldrig vara härifrån?”

Den enkla anledningen till det ”herrliga” sällskapet är att händige släktingen har bilen på reparation och behövde skjuts till butiken. Ingen ny karl alltså. Men jag skäms ju heller inte för att visa mig i hans sällskap om det hade varit så. 😀

Födelsedagskort
I samband med butiksvändan hämtade jag ”Lingongrannens” födelsedagspresent. Han fyller nämligen jämnt inom kort.

Eftersom vi som uppvaktar inte hade kommit överens om något kort, bestämde jag mig för att till­verka ett. Dessutom skrev jag dit gratulanternas namn så slipper jag jaga dom som är med. I morgon ska jag lämna kort och present till Oxen/Tvillingen så han får överräcka det vid lämpligt tillfälle i efterskott, födelsedagsbarnet firar nämligen dagen på annan ort.

Föryngring
Idag jagade jag fru grannen för att tala om att jag gärna vill vara med om det ska ”skramlas” till vår äldsta bybos 85-års dag. Hon var på jobb så jag fick inget svar, men hon ringde upp efter jobbet och lät något förundrad när jag sa vad saken gällde.

”Är du säker på att hon fyller 85?” frågade hon och fortsatte: ”Jag har för mig att hon fyller 87 eller 88.” Då blev jag också tveksam. Hade jag fått nåt om bakfoten nu igen?

Jag erkände att jag inte alls var så säker och kunde påminna mig att jag nog redan hade uppvaktat på 85-års dagen när jag tänkte efter. Just så. :-/

När jag kom hem kollade jag i Outlook. 85-års dagen var 2009 stod det klart och tydligt i kalendern. Felet var att jag hade kvar noteringen om 85 och aldrig läste årtalet. Hon hade självfallet rätt fru grannen. 88 år ska vi fira och inget annat.

Jag tror bestämt att jag försökte föryngra damen i fråga också i fjol, men blev tack och lov hejdad av dom som visste bättre. Nu har jag ändrat födelsedagsnoteringen till namn och födelseår i stället, så nästa år ska jag väl klara av det utan att göra bort mig. Men säker kan man inte vara förstås. 😀